Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1936-06-19 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:347, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3/+7.

1

Nr 3å7.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1936.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående folk- och småskoleseminariernas

organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 150.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 140 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående folkoch

småskoleseminariernas organisation m. m., som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,680,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 270,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 75,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 71,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 291,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 65,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 14,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1936. lif sami. Nr 3//1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 347.

dels till Småskoleseminariet: Stipendier ett reservationsanslag av 15,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärarinnor ett anslag av 5,000 kronor;

dels ock till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. ett förslagsanslag av 110,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1936 dagtecknad

proposition, nr 100, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,

att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:

A. 1. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav sju skola

vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom enkelseminarier.

2. Av dubbelseminarierna skola

sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(4 + 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 +särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.

3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala,

Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall

seminariet i Falun vara av formen 4 +särskild kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.

4. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda

för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga

elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga

elever.

B. 1. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav tre skola

vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.

2. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer,

(2 + 2).

Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje,

och två, vartdera, en 2-årig linje.

3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.

Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand

och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna

vara 3-åriga.

C. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt

småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3^7. 3

successivt från och nied läsåret 1936—1937 och de bada senare nied utgången

av läsåret 1935—1936;

dels medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna

i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av

dessa seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting,

respektive Kopparbergs läns landsting;

dels medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola)

och hushållsgöromål vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning

före den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937

intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer

att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett

medeltal, beräknat på sätt av departementschefen angivits — han må

under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande

två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han skulle hava

uppburit, örn för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning,

som skulle motsvara ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär

för sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring

däri inräknad;

dels medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som

för manlig lektor vid samma seminarier;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare fran och med budgetaret

1936/1937;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 105,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1936/1937;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett förslagsanslag av 278,800 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937

anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 347.

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,700 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 19,500 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för

småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000

kronor;

dels till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag

av 110,000 kronor;

dels ock medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/

1936 ägt rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en motion (I: 322), vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 100 måtte ej mindre uttala, att

behörighetsvillkoren för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas

enligt 1932 års seminariesakkunnigas förslag, att principiell likställighet

bör upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet

och det 2-åriga småskoleseminariet, än även godkänna

sådan ändring av i propositionen föreslagen avlöningsstat för småskoleseminarierna,

som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren;

dels en motion (1:331), vari hemställts, att lärare i trädgårdsskötsel

vid sådant dubbelseminarium, som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till

enkelseminarium, måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor,

som enligt propositionen skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium;

dels en motion (1:348), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att antalet studentlinjer begränsas till fem samt att hos Kungl. Majit

anhålla om skyndsam utredning i frågan om höjning av ämneslärarnas

vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas till

1937 års riksdag;

dels en motion (1:349), vari föreslagits, att riksdagen behagade hos

Kungl. Majit hemställa, att de av 1932 års seminariesakkunniga föreslagna

undervisningsplanerna för rikets folkskoleseminarier, innan de

erhålla gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för

folkskollärarbildningen centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å

läroplanen samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning

jämväl behörigen beaktas;

dels två likalydande motioner (1:352 och II: 688), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas

som ett kvinnligt enkelseminarium med fyraårig kurs;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 347.

dels två likalydande motioner (1:353 och II: 690), vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 100

måtte besluta, att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna

begränsas till fem;

dels ock en motion (1:355), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium,

som nu utgöres av folkskollärarexamen, höjes till att

motsvara vad som erfordras för behörighet till adjunktsbefattning vid

allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för ifrågavarande lärare,

som nu är densamma som avlöningen till övningsskollärare, höjes till

lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt läroverk, att avlöningen för

rektor vid småskoleseminarium höjes till att motsvara avlöningen för

realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid småskoleseminarium

skall utgå efter samma grunder som till motsvarande befattningshavare

vid allmänt läroverk.

Frågan örn folk- och småskoleseminariernas organisation har, såsom departementschefen

inledningsvis erinrat, under senare år vid upprepade tillfällen

varit föremål för prövning såväl av Kungl. Majit och riksdagen som

av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga. Det nu för riksdagen

framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på ett betänkande, som den

9 augusti 1935 avgivits av särskilda, år 1932 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallade sakkunniga.

Innan riksdagen ingår på en närmare prövning av detta förslags olika

detaljer, har riksdagen att till behandling upptaga frågan, huruvida en omorganisation

över huvud taget bör komma till stånd redan nu.

De förändringar i olika hänseenden — icke minst beträffande minskningen

av antalet barn i skolåldern — vilka under de senaste åren börjat bli

alltmera märkbara, hava kraftigt markerat behovet av en organisationsförändring.

Riksdagen vill icke förneka, att de framlagda beräkningarna av

det blivande lärarbehovet synas lida av en viss osäkerhet, men detta torde

enligt riksdagens uppfattning knappast kunna undvikas, när man har att

röra sig på ett område med så många oberäkneliga faktorer, och genom

några års uppskov torde knappast större säkerhet i dessa hänseenden stå

att vinna. I varje fall torde enighet råda därom, att den nuvarande organisationen

är för stor för det behov, som inom nu förutsebar tid kan beräknas.

Den organisation, som enligt det följande kommer att beslutas, medgiver,

örn så skulle erfordras, en betydande ökning av den normala

examinationskapaciteten. Å andra sidan böra givetvis, därest den nuvarande

minskningen av barnantalet och därmed av lärarbehovet sladle

fortsätta, därav påkallade åtgärder vidtagas. Slutligen vill riksdagen erinra,

att riksdagen vid flera tillfällen under senare år begärt utredningar beträffande

olika, den framtida seminarieorganisationen berörande frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 347.

Härigenom har riksdagen intagit den ståndpunkten, att en lösning av seminariefrågan

är av behovet påkallad. Av nu anförda skäl anser riksdagen,

att frågan om den framtida seminarieorganisationen redan nu bör upptagas

till prövning.

Riksdagen har härefter att övergå till en detaljbehandling av de i propositionen

förekommande frågorna och kommer därvid att i huvudsak följa

departementschefens framställning.

Under folkskoleseminarierna har departementschefen till en

början behandlat frågan örn seminarielinjer. Någon förändring av längden

av den 4-åriga seminarielinjen har icke ifrågasatts. Studentlinjen,

som hittills varit 1-årig, har under en lång tid ingått som en mera provisorisk

beståndsdel av seminarieorganisationen. Enligt departementschefens

mening bör framdeles i denna som en fast beståndsdel ingå ett visst antal

studentlinjer, vilka i anslutning till de sakkunnigas förslag skola vara

2-åriga. Slutligen har, i anledning av ett av 1932 års riksdag gjort uttalande

i ämnet, framlagts förslag örn inpassande i seminarieorganisationen av en

2-årig kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.

De sålunda framlagda förslagen hava icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Vad inträdesjordringarna till den 4-åriga linjen beträffar hava de sakkunniga

efter utredning beträffande bland annat de faktiska förkunskaperna

hos de under senare år inträdessökande vid folkskoleseminarierna kommit

till den uppfattningen, att inträdesfordringarna i de olika kunskapsämnena

borde höjas till en nivå, i väsentlig mån motsvarande vad som kräves i realexamen.

Emellertid hava de sakkunniga framhållit, att man, örn avlagd

realexamen uppställdes såsom villkor för inträde, torde kunna befara

att till följd av de för olika delar av landet varierande möjligheterna att

avlägga denna examen rekryteringen av de särskilda seminarierna med

kompetenta sökande skulle bliva ganska ojämn. De sakkunniga hava därför

ansett tidpunkten ännu icke vara inne för att uppställa avlagd realexamen

såsom inträdesfordran. I anslutning härtill hava de sakkunniga ej

heller funnit något skäl att i princip ändra den nuvarande anordningen av

inträdesprövningarna, varigenom samtliga sökande, oavsett arten av sin

förbildning, måste deltaga i proven.

