Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda proposition angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-05-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:281, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majda proposition angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 281.

1

Nr 281.

Godkänd av första kammaren den 29 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majda proposition angående viss omläggning av

automobilbesiktningsväsendet m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 89 och memorial nr 118.)

Till Konungen.

I en den 3 januari 1936 dagtecknad proposition, nr 30, Ilar Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samina dag, anhållit om riksdagens yttrande

över ett av departementschefen framlagt förslag till omläggning av automobilbesiktningsväsendet

m. m. med förklarande därvid att Kungl. Majit ville

efter mottagande av riksdagens svar företaga den slutliga prövningen av

frågan.

I samband med denna proposition har riksdagen till behandling förehaft

bland annat följande motioner, nämligen

dels en motion, I: 300, vari hemställts, att antalet besiktningsmän i Västerbottens

län vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition måtte bibehållas vid

nuvarande 4 och att totala antalet besiktningsmän bestämmes i förhållande

därtill;

dels en motion, I: 301, och en därmed likalydande motion, II: 626, i vilka

motioner hemställts, att riksdagen måtte beträffande Kungl. Maj:ts proposition

nr 30 angående viss omläggning av automobilbesiktningsväsendet besluta

ändring i de avseenden, som i motionerna angivits;

dels ock en motion, I: 302, vari hemställts, att riksdagen måtte i sitt yttrande

över samma proposition nr 30 uttala sig i enlighet med de förslag som

i motionen angivits.

I proposition nr 213 med förslag till motorfordonsförordning och väg

trafikstadga — beträffande vilken proposition riksdagen i anpat sammanhang

anmäler sitt beslut — hava sedermera framlagts förslag till författningsbestämmelser,

utformade i enlighet med de riktlinjer, som angivits i propositionen

nr 30.

Bihang till riksdagens protokoll 1!)36. 14 sami. Nr 281—283.

12zf> 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse AV 281.

Förevarande förslag till omorganisation av automobilbesiktningsväsendet

är grundat på en av tillkallade sakkunniga verkställd utredning. Vid förslagets

utarbetning har särskilt beaktats vad 1934 års statsrevisorer anfört

rörande lämpligheten av en överflyttning till statspolisen av vissa besiktningsmannauppgifter,

enkannerligen de s. k. flygande besiktningarna. I anslutning

härtill föreslås minskning av antalet besiktningsmän från nuvarande 85 till 59

och en samtidig utökning av statspoliskåren från nuvarande 203 till 270 man.

Yad till en början angår den sålunda föreslagna utökningen av statspolisen

kan det ej bortses ifrån att denna utökning är förenad med ej obetydliga kostnader,

i propositionen uppskattade till 526,735 kronor för år. Dessa utgifter

motvägas dock i viss mån av samtidiga besparingar i fråga örn bilbesiktningsväsendet

i övrigt.

Erinras må, att kontrollen över landsvägstrafiken under statspolisens hittillsvarande

verksamhet blivit en bland statspolisens viktigare arbetsuppgifter.

Redan med hänsyn till det stora antalet motorfordonsolyckor måste

det enligt riksdagens mening framstå såsom ur samhällets synpunkt angeläget

att åstadkomma en mera effektiv övervakning av denna alljämt växande trafik,

överhuvud bör fasthållas, att i jämförelse med de omfattande och synnerligen

kostnadskrävande säkerhetsåtgärder, som exempelvis järnvägstrafiken

sedan gammalt är underkastad, motsvarande på motorfordonen fallande kostnader

måste anses vara ganska begränsade. Att märka är, att vid olyckor på

grund av trafik med motorfordon under år 1935 skadades 4,872 personer, varav

316 dödades.

Från nu angivna utgångspunkter anser sig riksdagen böra godkänna förslaget

örn statspolisens utökning, inbegripet också dess förstärkning under

en del av året med vissa polisskoleelever, liksom ock förslaget om att for

bestridandet av kostnaderna härför må räknas med ett visst uppkommande

överskott å inflytande automobilbesiktningsavgifter.

Det synes riksdagen lämpligt, att statspoliskåren vid sin trafikkontroll

ute på vägarna erhåller behörighet att jämsides med uppsikten över motorfordonens

framförande, förarnas nykterhet och formella behörighet o. s. v.

