Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning.
1936-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:219, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 218—219.
1
Nr 218.
Godkänd av första kammaren den 9 maj 1936.
Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om
beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid
jorddelning.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 40.)
Till Konungen.
I anledning av två inom riksdagen väckta motioner får riksdagen, under åberopande
av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande
nr 40, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, anhålla, att Eders Kungl. Maj :t
ville låta verkställa utredning angående möjligheterna att, sedan fastighet, varå
återbetaln ^skyldighet för avdikningslån vilar, blivit delad, åstadkomma uppdelning
å delfastigheterna av ansvarigheten för lånet samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 9 maj 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 219.
Godkänd av första kammaren den 13 maj 1936.
Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsverkets övertagande av staden
Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar,
vilka vid rådhusrättens i staden upphörande kommer
att indragas, m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 91.)
Till Konungen.
I en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 101, har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen medgiva,
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 218—225. .
2
Riksdagens skrivelse Nr 219.
dels att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt,
Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson må från
och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande i judiciellt avseende med
Gudhems och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 3,352 kronor till
Pettersson, 816 kronor till Rudstedt samt 135 kronor till en var av Edlund och
Johansson, med iakttagande av att å förmånen dvrtidstillägg icke skall utgå;
dels ock att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag, så länge han
kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa mantalsskrivning
och debitering av utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas
ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande av att ej heller
å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.
Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat riksdagen örn att det
måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan
Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd. Kungl.
Maj :ts förslag har därför icke givit riksdagen anledning till erinran i annat hänseende
än beträffande den ifrågasatta gottgörelsen av statsmedel till rådmannen
Rudstedt för mistad uppbördsprovision.
Till stöd för förslaget i denna del har departementschefen åberopat billighetsskäl.
Något rättsligen grundat anspråk å gottgörelse har däremot icke ansetts
föreligga.
Riksdagen kan icke dela departementschefens uppfattning, att billighetsskäl
böra tillmätas avgörande betydelse i förevarande hänseende. Enligt riksdagens
mening bör den principen upprätthållas, som kommit till uttryck i lagen den
17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende, nämligen
att statsverket endast övertager stads förpliktelser beträffande avlöning och
pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages.
Riksdagen har sålunda icke ansett sig böra medgiva, att till Rudstedt
utbetalas gottgörelse för mistad uppbördsprovision.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medgivit, att till rådmännen i Skövde
Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund
och Anders Oskar Johansson må från och med den dag, då föreskrift örn
stadens förenande i judiciellt avseende med Gudhems och Kåkinds domsaga
träder i kraft, från allmänna indragningsstaten under deras återstående livstid
utbetalas årlig gottgörelse av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till
Rudstedt samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson, med iakttagande
av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall utgå;
dels ock avslagit Kungl. Maj :ts hemställan örn medgivande att till Rudstedt
från och med nyssnämnda dag, så länge han kvarstår i tjänst såsom stadsfogde
med skyldighet att verkställa mantalsskrivning och debitering av utskylder,
från allmänna indragningsstaten årligen utbetala ytterligare gottgörelse med
1,200 kronor.
Stockholm den 13 maj 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.