Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till vissa grenar av den slutna sjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:267, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för statsbidrag till vissa grenar av den slutna sjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

11

Nr 267.

Godkänd av första kammaren den 26 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrade grunder för statsbidrag

till vissa grenar av den slutna sjukvården m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 96.)

Till Konungen.

I en den 28 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 206, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de grunder för

statsbidrag till anstalter för kirurgisk tuberkulos, vanföra, hereditärsyfilitiska

barn och lättskötta sinnessjuka, som av departementschefen förordats, att

tillämpas från och med den 1 juli 1937.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har riksdagen till

behandling förehaft

dels en motion, I: 345, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta en sådan

komplettering av Kungl. Maj:ts förslag, att staten skall, utöver de i

propositionen föreslagna driftbidragen per dag och patient för å kustsanatorierna

vårdade patienter, bidraga med 2/s av kostnaden för åt dem nödiga

stödjebandage och proteser av mera permanent karaktär, i likhet med vad

i propositionen föreslagits, då det gäller vanföreanstaltens patienter;

dels en motion, II: 674, vari hemställts, att statsbidrag till anordnande av

vårdhem för sinnessjuka skall utgå med samma belopp och efter samma

grunder som till hem för kroniskt sjuka samt erhålla retroaktiv karaktär,

att statsbidrag till driften av vårdhem för sinnessjuka skall utgå med kronor

1: 30 per patient och dag, under förutsättning att en patientavgift örn högst

75 öre per dag uttages, samt att i bestämmelserna angående statsbidrag till

driften av vårdhem för sinnessjuka må föreskrivas, att till fattig patient,

som vårdas å dylikt hem, eventuellt utgående folkpension skall delas lika

mellan landstinget och vederbörande kommun;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 267.

dels ock en motion, II: 706, vari hemställts, att riksdagen ville, i den del

propositionen avser den lättskötta sinnessjukvården, föreskriva, dels att statsbidraget

för vårdkostnaden måtte höjas, dels att statsbidrag lämnas till

byggande av vårdhem, dels att antalet patienter på bidragsberättigade vårdhem

sänkes, allt i enlighet med i motionen närmare angivna grunder.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag grunda sig i allt väsentligt på det betänkande

angående den slutna kroppssjukvården i riket m. m., som avgivits

av statens sjuk vårdskommitté. Förslagen ingå såsom led i den av

kommittén framlagda allmänna sjukvårdsplanen. Utan att taga ståndpunkt

till denna plan i dess helhet synes riksdagen, i likhet med departementschefen,

planen i stort sett ägnad att läggas till grund för ett successivt utbyggande

och ordnande i övrigt av den slutna sjukvården.

Av de i propositionen framlagda förslagen hava de, som avse den kirurgiska

tuberkulosvården, vanförevården och Welanderhemsvården, icke givit riksdagen

anledning till någon erinran av principiell innebörd. Detta gäller

såväl vårdgrenarnas organisatoriska utbyggande som deras handhavande och

finansiering. Det förordade utbyggnadsprogrammet förefaller riksdagen

sålunda varken kvalitativt eller kvantitativt gå utöver vad som rimligen

erfordras för vårdbehovens tillgodoseende. Den till grund för vårdgrenarnas

finansiering liggande tanken, att staten bör i skatteutjämnings- och rationaliseringssyfte

övertaga de direkta bidrag till hithörande enskilda anstalter,

som för närvarande lämnas av landsting, städer utanför landsting och andra

huvudmän på sjukvårdens område, finner riksdagen likaledes riktig samt

ägnad att medföra avsevärda fördelar för såväl det allmänna som de sjuka.

Mot att härvid samma förmåner erbjudas alla patienter, som vårdas å allmän

sal eller därmed likställt rum, oberoende av förmögenhetsställning, kan

enligt riksdagens förmenande intet vägande skäl anföras. Riksdagen har i

detta sammanhang bifallit det i motionen I: 345 framförda yrkandet, att

staten skall, utöver de i propositionen föreslagna driftsbidragen per dag och

patient vid kustsanatorierna, bidraga med 2/3 av kostnaderna för åt sådana

patienter erforderliga stödjebandage av mera permanent karaktär, helst som

motsvarande lättnad i propositionen förordats beträffande vanföreanstalternas

patienter. Riksdagen anser ock fullgoda skäl hava förebragts för att

Welanderhemmens klientel helt befrias från skyldighet att erlägga vårdavgift.

Slutligen vill riksdagen rörande här avsedda vårdgrenar framhålla,

att riksdagen delar den i propositionen uttalade uppfattningen, att staten i

mån av behov bör träda hjälpande emellan för möjliggörande av erforderliga

utvidgningar och nybyggnader vid sådana hithörande anstalter, som

ha karaktär av riksanstalter, d. v. s. äro avsedda för hela riket eller större

delar därav.

Vad härefter angår de s. k. lättskötta sinnessjuka, vilkas tillstånd icke

motiverar anlitande av sinnessjukhus, men dock kräver viss vård och tillsyn,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 267.

är riksdagen ense med departementschefen därom, att åtgärder snarast måste

vidtagas för att åvägabringa tillfredsställande vårdmöjligheter åt dem. Riksdagen

finner härvid, i likhet med departementschefen, övervägande skäl

tala för att denna uppgift anförtros åt landstingen och städerna utanför

landsting under ekonomisk medverkan från statens sida.

Beträffande de närmare grunderna för denna statens medverkan har

Kungl. Majit, som icke ansett sig böra föreslå ett obligatoriskt åläggande

för landstingen att ombesörja ifrågavarande vårduppgift, stannat vid att förorda

statliga driftbidrag till vårdhem, avsedda för lättskötta sinnessjuka.

