Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1936-06-19 · 33 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 29 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:347, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående folkoch småskoleseminariernas organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 3/+7.
1
Nr 3å7.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1936.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition angående folk- och småskoleseminariernas
organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 150.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1936/1937 har Kungl. Majit (punkt 140 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående folkoch
småskoleseminariernas organisation m. m., som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1936/1937
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,680,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 270,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 75,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 71,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 291,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 65,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 14,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1936. lif sami. Nr 3//1.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 347.
dels till Småskoleseminariet: Stipendier ett reservationsanslag av 15,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för
småskollärarinnor ett anslag av 5,000 kronor;
dels ock till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. ett förslagsanslag av 110,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 februari 1936 dagtecknad
proposition, nr 100, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
dels besluta följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,
att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:
A. 1. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet nio, därav sju skola
vara anordnade såsom dubbelseminarier och två tills vidare såsom enkelseminarier.
2. Av dubbelseminarierna skola
sex innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(4 + 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 +särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.
3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala,
Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall
seminariet i Falun vara av formen 4 +särskild kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå och Karlstad.
4. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda
för manliga elever, seminarierna i Falun och Stockholm för kvinnliga
elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och kvinnliga
elever.
B. 1. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav tre skola
vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom enkelseminarier.
2. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer,
(2 + 2).
Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje,
och två, vartdera, en 2-årig linje.
3. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.
Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand
och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna
vara 3-åriga.
C. I följd härav skola folkskoleseminarierna i Växjö och Kalmar samt
småskoleseminarierna i Linköping och Falun nedläggas, de båda förra
Riksdagens skrivelse Nr 3^7. 3
successivt från och nied läsåret 1936—1937 och de bada senare nied utgången
av läsåret 1935—1936;
dels medgiva, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna
i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av
dessa seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting,
respektive Kopparbergs läns landsting;
dels medgiva att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive
lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola)
och hushållsgöromål vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning
före den 1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937
intill dess att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer
att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett
medeltal, beräknat på sätt av departementschefen angivits — han må
under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärartimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande
två tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han skulle hava
uppburit, örn för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning,
som skulle motsvara ovannämnda medeltal, och den, som han uppbär
för sin faktiska tjänstgöring under året, tillfällig löneförbättring
däri inräknad;
dels medgiva, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som
för manlig lektor vid samma seminarier;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare fran och med budgetaret
1936/1937;
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 1,634,800 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 287,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 74,000 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 105,000 kronor;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1936/1937;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett förslagsanslag av 278,800 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937
anvisa ett förslagsanslag av 66,000 kronor;
4
Riksdagens skrivelse Nr 347.
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisa ett reservationsanslag av 11,700 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisa
ett reservationsanslag av 19,500 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildningskurser för
småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisa ett anslag av 5,000
kronor;
dels till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisa ett förslagsanslag
av 110,000 kronor;
dels ock medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet
i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/
1936 ägt rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,
hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
dels en motion (I: 322), vari hemställts, att riksdagen vid beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 100 måtte ej mindre uttala, att
behörighetsvillkoren för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas
enligt 1932 års seminariesakkunnigas förslag, att principiell likställighet
bör upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet
och det 2-åriga småskoleseminariet, än även godkänna
sådan ändring av i propositionen föreslagen avlöningsstat för småskoleseminarierna,
som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren;
dels en motion (1:331), vari hemställts, att lärare i trädgårdsskötsel
vid sådant dubbelseminarium, som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till
enkelseminarium, måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor,
som enligt propositionen skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium;
dels en motion (1:348), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att antalet studentlinjer begränsas till fem samt att hos Kungl. Majit
anhålla om skyndsam utredning i frågan om höjning av ämneslärarnas
vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas till
1937 års riksdag;
dels en motion (1:349), vari föreslagits, att riksdagen behagade hos
Kungl. Majit hemställa, att de av 1932 års seminariesakkunniga föreslagna
undervisningsplanerna för rikets folkskoleseminarier, innan de
erhålla gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för
folkskollärarbildningen centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å
läroplanen samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning
jämväl behörigen beaktas;
dels två likalydande motioner (1:352 och II: 688), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas
som ett kvinnligt enkelseminarium med fyraårig kurs;
5
Riksdagens skrivelse Nr 347.
dels två likalydande motioner (1:353 och II: 690), vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 100
måtte besluta, att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna
begränsas till fem;
dels ock en motion (1:355), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium,
som nu utgöres av folkskollärarexamen, höjes till att
motsvara vad som erfordras för behörighet till adjunktsbefattning vid
allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för ifrågavarande lärare,
som nu är densamma som avlöningen till övningsskollärare, höjes till
lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt läroverk, att avlöningen för
rektor vid småskoleseminarium höjes till att motsvara avlöningen för
realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid småskoleseminarium
skall utgå efter samma grunder som till motsvarande befattningshavare
vid allmänt läroverk.
Frågan örn folk- och småskoleseminariernas organisation har, såsom departementschefen
inledningsvis erinrat, under senare år vid upprepade tillfällen
varit föremål för prövning såväl av Kungl. Majit och riksdagen som
av särskilda för ändamålet tillkallade sakkunniga. Det nu för riksdagen
framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen på ett betänkande, som den
9 augusti 1935 avgivits av särskilda, år 1932 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallade sakkunniga.
Innan riksdagen ingår på en närmare prövning av detta förslags olika
detaljer, har riksdagen att till behandling upptaga frågan, huruvida en omorganisation
över huvud taget bör komma till stånd redan nu.
De förändringar i olika hänseenden — icke minst beträffande minskningen
av antalet barn i skolåldern — vilka under de senaste åren börjat bli
alltmera märkbara, hava kraftigt markerat behovet av en organisationsförändring.
Riksdagen vill icke förneka, att de framlagda beräkningarna av
det blivande lärarbehovet synas lida av en viss osäkerhet, men detta torde
enligt riksdagens uppfattning knappast kunna undvikas, när man har att
röra sig på ett område med så många oberäkneliga faktorer, och genom
några års uppskov torde knappast större säkerhet i dessa hänseenden stå
att vinna. I varje fall torde enighet råda därom, att den nuvarande organisationen
är för stor för det behov, som inom nu förutsebar tid kan beräknas.
Den organisation, som enligt det följande kommer att beslutas, medgiver,
örn så skulle erfordras, en betydande ökning av den normala
examinationskapaciteten. Å andra sidan böra givetvis, därest den nuvarande
minskningen av barnantalet och därmed av lärarbehovet sladle
fortsätta, därav påkallade åtgärder vidtagas. Slutligen vill riksdagen erinra,
att riksdagen vid flera tillfällen under senare år begärt utredningar beträffande
olika, den framtida seminarieorganisationen berörande frågor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 347.
Härigenom har riksdagen intagit den ståndpunkten, att en lösning av seminariefrågan
är av behovet påkallad. Av nu anförda skäl anser riksdagen,
att frågan om den framtida seminarieorganisationen redan nu bör upptagas
till prövning.
Riksdagen har härefter att övergå till en detaljbehandling av de i propositionen
förekommande frågorna och kommer därvid att i huvudsak följa
departementschefens framställning.
Under folkskoleseminarierna har departementschefen till en
början behandlat frågan örn seminarielinjer. Någon förändring av längden
av den 4-åriga seminarielinjen har icke ifrågasatts. Studentlinjen,
som hittills varit 1-årig, har under en lång tid ingått som en mera provisorisk
beståndsdel av seminarieorganisationen. Enligt departementschefens
mening bör framdeles i denna som en fast beståndsdel ingå ett visst antal
studentlinjer, vilka i anslutning till de sakkunnigas förslag skola vara
2-åriga. Slutligen har, i anledning av ett av 1932 års riksdag gjort uttalande
i ämnet, framlagts förslag örn inpassande i seminarieorganisationen av en
2-årig kurs för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.
De sålunda framlagda förslagen hava icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Vad inträdesjordringarna till den 4-åriga linjen beträffar hava de sakkunniga
efter utredning beträffande bland annat de faktiska förkunskaperna
hos de under senare år inträdessökande vid folkskoleseminarierna kommit
till den uppfattningen, att inträdesfordringarna i de olika kunskapsämnena
borde höjas till en nivå, i väsentlig mån motsvarande vad som kräves i realexamen.
Emellertid hava de sakkunniga framhållit, att man, örn avlagd
realexamen uppställdes såsom villkor för inträde, torde kunna befara
att till följd av de för olika delar av landet varierande möjligheterna att
avlägga denna examen rekryteringen av de särskilda seminarierna med
kompetenta sökande skulle bliva ganska ojämn. De sakkunniga hava därför
ansett tidpunkten ännu icke vara inne för att uppställa avlagd realexamen
såsom inträdesfordran. I anslutning härtill hava de sakkunniga ej
heller funnit något skäl att i princip ändra den nuvarande anordningen av
inträdesprövningarna, varigenom samtliga sökande, oavsett arten av sin
förbildning, måste deltaga i proven.
