Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget.

1936-05-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:225, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 225.

7

Nr 225.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till låneunderstöd åt vissa fastighetsägare

i Kiruna och Malmberget.

(Statsutskottets utlåtande nr 98.)

I en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr 185, bär Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag lav statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, för utlämnande av

låneunderstöd i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivits, bland Utgifter för kapitalökning, under Statens

utlåningsfonder, Fonden för låneunderstöd, till Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare

i Kiruna och Malmberget för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor, därav 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Av den förebragta utredningen framgår, att fastighetsägarna i Kiruna och

Malmberget under de senast gångna åren varit utsatta för starka ekonomiska

påfrestningar till följd av inskränkningar i driften vid Norrbottens gruvfält.

Härigenom har en hel del av fastighetsägarna otvivelaktigt råkat i ett mycket

betryckt ekonomiskt läge. Den av länsstyrelsen i ärendet verkställda utredningen

ger också vid handen, att en tvångsrealisation av fastigheter i större

skala icke kan anses utesluten.

Den sålunda uppkomna situationen synes, på sätt departementschefen framhållit,

kräva, att möjligheten och lämpligheten av särskilda åtgärder till beredande

av hjälp åt de mest beträngda fastighetsägarna nu allvarligt tagas under

övervägande. Även örn principiella betänkligheter skulle kunna hysas mot

åtgärder från statens sida av den art här ifrågasatts, har riksdagen i likhet

med departementschefen dock — med hänsyn till den särställning omförmälda,

av gruvbolagets verksamhet helt beroende samhällen intaga — ansett dessa

betänkligheter icke böra tillmätas avgörande betydelse.

Ifrågavarande fastighetsägare äro i flertalet fall anställda hos det halvstatliga

gruvbolaget, vilket kraftigt uppmuntrat sina anställda att förskaffa sig

egna fastigheter. Därest denna enskilda byggnadsverksamhet icke hade bedrivits,

skulle gruvbolaget, i likhet med andra företag, hava blivit nödsakat att

självt påtaga sig kostnaderna för anordnande :av erforderliga bostäder åt sina

anställda. De ekonomiska påfrestningar, för vilka fastighetsägarna till följd

av inskränkningarna i gruvdriften blivit utsatta, skulle under sådana förhållanden

i stället hava drabbat gruvbolaget och därmed även .staten i dess egenskap

av delägare i bolaget. Riksdagen måste jämväl ur sist angivna synpunkter

finna det billigt och skäligt, att staten, på sätt föreslagits, nu träder hjälpande

emellan beträffande de hårdast ansatta fastighetsägarna. Erinras må, att ifrågavarande

lånehjälp endast är avsedd för de fall, där allvarlig risk för exekutiva

åtgärder kan anses föreligga.

Riksdagen, som alltså funnit, att den föreslagna hjälpaktionen, avseende

utlämnande av lån till dessa fastighetsägare, som äro i ett särskilt utsatt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 225.

läge, bör genomföras, har härvid icke förbisett, att en viss ljusning under de

senaste månaderna inträtt i arbetsförhållandena vid de norrbottniska gruvorna.

Denna ljusning — vilken bland annat tagit sig uttryck däri, att arbetstiden

i Kiruna, som tidigare varit nere så lågt som i endast 2 i/2 dagar per

vecka, numera utökats till 5 dagar — synes dock först efter hand kunna förväntas

medföra någon mera påtaglig förbättring i läget för fastighetsägarna

och torde alltså icke kunna beräknas bringa någon verklig hjälp i den bekymmersamma

situation, vari de mest beträngda av dem för närvarande befinna

sig. De förbättrade konjunkturutsikterna måste emellertid å andra sidan anses

ägnade att minska riskerna för staten av de ifrågasatta stödåtgärderna.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot den närmare utformningen

av den föreslagna hjälpaktionen, har alltså för utlämnande av låneunderstöd

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivits bland Utgifter för kapitalökning, under Statens

utlåningsfonder, Fonden för låneunderstöd, till Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare

i Kiruna och Malmberget för budgetåret 1936/1937 anvisat ett reservationsanslag

av 150,000 kronor, därav 100,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 13 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Norrköping 1936. Österg. Daghi. Tryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.