Därvid har Kungl. Majit velat hålla möjlighet till bidrag öppen icke blott för

redan befintliga, av kommunalförbund inrättade vårdhem utan även i visst

fall för nya sådana, som inrättas under en övergångsperiod av fem år från

den 1 juli 1937. Ehuru riksdagen delar departementschefens uppfattning, att

ett obligatoriskt åläggande för landstingen i förevarande hänseende icke bör

föreskrivas, kan riksdagen icke undgå att hysa betänkligheter mot den möjlighet

till avvikelse från principen om landstingens huvudmannaskap, som

Kungl. Majits förslag innebär. Riksdagen ifrågasätter, örn det icke vore

ändamålsenligare, att landstingen genom statens medverkan beredas möjlighet

att under en viss övergångstid, förslagsvis fem år, utan alltför stora

egna kostnader inlösa de vårdhem, som redan förefinnas och äro för ändamålet

godtagbara, samt att efter denna övergångstid driftbidrag icke må beviljas

andra än landstingen och de därmed jämställda storstäderna, såvida

ej särskilda skäl därtill föreligga. Riksdagen anser sig kunna utgå från

att, därest staten lämnar nu nämnd hjälp samt även i övrigt åtager sig

skälig andel av kostnaderna för vårdens utbyggande, landstingen skola visa

sig villiga att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för ett rationellt ordnande

av förevarande vårdangelägenhet.

I fråga örn driftbidragets storlek ha, som nämnts, i motionerna lii 674

och 706 framförts yrkanden om högre bidrag än vad Kungl. Majit föreslagit.

Som skäl härför har främst åberopats, att enligt vad erfarenheten från liknande

inrättningar givit vid handen svårigheter möta att tillhandahålla en

tillfredsställande vård mot en så låg dagskostnad, som i propositionen förutsatts.

Då visst fog synes föreligga för denna uppfattning, har riksdagen

ansett sig böra tillmötesgå de i motionerna uttalade önskemålen såtillvida,

att statens bidrag till vårdhemmens drift höjts med 25 öre till 1 krona 25

öre per dag och patient. För det fall, att någon, som redan enligt gällande

bestämmelser är berättigad till folkpension, på fattigvårdssamhälles

bekostnad intages å landsting tillhörigt vårdhem, kunna enligt riksdagens

mening vissa skäl ock anföras för det i motionen lii 674 framställda yrkandet,

att vårdtagarens pension skall, såsom beträffande kroniskt sjuka, delas

lika mellan landstinget och fattigvårdssamhället. I de fall åter, då våldtagare

blir pensionsberättigad först efter det den nya lagen örn folkpension

trätt i kraft, göra sig icke samma motiv för en hälftendelning gällande,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 267.

enär landstingen äro befriade från bidragsskyldighet till pensionskostaderna för

sådan pensionstagare. Riksdagen har ej heller ansett anledning förefinnas att,

på sätt motionsvis yrkats, frångå Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser patientavgiftens

storlek å statsbidragsberättigat vårdhem. Beträffande minimiantalet

platser å vårdhemmen är riksdagen av den uppfattningen, att Kungl.

Maj:ts förslag inrymmer tillräckliga möjligheter för ett skäligt hänsynstagande

till redan befintliga vårdhem och de olikartade lokala förhållanden,

som i övrigt kunna förefinnas.

Vad slutligen angår frågan örn statsbidrag till anordnande av vårdhem,

har riksdagen nyss uttalat, att enligt dess mening vägande skäl föreligga

att tillerkänna landstingen statsbidrag för inlösen av befintliga kommunalförbundshem.

I motionerna II: 674 och 706 har vidare framhållits, att möjligheterna

att för vården av ifrågavarande sinnessjuka taga i anspråk för

andra ändamål uppförda, i landstingens ägo varande b37ggnader i många

landstingsområden äro mycket små. Med hänsyn härtill och då riksdagen

finner det vara synnerligen angeläget, att erforderligt antal vårdhem snarast

möjligt kommer till stånd i samtliga sjukvårdsområden, anser riksdagen,

att statsbidrag bör — efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall

— utgå jämväl till uppförande och anordnande i övrigt av vårdhem. De

grunder, som i sådant hänseende gälla för anordnande av hem för kroniskt

sjuka, böra härvid i huvudsak vinna tillämpning. Statsbidrag bör dock av

förut antydda skäl endast tillkomma landsting och städer, som icke deltaga i

landsting. Tillika är en sådan avvägning av bidragsbeloppen önskvärd, att

landstingen kunna utan alltför stora egna kostnader inlösa nu befintliga

kommunala vårdhem ävensom andra uppförda byggnader, i den mån dessa

till sin beskaffenhet och förläggning äro för ändamålet lämpade. Riksdagen,

som icke är beredd att i detalj taga ståndpunkt till de grunder, vilka böra

gälla för ifrågavarande statsbidrag, förväntar, att Kungl. Majit tager spörsmålet

under omprövning samt för riksdagen framlägger det förslag, vartill

prövningen kan föranleda. Härvid bör även tagas under övervägande, huruvida

och i vad mån statsbidrag bör utgå retroaktivt till landsting och städer,

som icke deltaga i landsting, för av dem redan inrättade vårdhem.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med de erinringar, som ovan anförts, godkänt de i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 28 februari 1936 förordade grunderna för

statsbidrag till anstalter för kirurgisk tuberkulos, vanföra, heriditärsyfilitiska

barn och lättskötta sinnessjuka, att tillämpas från och med den 1 juli 1937.

Stockholm den 27 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1936, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

3617Ö4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.