Skolöverstyrelsen har för sin del föreslagit dels att realexamen skulle
läggas som grund för folkskollärarutbildningen vid den 4-åriga linjen, dels
att sökande, som avlagt realexamen, skulle genomgå inträdesprov i ämnena
modersmålet, matematik och musik, varvid även den sökandes allmänna
mognad och lämplighet för seminariearbetet skulle utrönas, dels ock
att sökande, som icke avlagt realexamen, skulle undergå sådan prövning
som nyss nämnts och därjämte prövning i övriga ämnen, utvisande att den
sökande ägde erforderliga kunskaper för att kunna följa undervisningen vid
seminariet. I en vid överstyrelsens utlåtande fogad reservation hava emel
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 31{l. 7
lertid två av dess ledamöter uttalat, att de funnit de sakkunnigas ståndpunkt
beträffande behovet av de nuvarande inträdesprövningarna riktig. ^
Departementschefen har — under framhållande bland annat av att år
1934 mer än två tredjedelar av de i första klassen intagna eleverna hade
högre inträdeskompetens än de sakkunniga föreslagit och att återstoden
torde hava ägt en inträdeskompetens, som ej avsevärt skilt sig från den av
de sakkunniga föreslagna — givit de sakkunniga rätt därutinnan, att en
höjning av inträdesfordringarna syntes böra vidtagas redan av det skälet,
att en bättre överensstämmelse med den faktiskt förefintliga inträdeskompetensen
borde åvägabringas. Departementschefen har för egen del framhållit,
att han icke kunde understödja ett förslag, som vore ägnat att från
tillträde till seminarium utestänga dem, som ville ägna sig åt folkskollärarbanan
men ej haft tillfälle att åtnjuta utbildning vid allmänt läroverk eller
annan läroanstalt med realexamen. Detta innebure emellertid icke, har
departementschefen vidare anfört, att han motsatte sig förslag örn en höjning
av det kunskapsmått, som borde krävas för inträde i den 4-åriga
linjen, till en nivå, som i det närmaste motsvarade realexamens. Efter ett
konstaterande av att varken de sakkunnigas eller skolöverstyrelsens förslag
stöde i strid med hans sålunda tillkännagivna uppfattning har departementschefen
förklarat sig i princip biträda de sakkunnigas förslag. Som skäl
härför har departementschefen bland annat framhållit att det enligt hans
mening vore av betydelse, att samtliga de inträdessökande oavsett örn
de förskaffat sig det stipulerade kunskapsmåttet genom realexamen eller
genom däremot svarande självstudier — borde bedömas under i möjligaste
mån likartade förhållanden och pa ett sätt, som tilläte jämförelse mellan
avlagda prestanda.
Förslaget om en höjning av inträdesfordringarna till den 4-åriga folkskoleseminarielinjen
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga
i ärendet hörda sakkunniga och myndigheter. Jämväl riksdagen finner detsamma
väl motiverat.
Beträffande den nivå, till vilken kunskapsfordringarna böra höjas, råder
jämväl enighet därom, att — med hänsyn bland annat till förhandenvarande
förhållanden — denna bör ligga ungefär vid avlagd realexamen.
Även till denna ståndpunkt vill riksdagen uttala sin anslutning.
Däremot hava, såsom av det föregående framgår, olika meningar framförts
beträffande det sätt, på vilket inträdessökande, som avlagt realexamen
eller däremot ungefärligen svarande kunskapsprov, skall äga tillgodoräkna
sig den sålunda förvärvade kompetensen.
Riksdagen har vid en prövning av de sålunda framkomna förslagen funnit
sig böra intaga samma ställning som departementschefen. Onekligen tala,
på sätt departementschefen anfört, vissa skäl för den av skolöverstyrelsen
förordade linjen, exempelvis en förenklad inträdesprövning, möjligheten att
ernå någon, ehuru relativt obetydlig förbättring av seminarieutbildningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 Riksdagens skrivelse Nr 347.
utöver de sakkunnigas förslag samt skapandet av en närmare anknytning
av folkskoleseminarierna till det allmänna skolväsendet. Enligt riksdagens
uppfattning kunna emellertid icke dessa fördelar uppväga de olägenheter,
som skulle följa med en lösning av frågan på sätt av skolöverstyrelsen
förordats. Enligt sistnämnda förslag skulle svårigheterna bliva
väsentligt större för dem, som ej avlagt realexamen, än för andra.
Detta gäller särskilt för landsbygdens barn, som ej hava samma möjligheter
som städernas och de större samhällenas barn att avlägga realexamen.
Vidare böra, såsom departementschefen framhållit, de inträdessökande
bedömas under i möjligaste mån likartade förhållanden och på ett
sätt, som tillåter jämförelse mellan avlagda prestanda. Jämväl torde böra
beaktas vad de sakkunniga anfört därom, att genom den personliga kontakt,
som de olika lärarna uppnå vid prövningarna med de sökande, det är
möjligt för seminarierna att bland de godkända träffa ett lämpligt urval av
sådana sökande, som i fråga om mogenhet, begåvning, kunskaper och färdigheter
visa sig äga goda förutsättningar för folkskollärarbanan. Av nu
anförda skäl har riksdagen, såsom redan i det föregående anförts, funnit sig
böra uttala sin anslutning till det av departementschefen förordade förslaget
i här förevarande hänseende.
Av en av de sakkunniga verkställd utredning framgår, att under läsåret
1931—1932 funnos privata kurser, s. k. preparandkurser, för förberedelse
för inträde till folkskoleseminarierna vid alla seminarier utom i Stockholm
och Luleå, vid vilket sistnämnda seminarium en förberedande kurs
var anordnad med anslag av statsmedel. De sakkunniga hava framhållit,
att de funnit det i princip olämpligt, att ett av statsmakterna uppbyggt
system för utbildning av folk- och småskollärare visat sig i sin praktiska
tillämpning behöva kompletteras med privata kurser av detta slag, vilka
även i vissa andra hänseenden voro olämpliga. Riksdagen delar de av de
sakkunniga framförda betänkligheterna.
Den av de sakkunniga föreslagna undervisning splanen för den 4-åriga
linjen har departementschefen ansett kunna i allt väsentligt läggas till
grund för de ytterligare överväganden av frågan, som kunna bliva erforderliga.
Departementschefen har framhållit, att detaljerna i förslaget näppeligen
torde böra diskuteras i detta sammanhang. Departementschefen har
emellertid — med hänsyn till kostnadsberäkningarna — angivit sin ståndpunkt
till vissa frågor. Beträffande undervisningen i ämnet hushållsgöromål,
där de sakkunniga föreslagit en frivillig kurs, har departementschefen
framhållit, att han i likhet med skolöverstyrelsen ansåge sig böra tillstyrka,
att ämnet hushållsgöromål även i fortsättningen upptoges på timplanen för
folkskoleseminarierna och gjordes obligatoriskt för de kvinnliga eleverna,
dock med möjlighet till befrielse i vissa fall för dem, som redan ägde mots\
arande kunskaper och färdigheter. Ett av de sakkunniga framlagt, av överstyrelsen
tillstyrkt förslag örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård har
9
Riksdagens skrivelse Nr 3^7.
departementschefen förklarat sig biträda. Ytterligare har departementschefen
berört frågan örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket. Såsom
i statsrådsprotokollet erinrats, beslöts vid 1935 års riksdag, att frivillig
undervisning i finska språket skulle införas i fortsättningsskolan inom de
finsktalande distrikten i Norrbotten. De sakkunniga hava med anledning
härav föreslagit, att en frivillig kurs i finska språket skulle anordnas vid det
seminarium, överstyrelsen bestämde, för sådana elever, som före intagningen
ägde kunskap i finskt talspråk. Överstyrelsen har framhållit, att kursen
hellre borde förläggas till Uppsala universitet än till ett seminarium. Departementschefen
har hållit före, att denna utbildning snarare borde förläggas
i närheten av de trakter, som skulle draga fördel av densamma, lämpligen
till Luleå, än till någon universitetsstad. Slutligen har departementschefen
— med framhållande att Kungl. Majit senare torde bliva satt i tillfälle att
taga ståndpunkt till detaljerna i undervisningsplanen — sammanfattningsvis
meddelat, att hans ståndpunkt i huvudsak innebure, att han biträdde
de sakkunnigas förslag till undervisningsplan vid den 4-åriga seminarielinjen,
dock med nyssnämnda avvikelse beträffande undervisningen i hushållsgöromål.
I motionen I: 349 har föreslagits, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit
hemställa, att de av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanerna, innan
de erhölle gällande kraft, måtte underkastas revision i syfte att åt för folkskollärarutbildningen
centrala läroämnen bereda tillbörligt utrymme å läroplanen
samt att därvid elevernas metodiska och praktiska utbildning jämväl
behörigen beaktades.
Riksdagen finner sig i allt väsentligt kunna lämna utan erinran vad av
departementschefen föreslagits beträffande undervisningsplanen. I anslutning
till vad departementschefen anfört utgår riksdagen från att ytterligare
överväganden av frågan komma att ske. Härvid synes även kunna tagas
under omprövning det i motionen I: 349 framförda önskemålet örn beredande
av större utrymme åt de centrala läroämnena. Med hänsyn till nu
angivna förhållanden finner emellertid riksdagen icke erforderligt att riksdagen,
på sätt i sagda motion yrkats, gör särskild framställning i ämnet till
Kungl. Majit.
Departementschefens förslag beträffande undervisningen i hushållsgöromål
finner riksdagen väl motiverat. Även om det förhåller sig så, att de
från folkskoleseminarium utexaminerade lärarinnorna mera sällan komma
att undervisa i detta ämne, talar å andra sidan för ett bifall bland annat
det förhållandet, att de ofta få — särskilt i avlägset belägna skolor å landsbygden
— själva utföra med det egna hushållet förenat arbete. Kunskap
i här förevarande ämne blir då av stor betydelse.
Förslaget örn anordnande av en kurs i tal- och röstvård lämnar riksdagen
utan erinran.
10
Riksdagens skrivelse Nr 347.
Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska språket vill riksdagen
framhålla följande. Redan nu finnes god tillgång på lärare, som hava finska
till modersmål. Någon närmare erfarenhet av den utsträckning, i vilken
undervisning i detta ämne kan bliva erforderlig, föreligger icke ännu, liksom
icke heller beträffande behovet av särskild utbildning av lärare härför.
Med hänsyn härtill torde åtminstone för närvarande inga mera definitiva
anordningar böra vidtagas. Särskilt mot denna bakgrund finner riksdagen
det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget, att kursen, örn och i den mån
behov av särskild utbildning kan visa sig uppkomma, anordnas som fristående
och förlägges till ett universitet, starkt motiverat. Riksdagen vill
därför uttala sig för en dylik anordning.
Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande inträdesfordringar
och undervisning selaner för de 2-åriga linjerna har icke givit riksdagen
anledning till erinran. Riksdagen vill endast understryka att, på sätt
departementschefen ställt i utsikt, ställning bör tagas till skolöverstyrelsens
förslag om begränsning av antalet av de ifrågasatta kompletteringskurserna.
Departementschefen har utförligt redogjort för verkställda beräkningar
rörande behovet av folkskollärare. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
hava dessa beräkningar givit ganska varierande resultat — något annat
torde knappast heller vara att vänta på grund av de svårberäkneliga faktorer,
man här har att röra sig med. Vid uppgörande av ramen för den
nya organisationen torde följande synpunkter kunna giva vägledning.
