Skrivelse till Konungen angående anvisande av de i regeringsformens 63 § föreskrivna kreditiv summor.
1936-06-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:310, Skrivelse till Konungen angående anvisande av de i regeringsformens 63 § föreskrivna kreditiv summor.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 309—310.
5
riksdagens vederbörande utskott inhämtat anses ett sådant utförande av broanläggningen
som tekniskt genomförbart.
Men hänsyn till nu angivna förhållanden måste riksdagen finna angeläget,
att frågan örn en landsvägsbro över Svinesund snarast kan vinna sin lösning.
Självfallet förutsättes för genomförandet av broföretaget samarbete med Norge.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott erfarit torde emellertid jämväl från
norsk sida numera — såväl ur kommunikations- som arbetslöshetssynpunkt —
stort intresse föreligga för att broanläggningen snarast skall komma till stånd,
samt desslikes villighet att svara för vederbörlig anpart av anläggningskostnaderna.
Vad angår frågan om en sammanknytning av de svenska och norska järnvägsnäten
vid Svinesund måste riksdagen i likhet med järnvägsstyrelsen finna en
sådan sammanknytning önskvärd. Synpunkten att man redan nu skulle från
svensk sida påbörja terrasseringsarbetena å den blivande sammanbindningsbanan
kan riksdagen dock ej ansluta sig till. Broanläggningen över Svinesund
torde emellertid eventuellt kunna utföras så, att den efter en framtida tillbyggnad
kan tjäna som kombinerad landsvägs- och järnvägsbro. I varje fall synas
möjligheterna till ett sådant utförande böra närmare undersökas vid de förberedande
utredningarna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av motionen
1:9 anhålla, att nu pågående utredningar örn anläggning av bro över
Svinesund måtte bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ärendet örn möjligt
kan föreläggas 1937 års riksdag.
Stockholm den 6 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 310.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående anvisande av de i regeringsformens
63 § föreskrivna kreditiv summor.
(Statsutskottets memorial nr 135.)
Till Konungen.
Med anledning av stadgandet i 63 § i regeringsformen att för oförutsedda
händelser två särskilda kreditivsummor böra vid varje riksdag anslås och till
utbetalning av riksgäldskontoret anvisas, den ena att vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundvikligen nödig, den andra att, vid infallande krig, av Konungen lyftas,
6
Riksdagens skrivelse Nr 310—311.
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat, har riksdagen
härom fattat beslut och bestämt den förra av dessa summor till femton
miljoner kronor och den senare, eller det så kallade stora kreditivet,
till likaledes femton miljoner kronor.
Stockholm den 6 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 311.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
angående fortsatt elektrifiering av statsbanorna.
(Statsutskottets utlåtande nr 137.)
Till Konungen.
I två likalydande motioner, I: 182 och II: 404, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t
ville, på sätt i motionerna antytts, låta verkställa och helst till 1937 års riksdag
framlägga en grundlig och allsidig utredning örn lämpligheten av en fortsatt
elektrifiering av statsbanorna, syftande till införande av elektrisk drift å
de hittills icke elektrifierade norrländska huvudlinjerna och eventuellt även bilinjerna.
Vidare har i två likalydande motioner, 1: 39 och II: 128, hemställts, att riksdagen
måtte besluta elektrifiera Bohusbanan å sträckan Göteborg—Dingle och
till ändamålet anvisa för budgetåret 1936/1937 ett reservationsanslag av
8,500,000 kronor, samt i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t
måtte hemställa till kungl, järnvägsstyrelsen att låta undersöka och kostnadsberäkna
återstående delen av banan från Dingle till Strömstad för elektrifiering
i så god tid, att förslaget kan föreläggas 1937 års riksdag.
Härjämte har i två likalydande motioner, I: 64 och II: 208, hemställts, att
riksdagen måtte besluta elektrifiering av järnvägslinjen Göteborg—Strömstad
och för arbetets påbörjande av lånemedel anvisa 5,000,000 kronor.
Slutligen har i motionen I: 9 hemställts, bland annat, att riksdagen ville
hos Kungl. Maj :t förorda Bohusbanans elektrifiering till en början åtminstone
från Göteborg till Uddevalla.
Över ifrågavarande motioner hava utlåtanden i vederbörlig ordning avgivits
av järnvägsstyrelsen.
Enligt riksdagens redan fattade beslut skulle elektrifieringen av statsbanorna
inom den närmaste tiden — eller närmare bestämt under sommaren
1937 —- kunna beräknas vara genomförd beträffande samtliga söder örn
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.