Skolöverstyrelsen har för sin del föreslagit dels att realexamen skulle

läggas som grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels

att sökande, som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena

modersmålet, matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna

mognad och lämplighet för seminariearbetet skulle utrönas, dels ock

att sökande, som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning

som nyss nämnts och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den

sökande ägde erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid

seminariet. I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation hava emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 31{l. 7

lertid två av dess ledamöter uttalat, att de funnit de sakkunnigas ståndpunkt

beträffande behovet av de nuvarande inträdesprövningarna riktig. ^

Departementschefen har — under framhållande bland annat av att år

1934 mer än två tredjedelar av de i första klassen intagna eleverna hade

högre inträdeskompetens än de sakkunniga föreslagit och att återstoden

torde hava ägt en inträdeskompetens, som ej avsevärt skilt sig från den av

de sakkunniga föreslagna — givit de sakkunniga rätt därutinnan, att en

höjning av inträdesfordringarna syntes böra vidtagas redan av det skälet,

att en bättre överensstämmelse med den faktiskt förefintliga inträdeskompetensen

borde åvägabringas. Departementschefen har för egen del framhållit,

att han icke kunde understödja ett förslag, som vore ägnat att från

tillträde till seminarium utestänga dem, som ville ägna sig åt folkskollärarbanan

men ej haft tillfälle att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller

annan läroanstalt med realexamen. Detta innebure emellertid icke, har

departementschefen vidare anfört, att han motsatte sig förslag örn en höjning

av det kunskapsmått, som borde krävas för inträde i den 4-åriga

linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarade realexamens. Efter ett

konstaterande av att varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag

stöde i strid med hans sålunda tillkännagivna uppfattning har departementschefen

förklarat sig i princip biträda de sakkunnigas förslag. Som skäl

härför har departementschefen bland annat framhållit att det enligt hans

mening vore av betydelse, att samtliga de inträdessökande oavsett örn

de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen eller

genom däremot svarande självstudier — borde bedömas under i möjligaste

mån likartade förhållanden och pa ett sätt, som tilläte jämförelse mellan

avlagda prestanda.

Förslaget om en höjning av inträdesfordringarna till den 4-åriga folkskoleseminarielinjen

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga

i ärendet hörda sakkunniga och myndigheter. Jämväl riksdagen finner detsamma

väl motiverat.

Beträffande den nivå, till vilken kunskapsfordringarna böra höjas, råder

jämväl enighet därom, att — med hänsyn bland annat till förhandenvarande

förhållanden — denna bör ligga ungefär vid avlagd realexamen.

Även till denna ståndpunkt vill riksdagen uttala sin anslutning.

Däremot hava, såsom av det föregående framgår, olika meningar framförts

beträffande det sätt, på vilket inträdessökande, som avlagt realexamen

eller däremot ungefärligen svarande kunskapsprov, skall äga tillgodoräkna

sig den sålunda förvärvade kompetensen.

Riksdagen har vid en prövning av de sålunda framkomna förslagen funnit

sig böra intaga samma ställning som departementschefen. Onekligen tala,

på sätt departementschefen anfört, vissa skäl för den av skolöverstyrelsen

förordade linjen, exempelvis en förenklad inträdesprövning, möjligheten att

ernå någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 347.

utöver de sakkunnigas förslag samt skapandet av en närmare anknytning

av folkskoleseminarierna till det allmänna skolväsendet. Enligt riksdagens

uppfattning kunna emellertid icke dessa fördelar uppväga de olägenheter,

som skulle följa med en lösning av frågan på sätt av skolöverstyrelsen

förordats. Enligt sistnämnda förslag skulle svårigheterna bliva

väsentligt större för dem, som ej avlagt realexamen, än för andra.

Detta gäller särskilt för landsbygdens barn, som ej hava samma möjligheter

som städernas och de större samhällenas barn att avlägga realexamen.

Vidare böra, såsom departementschefen framhållit, de inträdessökande

bedömas under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett

sätt, som tillåter jämförelse mellan avlagda prestanda. Jämväl torde böra

beaktas vad de sakkunniga anfört därom, att genom den personliga kontakt,

som de olika lärarna uppnå vid prövningarna med de sökande, det är

möjligt för seminarierna att bland de godkända träffa ett lämpligt urval av

sådana sökande, som i fråga om mogenhet, begåvning, kunskaper och färdigheter

visa sig äga goda förutsättningar för folkskollärarbanan. Av nu

anförda skäl har riksdagen, såsom redan i det föregående anförts, funnit sig

böra uttala sin anslutning till det av departementschefen förordade förslaget

i här förevarande hänseende.

Av en av de sakkunniga verkställd utredning framgår, att under läsåret

1931—1932 funnos privata kurser, s. k. preparandkurser, för förberedelse

för inträde till folkskoleseminarierna vid alla seminarier utom i Stockholm

och Luleå, vid vilket sistnämnda seminarium en förberedande kurs

var anordnad med anslag av statsmedel. De sakkunniga hava framhållit,

att de funnit det i princip olämpligt, att ett av statsmakterna uppbyggt

system för utbildning av folk- och småskollärare visat sig i sin praktiska

tillämpning behöva kompletteras med privata kurser av detta slag, vilka

även i vissa andra hänseenden voro olämpliga. Riksdagen delar de av de

sakkunniga framförda betänkligheterna.

Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen för den 4-åriga

linjen har departementschefen ansett kunna i allt väsentligt läggas till

grund för de ytterligare överväganden av frågan, som kunna bliva erforderliga.

Departementschefen har framhållit, att detaljerna i förslaget näppeligen

torde böra diskuteras i detta sammanhang. Departementschefen har

emellertid — med hänsyn till kostnadsberäkningarna — angivit sin ståndpunkt

till vissa frågor. Beträffande undervisningen i ämnet hushållsgöromål,

där de sakkunniga föreslagit en frivillig kurs, har departementschefen

framhållit, att han i likhet med skolöverstyrelsen ansåge sig böra tillstyrka,

att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptoges på timplanen för

folkskoleseminarierna och gjordes obligatoriskt för de kvinnliga eleverna,

dock med möjlighet till befrielse i vissa fall för dem, som redan ägde mots\

arande kunskaper och färdigheter. Ett av de sakkunniga framlagt, av överstyrelsen

tillstyrkt förslag örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård har

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 3^7.

departementschefen förklarat sig biträda. Ytterligare har departementschefen

berört frågan örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket. Såsom

i statsrådsprotokollet erinrats, beslöts vid 1935 års riksdag, att frivillig

undervisning i finska språket skulle införas i fortsättningsskolan inom de

finsktalande distrikten i Norrbotten. De sakkunniga hava med anledning

härav föreslagit, att en frivillig kurs i finska språket skulle anordnas vid det

seminarium, överstyrelsen bestämde, för sådana elever, som före intagningen

ägde kunskap i finskt talspråk. Överstyrelsen har framhållit, att kursen

hellre borde förläggas till Uppsala universitet än till ett seminarium. Departementschefen

har hållit före, att denna utbildning snarare borde förläggas

i närheten av de trakter, som skulle draga fördel av densamma, lämpligen

till Luleå, än till någon universitetsstad. Slutligen har departementschefen

— med framhållande att Kungl. Majit senare torde bliva satt i tillfälle att

taga ståndpunkt till detaljerna i undervisningsplanen — sammanfattningsvis

meddelat, att hans ståndpunkt i huvudsak innebure, att han biträdde

de sakkunnigas förslag till undervisningsplan vid den 4-åriga seminarielinjen,

dock med nyssnämnda avvikelse beträffande undervisningen i hushållsgöromål.

I motionen I: 349 har föreslagits, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit

hemställa, att de av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanerna, innan

de erhölle gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarutbildningen

centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen

samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl

behörigen beaktades.

Riksdagen finner sig i allt väsentligt kunna lämna utan erinran vad av

departementschefen föreslagits beträffande undervisningsplanen. I anslutning

till vad departementschefen anfört utgår riksdagen från att ytterligare

överväganden av frågan komma att ske. Härvid synes även kunna tagas

under omprövning det i motionen I: 349 framförda önskemålet örn beredande

av större utrymme åt de centrala läroämnena. Med hänsyn till nu

angivna förhållanden finner emellertid riksdagen icke erforderligt att riksdagen,

på sätt i sagda motion yrkats, gör särskild framställning i ämnet till

Kungl. Majit.

Departementschefens förslag beträffande undervisningen i hushållsgöromål

finner riksdagen väl motiverat. Även om det förhåller sig så, att de

från folkskoleseminarium utexaminerade lärarinnorna mera sällan komma

att undervisa i detta ämne, talar å andra sidan för ett bifall bland annat

det förhållandet, att de ofta få — särskilt i avlägset belägna skolor å landsbygden

— själva utföra med det egna hushållet förenat arbete. Kunskap

i här förevarande ämne blir då av stor betydelse.

Förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård lämnar riksdagen

utan erinran.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 347.

Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska språket vill riksdagen

framhålla följande. Redan nu finnes god tillgång på lärare, som hava finska

till modersmål. Någon närmare erfarenhet av den utsträckning, i vilken

undervisning i detta ämne kan bliva erforderlig, föreligger icke ännu, liksom

icke heller beträffande behovet av särskild utbildning av lärare härför.