Något överflöd på folkskollärare — örn landet ses som en helhet — existerar
icke för närvarande. Enligt vad riksdagens statsutskott inhämtat,
uppgick antalet folkskollärare, som utexaminerats under åren 1933/1935
och som voro arbetslösa den 15 mars 1936, till högst 75 i hela landet. Riksdagen
kan icke annat än känna sig mycket tveksam örn det riktiga i att
för en kår av denna storlek, omkring 16,000 personer, icke finnes en större
reserv. Svårigheter att erhålla kompetenta vikarier vid sjukledighet er
o. s. v. kunna lätt uppkomma. Vidare kan det icke vara lämpligt att produktionen
hålles så låg, att praktiskt taget alla utexaminerade erhålla ordinarie
befattningar utan att i vissa fall någon nämnvärd konkurrens uppkommer.
Härtill kommer vidare den ökning av antalet folkskollärar^’änster,
som inom en ganska nära framtid kommer att bliva en följd av Kungl.
Maj:ts av riksdagen numera bifallna förslag om införande av obligatorisk
7-årig folkskola.
Efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter har riksdagen
emellertid funnit sig böra ansluta sig till den av departementschefen
förordade årliga examinationen, för närvarande beräknad till 384. Då
departementschefen härvid utgått från att elevnumerären i klassavdelningarna
skulle bestämmas till 24, motsvarar riksdagens sålunda intagna ståndpunkt
en organisation av 16 examinationsavdelningar. På sätt departe
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 347.
mentschefen framhållit, innebär detta förslag möjligheter för att examinationen,
därest så skulle visa sig påkallat, kan ökas med 96 lärare. I fall av
behov kan examinationen, på sätt departementschefen vidare framhållit,
ytterligare ökas med inalles upp till 40 procent av den normala.
Riksdagen utgår från att skolöverstyrelsen och Kungl. Majit komma
att hava sin uppmärksamhet riktad på behovet av en tillräcklig marginal
och i god tid vidtaga de åtgärder, som härav kunna bliva påkallade. Å
andra sidan kan — genom minskning av elevnumerären under 24 eller
genom att, såsom nästan regelbundet skett under de senare åren, tillfälligt
inhibera intagningen vid någon eller några parallellavdelningar — examinationen
av folkskollärare väsentligt nedbringas under den normala. De
synpunkter, riksdagen i det föregående framfört, synas vara tillgodosedda
genom departementschefens ifrågavarande förslag.
Vad därefter angår fördelningen av examinationsavdelningarna mellan
folkskoleseminarielinjer av olika slag har majoriteten av de sakkunniga
förordat, att seminarieorganisationen skulle innesluta åtta 4-åriga linjer och
sju 2-åriga studentlinjer samt en 2-årig linje för småskollärarinnors utbildning
till folkskollärarinnor. Av dessa sexton linjer skulle sammanlagt åtta
och en halv hava manliga och sju och en halv kvinnliga lärjungar. Reservanterna
bland de sakkunniga hava föreslagit en organisation med tio
4-åriga linjer, fem 2-åriga studentlinjer och en 2-årig linje för småskollärarinnors
utbildning. Skolöverstyrelsen har räknat med ett behov av sjutton
examinationsavdelningar och föreslagit, att av dessa nio skulle vara 4-åriga
linjer och sju 2-åriga studentlinjer, vartill skulle komma den 2-åriga linjen
för småskollärarinnors utbildning. Av dessa linjer skulle sammanlagt
nio och en halv hava manliga samt sju och en halv kvinnliga lärjungar.
Departementschefens förslag innebär nio 4-åriga linjer, sex 2-ariga studentlinjer
och den 2-åriga linjen för småskollärarinnors utbildning med en fördelning
av linjerna med åtta och en halv på manliga och sju och en halv
på kvinnliga lärjungar.
Även motionsledes har frågan örn antalet seminarielinjer av olika slag
varit föremål för olika framställningar. I de likalydande motionerna I: 353
och II: 690 samt i motionen I: 348 har sålunda hemställts, att riksdagen
måtte besluta att antalet 2-åriga studentkurser vid folkskoleseminarierna
begränsas till fem.
Riksdagen har redan i det föregående förklarat sig vilja bifalla Kungl.
Maj:ts förslag om sexton examinationsavdelningar.
Beträffande detta förslag har diskussionen huvudsakligen kommit att
röra sig örn fördelningen av utbildningslinjerna på den 4-åriga linjen och
på studentlinjen.
De skäl, som anförts för en utökning av antalet studentavdelningar, finner
riksdagen tungt vägande. Studentantalet har under senare år starkt
ökats. Icke minst på grund av de nya läroverk med studentexamensrätt,
12
Riksdagens skrivelse Nr 347.
som tillkommit i olika delar av landet, hava nya möjligheter att avlägga
studentexamen öppnats, särskilt för de mera avlägsna landsdelarnas ungdom.
I synnerhet för den kvinnliga ungdomen har förändringen härutinnan varit
betydande,
tionsväsendet, t. ex. genom de väl utvecklade busskommunikationerna, helt
andra möjligheter än tidigare öppnats för landsbygdens ungdom att avlägga
studentexamen utan att behöva bo utanför hemmet. Den under de. senare
åren minskade intagningen i studentklass har medfört, att studenter i ganska
stort antal sökt och vunnit inträde vid de 4-åriga linjerna, vilket
— förutom att det för dessa studenter innebär en onödigtvis förlängd utbildningstid
— försvårar tillträdet till de 4-åriga linjerna för dem, för vilka
dessa närmast avsetts. I likhet med departementschefen finner riksdagen en
minskning av dessa i det 4-åriga seminariet inträdessökande studenter
önskvärd. Riksdagen vill ytterligare erinra att antalet studentkurser tidigare
under vissa år uppgått till icke mindre än sex. Å andra sidan måste emellertid
tillses, att icke flera studentlinjer inrättas än att betryggande möjligheter
för ett gott urval bland de inträdessökande komma att finnas. I detta
hänseende vill riksdagen framhålla att, såsom av statsrådsprotokollet inhämtas,
antalet studenter med eller utan akademisk utbildning, som under
läsåret 1934—1935 åtnjöt undervisning vid seminariernas 4-åriga linjer och
studentlinjer, i det närmaste motsvarade fem studentkurser, medan det i
verkligheten nämnda läsår endast fanns två sådana kurser. Vidare får icke
lämnas ur sikte, att tillfredsställande inträdesmöjligheter böra beredas jämväl
för dem, som ej äro studenter.
Efter en prövning av dessa och andra på frågans avgörande inverkande
synpunkter har riksdagen kommit till den uppfattningen, att genom en begränsning
av antalet studentlinjer till fem ernås den organisation, som åtminstone
för närvarande är den ändamålsenligaste. Riksdagen bifaller
alltså det i motionerna I: 353 och II: 690 samt I: 348 framförda yrkandet
och avslår Kungl. Maj:ts förslag i vad det skiljer sig från vad sålunda beslutats.
Departementschefens uppfattning, att seminarierna företrädesvis böra
organiseras som dubbelseminarier finner riksdagen vara välgrundad. På
grund av vissa omläggningar av den föreslagna organisationen har det
emellertid, såsom av det följande kommer att framgå, icke varit riksdagen
möjligt att tillgodose denna anordning fullt i den utsträckning, som av
departementschefen föreslagits.
Förslaget om användande av samseminarier i större utsträckning än för
närvarande har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan örn folkskoleseminariernas
förläggning.
Departementschefen har i detta hänseende till en början meddelat, att
han ansett sig böra vid två folkskoleseminarier räkna med viss lokalreserv
13
Riksdagens skrivelse Nr Sif!.
för beredande av möjlighet att, om så skulle visa sig behövligt i framtiden,
i seminarieorganisationen infoga ytterligare två examinationsavdelningar.
Då riksdagen finner detta förslag väl ägnat att bereda den betryggande
marginal åt den framtida organisationen, varom riksdagen tidigare uttalat
sig, bifaller riksdagen detsamma.
Härefter har departementschefen lämnat en redogörelse för de framkomna
förslagen beträffande de olika linjernas förläggning ävensom för det förslag,
som han för egen del ansett sig böra framlägga. En sammanställning av
dessa förslag återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet. I det följande kommer
riksdagen vidare att lämna en i tabellform uppställd jämförelse mellan
departementschefens förslag och det förslag till organisation, som riksdagen
ansett sig böra besluta.
Här förevarande fråga har varit föremål för yrkanden i motionerna
I: 352 och II: 688 i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet
i Kalmar måtte bibehållas som ett kvinnligt enkelseminarium
med 4-årig kurs.
När riksdagen haft att till prövning upptaga här förevarande fråga, har
riksdagen haft att beakta dels den av riksdagen enligt det föregående beslutade
minskningen av antalet studentlinjer från av Kungl. Maj:t föreslagna
sex till fem, dels i berörda motioner gjorda yrkande.
Vid bestämmandet av vilken studentlinje, som bör ifrågakomma till indragning,
har riksdagen haft att taga hänsyn till dels den geografiska belägenheten
av de olika seminarier, där dylika linjer skulle finnas, dels ock
befintliga lokaler och dessas beskaffenhet. Riksdagen har härvid kommit till
den uppfattningen, att den nuvarande studentlinjen i Stockholm, som enligt
Kungl. Maj:ts förslag jämväl i fortsättningen skulle upprätthållas, bör
indragas.
Den minskning av totalantalet utbildningslinjer, som uppkommer enligt
riksdagens beslut om att endast fem studentlinjer skola upprättas, måste,
för att organisationen icke skall understiga den av riksdagen i det föregående
angivna, kompenseras med en 4-årig avdelning.
När det gällt att utse platsen för denna avdelnings förläggning har riksdagen
ansett sig närmast hava att taga hänsyn till de båda nuvarande förläggningsorter
för folkskoleseminariet Växjö och Kalmar, där enligt Kungl.
Maj:ts förslag de nu befintliga seminarierna skulle nedläggas.
Riksdagen har vid sin prövning av denna fråga kommit till det resultatet
att de starkaste skälen tala för att denna linje förlägges till Kalmar.