även öva viss tillsyn över själva motorfordonen. För närvarande ankommer

fordonstillsynen i huvudsak på bilbesiktningsmännen, vilka för detta ändamål

hava att företaga s. k. flygande besiktningar. Trafikpolisen har däremot hittills

ej varit tillerkänd befogenhet att genom körprov utröna ett anträffat

motorfordons trafikduglighet. Skall statspoliskåren på ett verksamt sätt och

med tillbörlig auktoritet kunna fullgöra sina viktiga åligganden som trafikpolis

erfordras tvivelsutan kännedom även om motorfordonens korning och

skötsel. I avseende å möjligheterna till detta kravs förverkligande må erinras,

att de enskilda statspolismännens motortekniska insikter redan för närvarande

och alldeles oavsett kårens besiktningsuppgifter måste tillmätas betydelse pa

grund av att statspolisen själv är i stor utsträckning motoriserad. Yid nyantagning

inom kåren fästes sålunda stort avseende vid tidigare genom anställning

som chaufför och mekaniker eller utbildning vid motoriserat trupp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 281.

förband förvärvad körskicklighet och fordonskunskap. Undantag från bestämmelsen

örn statspolismans avgång efter tre år göres också redan nu och

detta särskilt när det gäller att åt kåren bevara sådana, som visat sig särskilt

lämpliga som trafikpolismän. Dessutom förutsättes nu i propositionen, att

statspolismännen skola genom kompletterande kurser bibringas ytterligare

kunskap örn motorfordonen.

I likhet med departementschefen måste riksdagen alltså finna lämpligt att

statspolisen erhåller befogenhet att utöva viss tillsyn å motorfordonen. Det

ligger emellertid i sakens natur att trafikpolisens tekniska fackkunskaper ej

kunna antagas bliva mera omfattande samt att därför denna tillsyn måste inskränka

sig till mera lättkontrollerade men för trafiksäkerheten viktiga delar,

främst bromsar och styrinrättningar. Den mera ingående uppsikten av teknisk

art skulle alltjämt såsom hittills i första hand vila å bilbesiktningsmännen.

I de fall då trafikpolisen upptäcker, att ett fordon ej är trafikdugligt,

eller då fog föreligger för misstanke örn tekniska brister torde den närmaste

åtgärder allenast böra bliva att förelägga fordonets ägare att uppvisa detsamma

hos besiktningsmannen för eftersyn, överhuvud bör denna flygande

besiktning så ordnas — något som departementschefen också synes förutsätta

— att åtal endast skall behöva följa i sådana undantagsfall, då mera allvarliga

förseelser upptäckas, eller vid en mera allvarlig uraktlåtenhet att efterkomma

tidigare givna förelägganden.

För närvarande gäller, att fordon i yrkesmässig trafik skola, vare sig de

äro person- eller lastfordon, årligen underkastas periodisk efterbesiktning.

Departementschefen har nu, i likhet med de sakkunniga, ansett detta periodiska

besiktningstvång kunna borttagas för lastfordonens del. I väckta motioner

har erinrats om den starka förslitning, för vilken trafiklastbilarna på

grund av sin ofta så gott som oavbrutna användning vore utsatta, något som

gjorde en periodisk kontroll över desamma alldeles särskilt behövlig. Utan

att underskatta de invändningar, som sålunda framkommit, vill riksdagen

dock ej motsätta sig den lättnad i besiktningstvånget, som den föreslagna

slopningen av den periodiska efterbesiktningen av lastbilarna innebär. Riksdagen

har därvid utgått ifrån, att de lastbilar, som genom ständig användning

äro utsatta för en särskilt stark förslitning, skola kunna nås vid den flygande

besiktningen utefter vägarna. Skulle denna ordning icke visa sig fylla de

krav, som böra uppställas i fråga om fordonens beskaffenhet, förutsätter riksdagen,

att Kungl. Majit utfärdar de kompletterande bestämmelser, som kunna

befinnas erforderliga.

Genom den föreslagna minskningen i antalet bilbesiktningsmän har avsetts

att vinna en motsvarande minskning av utgifterna för besiktningsmannaorganisationen

men samtidigt också en förbättrad organisation, i huvudsak

bestående däri, att besiktningsmännen erhålla full sysselsättning med denna

sin uppgift. Jämväl i nu förevarande avseende har riksdagen funnit förslaget

vara av beskaffenhet att böra i stort sett godtagas. Riksdagen förutsätter

dock, att, innan den nya distriktsindelningen definitivt fastställes, hithörande

frågor underkastas förnyad prövning med ytterligare beaktande av de olägen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 281.

heter, som de ifrågasatta indragningarna i olika avseenden kunna tänkas

medföra. Riksdagen ansluter sig till förslaget om att besiktningsmännen tillsättas

av Kungl. Majit i stället för av länsstyrelserna samt att förordnandetiden

i allmänhet utsträckes från fyra till sex år. I detta sammanhang vill

emellertid riksdagen erinra, att blivande förordnanden böra, till undvikande

av onödiga olägenheter, för de sökande, meddelas i möjligast god tid före tillträdet

av befattningarna.

Vid en minskning av nuvarande antalet besiktningsmän förutsättes enligt

propositionen, att mottagningar utom stationsorten i tillräcklig utsträckning

anordnas. För besiktningsmännens resekostnader i samband med dessa mottagningar

är i propositionen räknat med ett så stort belopp som 50,000 kronor.

