Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande jämte väckta motioner.
1936-06-02 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:294, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande jämte väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 294.
1
Nr 294.
Godkänd av första kammaren den 2 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om
anslag till Häradsrätterna: Avlöningar och Ersättning
till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer
för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas
avskaffande jämte väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 121.)
Till KONUNGEN.
l:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Majit har i propositionen nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937 under
andra huvudtiteln, innefattande anslagen till justitiedepartementet, föreslagit
riksdagen (punkt 20 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden) att
dels faställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937;
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 1,717,800 kronor.
I särskilda motioner har därjämte bland annat yrkats på en ökning av antalet
andre notarier i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.
Den i propositionen ifrågasatta sammanslagningen av östra och Medelsta
domsagor i Blekinge län har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen
förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t som kansliort för den sammanslagna
domsagan bestämmer den plats, som ur kommunikationssynpunkt och
i övrigt befinnes därtill mest lämpad.
Kungl. Majit har för nästa budgetår hemställt örn medel för att möjliggöra
anställande av 20 nya andre notarier i domsagorna. Kostnaderna för
dessa nya notariers avlönande skulle liksom hittills bestridas till en del av
häradshövdingarna och i övrigt av statsmedel.
Det måste anses vara ett berättigat önskemål, att de rättsbildade biträden,
som oundgängligen erfordras för domsagornas behöriga skötsel, erhålla ersättning
för sitt arbete. I avvaktan på denna frågas slutliga lösning har departementschefen
förordat den mindre utbyggnad av det nuvarande avlöningssystemet,
som möjligheten att anställa ytterligare 20 andre notarier in
II
i hang till riksdagens protokoll 1936. 14 sami. Nr 294—296.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 294.
nebär. Förslaget att sålunda successivt förbättra de rättsbildade biträdenas
ställning har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Av de av hovrätterna verkställda utredningarna angående det minimiantal
notarier, varav behov förefinnes, framgår, att -— bortsett från notarieaspiranter
— 36 andre notarier erfordras utöver det nuvarande till 108 uppgående
antalet dylika notarier. Enligt riksdagens uppfattning synas skäl tala
för att medelsbehovet i enlighet med motionärernas gjorda yrkanden så beräknas,
att möjlighet beredes för anställande av hela det antal andre notarier,
som av hovrätterna anses erforderligt. I anledning härav har posten till
grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal i förhållande till Kungl.
Majts förslag för beredande av ersättning till 16 nya andre notarier ökats
med 28,800 kronor.
I enlighet med departementschefens uttalande bör den bestämmelse örn
maximering av antalet andre notarier till två, som finnes i 8 § andra stycket
domsagostadgan, upphävas.
Vid 1935 års riksdag väcktes i motion inom andra kammaren fråga om
ändrade grunder för de rättsbildade domsagobiträdenas avlöningar. Under
hänvisning till att frågan redan vore under övervägande inom justitiedepartementet,
fann riksdagen, att motionen icke borde föranleda någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen uttalade emellertid, att blivande förslag i ämnet i
princip borde så utformas, att kostnaderna för de nya biträden, som befunnes
erforderliga för domsagornas skötsel utöver dem, som då funnes anställda,
icke måtte drabba häradshövdingarna.
Den uppfattning, som föregående års riksdag i fråga om häradshövdingarnas
bidragsskyldighet i princip gav uttryck åt, anser riksdagen böra upprätthållas.
Riksdagens uttalande innebär emellertid icke, att häradshövdingarna
undantagslöst skulle befrias från kostnaderna för de nya rättsbildade
biträden, som erfordras. Uttalandet har endast avsett att förhindra,
att häradshövdingarna i de mindre och medelstora domsagor, där behov av
utökat antal rättsbildade biträden gör sig gällande, av kostnadsskäl tvingas
avstå från en med hänsyn till den rättssökande allmänheten välbehövlig förstärkning
av de rättsbildade arbetskrafterna. Det av departementschefen
ifrågasatta förfaringssättet att bereda dessa häradshövdingar kompensation
för deras utgift för nya andre notarier vid den partiella löneförbättringens
bestämmande synes därför väl överensstämma med riksdagens principiella
uppfattning.
Departementschefen har vidare uttalat, att viss ändring av hovrätternas
arbetsordningar borde komma under övervägande. För närvarande gäller,
att hovrätterna må meddela fiskalsförordnande åt den som efter avlagd examen
under en tid av sammanlagt tre år tjänstgjort i domsaga samt dessutom
fullgjort viss annan tjänstgöring. För att åstadkomma en önskvärd utjämning
av antalet notarier i de olika domsagorna och förskaffa jämväl de mera
avlägset belägna domsagorna jämn tillgång på notarier har ifrågasatts sådan
ändring av berörda stadgande, att av domsagotjänstgöringen viss minimitid,
förslagsvis två år, skulle avse anställning såsom statsavlönad notarie.
Riksdagens skrivelse Nr 294.
3
Riksdagen har funnit tveksamt, huruvida en dylik anordning skulle medföra
åsyftat resultat. I varje fall synes riksdagen en kortare minimitid än
den av departementschefen ifrågasatta böra övervägas.
Till partiell löneförbättring för häradshövdingarna har för nästa budgetår
beräknats oförändrat belopp eller 96,000 kronor. Den utökning av antalet
andre notarier, som riksdagen medgivit, medför emellertid — med hänsyn
till att häradshövdingarna i de mindre och medelstora domsagorna böra
vid nämnda löneförbättrings bestämmande beredas kompensation för bidrag
till nya andre notarier — att det av Kungl. Majit föreslagna beloppet bör
något höjas. Enligt riksdagens uppfattning synes en höjning med 10,000
kronor vara tillfyllest.
Slutligen har med hänsyn till riksdagens beslut om ytterligare 16 nya andre
notarier såsom särskilda uppbördsmedel upptagits ett belopp av i runt tal
154,000 kronor eller 10,000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Häradsrätternas avlöningsanslag skall alltså i riksstaten för nästa budgetår
uppföras med 1,746,600 kronor.
Då Kungl. Maj:ts förslag i här ej särskilt omförmälda delar ej givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen anmäla,
I:o) att riksdagen beslutat, att östra och Medelsta domsagor skola från
och med den 1 januari 1937 förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen
skall benämnas östra och Medelsta domsaga;
liro) att riksdagen dels fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar och
förvaltningsbidrag .............. kronor 713,500
b) Ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar,
förslagsvis....... » 15,000 kronor 728,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 779,800
b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis . . » 30,600 >, 810,400
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna
.................. kronor 106,000
b) Ersättning för förlorad lösen i följd
av inteckningsförnyelsernas avskaffande
........................ » 251,700 » 357,700
4. Arvoden åt tingstolkar .......................... » 4,000
Summa kronor 1,900,600
4
Riksdagens skrivelse Nr 294—295.
Särskilda uppbördsmedel.
Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss
icke-ordinarie personal ............................ kronor 154,000
Nettoutgift kronor 1,746,600;
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett förslagsanslag av 1,746,600 kronor.
2:o) Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer för
förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till Ersättning till befattningshavare
vid rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas
avskaffande för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av
284,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen till Ersättning till befattningshavare vid
rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckning sförnyelsernas
avskaffande för budgetåret 1936/1937 anvisat ett anslag av 284,500
kronor.
Stockholm den 2 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 295.
Godkänd av första kammaren den 29 maj 1936.
Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om domkapitel m. m.
(Första lagutskottets utlåtande nr 42.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 17 april 1936 dagtecknad proposition, nr 241, har Eders
Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen, bland annat, att antaga ett vid
propositionen fogat förslag till lag om domkapitel.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.