Riksdagen vill erinra, att de sakkunniga icke varit enhälliga i fråga örn
förslaget att nedlägga folkskoleseminariet i Kalmar. I särskild reservation
hava tre av de sakkunniga föreslagit, att Kalmarseminariet skulle bibehållas
som 4-årigt enkelseminarium. Vidare har ytterligare en av de sakkunniga
i särskild reservation intagit samma ståndpunkt med hänsyn till det storartade
forskningsarbete, som bedrives vid och ledes från detta seminarium
14
Riksdagens skrivelse Nr 3^7.
med direkt inriktning på folkskolans särskilda arbetsförhållanden. Departementschefen
har framhållit den högt skattade insats, detta seminarium
gjort i fråga om lärarutbildningen, och de värdefulla pedagogiska traditioner,
som där vuxit fram. Sannolikt skulle den verksamhet i fråga om pedagogiskt
forskningsarbete, för vilket detta seminarium nu är en central, vid
ett nedläggande av seminariet komma att upphöra. Några ökade engångskostnader
för staten uppkomma icke, därest seminariet i Kalmar bibehålies,
då, såsom av statsrådsprotokollet framgår, stadsfullmäktige förklarat sig
villiga att bestrida uppkommande kostnader för erforderlig tillbyggnad av
den nuvarande seminariebyggnaden. Av nu anförda skäl har riksdagen funnit
sig böra bifalla vad i motionerna I: 352 och II: 688 hemställts.
Riksdagen har ansett sig böra för överskådlighetens skull uppgöra nedan
intagna sammanställning av departementschefens förslag och riksdagens
beslut.
Folkskole-
seminarium
Nuvarande
organisation
Departementschefen
Riksdagen
Luleå........
4 + 4
4 + lokalreserv
4 + lokalreserv
(M + K)
(M + K)
(M + K)
2
2
Umeå........
4 + 4
4 + 2
4 + 2
(K + K)
{M + K + M + K)
(M + K + M + K)
2 2
2 2
Falun........
4 + 4
4 + särskild kurs
4 + särskild kurs
(K + K)
(K+K)
(K+K)
Uppsala.......
4 + 4
4 + 2
4 + 2
(M + M)
(M + M)
(M + M)
Stockholm .....
4 + (l)
4 + 2
4
(K + K)
(K + K)
(K)
Karlstad......
4 + 4
4 + lokalreserv
4 + lokalreserv
(M + M)
(M)
(M)
Linköping......
4 + 4
4 + 2
4 + 2
(M+M)
(M + M)
(M + M)
Göteborg......
4 + 4
4 + 2
4 + 2
(M+M)
(Ai -+■ k. Ai + /£)
(M + K + M + K)
2 2
2 2
Lund........
4 + 4
4 + 2
4 + 2
(M + M)
(M + K + M + K)
(M + K + M + K)
2 2
2 2
Växjö........
4
Förvandlas till
Förvandlas till
(M)
småskoleseminarium
småskoleseminarium
Kalmar.......
4
Nedlägges
4
(K)
(K)
19x4 + 1x1
9x4+6x2+
10x4 + 5x2 +
(12M + 8K)
särskild kurs
särskild kurs
(81/2 M X 7‘/s K)
(8V2M + 71/! K)
15
Riksdagens skrivelse Nr 347.
Riksdagen har tidigare godtagit proportionen 11:9 mellan manliga och
kvinnliga lärare. Såsom departementschefen framhållit torde genom förskjutning
vid elevintagningen vid seminarierna av proportionen mellan
manliga och kvinnliga elever antalet manliga, respektive kvinnliga elever
kunna vid behov anpassas till närmare överensstämmelse härmed.
Vad s m å s k o 1 e s e m i n a r i e r n a beträffar, har departementschefen
till en början behandlat frågan örn utbildningslinjer vid dessa seminarier
och därvid anfört, att han saknade anledning att nu ifrågasätta någon ändring
beträffande småskoleseminariekursernas längd och därför utginge från
att småskoleseminarieorganisationen även i fortsättningen skulle omfatta
2- och 3-åriga linjer. Vad sålunda föreslagits bifaller riksdagen.
De sakkunniga hava hållit före att inträdesfordringarna vid de 2-åriga
småskoleseminarierna borde höjas. Härvid hava de utgått från de inträdesfordringar,
vilka av dem föreslagits för folkskoleseminarierna, och jämkat
dessa fordringar till en nivå, som för dessa småskoleseminarier ansetts
lämplig. För de 3-åriga småskoleseminarierna hava de sakkunniga — med
hänsyn till de förhållandevis sämre studiemöjligheterna för dessas blivande
elever och på grund av språksvårigheterna för finsktalande inträdessökande
— funnit det icke vara tillrådligt att föreslå samma inträdesfordringar som
för de 2-åriga. De sakkunnigas förslag i detta hänseende går i huvudsak ut
på att ungefär samma inträdesfordringar, som föreslagits för de 2-åriga
seminarierna, fastställas för de 3-åriga i sådana ämnen, i vilka det kan
antagas, att de inträdessökande hava möjlighet att på egen hand förvärva
erforderliga kunskaper, men att inträdesfordringarna i övriga ämnen hållas
på en lägre nivå än vid de 2-åriga seminarierna.
Skolöverstyrelsen har anfört, att överstyrelsen funne starka skäl tala för
att man beträffande inträdesfordringarna vid å ena sidan det 4-åriga
folkskoleseminariet och å andra sidan det 2-åriga småskoleseminariet principiellt
upprätthölle likställighet. I fråga om de 3-åriga seminarierna har
överstyrelsen i likhet med de sakkunniga funnit det nödvändigt, att inträdesfordringama
åtminstone i vissa ämnen hölles på en lägre nivå än vid de
2-åriga. Vad beträffade inträdesprövningarna vid småskoleseminarierna
funne överstyrelsen icke skäl föreslå någon annan ordning än den för de
4-åriga folkskoleseminarierna föreslagna.
Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening icke kunde
vara lämpligt att vidmakthålla alltför stora olikheter mellan inträdesfordringarna
till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna. De sakkunnigas
förslag funne departementschefen väl avvägt och av natur att
kunna i det väsentliga läggas till grund för de föreskrifter i ämnet, vilka
framdeles borde utfärdas.
I motionen I: 322 har bland annat hemställts, att principiell likställighet
16
Riksdagens skrivelse Nr 347.
skulle upprätthållas beträffande inträdesfordringarna vid det 4-åriga folkskoleseminariet
och det 2-åriga småskoleseminariet.
I motionen II: 691 har, på sätt av det föregående framgår, beträffande
inträdesfordringar till och inträdesprov vid 2-årigt småskoleseminarium
framlagts samma förslag som beträffande folkskoleseminarierna.
Departementschefens uttalande beträffande förhållandet mellan inträdesfordringarna
till folk- och småskoleseminarierna finner riksdagen vara en
väl avvägd utgångspunkt och ägnad att läggas till grund för framtida föreskrifter
i ämnet. Då det i motionen I: 322 framställda yrkandet i huvudsak
överensstämmer härmed, finner riksdagen icke något särskilt riksdagens
uttalande med anledning av detsamma av behovet påkallat.
I anslutning härtill har riksdagen av samma skäl, som riksdagen tidigare
framhållit beträffande inträdesfordringar till och inträdesprov vid de 4-åriga
folkskoleseminarierna, funnit sig böra uttala sig för det av departementschefen
i här förevarande hänseende förordade förslaget.
Undervisning splanen för de 2-åriga småskoleseminarierna har av de sakkunniga
reviderats under hänsynstagande till de föreslagna ändringarna
i inträdesfordringarna samt till de erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen
av den nuvarande undervisningsplanen, ävensom med beaktande av
de fordringar, som numera ställas på lärarna å folkskolans begynnelsestadium.
Förslaget förutsätter en avsevärd utökning av seminarielevernas
undervisningsövningar i övningsskolor. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål
hava de sakkunniga i princip föreslagit samma anordning som
vid folkskoleseminarierna. I den för den 3-åriga linjen föreslagna undervisningsplanen
hava kurserna avpassats så, att utbildningen skulle bliva fullt
likvärdig med den, som skulle vinnas inom den 2-åriga linjen. Vidare har
förslag framlagts örn att för sådana elever inom den 3-åriga linjen, vilka
behärska finskt talspråk, skulle anordnas en frivillig kurs i finska språket
örn tre veckotimmar. Slutligen hava de sakkunniga framhållit behovet av
en med statsmedel bekostad preparandkurs vid seminariet i Haparanda.
Skolöverstyrelsen har icke funnit sig för närvarande böra mera i detalj ingå
på frågan om undervisningsplanen. Beträffande undervisningen i hushållsgöromål
har överstyrelsen emellertid — liksom beträffande folkskoleseminarierna
— förordat, att dylik som regel borde vara obligatorisk. Förslaget
örn anordnande av en frivillig kurs i finska språket vid seminariet i Haparanda
har överstyrelsen avstyrkt.
Departementschefen har framhållit, att Kungl. Maj:t senare torde erhålla
tillfälle att taga ställning till den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen.
De jämkningar, som eventuellt kunde befinnas erforderliga,
torde kunna vidtagas inom den av de sakkunniga angivna kostnadsramen.
Beträffande undervisning i hushållsgöromål har departementschefen anslutit
sig till överstyrelsens uppfattning. Däremot har han ansett, att en
Riksdagens skrivelse Nr 3^7. 17
frivillig kurs i finska språket bör anordnas vid småskoleseminariet i Haparanda.
Riksdagen har funnit sig böra i allt väsentligt ansluta sig till de av departementschefen
framförda synpunkterna. Förslaget om undervisning i hushållsgöromål
bifaller riksdagen av samma skäl, som av riksdagen tidigare
anförts beträffande liknande undervisning vid folkskoleseminarierna.
Beträffande den föreslagna frivilliga kursen i finska har riksdagen — liksom
tidigare beträffande anordnandet av en motsvarande kurs vid folkskoleseminarierna
— funnit sig böra intaga den ståndpunkten, att åtminstone
för närvarande inga mera definitiva anordningar böra vidtagas.
Beträffande behovet av småskollärare har departementschefen till en början
uppehållit sig vid frågan örn rådande arbetslöshet bland småskollärarinnorna.