Med hänsyn härtill torde åtminstone för närvarande inga mera definitiva

anordningar böra vidtagas. Särskilt mot denna bakgrund finner riksdagen

det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att kursen, örn och i den mån

behov av särskild utbildning kan visa sig uppkomma, anordnas som fristående

och förlägges till ett universitet, starkt motiverat. Riksdagen vill

därför uttala sig för en dylik anordning.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande inträdesfordringar

och undervisning selaner för de 2-åriga linjerna har icke givit riksdagen

anledning till erinran. Riksdagen vill endast understryka att, på sätt

departementschefen ställt i utsikt, ställning bör tagas till skolöverstyrelsens

förslag om begränsning av antalet av de ifrågasatta kompletteringskurserna.

Departementschefen har utförligt redogjort för verkställda beräkningar

rörande behovet av folkskollärare. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

hava dessa beräkningar givit ganska varierande resultat — något annat

torde knappast heller vara att vänta på grund av de svårberäkneliga faktorer,

man här har att röra sig med. Vid uppgörande av ramen för den

nya organisationen torde följande synpunkter kunna giva vägledning.

Något överflöd på folkskollärare — örn landet ses som en helhet — existerar

icke för närvarande. Enligt vad riksdagens statsutskott inhämtat,

uppgick antalet folkskollärare, som utexaminerats under åren 1933/1935

och som voro arbetslösa den 15 mars 1936, till högst 75 i hela landet. Riksdagen

kan icke annat än känna sig mycket tveksam örn det riktiga i att

för en kår av denna storlek, omkring 16,000 personer, icke finnes en större

reserv. Svårigheter att erhålla kompetenta vikarier vid sjukledighet er

o. s. v. kunna lätt uppkomma. Vidare kan det icke vara lämpligt att produktionen

hålles så låg, att praktiskt taget alla utexaminerade erhålla ordinarie

befattningar utan att i vissa fall någon nämnvärd konkurrens uppkommer.

Härtill kommer vidare den ökning av antalet folkskollärar^’änster,

som inom en ganska nära framtid kommer att bliva en följd av Kungl.

Maj:ts av riksdagen numera bifallna förslag om införande av obligatorisk

7-årig folkskola.

Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter har riksdagen

emellertid funnit sig böra ansluta sig till den av departementschefen

förordade årliga examinationen, för närvarande beräknad till 384. Då

departementschefen härvid utgått från att elevnumerären i klassavdelningarna

skulle bestämmas till 24, motsvarar riksdagens sålunda intagna ståndpunkt

en organisation av 16 examinationsavdelningar. På sätt departe
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 347.

mentschefen framhållit, innebär detta förslag möjligheter för att examinationen,

därest så skulle visa sig påkallat, kan ökas med 96 lärare. I fall av

behov kan examinationen, på sätt departementschefen vidare framhållit,

ytterligare ökas med inalles upp till 40 procent av den normala.

Riksdagen utgår från att skolöverstyrelsen och Kungl. Majit komma

att hava sin uppmärksamhet riktad på behovet av en tillräcklig marginal

och i god tid vidtaga de åtgärder, som härav kunna bliva påkallade. Å

andra sidan kan — genom minskning av elevnumerären under 24 eller

genom att, såsom nästan regelbundet skett under de senare åren, tillfälligt

inhibera intagningen vid någon eller några parallellavdelningar — examinationen

av folkskollärare väsentligt nedbringas under den normala. De

synpunkter, riksdagen i det föregående framfört, synas vara tillgodosedda

genom departementschefens ifrågavarande förslag.

Vad därefter angår fördelningen av examinationsavdelningarna mellan

folkskoleseminarielinjer av olika slag har majoriteten av de sakkunniga

förordat, att seminarieorganisationen skulle innesluta åtta 4-åriga linjer och

sju 2-åriga studentlinjer samt en 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning

till folkskollärarinnor. Av dessa sexton linjer skulle sammanlagt åtta

och en halv hava manliga och sju och en halv kvinnliga lärjungar. Reservanterna

bland de sakkunniga hava föreslagit en organisation med tio

4-åriga linjer, fem 2-åriga studentlinjer och en 2-årig linje för småskollärarinnors

utbildning. Skolöverstyrelsen har räknat med ett behov av sjutton

examinationsavdelningar och föreslagit, att av dessa nio skulle vara 4-åriga

linjer och sju 2-åriga studentlinjer, vartill skulle komma den 2-åriga linjen

för småskollärarinnors utbildning. Av dessa linjer skulle sammanlagt

nio och en halv hava manliga samt sju och en halv kvinnliga lärjungar.

Departementschefens förslag innebär nio 4-åriga linjer, sex 2-ariga studentlinjer

och den 2-åriga linjen för småskollärarinnors utbildning med en fördelning

av linjerna med åtta och en halv på manliga och sju och en halv

på kvinnliga lärjungar.

Även motionsledes har frågan örn antalet seminarielinjer av olika slag

varit föremål för olika framställningar. I de likalydande motionerna I: 353

och II: 690 samt i motionen I: 348 har sålunda hemställts, att riksdagen

måtte besluta att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna

begränsas till fem.

Riksdagen har redan i det föregående förklarat sig vilja bifalla Kungl.

Maj:ts förslag om sexton examinationsavdelningar.

Beträffande detta förslag har diskussionen huvudsakligen kommit att

röra sig örn fördelningen av utbildningslinjerna på den 4-åriga linjen och

på studentlinjen.

De skäl, som anförts för en utökning av antalet studentavdelningar, finner

riksdagen tungt vägande. Studentantalet har under senare år starkt

ökats. Icke minst på grund av de nya läroverk med studentexamensrätt,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 347.

som tillkommit i olika delar av landet, hava nya möjligheter att avlägga

studentexamen öppnats, särskilt för de mera avlägsna landsdelarnas ungdom.

I synnerhet för den kvinnliga ungdomen har förändringen härutinnan varit

betydande,

tionsväsendet, t. ex. genom de väl utvecklade busskommunikationerna, helt

andra möjligheter än tidigare öppnats för landsbygdens ungdom att avlägga

studentexamen utan att behöva bo utanför hemmet. Den under de. senare

åren minskade intagningen i studentklass har medfört, att studenter i ganska

stort antal sökt och vunnit inträde vid de 4-åriga linjerna, vilket

— förutom att det för dessa studenter innebär en onödigtvis förlängd utbildningstid

— försvårar tillträdet till de 4-åriga linjerna för dem, för vilka

dessa närmast avsetts. I likhet med departementschefen finner riksdagen en

minskning av dessa i det 4-åriga seminariet inträdessökande studenter

önskvärd. Riksdagen vill ytterligare erinra att antalet studentkurser tidigare

under vissa år uppgått till icke mindre än sex. Å andra sidan måste emellertid

tillses, att icke flera studentlinjer inrättas än att betryggande möjligheter

för ett gott urval bland de inträdessökande komma att finnas. I detta

hänseende vill riksdagen framhålla att, såsom av statsrådsprotokollet inhämtas,

antalet studenter med eller utan akademisk utbildning, som under

läsåret 1934—1935 åtnjöt undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och

studentlinjer, i det närmaste motsvarade fem studentkurser, medan det i

verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. Vidare får icke

lämnas ur sikte, att tillfredsställande inträdesmöjligheter böra beredas jämväl

för dem, som ej äro studenter.

Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande

synpunkter har riksdagen kommit till den uppfattningen, att genom en begränsning

av antalet studentlinjer till fem ernås den organisation, som åtminstone

för närvarande är den ändamålsenligaste. Riksdagen bifaller

alltså det i motionerna I: 353 och II: 690 samt I: 348 framförda yrkandet

och avslår Kungl. Maj:ts förslag i vad det skiljer sig från vad sålunda beslutats.

Departementschefens uppfattning, att seminarierna företrädesvis böra

organiseras som dubbelseminarier finner riksdagen vara välgrundad. På

grund av vissa omläggningar av den föreslagna organisationen har det

emellertid, såsom av det följande kommer att framgå, icke varit riksdagen

möjligt att tillgodose denna anordning fullt i den utsträckning, som av

departementschefen föreslagits.

Förslaget om användande av samseminarier i större utsträckning än för

närvarande har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan örn folkskoleseminariernas

förläggning.

Departementschefen har i detta hänseende till en början meddelat, att

han ansett sig böra vid två folkskoleseminarier räkna med viss lokalreserv

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr Sif!.

för beredande av möjlighet att, om så skulle visa sig behövligt i framtiden,

i seminarieorganisationen infoga ytterligare två examinationsavdelningar.

Då riksdagen finner detta förslag väl ägnat att bereda den betryggande

marginal åt den framtida organisationen, varom riksdagen tidigare uttalat

sig, bifaller riksdagen detsamma.

Härefter har departementschefen lämnat en redogörelse för de framkomna

förslagen beträffande de olika linjernas förläggning ävensom för det förslag,

som han för egen del ansett sig böra framlägga. En sammanställning av

dessa förslag återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet. I det följande kommer

riksdagen vidare att lämna en i tabellform uppställd jämförelse mellan

departementschefens förslag och det förslag till organisation, som riksdagen

ansett sig böra besluta.

