Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande jämte väckta motioner.

1936-06-02 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:294, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande jämte väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 294.

1

Nr 294.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1936.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar om

anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning

till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer

för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas

avskaffande jämte väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 121.)

Till KONUNGEN.

l:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Majit har i propositionen nr 1

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 under

andra huvudtiteln, innefattande anslagen till justitiedepartementet, föreslagit

riksdagen (punkt 20 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden) att

dels faställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 1,717,800 kronor.

I särskilda motioner har därjämte bland annat yrkats på en ökning av antalet

andre notarier i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Den i propositionen ifrågasatta sammanslagningen av östra och Medelsta

domsagor i Blekinge län har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t som kansliort för den sammanslagna

domsagan bestämmer den plats, som ur kommunikationssynpunkt och

i övrigt befinnes därtill mest lämpad.

Kungl. Majit har för nästa budgetår hemställt örn medel för att möjliggöra

anställande av 20 nya andre notarier i domsagorna. Kostnaderna för

dessa nya notariers avlönande skulle liksom hittills bestridas till en del av

häradshövdingarna och i övrigt av statsmedel.

Det måste anses vara ett berättigat önskemål, att de rättsbildade biträden,

som oundgängligen erfordras för domsagornas behöriga skötsel, erhålla ersättning

för sitt arbete. I avvaktan på denna frågas slutliga lösning har departementschefen

förordat den mindre utbyggnad av det nuvarande avlöningssystemet,

som möjligheten att anställa ytterligare 20 andre notarier in
II

i hang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 294—296.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 294.

nebär. Förslaget att sålunda successivt förbättra de rättsbildade biträdenas

ställning har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Av de av hovrätterna verkställda utredningarna angående det minimiantal

notarier, varav behov förefinnes, framgår, att -— bortsett från notarieaspiranter

— 36 andre notarier erfordras utöver det nuvarande till 108 uppgående

antalet dylika notarier. Enligt riksdagens uppfattning synas skäl tala

för att medelsbehovet i enlighet med motionärernas gjorda yrkanden så beräknas,

att möjlighet beredes för anställande av hela det antal andre notarier,

som av hovrätterna anses erforderligt. I anledning härav har posten till

grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal i förhållande till Kungl.

Majts förslag för beredande av ersättning till 16 nya andre notarier ökats

med 28,800 kronor.

I enlighet med departementschefens uttalande bör den bestämmelse örn

maximering av antalet andre notarier till två, som finnes i 8 § andra stycket

domsagostadgan, upphävas.

Vid 1935 års riksdag väcktes i motion inom andra kammaren fråga om

ändrade grunder för de rättsbildade domsagobiträdenas avlöningar. Under

hänvisning till att frågan redan vore under övervägande inom justitiedepartementet,

fann riksdagen, att motionen icke borde föranleda någon riksdagens

åtgärd. Riksdagen uttalade emellertid, att blivande förslag i ämnet i

princip borde så utformas, att kostnaderna för de nya biträden, som befunnes

erforderliga för domsagornas skötsel utöver dem, som då funnes anställda,

icke måtte drabba häradshövdingarna.

Den uppfattning, som föregående års riksdag i fråga om häradshövdingarnas

bidragsskyldighet i princip gav uttryck åt, anser riksdagen böra upprätthållas.

Riksdagens uttalande innebär emellertid icke, att häradshövdingarna

undantagslöst skulle befrias från kostnaderna för de nya rättsbildade

biträden, som erfordras. Uttalandet har endast avsett att förhindra,

att häradshövdingarna i de mindre och medelstora domsagor, där behov av

utökat antal rättsbildade biträden gör sig gällande, av kostnadsskäl tvingas

avstå från en med hänsyn till den rättssökande allmänheten välbehövlig förstärkning

av de rättsbildade arbetskrafterna. Det av departementschefen

ifrågasatta förfaringssättet att bereda dessa häradshövdingar kompensation

för deras utgift för nya andre notarier vid den partiella löneförbättringens

bestämmande synes därför väl överensstämma med riksdagens principiella

uppfattning.

Departementschefen har vidare uttalat, att viss ändring av hovrätternas

arbetsordningar borde komma under övervägande. För närvarande gäller,

att hovrätterna må meddela fiskalsförordnande åt den som efter avlagd examen

under en tid av sammanlagt tre år tjänstgjort i domsaga samt dessutom

fullgjort viss annan tjänstgöring. För att åstadkomma en önskvärd utjämning

av antalet notarier i de olika domsagorna och förskaffa jämväl de mera

avlägset belägna domsagorna jämn tillgång på notarier har ifrågasatts sådan

ändring av berörda stadgande, att av domsagotjänstgöringen viss minimitid,

förslagsvis två år, skulle avse anställning såsom statsavlönad notarie.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 294.

3

Riksdagen har funnit tveksamt, huruvida en dylik anordning skulle medföra

åsyftat resultat. I varje fall synes riksdagen en kortare minimitid än

den av departementschefen ifrågasatta böra övervägas.

Till partiell löneförbättring för häradshövdingarna har för nästa budgetår

beräknats oförändrat belopp eller 96,000 kronor. Den utökning av antalet

andre notarier, som riksdagen medgivit, medför emellertid — med hänsyn

till att häradshövdingarna i de mindre och medelstora domsagorna böra

vid nämnda löneförbättrings bestämmande beredas kompensation för bidrag

till nya andre notarier — att det av Kungl. Majit föreslagna beloppet bör

något höjas. Enligt riksdagens uppfattning synes en höjning med 10,000

kronor vara tillfyllest.

Slutligen har med hänsyn till riksdagens beslut om ytterligare 16 nya andre

notarier såsom särskilda uppbördsmedel upptagits ett belopp av i runt tal

154,000 kronor eller 10,000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Häradsrätternas avlöningsanslag skall alltså i riksstaten för nästa budgetår

uppföras med 1,746,600 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i här ej särskilt omförmälda delar ej givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen anmäla,

I:o) att riksdagen beslutat, att östra och Medelsta domsagor skola från

och med den 1 januari 1937 förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen

skall benämnas östra och Medelsta domsaga;

liro) att riksdagen dels fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och

förvaltningsbidrag .............. kronor 713,500

b) Ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar,

förslagsvis....... » 15,000 kronor 728,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 779,800

b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis . . » 30,600 >, 810,400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna

.................. kronor 106,000

b) Ersättning för förlorad lösen i följd

av inteckningsförnyelsernas avskaffande

........................ » 251,700 » 357,700

4. Arvoden åt tingstolkar .......................... » 4,000

Summa kronor 1,900,600

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 294—295.

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss

icke-ordinarie personal ............................ kronor 154,000

Nettoutgift kronor 1,746,600;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett förslagsanslag av 1,746,600 kronor.

2:o) Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för

förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till Ersättning till befattningshavare

vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas

avskaffande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av

284,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

får alltså anmäla, att riksdagen till Ersättning till befattningshavare vid

rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckning sförnyelsernas

avskaffande för budgetåret 1936/1937 anvisat ett anslag av 284,500

kronor.

Stockholm den 2 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 295.

Godkänd av första kammaren den 29 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om domkapitel m. m.

(Första lagutskottets utlåtande nr 42.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 17 april 1936 dagtecknad proposition, nr 241, har Eders

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen, bland annat, att antaga ett vid

propositionen fogat förslag till lag om domkapitel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.