Efter att hava erinrat, att 1935 års riksdag anhållit att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning och för 1936 års riksdag framlägga
förslag rörande åtgärder för avhjälpande av denna arbetslöshet, har departementschefen
meddelat, att dylik utredning nu verkställts av skolöverstyrelsen
men att statskontoret ansett ofrånkomligt, att en förnyad utredning
verkställdes, som i första hand toge sikte på de individuella fallen. Först
efter en dylik individuell undersökning och granskning syntes till bedömande
böra upptagas spörsmålet om arten och omfattningen av de hjälpåtgärder,
som kunde ifrågakomma. I anslutning härtill har departementschefen
erinrat, att Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att verkställa
ny utredning i ämnet.
Under framhållande härav har departementschefen meddelat, att han
i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen ansåge, att vid utformande
av seminarieorganisationen hänsyn icke kunde eller borde tagas till
de arbetslösa småskollärarinnorna. Organisationen borde uppbyggas efter
en vid jämvikt mellan tillgång och efterfrågan å småskollärare erforderlig
examination av sådana lärare.
Mot de sålunda framlagda synpunkterna har riksdagen icke funnit något
att erinra.
Från nu nämnda utgångspunkt har departementschefen — i likhet med
de sakkunniga och skolöverstyrelsen — föreslagit att småskoleseminarieorganisationen
utformas efter en normal examination av 240 lärare per år.
Riksdagen bifaller detta förslag men vill härvid i likhet med departementschefen
framhålla nödvändigheten av att organisationen beräknas med tillräckliga
marginaler för tillgodoseende av ett eventuellt merbehov av
lärare.
Härefter har departementschefen till behandling upptagit frågan örn den
yttre organisationen ävensom i samband därmed frågan örn småskoleseminariernas
jörläggning.
Den statliga småskoleseminarieorganisationen skall enligt beslut av 1932
års riksdag omfatta 12 examinationsavdelningar — fördelade på fyra dub
Bihang
till riksdagens protokoll 1036. lif sami. Nr 347,
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 347.
belseminarier och fyra enkelseminarier — om 28 elever per avdelning, alltså
en examinationskapacitet av 336 småskollärarinnor.
Departementschefen har i likhet med de sakkunniga och skolöverstyrelsen
föreslagit en sänkning av elevnumerären i klassavdelningarna från 28
till 24. Häremot har riksdagen icke något att erinra.
Med utgångspunkt från det förut av riksdagen godkända förslaget om
en årlig examinationskapacitet av 240 lärare innebär detta en organisation
av 10 examinationsavdelningar mot nuvarande 12.
Fördelningen av dessa examinationsavdelningar på olika småskoleseminarier
har varit föremål för ingående utredningar. För dessa redogöres närmare
i statsrådsprotokollet, varur följande sammanställning hämtats.
Seminarium
Nuvarande
organisation
De sakkunniga
Skolöverstyrelsen
Departementschefen
Norrland:
Haparanda
3
Nedlägges
3
3
Lycksele . .
3
D:o
3
3
Luleå . . .
F olkskoleseminarium
3 + 3
F olkskoleseminarium
(4)
F olkskoleseminarium
(4)
Härnösand .
2 + 2
2
2 (med lokalreserv)
2 (med lokalreserv)
Svealund:
Falun . . .
2
2
Nedlägges
Nedlägges
Strängnäs .
2 + 2
Nedlägges
2 + 2
2 + 2
Götaland:
Skara . . .
2 + 2
2 + 2
2 + 2
2 + 2
Linköping .
2
Nedlägges
2
Nedlägges
Växjö . . .
Folkskoleseminarium
2 + 2
—
2 (med lokalreserv)
Landskrona
2 + 2
2 + 2
2 + 2
2 + 2
2 3-åriga linjer +
2 3-åriga linjer +
2 3-åriga linjer +
2 3-åriga linjer +
10 2-åriga linjer
8 2-åriga linjer
8 2-åriga linjer
8 2-åriga linjer
4 enkla seminarier
2 enkla seminarier
4 enkla seminarier
4 enkla seminarier
4 dubbla seminarier
4 dubbla seminarier
3 dubbla seminarier
3 dubbla seminarier
Riksdagen har vid sin prövning av de föreliggande förslagen beträffande
småskoleseminariernas förläggning funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts
förslag, vilket synes riksdagen i möjligaste mån tillgodose de olika landsdelarnas
behov av utbildningsmöjligheter, samtidigt som det söker skipa
rättvisa mellan de olika hittillsvarande seminariestäderna genom en fördelning
av folk- och småskoleseminarier mellan dem. Jämväl den viktiga synpunkten,
att erforderliga utrymmen beredas för en eventuell utvidgning
i framtiden av lärarproduktionen, är väl tillgodosedd. Riksdagen vill vidare
framhålla, att de skäl, som framlagts för förslaget att bibehålla
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
Riksdagens skrivelse Nr 347.
de nuvarande 3-åriga småskoleseminarierna i Haparanda och Lycksele,
synts riksdagen avgörande, även om vissa ökade kostnader komma att
beredas statsverket särskilt för att lösa Haparandaseminariets lokalfraga.
Vad denna fråga beträffar har departementschefen — under erinran att
skolöverstyrelsen för närvarande har densamma under utredning fiamhållit
att, innan sådan utredning företetts, förslag om beredande av lämpligare
lokaler åt seminariet icke torde kunna framläggas för riksdagen.
Departementschefen har emellertid förutsatt, att berörda utredning kan
vara avslutad i så god tid, att 1937 ars riksdag kan beredas tillfälle taga
ställning i ämnet, ävensom anfört, att det torde vara möjligt för seminariet
att intill dess använda sina nuvarande lokaler.
Vad departementschefen i övrigt i här förevarande sammanhang anfört
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Vad behovet av lärare vid folkskoleseminarierna
beträffar har det av departementschefen härutinnan framlagda förslaget
sammanfattats i en å sid. 129 i statsrådsprotokollet intagen tabell, som
avser de ordinarie lärarbefattningarna vid fullt genomförd organisation.
Departementschefen har icke haft annat att erinra mot de sakkunnigas
beräkningar än vad som föranletts av de av honom förordade jämkningarna
i de sakkunnigas förslag till förläggning av seminarierna ävensom av
hans förslag örn bibehållande av de nuvarande ordinarie tjänsterna i hushållsgöromål.
Riksdagen har vid sin prövning av här föreliggande beräkningar funnit
sig kunna godkänna desamma med de ändringar, som föranledas av vad
riksdagen enligt det föregående beslutat beträffande ett utbytande av den
föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i Kalmar.
För ett seminarium i Kalmar erfordras följande ordinarie tjänster, nämligen
en rektorsbefattning, sex lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning
i teckning, en i musik, en i gymnastik med lek och idrott, en i kvinnlig
slöjd, en i hushållsgöromål och en i trädgårdsskötsel samt fem övningsskollärarbefattningar.
Däremot bliva av de för dubbelseminariet i Stockholm
beräknade lärarbefattningarna följande icke erforderliga, nämligen tre
lektorsbefattningar, en övningslärarbefattning i kvinnlig slöjd och fyra övningsskollärarbefattningar.
På grund av Stockholmsseminariets egenskap
av provårsseminarium måste nämligen där i fortsättningen räknas med sju
övningsskollärarbefattningar.
Till de ekonomiska konsekvenserna av detta förslag återkommer riksdagen
i det följande.
I detta sammanhang vill riksdagen vidare understryka vad av departementschefen
anförts örn nödvändigheten av att övningsskolan förstärkes
på sätt de sakkunniga föreslagit.
Beträffande förslaget örn rätt för vissa icke-ordinarie övningsskollärare
20
Riksdagens skrivelse Nr 347.
vid folkskoleseminarierna att på av skolöverstyrelsen föreslagna villkor förflyttas
till ordinarie övning sskollär art jämt finner riksdagen i likhet med
departementschefen tveksamhet kunna råda, huruvida dessa icke-ordinarie
befattningshavare efter så relativt kort tjänstetid, som av skolöverstyrelsen
ifrågasatts — minst fem läsår vid utgången av läsåret 1935—1936 —
böra tilläggas en så gynnsam ställning. Å andra sidan anser riksdagen, att
det bör få tillkomma Kungl. Majit att i varje särskilt fall efter omständigheterna
pröva, huruvida dylik förflyttningsrätt skall tillkomma vederbörande.
Riksdagen utgår härvid från att det kommer att noga beaktas, att
inga medgivanden av här ifrågasatt art lämnas, som kunna bliva prejudicerande
för andra kårer.
Departementschefen har härefter övergått till småskoleseminarierna
och därvid till behandling upptagit frågorna örn kompetensen hos
ämneslärarna vid småskoleseminarierna ävensom den härmed sammanhängande
frågan om en ökning av deras avlöningsförmåner.
För närvarande fordras för anställning som ordinarie ämneslärare vid
småskoleseminarium, bland annat, att hava med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen
eller förvärvat annan teoretisk och praktisk utbildning
för lärarkallet av minst häremot svarande omfattning ävensom att hava
blivit i föreskriven ordning av skolöverstyrelsen förklarad behörig och lämplig
till den sökta tjänsten. Behörig till rektorstjänst är ordinarie lärare vid
småskoleseminarium. Avlöningen vid småskoleseminarium utgår med samma
belopp för ämnes- och övningsskollärare och motsvarar den för övningsskollärare
vid folkskoleseminarium bestämda avlöningen.
De sakkunniga, till vilka skolöverstyrelsen anslutit sig, hava förordat, att
ämneslärarkompetensen vid småskoleseminarium skulle höjas till att motsvara
åtminstone den, som fordras för anställning som adjunkt vid allmänt
läroverk. Enligt detta förslag borde sagda lärare i så fall benämnas
adjunkter och lönen för dem bestämmas efter samma grunder som avlöningen
för adjunkt vid läroverk. För rektor vid småskoleseminarium hava
likaledes föreslagits bestämmelser i här förevarande hänseende, motsvarande
dem för realskolerektor gällande.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna understödja detta förslag.
Departementschefen har ansett frågan icke böra upptagas till avgörande
i detta sammanhang. Enligt hans uppfattning tarvar den en mera ingående
utredning än vad nu kommit den till del. Departementschefen har i anslutning
härtill förutsatt, att vid småskoleseminarierna även i fortsättningen
och tills vidare, till dess annorlunda må bliva bestämt, skola finnas samma
lärarkategorier som för närvarande och att löneförmånerna likaledes tills
vidare skola bibehållas oförändrade.
