Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem.
1936-06-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:309, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 308—309.
3
Nr 308.
Godkänd av första kammaren den 5 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda
framställning angående anslag till bidrag till uppförande
eller inrättande av arbetshem.
(Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1936 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1936/1937
har Eders Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkt 67 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem
för budgetåret 1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen till bidrag till uppförande eller
inrättande av arbetshem för budgetåret 1936/1937 anvisat ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Stockholm den 5 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 309.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn
broanläggning över Svinesund m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 127.)
Till Konungen.
I motionen 1: 9 har hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj :t förorda,
bland annat, Bohusbanans begynnande framdragande till Svinesund genom utförande
till en början av denna handels terrassering samt påskyndande av utredningen
om en landsvägsbro över Svinesund.
4
Riksdagens skrivelse Nr 309.
Inledningsvis må erinras, att ifrågavarande broanläggning över Svinesund
är ett tekniskt sett ganska omfattande företag. På grund av sjötrafiken genom
sundet in till Idefjorden och Halden (Fredrikshald) bör bron anläggas på segelfri
höjd. Enligt mellanriksbanekommissionens år 1923 framlagda beräkningar
skulle bron byggd av sten på en höjd av minst 50 meter och med 8 fasta spann
av sammanlagt inemot 300 meters längd draga en kostnad av cirka 2,5 miljoner
kronor. Helt byggt av järn skulle broföretaget kosta cirka 1,5 miljon kronor. Inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen pågå för närvarande vissa tekniska utredningar,
avseende att klarlägga kostnaderna för bron, utförd i betong, järn
eller sten.
Utan att underskatta företagets omfattning måste dock riksdagen finna starka
skäl tala för en anläggning av ifrågavarande broförbindelse över Svinesund till
ersättning av den hittillsvarande synnerligen bristfälliga färj förbindelsen.
Erinras må, att landsvägen utmed Sveriges västkust med dess fortsättning genom
Norge upp till Oslo är en mellanriksväg, som tillmätes stor internationell
betydelse. I det planlagda internationella vägnätet upptages denna väg som en
av de stora genomfartsvägar, å vilka komma att ställas stora fordringar i fråga
örn vägbredd, beläggning, frihet från tvära kurvor o. s. v.
Med avseende å vägens planläggning vid själva den svensk-norska gränsen kan
visserligen jämte sträckningen över Svinesund alternativt tänkas en inre sträckning
genom Bullaredalen och över Halden innanför Idefjorden. Sistnämnda
sträckning är emellertid redan på grund av därvarande, framför allt på norska
sidan synnerligen oländiga bergsterräng mindre lämplig för framdragning av en
väg, avsedd för internationell automobiltrafik. Terrängen utmed Svinesundslmjen
är däremot lättare framkomlig.
Rent lokalt sett medför också Svinesundslinjen stora fördelar genom att den
på svenska sidan genomlöper ett med avseende å folkmängd och bebyggelse mycket
rikare trafikområde än Bullarelinjen. Vad särskilt Strömstad beträffar är
att märka de förhoppningar örn en ännu starkare frekvens av norska turister,
som från stadens sida knytas till broanläggningen över Svinesund, vilken beräknas
nedbringa körtiden å den cirka 14 mil långa bilsträckan Oslo—Strömstad
till allenast 2—3 timmar.
I samband med övervägandena örn förefintliga möjligheter att kunna bringa
hjälp åt det av arbetslöshet alltjämt hårt betryckta Bohuslän måste ifrågavarande
samfärdselspörsmål också tilldraga sig intresse. På sätt av mellanriksbanekommissionen
på sin tid klarlades har särskilt norra Bohuslän ett rätt ogynnsamt
kommunikationsläge, som bidragit att hämma des utveckling. Längdbanan
genom Bohuslän slutar i norr vid Strömstad och har därmed karaktären av en
från Göteborg utgående bibana. Inga vattendrag utom några smärre, till Munkedal
ledande, förse området med skogsprodukter såsom underlag för industrieller
exportsjöfart. Att märka är, att särskilt norra Bohuslän sedan gammalt
haft handelsgemenskap med närliggande norska städer och där omkring liggande,
rätt utbredda industriområden. Genom förbättrade samfärdselförbindelser
med Norge skulle avsättningsmöjligheterna, enkannerligen jordbrukets avsättningsmöjligheter,
ökas och överhuvud näringslivet kunna på båda sidor om gränsen
livligare utvecklas enligt givna naturliga geografiska och ekonomiska betingelser.
Det förtjänar också framhållas, att broarbetena kunde bliva till ett värdefullt
led i hjälpåtgärderna i fråga örn den i Bohuslän rådande arbetslösheten,
därest bropelarna, eventuellt också vissa brospann, utfördes av sten. Enligt vad
Riksdagens skrivelse Nr 309—310.
5
riksdagens vederbörande utskott inhämtat anses ett sådant utförande av broanläggningen
som tekniskt genomförbart.
Men hänsyn till nu angivna förhållanden måste riksdagen finna angeläget,
att frågan örn en landsvägsbro över Svinesund snarast kan vinna sin lösning.
Självfallet förutsättes för genomförandet av broföretaget samarbete med Norge.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott erfarit torde emellertid jämväl från
norsk sida numera — såväl ur kommunikations- som arbetslöshetssynpunkt —
stort intresse föreligga för att broanläggningen snarast skall komma till stånd,
samt desslikes villighet att svara för vederbörlig anpart av anläggningskostnaderna.
Vad angår frågan om en sammanknytning av de svenska och norska järnvägsnäten
vid Svinesund måste riksdagen i likhet med järnvägsstyrelsen finna en
sådan sammanknytning önskvärd. Synpunkten att man redan nu skulle från
svensk sida påbörja terrasseringsarbetena å den blivande sammanbindningsbanan
kan riksdagen dock ej ansluta sig till. Broanläggningen över Svinesund
torde emellertid eventuellt kunna utföras så, att den efter en framtida tillbyggnad
kan tjäna som kombinerad landsvägs- och järnvägsbro. I varje fall synas
möjligheterna till ett sådant utförande böra närmare undersökas vid de förberedande
utredningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av motionen
1:9 anhålla, att nu pågående utredningar örn anläggning av bro över
Svinesund måtte bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ärendet örn möjligt
kan föreläggas 1937 års riksdag.
Stockholm den 6 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 310.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående anvisande av de i regeringsformens
63 § föreskrivna kreditiv summor.
(Statsutskottets memorial nr 135.)
Till Konungen.
Med anledning av stadgandet i 63 § i regeringsformen att för oförutsedda
händelser två särskilda kreditivsummor böra vid varje riksdag anslås och till
utbetalning av riksgäldskontoret anvisas, den ena att vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundvikligen nödig, den andra att, vid infallande krig, av Konungen lyftas,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.