Här förevarande fråga har varit föremål för yrkanden i motionerna

I: 352 och II: 688 i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet

i Kalmar måtte bibehållas som ett kvinnligt enkelseminarium

med 4-årig kurs.

När riksdagen haft att till prövning upptaga här förevarande fråga, har

riksdagen haft att beakta dels den av riksdagen enligt det föregående beslutade

minskningen av antalet studentlinjer från av Kungl. Maj:t föreslagna

sex till fem, dels i berörda motioner gjorda yrkande.

Vid bestämmandet av vilken studentlinje, som bör ifrågakomma till indragning,

har riksdagen haft att taga hänsyn till dels den geografiska belägenheten

av de olika seminarier, där dylika linjer skulle finnas, dels ock

befintliga lokaler och dessas beskaffenhet. Riksdagen har härvid kommit till

den uppfattningen, att den nuvarande studentlinjen i Stockholm, som enligt

Kungl. Maj:ts förslag jämväl i fortsättningen skulle upprätthållas, bör

indragas.

Den minskning av totalantalet utbildningslinjer, som uppkommer enligt

riksdagens beslut om att endast fem studentlinjer skola upprättas, måste,

för att organisationen icke skall understiga den av riksdagen i det föregående

angivna, kompenseras med en 4-årig avdelning.

När det gällt att utse platsen för denna avdelnings förläggning har riksdagen

ansett sig närmast hava att taga hänsyn till de båda nuvarande förläggningsorter

för folkskoleseminariet Växjö och Kalmar, där enligt Kungl.

Maj:ts förslag de nu befintliga seminarierna skulle nedläggas.

Riksdagen har vid sin prövning av denna fråga kommit till det resultatet

att de starkaste skälen tala för att denna linje förlägges till Kalmar.

Riksdagen vill erinra, att de sakkunniga icke varit enhälliga i fråga örn

förslaget att nedlägga folkskoleseminariet i Kalmar. I särskild reservation

hava tre av de sakkunniga föreslagit, att Kalmarseminariet skulle bibehållas

som 4-årigt enkelseminarium. Vidare har ytterligare en av de sakkunniga

i särskild reservation intagit samma ståndpunkt med hänsyn till det storartade

forskningsarbete, som bedrives vid och ledes från detta seminarium

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 3^7.

med direkt inriktning på folkskolans särskilda arbetsförhållanden. Departementschefen

har framhållit den högt skattade insats, detta seminarium

gjort i fråga om lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska traditioner,

som där vuxit fram. Sannolikt skulle den verksamhet i fråga om pedagogiskt

forskningsarbete, för vilket detta seminarium nu är en central, vid

ett nedläggande av seminariet komma att upphöra. Några ökade engångskostnader

för staten uppkomma icke, därest seminariet i Kalmar bibehålies,

då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, stadsfullmäktige förklarat sig

villiga att bestrida uppkommande kostnader för erforderlig tillbyggnad av

den nuvarande seminariebyggnaden. Av nu anförda skäl har riksdagen funnit

sig böra bifalla vad i motionerna I: 352 och II: 688 hemställts.

Riksdagen har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra nedan

intagna sammanställning av departementschefens förslag och riksdagens

beslut.

Folkskole-

seminarium

Nuvarande

organisation

Departementschefen

Riksdagen

Luleå........

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + K)

(M + K)

(M + K)

2

2

Umeå........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(K + K)

{M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Falun........

4 + 4

4 + särskild kurs

4 + särskild kurs

(K + K)

(K+K)

(K+K)

Uppsala.......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + M)

(M + M)

Stockholm .....

4 + (l)

4 + 2

4

(K + K)

(K + K)

(K)

Karlstad......

4 + 4

4 + lokalreserv

4 + lokalreserv

(M + M)

(M)

(M)

Linköping......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M+M)

(M + M)

(M + M)

Göteborg......

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M+M)

(Ai -+■ k. Ai + /£)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Lund........

4 + 4

4 + 2

4 + 2

(M + M)

(M + K + M + K)

(M + K + M + K)

2 2

2 2

Växjö........

4

Förvandlas till

Förvandlas till

(M)

småskoleseminarium

småskoleseminarium

Kalmar.......

4

Nedlägges

4

(K)

(K)

19x4 + 1x1

9x4+6x2+

10x4 + 5x2 +

(12M + 8K)

särskild kurs

särskild kurs

(81/2 M X 7‘/s K)

(8V2M + 71/! K)

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 347.

Riksdagen har tidigare godtagit proportionen 11:9 mellan manliga och

kvinnliga lärare. Såsom departementschefen framhållit torde genom förskjutning

vid elevintagningen vid seminarierna av proportionen mellan

manliga och kvinnliga elever antalet manliga, respektive kvinnliga elever

kunna vid behov anpassas till närmare överensstämmelse härmed.

Vad s m å s k o 1 e s e m i n a r i e r n a beträffar, har departementschefen

till en början behandlat frågan örn utbildningslinjer vid dessa seminarier

och därvid anfört, att han saknade anledning att nu ifrågasätta någon ändring

beträffande småskoleseminariekursernas längd och därför utginge från

att småskoleseminarieorganisationen även i fortsättningen skulle omfatta

2- och 3-åriga linjer. Vad sålunda föreslagits bifaller riksdagen.

De sakkunniga hava hållit före att inträdesfordringarna vid de 2-åriga

småskoleseminarierna borde höjas. Härvid hava de utgått från de inträdesfordringar,

vilka av dem föreslagits för folkskoleseminarierna, och jämkat

dessa fordringar till en nivå, som för dessa småskoleseminarier ansetts

lämplig. För de 3-åriga småskoleseminarierna hava de sakkunniga — med

hänsyn till de förhållandevis sämre studiemöjligheterna för dessas blivande

elever och på grund av språksvårigheterna för finsktalande inträdessökande

— funnit det icke vara tillrådligt att föreslå samma inträdesfordringar som

för de 2-åriga. De sakkunnigas förslag i detta hänseende går i huvudsak ut

på att ungefär samma inträdesfordringar, som föreslagits för de 2-åriga

seminarierna, fastställas för de 3-åriga i sådana ämnen, i vilka det kan

antagas, att de inträdessökande hava möjlighet att på egen hand förvärva

erforderliga kunskaper, men att inträdesfordringarna i övriga ämnen hållas

på en lägre nivå än vid de 2-åriga seminarierna.

Skolöverstyrelsen har anfört, att överstyrelsen funne starka skäl tala för

att man beträffande inträdesfordringarna vid å ena sidan det 4-åriga

folkskoleseminariet och å andra sidan det 2-åriga småskoleseminariet principiellt

upprätthölle likställighet. I fråga om de 3-åriga seminarierna har

överstyrelsen i likhet med de sakkunniga funnit det nödvändigt, att inträdesfordringama

åtminstone i vissa ämnen hölles på en lägre nivå än vid de

2-åriga. Vad beträffade inträdesprövningarna vid småskoleseminarierna

funne överstyrelsen icke skäl föreslå någon annan ordning än den för de

4-åriga folkskoleseminarierna föreslagna.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening icke kunde

vara lämpligt att vidmakthålla alltför stora olikheter mellan inträdesfordringarna

till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna. De sakkunnigas

förslag funne departementschefen väl avvägt och av natur att

kunna i det väsentliga läggas till grund för de föreskrifter i ämnet, vilka

framdeles borde utfärdas.

I motionen I: 322 har bland annat hemställts, att principiell likställighet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 347.

skulle upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet

och det 2-åriga småskoleseminariet.

I motionen II: 691 har, på sätt av det föregående framgår, beträffande

inträdesfordringar till och inträdesprov vid 2-årigt småskoleseminarium

framlagts samma förslag som beträffande folkskoleseminarierna.

Departementschefens uttalande beträffande förhållandet mellan inträdesfordringarna

till folk- och småskoleseminarierna finner riksdagen vara en

väl avvägd utgångspunkt och ägnad att läggas till grund för framtida föreskrifter

i ämnet. Då det i motionen I: 322 framställda yrkandet i huvudsak

överensstämmer härmed, finner riksdagen icke något särskilt riksdagens

uttalande med anledning av detsamma av behovet påkallat.

I anslutning härtill har riksdagen av samma skäl, som riksdagen tidigare

framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de 4-åriga

folkskoleseminarierna, funnit sig böra uttala sig för det av departementschefen

i här förevarande hänseende förordade förslaget.

