Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning.

1936-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:219, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218—219.

1

Nr 218.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om

beredande av möjlighet till uppdelning av avdikningslån vid

jorddelning.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 40.)

Till Konungen.

I anledning av två inom riksdagen väckta motioner får riksdagen, under åberopande

av vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 40, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, anhålla, att Eders Kungl. Maj :t

ville låta verkställa utredning angående möjligheterna att, sedan fastighet, varå

återbetaln ^skyldighet för avdikningslån vilar, blivit delad, åstadkomma uppdelning

å delfastigheterna av ansvarigheten för lånet samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 9 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 219.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående statsverkets övertagande av staden

Skövdes förpliktelser beträffande innehavare av vissa befattningar,

vilka vid rådhusrättens i staden upphörande kommer

att indragas, m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 91.)

Till Konungen.

I en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 101, har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen medgiva,

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 218—225. .

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 219.

dels att till rådmännen i Skövde Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt,

Arvid August Heliodorus Edlund och Anders Oskar Johansson må från

och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande i judiciellt avseende med

Gudhems och Kåkinds domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten

under deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 3,352 kronor till

Pettersson, 816 kronor till Rudstedt samt 135 kronor till en var av Edlund och

Johansson, med iakttagande av att å förmånen dvrtidstillägg icke skall utgå;

dels ock att till Rudstedt må från och med nyssnämnda dag, så länge han

kvarstår i tjänst såsom stadsfogde med skyldighet att verkställa mantalsskrivning

och debitering av utskylder, från allmänna indragningsstaten årligen utbetalas

ytterligare gottgörelse med 1,200 kronor, med iakttagande av att ej heller

å detta belopp dyrtidstillägg skall utgå.

Den i ärendet förebragta utredningen har övertygat riksdagen örn att det

måste anses vara ett allmänt intresse, att förening i judiciellt avseende mellan

Skövde stad samt Gudhems och Kåkinds domsaga kommer till stånd. Kungl.

Maj :ts förslag har därför icke givit riksdagen anledning till erinran i annat hänseende

än beträffande den ifrågasatta gottgörelsen av statsmedel till rådmannen

Rudstedt för mistad uppbördsprovision.

Till stöd för förslaget i denna del har departementschefen åberopat billighetsskäl.

Något rättsligen grundat anspråk å gottgörelse har däremot icke ansetts

föreligga.

Riksdagen kan icke dela departementschefens uppfattning, att billighetsskäl

böra tillmätas avgörande betydelse i förevarande hänseende. Enligt riksdagens

mening bör den principen upprätthållas, som kommit till uttryck i lagen den

17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende, nämligen

att statsverket endast övertager stads förpliktelser beträffande avlöning och

pension till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages.

Riksdagen har sålunda icke ansett sig böra medgiva, att till Rudstedt

utbetalas gottgörelse för mistad uppbördsprovision.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels med bifall till Kungl. Maj :ts förslag medgivit, att till rådmännen i Skövde

Karl Johan Pettersson, Tage Edvard Rudstedt, Arvid August Heliodorus Edlund

och Anders Oskar Johansson må från och med den dag, då föreskrift örn

stadens förenande i judiciellt avseende med Gudhems och Kåkinds domsaga

träder i kraft, från allmänna indragningsstaten under deras återstående livstid

utbetalas årlig gottgörelse av 3,352 kronor till Pettersson, 816 kronor till

Rudstedt samt 135 kronor till en var av Edlund och Johansson, med iakttagande

av att å förmånen dyrtidstillägg icke skall utgå;

dels ock avslagit Kungl. Maj :ts hemställan örn medgivande att till Rudstedt

från och med nyssnämnda dag, så länge han kvarstår i tjänst såsom stadsfogde

med skyldighet att verkställa mantalsskrivning och debitering av utskylder,

från allmänna indragningsstaten årligen utbetala ytterligare gottgörelse med

1,200 kronor.

Stockholm den 13 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.