I motionen I: 322 har hemställts, att riksdagen måtte dels uttala, att behörighetsvillkoren
för ämneslärare vid småskoleseminarium bestämmas en
-
21
Riksdagens skrivelse Nr Saligt
de sakkunnigas förslag, dels godkänna sådan ändring av föreslagen avlöningsstat
för småskoleseminarierna, som betingas av de skärpta behörighetsvillkoren.
I motionen I: 348 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning i frågan örn höjning av ämneslärarnas
vid småskoleseminarierna kompetens, så att förslag kan avgivas
till 1937 års riksdag.
Slutligen har i motionen I: 355 föreslagits, att riksdagen måtte besluta,
att examenskompetensen för behörighet till ämneslärartjänst vid småskoleseminarium
höjes till att motsvara vad som erfordras för behörighet till
adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, att i följd härav avlöningen för
ifrågavarande lärare höjes till lön, motsvarande adjunktslön vid allmänt
läroverk, att avlöningen för rektor vid småskoleseminarium höjes till att
motsvara avlöningen för realskolerektor samt att arvodet till timlärare vid
småskoleseminarium skall utgå efter samma grunder som till motsvarande
befattningshavare vid allmänt läroverk.
De skäl, som av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och i nyssnämnda motioner
anförts för en höjning av lärarnas vid småskoleseminarierna kompetens
och i samband därmed av deras avlöningsförmåner, har riksdagen funnit
övertygande. Redan de höjda inträdesfordringarna vid småskoleseminarierna
göra detta nödvändigt, likaledes de uppgifter, som efter den föreslagna
organisationens genomförande komma att åvila småskoleseminariernas
ämneslärare. Örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i nu förevarande
hänseenden jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt riksdagens uppfattning
en lämplig lösning av denna fråga att vinna.
Riksdagen kan dock icke, på sätt i motionerna I: 322 och I: 355 yrkats,
redan nu fatta ett definitivt beslut i här förevarande frågor. En fråga av
sådan omfattning torde icke böra avgöras på grund av enskilda motioner
och innan en av vederbörliga myndigheter verkställd, av Kungl. Majit
prövad utredning föreligger. Särskilt vill riksdagen i detta hänseende peka
på de svårigheter i fråga om övergångsanordningar, som måste uppkomma.
Här förevarande frågor äro emellertid enligt riksdagens uppfattning av
så stor betydelse för att den föreslagna nya organisationen av småskoleseminariernas
inre arbete skall kunna giva de resultat, som därmed åsyftats,
att en snar lösning av desamma är nödvändig. Då detta icke är möjligt
utan en närmare utredning om bland annat kostnaderna för en av den
ifrågasatta höjningen av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna
betingad lönereglering, anser sig riksdagen böra begära en dylik
utredning. Denna torde örn möjligt böra så bedrivas, att ett på densamma
grundat förslag kan föreläggas 15)37 års riksdag och övergången till de nya
bestämmelserna taga sin början redan från och med den 1 juli 1937.
Departementschefens beräkningar rörande lärarbehovet vid den av ho
-
22
Riksdagens skrivelse Nr 347.
nom föreslagna och av riksdagen enligt det föregående beslutade nya småskoleseminarieorganisationen
— vilka återfinnas i en å sid. 133 i statsrådsprotokollet
intagen tablå — hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
Beträffande kostnaderna för folkskoleseminarieorganisationen
efter dess fullständiga genomförande må
följande anföras.
Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar
har departementschefen sammanfattat i en å sid. 144 i statsrådsprotokollet
intagen sammanställning. Riksdagen vill här erinra, att departementschefen
i detta sammanhang förordat, att riksdagens medgivande
måtte inhämtas till att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för
manlig lektor vid samma seminarier, ävensom att kostnadsberäkningarna
uppgjorts under förutsättning av bifall härtill.
Riksdagen finner sig kunna bifalla departementschefens förslag med de
ändringar, som föranledas av vad riksdagen beslutat beträffande ett utbytande
av den föreslagna 2-åriga linjen i Stockholm mot en 4-årig linje i
Kalmar.
De av nämnda förslag föranledda ändringarna äro följande: Delposten
l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till tjänstemän å ordinarie stat kan
vad Stockholm beträffar minskas med sammanlagt 32,980 kronor, under
det att den för ett seminarium i Kalmar måste ökas med 74,110 kronor, innebärande
en nettoökning med 41,130 kronor. Delposten 1. b.: Ålderstillägg
åt tjänstemän å ordinarie stat bör ökas med 5,000 kronor och delposten 1. c.:
Eyllnadsarvoden åt vikarier för tjänstemän å ordinarie stat med 1,000 kronor.
Delposten 4. a.: Arvoden till extralärare och timlärare måste ökas med
tillhopa 5,000 kronor på grund av det större behovet av dylika lärare vid
två enkelseminarier än vid ett dubbelseminarium. Delposten 4. f.: Tilläggsarvoden
till lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier kan minskas med
det för Stockholm beräknade beloppet, 800 kronor. Delposten 5. a.: Arvoden
till seminarieläkare bör ökas med 1,150 kronor för Kalmar och minskas med
650 kronor för Stockholm. Under delposterna 5. b.: Arvoden till seminariebibliotekarier
och 5. c.: Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner uppkomma
för Kalmar ökningar med 500 kronor, respektive 450 kronor och
minskningar för Stockholm med 400 kronor respektive 100 kronor. Vid
seminariet i Stockholm finnes tjänstebostad för rektor, vilket däremot icke
är fallet i Kalmar. På grund härav bör delposten 6. a.: Hyresersättning till
rektorer vid vissa seminarier ökas med 2,400 kronor. Nettoökningen av avlöningsanslaget
kommer alltså att uppgå till 54,680 kronor och anslagets
slutsumma till 1,568,480 kronor.
23
Riksdagens skrivelse Nr 347.
Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader har departementschefen
beräknat böra upptagas till 220,000 kronor.
Riksdagens beslut om bibehållande av Kalmarseminariet medför en ganska
betydande ökning av omkostnadsanslaget. Riksdagen vill erinra, att
dess beslut innebär upprätthållande av två enkelseminarier i stället för ett
dubbelseminarium, och härvid äro ökade utgifter för omkostnader ofrånkomliga.
Riksdagen anser av nu angivna skäl, att anslaget till omkostnader
för folkskoleseminarierna bör höjas med 20,000 kronor till 240,000 kronor.
Av samma anledning har riksdagen funnit en höjning av anslaget till
Materiel, böcker m. m. med 5,000 kronor erforderlig, d. v. s. från 65,000
till 70,000 kronor. Någon höjning av anslaget till stipendier är däremot
icke av behovet påkallad, då elevantalet enligt riksdagens beslut skulle
bliva detsamma som enligt Kungl. Maj:ts förslag.
I statsrådsprotokollet har departementschefen å sid 150 lämnat en sammanfattning
av de för närvarande för folkskoleseminarierna uppförda
statsanslagen i jämförelse med de av de sakkunniga, skolöverstyrelsen och
departementschefen tillstyrkta anslagen.
De förändringar i detta förslag, vilka av riksdagen enligt det föregående
beslutats, framgå av följande sammanställning.
Anslag
Anslag för
budgetåret
1935/1936
Enligt
departements- chefens för- slag
Riksdagen
Folkskoleseminarier:
Avlöningar, jör slag samlag...............
1,709,300
1,513,800
1,568,480
Omkostnader, jör slag samlag..............
267,700
220,000
240,000
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.....
67,200
65,000
70,000
75,500
89,000
89,000
Summa kronor
2,119,700
1,887,800
1,967,480
De sakkunniga hava beräknat de av deras förslag örn en omorganisation
av folkskoleseminarierna föranledda engångskostnaderna till 17,250 kronor.
Skolöverstyrelsen har anfört, att enligt dess mening en ny utredning
vore nödvändig rörande dessa kostnader. Då det icke torde bliva möjligt
att före början av höstterminen 1936 vidtaga de ifrågasatta arbetena,
torde de seminarier, som berördes därav, under alla förhållanden fa söka
reda sig med provisoriska anordningar under läsåret 1936—1937. Till 1937
års riksdag borde emellertid detaljerade förslag i ärendet föreligga.
I likhet med departementschefen har riksdagen funnit de föreliggande
preliminära uppgifterna rörande engångskostnaderna giva vid handen, att
det i varje fall icke kan bliva fråga om något mer avsevärt anslagsbehov
för detta ändamål, men att en ytterligare utredning rörande dessa de
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 347.
taljfrågor är önskvärd. På sätt departementschefen framhållit torde denna
utredning böra avse endast sådana arbeten, som omedelbart föranledas av
den nya organisationen.
Riksdagens beslut beträffande bibehållande av seminariet i Kalmar medför,
att den av departementschefen ifrågasatta utredningen, huru med detta
seminariums fastighet bör förfaras, icke blir av behovet påkallad.
Vad kostnaderna för småskoleseminarieorganisationen
efter den nya organisationens fullständiga
genomförande beträffar, må följande anföras.
Sina förslag beträffande förslagsanslaget till Sviåskoleseminarier: Avlöningar
har departementschefen sammanfattat i en å sid. 161 i statsrådsprotokollet
intagen sammanställning.
Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksdagen icke funnit något
att erinra.
Departementschefen har beräknat, att anslaget till Småskoleseminarier:
Omkostnader skulle behöva upptagas med ett belopp av 79,000 kronor.
Visserligen skulle, med den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit
till frågan örn en frivillig kurs i finska språket, detta belopp kunna minskas
med 400 kronor, men med hänsyn till anslagets storlek har riksdagen icke
ansett detta av behovet påkallat. Då de framlagda beräkningarna icke givit
riksdagen anledning till erinran, godtager riksdagen vad i här förevarande
hänseende föreslagits.
Mot de beträffande reservationsanslagen till Småskoleseminarier: Materiel,
böcker m. fl. och Småskoleseminarier: Stipendier framlagda beräkningarna,
slutande på respektive 21,600 kronor och 57,000 kronor, har riksdagen
icke funnit något att erinra.