Undervisning splanen för de 2-åriga småskoleseminarierna har av de sakkunniga

reviderats under hänsynstagande till de föreslagna ändringarna

i inträdesfordringarna samt till de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen

av den nuvarande undervisningsplanen, ävensom med beaktande av

de fordringar, som numera ställas på lärarna å folkskolans begynnelsestadium.

Förslaget förutsätter en avsevärd utökning av seminarielevernas

undervisningsövningar i övningsskolor. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål

hava de sakkunniga i princip föreslagit samma anordning som

vid folkskoleseminarierna. I den för den 3-åriga linjen föreslagna undervisningsplanen

hava kurserna avpassats så, att utbildningen skulle bliva fullt

likvärdig med den, som skulle vinnas inom den 2-åriga linjen. Vidare har

förslag framlagts örn att för sådana elever inom den 3-åriga linjen, vilka

behärska finskt talspråk, skulle anordnas en frivillig kurs i finska språket

örn tre veckotimmar. Slutligen hava de sakkunniga framhållit behovet av

en med statsmedel bekostad preparandkurs vid seminariet i Haparanda.

Skolöverstyrelsen har icke funnit sig för närvarande böra mera i detalj ingå

på frågan om undervisningsplanen. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål

har överstyrelsen emellertid — liksom beträffande folkskoleseminarierna

— förordat, att dylik som regel borde vara obligatorisk. Förslaget

örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket vid seminariet i Haparanda

har överstyrelsen avstyrkt.

Departementschefen har framhållit, att Kungl. Maj:t senare torde erhålla

tillfälle att taga ställning till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen.

De jämkningar, som eventuellt kunde befinnas erforderliga,

torde kunna vidtagas inom den av de sakkunniga angivna kostnadsramen.

Beträffande undervisning i hushållsgöromål har departementschefen anslutit

sig till överstyrelsens uppfattning. Däremot har han ansett, att en

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3^7. 17

frivillig kurs i finska språket bör anordnas vid småskoleseminariet i Haparanda.

Riksdagen har funnit sig böra i allt väsentligt ansluta sig till de av departementschefen

framförda synpunkterna. Förslaget om undervisning i hushållsgöromål

bifaller riksdagen av samma skäl, som av riksdagen tidigare

anförts beträffande liknande undervisning vid folkskoleseminarierna.

Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska har riksdagen — liksom

tidigare beträffande anordnandet av en motsvarande kurs vid folkskoleseminarierna

— funnit sig böra intaga den ståndpunkten, att åtminstone

för närvarande inga mera definitiva anordningar böra vidtagas.

Beträffande behovet av småskollärare har departementschefen till en början

uppehållit sig vid frågan örn rådande arbetslöshet bland småskollärarinnorna.

Efter att hava erinrat, att 1935 års riksdag anhållit att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga

förslag rörande åtgärder för avhjälpande av denna arbetslöshet, har departementschefen

meddelat, att dylik utredning nu verkställts av skolöverstyrelsen

men att statskontoret ansett ofrånkomligt, att en förnyad utredning

verkställdes, som i första hand toge sikte på de individuella fallen. Först

efter en dylik individuell undersökning och granskning syntes till bedömande

böra upptagas spörsmålet om arten och omfattningen av de hjälpåtgärder,

som kunde ifrågakomma. I anslutning härtill har departementschefen

erinrat, att Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att verkställa

ny utredning i ämnet.

Under framhållande härav har departementschefen meddelat, att han

i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen ansåge, att vid utformande

av seminarieorganisationen hänsyn icke kunde eller borde tagas till

de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen borde uppbyggas efter

en vid jämvikt mellan tillgång och efterfrågan å småskollärare erforderlig

examination av sådana lärare.

Mot de sålunda framlagda synpunkterna har riksdagen icke funnit något

att erinra.

Från nu nämnda utgångspunkt har departementschefen — i likhet med

de sakkunniga och skolöverstyrelsen — föreslagit att småskoleseminarieorganisationen

utformas efter en normal examination av 240 lärare per år.

Riksdagen bifaller detta förslag men vill härvid i likhet med departementschefen

framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med tillräckliga

marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av

lärare.

Härefter har departementschefen till behandling upptagit frågan örn den

yttre organisationen ävensom i samband därmed frågan örn småskoleseminariernas

jörläggning.

Den statliga småskoleseminarieorganisationen skall enligt beslut av 1932

års riksdag omfatta 12 examinationsavdelningar — fördelade på fyra dub
Bihang

till riksdagens protokoll 1036. lif sami. Nr 347,

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 347.

belseminarier och fyra enkelseminarier — om 28 elever per avdelning, alltså

en examinationskapacitet av 336 småskollärarinnor.

Departementschefen har i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen

föreslagit en sänkning av elevnumerären i klassavdelningarna från 28

till 24. Häremot har riksdagen icke något att erinra.

Med utgångspunkt från det förut av riksdagen godkända förslaget om

en årlig examinationskapacitet av 240 lärare innebär detta en organisation

av 10 examinationsavdelningar mot nuvarande 12.

Fördelningen av dessa examinationsavdelningar på olika småskoleseminarier

har varit föremål för ingående utredningar. För dessa redogöres närmare

i statsrådsprotokollet, varur följande sammanställning hämtats.

Seminarium

Nuvarande

organisation

De sakkunniga

Skolöverstyrelsen

Departementschefen

Norrland:

Haparanda

3

Nedlägges

3

3

Lycksele . .

3

D:o

3

3

Luleå . . .

F olkskoleseminarium

3 + 3

F olkskoleseminarium

(4)

F olkskoleseminarium

(4)

Härnösand .

2 + 2

2

2 (med lokalreserv)

2 (med lokalreserv)

Svealund:

Falun . . .

2

2

Nedlägges

Nedlägges

Strängnäs .

2 + 2

Nedlägges

2 + 2

2 + 2

Götaland:

Skara . . .

2 + 2

2 + 2

2 + 2

2 + 2

Linköping .

2

Nedlägges

2

Nedlägges

Växjö . . .

Folkskoleseminarium

2 + 2

—

2 (med lokalreserv)

Landskrona

2 + 2

2 + 2

2 + 2

2 + 2

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

2 3-åriga linjer +

10 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

8 2-åriga linjer

4 enkla seminarier

2 enkla seminarier

4 enkla seminarier

4 enkla seminarier

4 dubbla seminarier

4 dubbla seminarier

3 dubbla seminarier

3 dubbla seminarier

Riksdagen har vid sin prövning av de föreliggande förslagen beträffande

småskoleseminariernas förläggning funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts

förslag, vilket synes riksdagen i möjligaste mån tillgodose de olika landsdelarnas

behov av utbildningsmöjligheter, samtidigt som det söker skipa

rättvisa mellan de olika hittillsvarande seminariestäderna genom en fördelning

av folk- och småskoleseminarier mellan dem. Jämväl den viktiga synpunkten,

att erforderliga utrymmen beredas för en eventuell utvidgning

i framtiden av lärarproduktionen, är väl tillgodosedd. Riksdagen vill vidare

framhålla, att de skäl, som framlagts för förslaget att bibehålla

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 347.

de nuvarande 3-åriga småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,

synts riksdagen avgörande, även om vissa ökade kostnader komma att

beredas statsverket särskilt för att lösa Haparandaseminariets lokalfraga.

Vad denna fråga beträffar har departementschefen — under erinran att

skolöverstyrelsen för närvarande har densamma under utredning fiamhållit

att, innan sådan utredning företetts, förslag om beredande av lämpligare

lokaler åt seminariet icke torde kunna framläggas för riksdagen.

Departementschefen har emellertid förutsatt, att berörda utredning kan

vara avslutad i så god tid, att 1937 ars riksdag kan beredas tillfälle taga

ställning i ämnet, ävensom anfört, att det torde vara möjligt för seminariet

att intill dess använda sina nuvarande lokaler.

Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Vad behovet av lärare vid folkskoleseminarierna

beträffar har det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget

sammanfattats i en å sid. 129 i statsrådsprotokollet intagen tabell, som

avser de ordinarie lärarbefattningarna vid fullt genomförd organisation.

Departementschefen har icke haft annat att erinra mot de sakkunnigas

beräkningar än vad som föranletts av de av honom förordade jämkningarna

i de sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna ävensom av

hans förslag örn bibehållande av de nuvarande ordinarie tjänsterna i hushållsgöromål.

Riksdagen har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit

sig kunna godkänna desamma med de ändringar, som föranledas av vad

riksdagen enligt det föregående beslutat beträffande ett utbytande av den

föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Kalmar.

För ett seminarium i Kalmar erfordras följande ordinarie tjänster, nämligen

en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning

i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i kvinnlig

slöjd, en i hushållsgöromål och en i trädgårdsskötsel samt fem övningsskollärarbefattningar.

Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm

beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre

lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.

På grund av Stockholmsseminariets egenskap

av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju

övningsskollärarbefattningar.

Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer riksdagen

i det följande.

I detta sammanhang vill riksdagen vidare understryka vad av departementschefen

anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes

på sätt de sakkunniga föreslagit.

Beträffande förslaget örn rätt för vissa icke-ordinarie övningsskollärare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 347.

vid folkskoleseminarierna att på av skolöverstyrelsen föreslagna villkor förflyttas

till ordinarie övning sskollär art jämt finner riksdagen i likhet med

departementschefen tveksamhet kunna råda, huruvida dessa icke-ordinarie

befattningshavare efter så relativt kort tjänstetid, som av skolöverstyrelsen

ifrågasatts — minst fem läsår vid utgången av läsåret 1935—1936 —

böra tilläggas en så gynnsam ställning. Å andra sidan anser riksdagen, att

det bör få tillkomma Kungl. Majit att i varje särskilt fall efter omständigheterna

pröva, huruvida dylik förflyttningsrätt skall tillkomma vederbörande.

Riksdagen utgår härvid från att det kommer att noga beaktas, att

inga medgivanden av här ifrågasatt art lämnas, som kunna bliva prejudicerande

för andra kårer.

Departementschefen har härefter övergått till småskoleseminarierna

och därvid till behandling upptagit frågorna örn kompetensen hos

ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom den härmed sammanhängande

frågan om en ökning av deras avlöningsförmåner.

För närvarande fordras för anställning som ordinarie ämneslärare vid

småskoleseminarium, bland annat, att hava med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen

eller förvärvat annan teoretisk och praktisk utbildning

för lärarkallet av minst häremot svarande omfattning ävensom att hava

blivit i föreskriven ordning av skolöverstyrelsen förklarad behörig och lämplig

till den sökta tjänsten. Behörig till rektorstjänst är ordinarie lärare vid

småskoleseminarium. Avlöningen vid småskoleseminarium utgår med samma

belopp för ämnes- och övningsskollärare och motsvarar den för övningsskollärare

vid folkskoleseminarium bestämda avlöningen.

De sakkunniga, till vilka skolöverstyrelsen anslutit sig, hava förordat, att

ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarium skulle höjas till att motsvara

åtminstone den, som fordras för anställning som adjunkt vid allmänt

läroverk. Enligt detta förslag borde sagda lärare i så fall benämnas

adjunkter och lönen för dem bestämmas efter samma grunder som avlöningen

för adjunkt vid läroverk. För rektor vid småskoleseminarium hava

likaledes föreslagits bestämmelser i här förevarande hänseende, motsvarande

dem för realskolerektor gällande.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna understödja detta förslag.

Departementschefen har ansett frågan icke böra upptagas till avgörande

i detta sammanhang. Enligt hans uppfattning tarvar den en mera ingående

utredning än vad nu kommit den till del. Departementschefen har i anslutning

härtill förutsatt, att vid småskoleseminarierna även i fortsättningen

och tills vidare, till dess annorlunda må bliva bestämt, skola finnas samma

lärarkategorier som för närvarande och att löneförmånerna likaledes tills

vidare skola bibehållas oförändrade.

I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte dels uttala, att behörighetsvillkoren

för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas en
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr Saligt

de sakkunnigas förslag, dels godkänna sådan ändring av föreslagen avlöningsstat

för småskoleseminarierna, som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren.

I motionen I: 348 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning i frågan örn höjning av ämneslärarnas

vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas

till 1937 års riksdag.

Slutligen har i motionen I: 355 föreslagits, att riksdagen måtte besluta,

att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium

höjes till att motsvara vad som erfordras för behörighet till

adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för

ifrågavarande lärare höjes till lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt

läroverk, att avlöningen för rektor vid småskoleseminarium höjes till att

motsvara avlöningen för realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid

småskoleseminarium skall utgå efter samma grunder som till motsvarande

befattningshavare vid allmänt läroverk.

De skäl, som av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och i nyssnämnda motioner

anförts för en höjning av lärarnas vid småskoleseminarierna kompetens

och i samband därmed av deras avlöningsförmåner, har riksdagen funnit

övertygande. Redan de höjda inträdesfordringarna vid småskoleseminarierna

göra detta nödvändigt, likaledes de uppgifter, som efter den föreslagna

organisationens genomförande komma att åvila småskoleseminariernas

ämneslärare. Örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i nu förevarande

hänseenden jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt riksdagens uppfattning

en lämplig lösning av denna fråga att vinna.

Riksdagen kan dock icke, på sätt i motionerna I: 322 och I: 355 yrkats,

redan nu fatta ett definitivt beslut i här förevarande frågor. En fråga av

sådan omfattning torde icke böra avgöras på grund av enskilda motioner

och innan en av vederbörliga myndigheter verkställd, av Kungl. Majit

prövad utredning föreligger. Särskilt vill riksdagen i detta hänseende peka

på de svårigheter i fråga om övergångsanordningar, som måste uppkomma.

Här förevarande frågor äro emellertid enligt riksdagens uppfattning av

så stor betydelse för att den föreslagna nya organisationen av småskoleseminariernas

inre arbete skall kunna giva de resultat, som därmed åsyftats,

att en snar lösning av desamma är nödvändig. Då detta icke är möjligt

utan en närmare utredning om bland annat kostnaderna för en av den

ifrågasatta höjningen av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna

betingad lönereglering, anser sig riksdagen böra begära en dylik

utredning. Denna torde örn möjligt böra så bedrivas, att ett på densamma

grundat förslag kan föreläggas 15)37 års riksdag och övergången till de nya

bestämmelserna taga sin början redan från och med den 1 juli 1937.

Departementschefens beräkningar rörande lärarbehovet vid den av ho
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 347.

nom föreslagna och av riksdagen enligt det föregående beslutade nya småskoleseminarieorganisationen

— vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet

intagen tablå — hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

Beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen

efter dess fullständiga genomförande må

följande anföras.

Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar

har departementschefen sammanfattat i en å sid. 144 i statsrådsprotokollet

intagen sammanställning. Riksdagen vill här erinra, att departementschefen

i detta sammanhang förordat, att riksdagens medgivande

måtte inhämtas till att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för

manlig lektor vid samma seminarier, ävensom att kostnadsberäkningarna

uppgjorts under förutsättning av bifall härtill.

Riksdagen finner sig kunna bifalla departementschefens förslag med de

ändringar, som föranledas av vad riksdagen beslutat beträffande ett utbytande

av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i

Kalmar.

De av nämnda förslag föranledda ändringarna äro följande: Delposten

l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat kan

vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor, under

det att den för ett seminarium i Kalmar måste ökas med 74,110 kronor, innebärande

en nettoökning med 41,130 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg

åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:

Eyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat med 1,000 kronor.

Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste ökas med

tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare vid

två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tilläggsarvoden

till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas med

det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.: Arvoden

till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Kalmar och minskas med

650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till seminariebibliotekarier

och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner uppkomma

för Kalmar ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor och

minskningar för Stockholm med 400 kronor respektive 100 kronor. Vid

seminariet i Stockholm finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke

är fallet i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till

rektorer vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor. Nettoökningen av avlöningsanslaget

kommer alltså att uppgå till 54,680 kronor och anslagets

slutsumma till 1,568,480 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 347.

Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen

beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.

Riksdagens beslut om bibehållande av Kalmarseminariet medför en ganska

betydande ökning av omkostnadsanslaget. Riksdagen vill erinra, att

dess beslut innebär upprätthållande av två enkelseminarier i stället för ett

dubbelseminarium, och härvid äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga.

Riksdagen anser av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader

för folkskoleseminarierna bör höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.

Av samma anledning har riksdagen funnit en höjning av anslaget till

Materiel, böcker m. m. med 5,000 kronor erforderlig, d. v. s. från 65,000

till 70,000 kronor. Någon höjning av anslaget till stipendier är däremot

icke av behovet påkallad, då elevantalet enligt riksdagens beslut skulle

bliva detsamma som enligt Kungl. Maj:ts förslag.

I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid 150 lämnat en sammanfattning

av de för närvarande för folkskoleseminarierna uppförda

statsanslagen i jämförelse med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och

departementschefen tillstyrkta anslagen.

De förändringar i detta förslag, vilka av riksdagen enligt det föregående

beslutats, framgå av följande sammanställning.

Anslag

Anslag för

budgetåret

1935/1936

Enligt

departements- chefens för- slag

Riksdagen

Folkskoleseminarier:

Avlöningar, jör slag samlag...............

1,709,300

1,513,800

1,568,480

Omkostnader, jör slag samlag..............

267,700

220,000

240,000

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....

67,200

65,000

70,000

75,500

89,000

89,000

Summa kronor

2,119,700

1,887,800

1,967,480

De sakkunniga hava beräknat de av deras förslag örn en omorganisation

av folkskoleseminarierna föranledda engångskostnaderna till 17,250 kronor.

Skolöverstyrelsen har anfört, att enligt dess mening en ny utredning

vore nödvändig rörande dessa kostnader. Då det icke torde bliva möjligt

att före början av höstterminen 1936 vidtaga de ifrågasatta arbetena,

torde de seminarier, som berördes därav, under alla förhållanden fa söka

reda sig med provisoriska anordningar under läsåret 1936—1937. Till 1937

års riksdag borde emellertid detaljerade förslag i ärendet föreligga.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit de föreliggande

preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna giva vid handen, att

det i varje fall icke kan bliva fråga om något mer avsevärt anslagsbehov

för detta ändamål, men att en ytterligare utredning rörande dessa de
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 347.

taljfrågor är önskvärd. På sätt departementschefen framhållit torde denna

utredning böra avse endast sådana arbeten, som omedelbart föranledas av

den nya organisationen.

Riksdagens beslut beträffande bibehållande av seminariet i Kalmar medför,

att den av departementschefen ifrågasatta utredningen, huru med detta

seminariums fastighet bör förfaras, icke blir av behovet påkallad.

Vad kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen

efter den nya organisationens fullständiga

genomförande beträffar, må följande anföras.

Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Sviåskoleseminarier: Avlöningar

har departementschefen sammanfattat i en å sid. 161 i statsrådsprotokollet

intagen sammanställning.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksdagen icke funnit något

att erinra.

Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:

Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.

Visserligen skulle, med den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit

till frågan örn en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas

med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har riksdagen icke

ansett detta av behovet påkallat. Då de framlagda beräkningarna icke givit

riksdagen anledning till erinran, godtager riksdagen vad i här förevarande

hänseende föreslagits.

Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,

böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,

slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har riksdagen

icke funnit något att erinra.

Departementschefen har lämnat en sammanfattning av anslagen för

småskoleseminarieorganisationen för budgetåret 1935/1936 ävensom enligt

de sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt eget förslag. Riksdagen har,

såsom av det föregående framgår, funnit sig kunna helt bifalla vad departementschefen

sålunda föreslagit.

I fråga om engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet

av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra

några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen

har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar

vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till

föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även

möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom

förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.

Riksdagen vill såsom sin uppfattning framhålla, att den av departements
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3Jf7. 25

chefen ifrågasatta utredningen är väl motiverad och synes böra komma

till stånd.

Riksdagen bifaller vidare förslaget örn att riksdagen må medgiva, att

de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping

och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan

vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs

läns landsting.

I fråga örn organisationens genomförande ansluter sig riksdagen till departementschefens

uppfattning att det torde vara tekniskt ogörligt och till

olägenhet för de inträdessökande att låta de nya bestämmelserna örn höjda

inträdesfordringar och ny ordning för inträdesprovens verkställande träda

i kraft i regel från och med läsåret 1936—1937 utan att härmed torde böra

anstå till läsåret 1937—1938. Mot vad departementschefen i nu förevarande

avseende i övrigt föreslagit har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Vidare har departementschefen framlagt förslag örn folkskoleseminarieorganisationen

under budgetåret 1936/1937

och därvid till en början uppehållit sig vid folkskoleseminarierna.

Vad intagningen av elever beträffar har skolöverstyrelsen föreslagit,

dels att vid vart och ett av de nio seminarier, som enligt dess förslag

skulle ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de nuvarande utom seminarierna

i Kalmar och Växjö), skulle i första klassen för läsåret 1936—1937

intagas en avdelning örn 24 elever av den 4-åriga linjen, dels ock att under

nämnda läsår fyra 2-åriga studentlinjer — i Karlstad, Linköping, Stockholm

och Växjö — skulle vara i verksamhet. Departementschefen, som anser

det ännu motiverat att iakttaga en viss försiktighet i fråga örn elevintagning

vid seminarierna i sådana linjer, vilkas elever inom den närmaste framtiden

utexamineras som folkskollärare, har förordat, att för läsåret 1936

—1937 skulle igångsättas endast tre studentlinjer — i Karlstad, Linköping

och Stockholm. Enligt detta förslag skulle alltså intagningen för nästkommande

budgetår uppgå till (9 X 24 + 3 X 24 =) 288.

Departementschefens förslag, i vad detsamma avser intagning vid studentlinjer

för nästkommande läsår, har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Vad därefter intagningen vid 4-åriga linjer beträffar vill riksdagen framhålla

följande. Riksdagen har redan i det föregående haft anledning framhålla

behovet av att en tillfredsställande marginal bibehålies mellan tillgång

och efterfrågan på tillgängliga folkskollärare. Föreliggande siffror

synas giva vid handen, att denna marginal för närvarande är i minsta laget.

På grund härav anser riksdagen, att för läsåret 1936—1937 intagning bör

äga rum vid ytterligare en 4-årig linje. Den totala intagningen skulle då

uppgå till (10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever.

Enligt riksdagens uppfattning bör den nya avdelningen intagas vid semi
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 347.

nariet i Kalmar. Behovet av manliga lärare är för närvarande täckt, under

det att en viss brist föreligger på kvinnliga lärare, vadan en förstärkning

av dessas utbildningsmöjligheter synes befogad. Härtill kommer, att vissa

skäl av organisatorisk art tala för att, när nu detta seminarium enligt vad

riksdagen beslutat skall fortsätta sin verksamhet, nyintagning äger rum

redan från och med läsåret 1936—1937. Innevarande läsår meddelas undervisning

i klasserna II, III och IV och skulle alltså för nästkommande läsår

meddelas endast i klasserna III och IV, därest intagning nu ej sker. Om

sedan nya elever intagas för läsåret 1937—1938, skulle seminariet komma

att bestå av klasserna I och IV. Dessutom synes det vara befogat, att intagning

sker jämväl vid detta seminarium på samma sätt som vid de

övriga, som skola ingå i den nya organisationen.

Departementschefen har framlagt förslag om meddelande av bestämmelser

— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt för

skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,

där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet

och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra under - visningsändamål, tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än vad i

sådant hänseende författningsenligt gäller. Mot vad sålunda föreslagits har

riksdagen intet att erinra. Vad ett ifrågasatt generellt medgivande av enahanda

slag för icke-ordinarie lärare beträffar, finner riksdagen i likhet med

departementschefen ett dylikt icke böra lämnas. På sätt departementschefen

framhållit, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning

i varje enskilt fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda

skälig lönefyllnad åt vikarie. I likhet med departementschefen vill riksdagen

emellertid betona, att denna utväg bör användas endast i trängande

undantagsfall.

Skolöverstyrelsen har framlagt ett av statskontoret och departementschefen

tillstyrkt förslag örn beredande av personliga lönetillägg åt Övningslärare,

vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning på

grund av seminarieorganisationens inskränkning. Såsom departementschefen

erinrat, har redan 1929 års riksdag fattat beslut örn tillerkännande av

motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare vid allmänt läroverk. Riksdagen

bifaller förslaget men förutsätter härvid i likhet med departementschefen,

att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där så

ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande

seminarium eller vid annan statlig läroanstalt.

Departementschefens förslag om lönetillägg till teckning släraren J. A.

Lydh vid seminariet i Luleå och teckning släraren J. E. R. N green vid seminariet

i Karlstad bifaller riksdagen.

I samband härmed har riksdagen till behandling upptagit det i motionen

I: 331 framförda yrkandet, att lärare i trädgårdsskötsel i sådant dubbelseminarium,

som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 3J+7.

måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen

skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium.

Riksdagen kan icke finna annat än att vissa av de till stöd för detta

yrkande framförda skälen kunna tillerkännas berättigande. Särskilt talar

härför att, på sätt av det föregående framgår, åtskilliga Övningslärare avsetts

skola erhålla personliga lönetillägg vid minskning av tjänstgöringstiden.

Å andra sidan kan riksdagen icke på den förebragta utredningen

redan nu fatta beslut i ämnet. En fråga om personligt lönetillägg av denna

art torde icke böra avgöras av riksdagen utan föregående utredning av

sakkunniga myndigheter och innan Kungl. Maj:t haft tillfälle att taga ställning

till densamma. Då riksdagen emellertid finner önskvärt, att frågan

kommer under närmare omprövning, anhåller riksdagen örn verkställande

av utredning och framläggande för 1937 års riksdag av förslag örn personliga

lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel vid sådant folkskoleseminarium,

som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium.

Departementschefen har härefter övergått till en beräkning av de för

nästkommande budgetår för folkskoleseminarieorganisationen erforderliga

anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en i statsrådsprotokollet

intagen sammanställning.

Riksdagens beslut beträffande folkskoleseminarieorganisationen under

nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast

såtillvida, som riksdagen anser, att en ny avdelning bör intagas jämväl

vid seminariet i Kalmar. De förändringar, som härav föranledas i avlöningsanslaget,

äro följande. Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till

tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å 6,800 kronor,

motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt propositionen

avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta belopp bör överföras

till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade benämningen:

Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Stockholm

och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare och timlärare

uppkommer, torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare och timlärare

behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till seminarieläkare

bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.: Arvoden till biträden

vid rektorsexpeditioner med 100 kronor.

Nettoökningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till

5,500 kronor och anslagets slutsumma till 1,640,300 kronor.

I omkostnadsanslaget torde någon förstärkning icke erfordras.

Däremot torde anslagen till materiel, böcker m. m. och till stipendier

böra ökas med respektive 1,500 kronor och 2,700 kronor till 75,500 kronor

respektive 107,700 kronor.

Beträffande stipendieanslaget har departementschefen framhållit, att det

enligt hans mening vore av vikt, att stipendierna snarast återfördes till de

före år 1933 utgående beloppen, och har han på grund härav biträtt ett av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 347.

skolöverstyrelsen framlagt förslag om en successiv återgång till tidigare

rådande förhållanden. Vidare har departementschefen förklarat sig icke

hava något att erinra mot framkommet förslag om anvisande av anslagsmedel

för nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder

vid folkskoleseminarierna. För detta ändamål har ett belopp av 2,000 kronor

beräknats. Mot vad departementschefen sålunda anfört och föreslagit har

riksdagen icke funnit något att erinra.

I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot departementschefens

här förevarande beräkningar. De förändringar härutinnan, som må

kunna föranledas av de av riksdagen enligt det föregående beslutade detaljavvikelserna

från Kungl. Maj:ts förslag, torde nämligen icke bliva av den

storleksordning, att de beräknade anslagen behöva ökas eller minskas.

Riksdagen bifaller jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn medgivande för

ieke-orainarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet i Strängnäs Sigrid

Degerman att, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under

budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära

under läsåret 1934—1935.

Härefter har departementschefen framlagt förslag beträffande småskoleseminarieorganisationen

under budgetåret

1936/193 7.

Vad intagningen av elever beträffar har departementschefen förordat,

att vid vart och ett av de småskoleseminarier, som enligt hans förslag avsetts

skola ingå i den nya organisationen — dock med undantag av Växjö

— i första klassen skulle intagas en avdelning. På grund av den ännu av

föreliggande omständigheter påkallade begränsningen av antalet utexaminerade

lärare har departementschefen förklarat sig icke hava något att

erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att elevnumerären i första klassen

bestämmes till 12. Intagningen för läsåret 1936—1937 skulle alltså uppgå

till (6 X 12) = 72.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen icke funnit något att erinra.

Riksdagen har intet att erinra mot departementschefens förslag örn att

beträffande inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnas

tjänstgöring under nästa budgetår böra meddelas enahanda bestämmelser,

som av departementschefen föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare

vid folkskoleseminarierna.

Härefter har departementschefen övergått till en beräkning av de för

nästkommande budgetår för småskoleseminarieorganisationen erforderliga

anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en i statsrådsprotokollet

intagen sammanställning.

Riksdagen har, på sätt av det föregående framgår, bifallit Kungl. Maj:ts

förslag örn småskoleseminarieorganisationens omfattning och förläggning

under läsåret 1936—1937. De med utgångspunkt från sagda förslag fram
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Sif!. 29

lagda kostnadsberäkningarna hava icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

I. anmäla, att riksdagen — i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 100 ävensom de i ämnet väckta motionerna —

A. beslutat följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,

att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:

1. a. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet tio, därav

sex skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och fyra såsom enkelseminarier,

varav två tillsvidare.

b. Av dubbelseminarierna skola

fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,

(4 + 2), och

ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 -f- särskild kurs).

Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala, Linköping,

Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall seminariet i Falun

vara av formen 4 + särskild kurs.

Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm, Kalmar och

Karlstad.

d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda

för manliga elever, seminarierna i Falun, Stockholm och Kalmar för kvinnliga

elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och

kvinnliga elever.

2. a. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav

tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom

enkelseminarier.

b. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer

(2 + 2).

Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje, och

två, vartdera, en 2-årig linje.

c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.

Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand

och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna vara 3-åriga.

3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Växjö samt småskoleseminarierna

i Linköping och Falun nedläggas, det förra successivt från och med

läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången av läsåret 1935—

1936;

B. medgivit, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna

i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 347.

seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive

Kopparbergs läns landsting.

C. medgivit att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive lärarinna

i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola) och hushållsgöromål

vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning före den

1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937 intill dess att

vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla

mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett medeltal, beräknat

på sätt i statsrådsprotokollet angivits — han må under varje läsår, sedan

det på befattningen kommande antalet lärartimmar fastställts, äga åtnjuta

ett personligt lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan

den avlöning, som han skulle hava uppburit, örn för tjänsten varit bestämd

en tjänstgöring av den omfattning, som skulle motsvara ovannämnda

medeltal, och den, som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring

under året, tillfällig löneförbättring däri inräknad;

D. medgivit, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna

i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för

manlig lektor vid samma seminarier;

E. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar......kronor 948,020

b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 200,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 35,150 1,183,170

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar......kronor 33,400

b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 8,700

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . *_500 42,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majt:

a. Arvoden till extralärare och timlärare. . kronor 60,000

b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis........ » 2,950

c. Understöd till extra ordinarie lärare vid

förfall på grund av sjukdom, förslagsvis » 1,000

d. Arvoden för undervisning vid studentkurs

vid seminarierna i Stockholm och

Karlstad m. m., förslagsvis.......... » 17,300

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål

.......................... x 1,350

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 347.

31

4.

5.

f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A.

Lydh vid seminariet i Luleå och teck- ningsläraren J. E. R. Nyreen vid semi- nariet i Karlstad .................

kronor

3,120

g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårds- skötsel vid dubbelseminarier..... ...

»

6,400

h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier

»

18,000

i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid

vissa seminarier anordnade kurser för

utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis

,

4,200

114,320

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare.........

»

14,000

b. Arvoden till seminariebibliotekarier . . .

»

8,700

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi- tioner..........................

»

6,000

28,700

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tj änstemän:

a. Hyresersättning till rektorer vid vissa

seminarier.......................kronor 14,000

b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna

i Göteborg och Stockholm, förslagsvis. . » 16,600

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ... » 200,000

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis

........................ » 29,910

e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie

Övningslärare, förslagsvis........... » 11,000

271,510

Summa förslagsanslag kronor 1,640,300;

F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett förslagsanslag av 1,640,300 kronor;

G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett förslagsanslag av 287,000 kronor;

H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisat ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett reservationsanslag av 107,700 kronor;

J. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 131,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis........... » 24,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 3J+7.

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis kronor 7,000 162,200

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar...... » 33,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis »_800 41,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t:

a. Arvoden till extra lärare under tjänst
ledighet

på grund av sjukdom, förslagsvis

............................ kronor 600

b. Arvoden till timlärare............. » 23,400

c. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel

.......................... » 900

d. Arvode till ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele........... »_900 25,800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare.........kronor 2,500

b. Arvoden till seminariebibliotekarier ... » 1,500

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi
tioner.

......................... »_900 4,900

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Hyresersättning till rektor vid seminariet

i Skara......................kronor 2,000

b. Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa

seminarier....................... » 2,600

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ... » 38,000

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis

......................... »_2,300 44,900

Summa förslagsanslag kronor 278,800;

K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett förslagsanslag av 278,800 kronor;

L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1936/1937 anvisat ett reservationsanslag av 11,700 kronor;

N. Till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisat

ett reservationsanslag av 19,500 kronor;

O. Till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildning skur ser för

småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisat ett anslag av 5,000

kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 347.

P. Till Bidrag till avlöning åt vissa på indragning sstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisat ett förslagsanslag

av 110,000 kronor;

Q. medgivit, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet

i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt

rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,

hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935;

II. anhålla örn verkställande, under beaktande av vad riksdagen i det

föregående anfört, av närmare utredning om kostnaderna för en vid höjning

av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig

lönereglering jämte i samband med en dylik stående frågor, ävensom

om framläggande, örn möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik utredning

grundat förslag;

III. anhålla om verkställande av utredning och framläggande för 1937

års riksdag av förslag i fråga örn personligt lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel

vid sådant folkskoleseminarium, som från dubbelseminarium ombildas

till enkelseminarium.

Stockholm den 19 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1936.

l/t sami.

Nr 347.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.