I anledning härav vill riksdagen erinra därom, att dylika mottagningar redan

för närvarande i viss utsträckning förekomma. Kostnaderna härför hava dock

hittills i allmänhet täckts genom uttagning av något ökade avgifter exempelvis

en mera vgift av 2 kronor för varje vid sådan mottagning företagen besiktning

eller körkortsprövning, något som ansetts rimligt med hänsyn till de fördelar

i form av inbesparade resekostnader m. m. som tillgång till besiktningsman

på mera avlägsna platser inneburit för allmänheten. En liknande särskild

ersättning förekommer också vid en mångfald andra statliga förrättningar

utanför tjänstemans stationsort exempelvis vid de resor, som företagas av

provinsialläkare, justerare, skeppsmätare o. s. v. Det synes riksdagen förtjänt

av övervägande huruvida ej — därest vissa grunder för den särskilda ersättningens

bestämmande av Kungl. Majit fastställas — nuvarande system alltjämt

kan bibehållas inom automobilbesiktningsväsendet. Härigenom skulle

ovannämnda kostnad på 50,000 kronor kunna bortfalla.

Beträffande grunderna för den allmänna gottgörelsen till bilbesiktningsmännen

ansluter sig riksdagen i huvudsak till det i propositionen framlagda

förslaget. I likhet med de sakkunniga finner dock riksdagen lämpligt att besiktningsmännen

förfoga över egen automobil. Riksdagen anser, att till besiktningsman,

som håller sig med egen automobil, bör efter Kungl. Majits

närmare beprövande utgå ett särskilt årligt bidrag med förslagsvis högst 900

kronor.

Yad angår ersättning till vikarie för besiktningsman innebära de nuvarande

bestämmelserna, att inflytande avgifter under vikariatstiden vid fall av semester,

sjukdom eller ledighet för offentligt uppdrag ej inräknas i den ordinarie

besiktningsmannens uppbörd. På sätt statsrevisorerna framhållit torde

en revision av dessa bestämmelser vara påkallad. I enlighet med de sakkunnigas

förslag har departementschefen nu föreslagit, att vid beräkningen

av vad som skall inlevereras till statsverket samtliga de å viss besiktningsmannatjänst

inflytande och alltså även de av vikarie intjänade avgifterna

skola sammanslås. Av den intjänade andelen under vikariatstiden skall

vikarien erhålla i arvode hälften, medan den andra hälften skall tillfalla besiktningsmannen

under förutsättning att denne utan ersättning tillhandahåller

vikarien tjänstelokal, telefon, expeditionsbiträde och skrivmateriel i

den omfattning, som erfordras för tjänstens behöriga upprätthållande. Till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 281.

5

han (lahällan icke dylika förmåner vikarien, skall vikarie äga behålla två tredjedelar

av den behållna andel, som belöper å denne. Dessa regler skulle

dock ej gälla vid längre ledighet för besiktningsman än två månader, efter

vilken tidrymd väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle hava att besluta örn

grunderna för ersättningen.

För egen del vill riksdagen ifrågasätta huruvida ej någon jämkning i de

sålunda föreslagna bestämmelserna kan vara påkallad. På sätt i en väckt

motion framhållits torde dessa normer kunna i vissa fall ställa sig alltför

ekonomiskt betungande för en besiktningsman, som är i behov av tjänstledighet.

För att länsstyrelserna bättre skola kunna följa besiktningsverksamheten,

enkannerligen statspolisens utökade motorfordonsinspektion, har av departementschefen

föreslagits, att i Stockholms stad samt i vart och ett av rikets

län skall finnas en länsbesiktningsman med ett särskilt årligt arvode av 500

kronor, varvid förutsättes, att särskild ersättning ej skulle utgå för länsbesiktningsmannens

resor i denna hans egenskap. De sakkunniga hade föreslagit

ett arvode av 1,000 kronor, att utgå efter liknande grund. Med hänsyn till

de viktiga administrativa och tekniska uppgifter, som komma att åvila länsbesiktningsmännen,

vill riksdagen ifrågasätta huruvida ej en jämkning uppåt

av arvodet kan vara befogad. Särskilt inom vissa större län, där göromålen

kunna väntas bliva mera omfattande, torde skäl föreligga för arvodets

avvägning i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Yad till sist angår tidpunkten för genomförandet av omorganisationen,

vilken tidpunkt i propositionen angivits till den 1 juli 1937, synes denna

— med tanke särskilt på den ändring i bostadsförhållandena, denna omorganisation

i vissa fall kan medföra — böra framflyttas till den 1 oktober

1937.

I övriga här ej särskilt berörda delar har Kungl. Maj:ts förslag ej givit

riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn riksdagens

yttrande över förslaget till omläggning av automobilbesiktningsväsendet

meddela vad här ovan anförts.

Stockholm den 29 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.