Departementschefen har lämnat en sammanfattning av anslagen för
småskoleseminarieorganisationen för budgetåret 1935/1936 ävensom enligt
de sakkunnigas, skolöverstyrelsens och sitt eget förslag. Riksdagen har,
såsom av det föregående framgår, funnit sig kunna helt bifalla vad departementschefen
sålunda föreslagit.
I fråga om engångskostnader har departementschefen framhållit, att genomförandet
av den nya småskoleseminarieorganisationen ej torde medföra
några mera betydande engångskostnader för statsverket. Departementschefen
har vidare förutsatt, att frågan om eventuellt erforderliga lokalutvidgningar
vid småskoleseminarierna i Lycksele och Strängnäs göres till
föremål för närmare utredning. Tillika har departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra mot att denna utredning må omfatta även
möjligheterna att vid vissa andra småskoleseminarier på annat sätt än genom
förhyrning anskaffa lämpliga lokaler.
Riksdagen vill såsom sin uppfattning framhålla, att den av departements
-
Riksdagens skrivelse Nr 3Jf7. 25
chefen ifrågasatta utredningen är väl motiverad och synes böra komma
till stånd.
Riksdagen bifaller vidare förslaget örn att riksdagen må medgiva, att
de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna i Linköping
och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa seminarier utan
vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive Kopparbergs
läns landsting.
I fråga örn organisationens genomförande ansluter sig riksdagen till departementschefens
uppfattning att det torde vara tekniskt ogörligt och till
olägenhet för de inträdessökande att låta de nya bestämmelserna örn höjda
inträdesfordringar och ny ordning för inträdesprovens verkställande träda
i kraft i regel från och med läsåret 1936—1937 utan att härmed torde böra
anstå till läsåret 1937—1938. Mot vad departementschefen i nu förevarande
avseende i övrigt föreslagit har riksdagen ej funnit anledning till erinran.
Vidare har departementschefen framlagt förslag örn folkskoleseminarieorganisationen
under budgetåret 1936/1937
och därvid till en början uppehållit sig vid folkskoleseminarierna.
Vad intagningen av elever beträffar har skolöverstyrelsen föreslagit,
dels att vid vart och ett av de nio seminarier, som enligt dess förslag
skulle ingå i seminarieorganisationen (d. v. s. alla de nuvarande utom seminarierna
i Kalmar och Växjö), skulle i första klassen för läsåret 1936—1937
intagas en avdelning örn 24 elever av den 4-åriga linjen, dels ock att under
nämnda läsår fyra 2-åriga studentlinjer — i Karlstad, Linköping, Stockholm
och Växjö — skulle vara i verksamhet. Departementschefen, som anser
det ännu motiverat att iakttaga en viss försiktighet i fråga örn elevintagning
vid seminarierna i sådana linjer, vilkas elever inom den närmaste framtiden
utexamineras som folkskollärare, har förordat, att för läsåret 1936
—1937 skulle igångsättas endast tre studentlinjer — i Karlstad, Linköping
och Stockholm. Enligt detta förslag skulle alltså intagningen för nästkommande
budgetår uppgå till (9 X 24 + 3 X 24 =) 288.
Departementschefens förslag, i vad detsamma avser intagning vid studentlinjer
för nästkommande läsår, har icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Vad därefter intagningen vid 4-åriga linjer beträffar vill riksdagen framhålla
följande. Riksdagen har redan i det föregående haft anledning framhålla
behovet av att en tillfredsställande marginal bibehålies mellan tillgång
och efterfrågan på tillgängliga folkskollärare. Föreliggande siffror
synas giva vid handen, att denna marginal för närvarande är i minsta laget.
På grund härav anser riksdagen, att för läsåret 1936—1937 intagning bör
äga rum vid ytterligare en 4-årig linje. Den totala intagningen skulle då
uppgå till (10 X 24 + 3 X 24 =) 312 elever.
Enligt riksdagens uppfattning bör den nya avdelningen intagas vid semi
-
26
Riksdagens skrivelse Nr 347.
nariet i Kalmar. Behovet av manliga lärare är för närvarande täckt, under
det att en viss brist föreligger på kvinnliga lärare, vadan en förstärkning
av dessas utbildningsmöjligheter synes befogad. Härtill kommer, att vissa
skäl av organisatorisk art tala för att, när nu detta seminarium enligt vad
riksdagen beslutat skall fortsätta sin verksamhet, nyintagning äger rum
redan från och med läsåret 1936—1937. Innevarande läsår meddelas undervisning
i klasserna II, III och IV och skulle alltså för nästkommande läsår
meddelas endast i klasserna III och IV, därest intagning nu ej sker. Om
sedan nya elever intagas för läsåret 1937—1938, skulle seminariet komma
att bestå av klasserna I och IV. Dessutom synes det vara befogat, att intagning
sker jämväl vid detta seminarium på samma sätt som vid de
övriga, som skola ingå i den nya organisationen.
Departementschefen har framlagt förslag om meddelande av bestämmelser
— i anslutning till vad för innevarande budgetår ägt rum — om rätt för
skolöverstyrelsen att tilldela rektor samt ordinarie lärare vid folkskoleseminarium,
där så påkallas av inskränkningar i seminariets verksamhet
och möjlighet ej föreligger att sysselsätta vederbörande för andra under - visningsändamål, tjänstgöring med mindre antal veckotimmar än vad i
sådant hänseende författningsenligt gäller. Mot vad sålunda föreslagits har
riksdagen intet att erinra. Vad ett ifrågasatt generellt medgivande av enahanda
slag för icke-ordinarie lärare beträffar, finner riksdagen i likhet med
departementschefen ett dylikt icke böra lämnas. På sätt departementschefen
framhållit, torde Kungl. Majit äga möjlighet att, efter prövning
i varje enskilt fall och inom ramen av tillgängliga anslagsmedel, bereda
skälig lönefyllnad åt vikarie. I likhet med departementschefen vill riksdagen
emellertid betona, att denna utväg bör användas endast i trängande
undantagsfall.
Skolöverstyrelsen har framlagt ett av statskontoret och departementschefen
tillstyrkt förslag örn beredande av personliga lönetillägg åt Övningslärare,
vilka kommit eller komma att lida minskning i sin avlöning på
grund av seminarieorganisationens inskränkning. Såsom departementschefen
erinrat, har redan 1929 års riksdag fattat beslut örn tillerkännande av
motsvarande lönetillägg åt vissa Övningslärare vid allmänt läroverk. Riksdagen
bifaller förslaget men förutsätter härvid i likhet med departementschefen,
att ifrågavarande Övningslärare skola vara skyldiga att, där så
ske kan, låta sig tagas i anspråk för annat lämpligt arbete vid vederbörande
seminarium eller vid annan statlig läroanstalt.
Departementschefens förslag om lönetillägg till teckning släraren J. A.
Lydh vid seminariet i Luleå och teckning släraren J. E. R. N green vid seminariet
i Karlstad bifaller riksdagen.
I samband härmed har riksdagen till behandling upptagit det i motionen
I: 331 framförda yrkandet, att lärare i trädgårdsskötsel i sådant dubbelseminarium,
som enligt riksdagsbeslut blir ombildat till enkelseminarium,
27
Riksdagens skrivelse Nr 3J+7.
måtte tillerkännas samma tilläggsarvode av 800 kronor, som enligt propositionen
skall tillkomma lärare vid dubbelseminarium.
Riksdagen kan icke finna annat än att vissa av de till stöd för detta
yrkande framförda skälen kunna tillerkännas berättigande. Särskilt talar
härför att, på sätt av det föregående framgår, åtskilliga Övningslärare avsetts
skola erhålla personliga lönetillägg vid minskning av tjänstgöringstiden.
Å andra sidan kan riksdagen icke på den förebragta utredningen
redan nu fatta beslut i ämnet. En fråga om personligt lönetillägg av denna
art torde icke böra avgöras av riksdagen utan föregående utredning av
sakkunniga myndigheter och innan Kungl. Maj:t haft tillfälle att taga ställning
till densamma. Då riksdagen emellertid finner önskvärt, att frågan
kommer under närmare omprövning, anhåller riksdagen örn verkställande
av utredning och framläggande för 1937 års riksdag av förslag örn personliga
lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel vid sådant folkskoleseminarium,
som från dubbelseminarium ombildas till enkelseminarium.
Departementschefen har härefter övergått till en beräkning av de för
nästkommande budgetår för folkskoleseminarieorganisationen erforderliga
anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en i statsrådsprotokollet
intagen sammanställning.
Riksdagens beslut beträffande folkskoleseminarieorganisationen under
nästkommande budgetår avviker från Kungl. Maj:ts förslag härom endast
såtillvida, som riksdagen anser, att en ny avdelning bör intagas jämväl
vid seminariet i Kalmar. De förändringar, som härav föranledas i avlöningsanslaget,
äro följande. Delposten l.a.: Lön och tjänstgöringspenningar till
tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med ett belopp å 6,800 kronor,
motsvarande avlöningen för de övningsskollärare, som enligt propositionen
avsetts för den ordinarie studentlinjen i Stockholm. Detta belopp bör överföras
till delposten 3. d., som torde böra erhålla den förändrade benämningen:
Arvoden för undervisning vid studentkurs vid seminarierna i Stockholm
och Karlstad m. m. Då ett ökat behov av extralärare och timlärare
uppkommer, torde vidare delposten 3. a.: Arvoden till extralärare och timlärare
behöva höjas med 5,000 kronor. Delposten 4. a.: Arvoden till seminarieläkare
bör ökas med 400 kronor och delposten 4. c.: Arvoden till biträden
vid rektorsexpeditioner med 100 kronor.
Nettoökningen av avlöningsanslaget kommer sålunda att uppgå till
5,500 kronor och anslagets slutsumma till 1,640,300 kronor.
I omkostnadsanslaget torde någon förstärkning icke erfordras.
Däremot torde anslagen till materiel, böcker m. m. och till stipendier
böra ökas med respektive 1,500 kronor och 2,700 kronor till 75,500 kronor
respektive 107,700 kronor.
