Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om befrämjande av exporten och avsättningen i övrigt av gatsten m. m.

1936-06-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:384, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om befrämjande av exporten och avsättningen i övrigt av gatsten m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 383—384.

av landsbygden med särskilt beaktande av att även vissa skärgårdsområden

och mera avlägset belägna eller glest befolkade landsdelar må kunna erhålla

tillgång till elektrisk kraft.

Stockholm den 27 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 384.

Godkänd av törsta kammaren den 26 juni 1936.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om befrämjande av exporten och avsättningen i övrigt

av gatsten m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 159.)

Till KONUNGEN.

I två likalydande motioner, I: 70 och II: 172, har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam undersökning angående

orsakerna till den svenska stenexportens nedgång under de senare åren

samt att snara åtgärder vidtagas för en omfattande planläggning av stenindustriens

avsättningsmöjligheter för framtiden enligt de riktlinjer som framförts

i motionerna.

Vidare har i två likalydande motioner, I: 181 och II: 411, hemställts bland

annat, att riksdagen måtte besluta dels att höja den nu till högst 75 procent utgående

exportkreditgarantien vid utförsel av gatsten och kantsten till 85 procent;

dels att medel ur riksdagens anslag till reservarbeten, kontantunderstöd

m. m. må efter Kungl. Maj:ts beprövande få användas till att sätta den svenska

stenindustrien i stånd att genomföra kompensationsaffärer av i motionerna angiven

art, i samband varmed närmare bestämmelser angående kommerskolle

giets kontroll över denna utrikeshandel skola utfärdas av Kungl. Maj:t; dels

ock att åtgärder skola vidtagas att genom uppställande av villkor för statsbidrag

till vägväsendet söka överföra vissa stenarbetare för specialarbeten till

landets vägdistrikt.

Härjämte har i motionen II: 417 hemställts, att riksdagen ville besluta i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att vid handläggning av inkommande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

9

framställningar örn export av gatsten ein snabbare behandling av dessa

ärenden iakttages samt att ingen hämsko lägges på de möjligheter till export

som förefinnas, ävensom att det undersökes om icke ett upphävande av exportmonopolet

vore till obetingat gagn för den bohuslänska stenindustrien.

Över ifrågavarande motioner hava särskilda utlåtanden i vederbörlig ordning

införskaffats från kommerskollegium.

Den svenska totala gatstensexporten, som år 1927 hade ett värde av över

16 miljoner kronor — varav 8 miljoner kronor eller alltså cirka hälften till

Tyskland och i övrigt i huvudsak till Danmark, Holland, Frankrike och Argentina

— hade år 1934 sjunkit till 3,4 och år 1935 än ytterligare till allenast

1,8 miljoner kronor, örn än ej av så vidsträckta verkningar för hela landet

som de exportsvårigheter, varav exempelvis det svenska jordbruket drabbats,

måste — såsom riksdagen redan tidigare i samband med frågan om fortsatta

statsbeställningar framhållit — avsättningshämningar av sådan skärpa starkt

återverka på levnadsbetingelserna för den härav berörda befolkningen, i huvudsak

befintlig inom landets mest karga trakter (företrädesvis Västkusten,

Blekinge och vissa delar av Kalmar län). Omfattande arbetslöshetsåtgärder

— däribland avsevärda direkta statsinköp av gatsten — hava också under

de gångna åren av statsmakterna måst vidtagas.

Uppenbart är dock, att stenindustrien och de av densamma beroende ej

kunna räkna med dessa åtgärder som något bestående. Såsom redan tidigare

i samband med fattade beslut om hjälpåtgärderna uttalats, måste stenindustriens

framtid självfallet byggas på helt andra förutsättningar, främst

dess egen förmåga till anpassning efter de förändrade konjunkturerna. Vid

sidan av sina ansträngningar att söka upprätthålla exporten torde stenindustrien

härvid böra inrikta sig på att, i tävlan med andra tillverkare av vägbeläggningsämnen,

utnyttja den tidigare, enligt vad industriens egna utövare

vitsordat, ej tillräckligt beaktade hemmamarknaden.

I väckta motioner har ifrågasatts, huruvida företagen inom industrien så

starkt rationaliserat sin drift, som borde vara en tvingande nödvändighet under

deras nuvarande synnerligen beträngda läge. På grundval av liknande

synpunkter hava i andra motioner framförts betänkligheter mot det statliga

licenssystem, som tillämpades för gatstensexporten. Från vissa nytillkomna

företag har också missnöje yppats mot att de äldre firmorna inom denna

industrigren gåves företräde vid licensgivningen, trots att dessa äldre företags

prissättning, till men för exporten, vore belastad med alltför dyrbara admii

istrationskostnader och andra mindre berättigade pålägg. Med hänsyn till

den kontroll över gatstensexporten, som staten sålunda påtagit sig, finner riksdagen

en undersökning vara påkallad rörande dessa i olika avseenden framkomna

klagomåls berättigande.

Även örn alltså, såsom nämnts, stenindustriens framtid främst måste byggas

på dess egen förmåga att hävda sig i konkurrensen på såväl export- som

hemmamarknaden kan man dock ej bortse ifrån behovet av statlig hjälp

Bihang lill riksdagens protokoll 11 saini. Nr 381—38-5.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 384.

för att övervinna de onormala hinder, som genom importförbud, valutarestriktioner

och andra dylika utländska åtgärder rests för en export, för vilken

eljest förutsättningar torde förefinnas. Såsom motionvis framhållits —

och detta bestyrkes också av vad riksdagens vederbörande utskott under hand

inhämtat — föreligger alltjämt inom ett flertal främmande länder ett rätt stort

naturligt behov av och jämväl en däremot svarande efterfrågan på den svenska

gatstenen, som alltjämt betraktas som ett tidsenligt vägbeläggningsmaterial

med stor praktisk användbarhet. Den svenska totala importen från

vissa av dessa länder överstiger vida vad Sverige dit exporterar. Med hänsyn

till dessa förhållanden måste riksdagen finna det förtjänt av övervägande,

huruvida ej en lättnad skulle kunna åstadkommas i de sålunda genom

utländska statsingripanden uppställda hindren för den svenska gatstensexporten.

Det i motionerna I: 181 och 11:411 framförda yrkandet om höjd exportkreditgaranti

har redan beaktats i samband med en av riksdagen redan

behandlad proposition. Vad det i samma motioner omnämnda kompensationsförfarandet

beträffar vill riksdagen ej motsätta sig, att nämnda förfarande

må försöksvis och i en begränsad omfattning anlitas för att underlätta

gatstensexporten. För sådant ändamål må intill ett sammanlagt belopp av

högst 150,000 kronor kunna anlitas förefintliga reservationer å anslagen till

lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Ett övervägande av frågan örn gatstensexportens framtidsmöjligheter torde

ej lämpligen kunna ske, utan att samtidigt beaktas den svenska gatstensindustriens

allmänna framtidsbetingelser, enkannerligen vad som eventuellt

bör göras för att på ett mera bestående sätt avveckla de härmed förknippade

arbetslöshetssvårigheterna. I detta avseende hava i de väckta motionerna

framförts olika uppslag, som torde förtjäna beaktande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av de

i ämnet väckta motionerna, hos Kungl. