Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

1936-06-19 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:355, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355.

1

tfr 355.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1936.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 156.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1936/1937 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, (punkt 21 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten

för budgetåret 1936/1937 beräkna ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 maj 1936 dagtecknad proposition,

nr 265, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/

1937 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att beträffande lån ur anslagen till lån

och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av

omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom

gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 14 sami. Nr 355—356.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 355-

för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan

fråga.

I samband med Kungl. Majits förslag har riksdagen till behandling förehaft

vissa motionsvis väckta förslag.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande

spörsmål.

I motionerna I: 129 och II: 321 föreslås, dels att undersökningen av arbetslöshetsklientelets

sammansättning fortsättes och på vissa punkter fördjupas

på ett sådant sätt, att upplysning vinnes om den nuvarande arbetslöshetens

karaktär, varmed en säker grund kan läggas för den erforderliga anpassningen

av arbetslöshetspolitiken efter det ändrade konjunkturläget,

dels ock att på grundval av arbetslöshetsutredningens principundersökning

frågan örn praktiska reformer till ökning av arbetskraftens lokala rörlighet

upptages till behandling, varvid särskilt beaktande ägnas möjligheterna av

ökade statliga bidrag till täckande av de med överflyttningen från en ort till

en annan förenade kostnaderna samt en utbyggnad av den kursverksamhet,

som syftar till yrkesutbildning för unga arbetare och »omskolning» av något

äldre arbetare inom de av arbetslöshet på ett mera långvarigt sätt drabbade

områdena.

I motionen I: 130 hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit göra framställning

om en allsidig utredning rörande stadigvarande sysselsättning och

försörjning av personer, som kunna hänföras till gruppen »permanent arbetslösa».

Motionerna 1:181 och 11:411 avhandla vissa åtgärder till arbetslöshetens

bekämpande i Bohuslän, Blekinge och Västernorrlands län. I avseende på

möjligheten att få till stånd ny verksamhet hemställes (punkt 3), att riksdagen

ville dels i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning och skyndsammaste

förslag, helst redan till årets riksdag, om inrättande av affärsmässigt

drivna kreditkassor till uppmuntrande av småföretag, dels ock i övrigt beakta

de i motionerna anförda synpunkterna, såsom beträffande hjälp med

upplysningar åt företagsamma arbetslösa, bringande av effektivaste hjälp åt

de hårt skattetyngda kommunerna för att undanröja skattetungans hinder

för inflyttning av större företag o. s. v.

De problem, som arbetslöshetspolitiken för stundande budgetår enligt föredragande

departementschefen framför allt bör inrikta sig på, kunna koncentreras

till den kvardröjande arbetslösheten, vare sig denna är att hänföra till

vissa landsändar, till de s. k. arbetslöshetsöarna, eller till storstäderna. För

de särskilt utsatta delarna av landet — Blekinge och Bohuslän — har departementschefen

avhandlat åtskilliga förslag till hjälpåtgärder, till vilka riksdagen

i det följande återkommer. Departementschefen har vidare beträffan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355.

3

de såväl Västernorrlands sågverkskommuner som arbetslöshetsöarna givit

uttryck åt sin avsikt att låta särskilt undersöka, på vilket sätt förhållandena

där må kunna saneras. Därjämte har departementschefen förklarat sig vilja

föranstalta om undersökning rörande den i storstäderna kvardröjande restarbetslöshetens

karaktär.

I princip synas väsentligen två utvägar stå till buds, då det gäller att bemästra

arbetslösheten i de alltjämt utsatta områdena, nämligen å ena sidan

åtgärder för de arbetslösas sysselsättning inom hemorten och å andra sidan

anstalter för underlättande av arbetskraftens förflyttning. Av departementschefens

uttalanden framgår, att de uppslag, som i dessa hänseenden redan

framkommit och som de planerade utredningarna kunna giva upphov till,

böra, i den mån de befinnas realiserbara, bringas till utförande.

Den uppfattning i fråga om arbetslöshetspolitikens allmänna inriktning,

som departementschefen sålunda givit uttryck åt, återfinnes icke endast i de

motioner, varom här närmast är fråga, utan även i åtskilliga andra, som

riksdagen med hänsyn till de yrkanden, vari de utmynna, i annat sammanhang

upptager till närmare prövning.

Jämväl riksdagen finner den principiella uppfattning i fråga örn arbetslöshetspolitikens

koncentration till särskilt utsatta områden, som av departementschefen

angivits, vara riktig. Riksdagen förutsätter emellertid, att de

skilda uppslag i avseende härå, som motionsvis framkommit, vinna vederbörligt

beaktande vid övervägandet av åtgärder i förevarande hänseenden, liksom

ock att de synpunkter, som i motionernaa framförts, beaktas vid de planerade

undersökningarnas utförande.

Särskilda frågor.

I motionen 1: 538 har yrkats, att riksdagen ville med bifall till framställningen

örn anslag för budgetåret 1936/1937 till inköp av gatsten för statens

räkning uttala, att frågan om råvaror för framställning av källsåker ur

inhemska kalirika bergarter måtte snarast möjligt fullföljas beträffande de

för ändamålet bäst artade och lämpligast belägna bergarterna oberoende av

de resultat, som kunna framkomma angående den s. k. Lysekilsgranitens användande

för samma ändamål.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår, hava

de särskilda utredningar, som verkställts i syfte att utröna möjligheterna att

i de speciellt arbetslöshetstyngda områdena skapa nya sysselsättnings- och

förvärvsmöjligheter för befolkningen, ådagalagt att betydande svårigheter

i dessa avseenden föreligga. Till de förslag, som departementschefen ansett

böra närmast övervägas under nästa budgetår, återkommer riksdagen i det

följande.

Bland de åtgärder, som av utredningen rörande Bohusläns näringsliv omnämnts

vid dess inventering av möjligheterna att skapa arbetstillfällen inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 355.

denna landsända, ingår även spörsmålet om utvinnande av källsätter ur den

s. k. Lysekilsgraniten. Ärendet är för närvarande föremål för utredning.

Motionen I: 438 åsyftar närmast, att undersökningar rörande möjligheterna

att framställa kalisalter ur inhemska kalirika bergarter böra fortsättas, även

om Lysekilsgraniten skulle visa sig hålla för litet kali. Riksdagen, som till

fullo beaktar de synpunkter, som i motionen anförts, är förvissat örn, att

Kungl. Maj:t icke skall underlåta att till övervägande upptaga de åtgärder,

som i förevarande hänseende bland annat med hänsyn till situationen i vissa

arbetslöshetsöar kunna påkallas.

Anslagsbehov.

Vidare hemställes i motionen II: 839, att riksdagen måtte besluta dels att

till statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/1937 anvisa

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, dels ock att av denna summa

1.000. 000 kronor må ställas till domänverkets förfogande för utförande av

torrläggningsarbeten å landets kronoparker, med hänsynstagande till det

större eller mindre behov av arbete, som kan föreligga inom olika områden.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att medel böra jämväl

för nästa budgetår anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten för

att därigenom bereda möjlighet för Kungl. Majit att genom dylika arbetens

anordnande bispringa orter med kvardröjande arbetslöshet. Det äskade anslagets

storlek har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen bär jämväl bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av

2.000. 000 kronor till inköp av gatsten för statens räkning.

Kungl. Majits förslag om bemyndigande att beträffande företag, som erhållit

stöd ur lån- och subventionsanslagen men råkat på obestånd, biträda

ackord föranleder ingen erinran från riksdagens sida liksom ej heller departementschefens

uttalanden i fråga om finansieringen av vissa förslag till

hjälpåtgärder, därest dessa förslag efter verkställda utredningar skulle befinnas

realiserbara.

Riksdagen finner sig, såsom ovan anförts, icke böra bifalla det i motionen

II: 839 framställda yrkandet örn höjning av anslaget till beredskapsarbeten.

Riksdagen anser dock det i motionen berörda spörsmålet om utförande av

torrläggningsarbeten å kronoparkerna beaktansvärt och har icke något att erinra

emot, att Kungl. Majit, i den mån disponibla medel så medge, vidtager

åtgärder i motionens syfte.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1936/

1937 under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor;

dels till Inköp av gatsten för statens räkning för samma budgetår under

femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355.

5

dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att beträffande lån ur anslagen till lån

och subventioner till främjande av enskild företagsamhet efter prövning av

omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenär

eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet för

Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan

fråga.

Stockholm den 19 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.