Beträffande stipendieanslaget har departementschefen framhållit, att det
enligt hans mening vore av vikt, att stipendierna snarast återfördes till de
före år 1933 utgående beloppen, och har han på grund härav biträtt ett av
28
Riksdagens skrivelse Nr 347.
skolöverstyrelsen framlagt förslag om en successiv återgång till tidigare
rådande förhållanden. Vidare har departementschefen förklarat sig icke
hava något att erinra mot framkommet förslag om anvisande av anslagsmedel
för nästa budgetår såsom bidrag till anordnande av studieutfärder
vid folkskoleseminarierna. För detta ändamål har ett belopp av 2,000 kronor
beräknats. Mot vad departementschefen sålunda anfört och föreslagit har
riksdagen icke funnit något att erinra.
I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot departementschefens
här förevarande beräkningar. De förändringar härutinnan, som må
kunna föranledas av de av riksdagen enligt det föregående beslutade detaljavvikelserna
från Kungl. Maj:ts förslag, torde nämligen icke bliva av den
storleksordning, att de beräknade anslagen behöva ökas eller minskas.
Riksdagen bifaller jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn medgivande för
ieke-orainarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet i Strängnäs Sigrid
Degerman att, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt rum, jämväl under
budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära
under läsåret 1934—1935.
Härefter har departementschefen framlagt förslag beträffande småskoleseminarieorganisationen
under budgetåret
1936/193 7.
Vad intagningen av elever beträffar har departementschefen förordat,
att vid vart och ett av de småskoleseminarier, som enligt hans förslag avsetts
skola ingå i den nya organisationen — dock med undantag av Växjö
— i första klassen skulle intagas en avdelning. På grund av den ännu av
föreliggande omständigheter påkallade begränsningen av antalet utexaminerade
lärare har departementschefen förklarat sig icke hava något att
erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att elevnumerären i första klassen
bestämmes till 12. Intagningen för läsåret 1936—1937 skulle alltså uppgå
till (6 X 12) = 72.
Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen icke funnit något att erinra.
Riksdagen har intet att erinra mot departementschefens förslag örn att
beträffande inskränkning av rektorernas och de ordinarie seminarielärarnas
tjänstgöring under nästa budgetår böra meddelas enahanda bestämmelser,
som av departementschefen föreslagits beträffande motsvarande befattningshavare
vid folkskoleseminarierna.
Härefter har departementschefen övergått till en beräkning av de för
nästkommande budgetår för småskoleseminarieorganisationen erforderliga
anslagen. Resultatet av denna beräkning har sammanfattats i en i statsrådsprotokollet
intagen sammanställning.
Riksdagen har, på sätt av det föregående framgår, bifallit Kungl. Maj:ts
förslag örn småskoleseminarieorganisationens omfattning och förläggning
under läsåret 1936—1937. De med utgångspunkt från sagda förslag fram
-
Riksdagens skrivelse Nr Sif!. 29
lagda kostnadsberäkningarna hava icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
I. anmäla, att riksdagen — i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 100 ävensom de i ämnet väckta motionerna —
A. beslutat följande organisation av folk- och småskoleseminarierna,
att träda i successiv tillämpning från och med läsåret 1936—1937:
1. a. Folkskoleseminarierna skola vara till antalet tio, därav
sex skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och fyra såsom enkelseminarier,
varav två tillsvidare.
b. Av dubbelseminarierna skola
fem innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare studentkurs,
(4 + 2), och
ett innefatta en 4-årig och en 2-årig linje, den senare avsedd för utbildning
av småskollärarinnor till folkskollärarinnor, (4 -f- särskild kurs).
Ettvart av enkelseminarierna skall innefatta en 4-årig linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Umeå, Falun, Uppsala, Linköping,
Göteborg och Lund. Av dessa seminarier skall seminariet i Falun
vara av formen 4 + särskild kurs.
Enkelseminarierna skola förläggas till Luleå, Stockholm, Kalmar och
Karlstad.
d. Seminarierna i Uppsala, Linköping och Karlstad skola vara avsedda
för manliga elever, seminarierna i Falun, Stockholm och Kalmar för kvinnliga
elever och ettvart av de återstående seminarierna för manliga och
kvinnliga elever.
2. a. Småskoleseminarierna skola vara till antalet sju, därav
tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra såsom
enkelseminarier.
b. Ettvart av dubbelseminarierna skall innefatta två 2-åriga linjer
(2 + 2).
Av enkelseminarierna skola två innefatta, vartdera, en 3-årig linje, och
två, vartdera, en 2-årig linje.
c. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs, Skara och Landskrona.
Enkelseminarierna skola förläggas till Haparanda, Lycksele, Härnösand
och Växjö. Av dessa skola de båda förstnämnda seminarierna vara 3-åriga.
3. I följd härav skall folkskoleseminariet i Växjö samt småskoleseminarierna
i Linköping och Falun nedläggas, det förra successivt från och med
läsåret 1936—1937 och de båda senare med utgången av läsåret 1935—
1936;
B. medgivit, att de fastigheter, i vilka de nuvarande småskoleseminarierna
i Linköping och Falun äro inrymda, må efter nedläggandet av dessa
30
Riksdagens skrivelse Nr 347.
seminarier utan vederlag återgå till Östergötlands läns landsting, respektive
Kopparbergs läns landsting.
C. medgivit att — därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (inklusive lärarinna
i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola) och hushållsgöromål
vid folkskoleseminarium, som erhållit dylik anställning före den
1 juli 1935, under tiden från och med läsåret 1936—1937 intill dess att
vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla
mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar ett medeltal, beräknat
på sätt i statsrådsprotokollet angivits — han må under varje läsår, sedan
det på befattningen kommande antalet lärartimmar fastställts, äga åtnjuta
ett personligt lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan
den avlöning, som han skulle hava uppburit, örn för tjänsten varit bestämd
en tjänstgöring av den omfattning, som skulle motsvara ovannämnda
medeltal, och den, som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring
under året, tillfällig löneförbättring däri inräknad;
D. medgivit, att hyresbidrag må utgå till kvinnlig lektor vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg enligt samma grunder som för
manlig lektor vid samma seminarier;
E. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar......kronor 948,020
b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 200,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis » 35,150 1,183,170
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar......kronor 33,400
b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 8,700
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis . *_500 42,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majt:
a. Arvoden till extralärare och timlärare. . kronor 60,000
b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie
ämneslärare, förslagsvis........ » 2,950
c. Understöd till extra ordinarie lärare vid
förfall på grund av sjukdom, förslagsvis » 1,000
d. Arvoden för undervisning vid studentkurs
vid seminarierna i Stockholm och
Karlstad m. m., förslagsvis.......... » 17,300
e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål
.......................... x 1,350
Riksdagens skrivelse Nr 347.
31
4.
5.
f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A.
Lydh vid seminariet i Luleå och teck- ningsläraren J. E. R. Nyreen vid semi- nariet i Karlstad .................
kronor
3,120
g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårds- skötsel vid dubbelseminarier..... ...
»
6,400
h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier
»
18,000
i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid
vissa seminarier anordnade kurser för
utbildande av kyrkomusiker, förslagsvis
,
4,200
114,320
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare.........
»
14,000
b. Arvoden till seminariebibliotekarier . . .
»
8,700
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi- tioner..........................
»
6,000
28,700
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tj änstemän:
a. Hyresersättning till rektorer vid vissa
seminarier.......................kronor 14,000
b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna
i Göteborg och Stockholm, förslagsvis. . » 16,600
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ... » 200,000
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis
........................ » 29,910
e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie
Övningslärare, förslagsvis........... » 11,000
271,510
Summa förslagsanslag kronor 1,640,300;
F. Till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett förslagsanslag av 1,640,300 kronor;
G. Till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett förslagsanslag av 287,000 kronor;
H. Till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisat ett reservationsanslag av 75,500 kronor;
I. Till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett reservationsanslag av 107,700 kronor;
J. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1936/1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.......kronor 131,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis........... » 24,000
32
Riksdagens skrivelse Nr 3J+7.
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis kronor 7,000 162,200
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar...... » 33,200
b. Ålderstillägg, förslagsvis............ » 7,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis »_800 41,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t:
a. Arvoden till extra lärare under tjänst
ledighet
på grund av sjukdom, förslagsvis
............................ kronor 600
b. Arvoden till timlärare............. » 23,400
c. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel
.......................... » 900
d. Arvode till ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele........... »_900 25,800
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare.........kronor 2,500
b. Arvoden till seminariebibliotekarier ... » 1,500
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpedi
tioner.
......................... »_900 4,900
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Hyresersättning till rektor vid seminariet
i Skara......................kronor 2,000
b. Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa
seminarier....................... » 2,600
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis ... » 38,000
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis
......................... »_2,300 44,900
Summa förslagsanslag kronor 278,800;
K. Till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett förslagsanslag av 278,800 kronor;
L. Till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett förslagsanslag av 66,000 kronor;
M. Till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1936/1937 anvisat ett reservationsanslag av 11,700 kronor;
N. Till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1936/1937 anvisat
ett reservationsanslag av 19,500 kronor;
O. Till Småskoleseminarier: Anordnande av fortbildning skur ser för
småskollärarinnor för budgetåret 1936/1937 anvisat ett anslag av 5,000
kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Riksdagens skrivelse Nr 347.
P. Till Bidrag till avlöning åt vissa på indragning sstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1936/1937 anvisat ett förslagsanslag
av 110,000 kronor;
Q. medgivit, att icke-ordinarie ämneslärarinnan vid småskoleseminariet
i Strängnäs Sigrid Degerman må, på sätt för budgetåret 1935/1936 ägt
rum, jämväl under budgetåret 1936/1937 bibehållas vid de avlöningsförmåner,
hon ägt uppbära under läsåret 1934—1935;
II. anhålla örn verkställande, under beaktande av vad riksdagen i det
föregående anfört, av närmare utredning om kostnaderna för en vid höjning
av kompetensen för ämneslärarna vid småskoleseminarierna erforderlig
lönereglering jämte i samband med en dylik stående frågor, ävensom
om framläggande, örn möjligt till 1937 års riksdag, av ett på en dylik utredning
grundat förslag;
III. anhålla om verkställande av utredning och framläggande för 1937
års riksdag av förslag i fråga örn personligt lönetillägg åt lärare i trädgårdsskötsel
vid sådant folkskoleseminarium, som från dubbelseminarium ombildas
till enkelseminarium.
Stockholm den 19 juni 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1936.
l/t sami.
Nr 347.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.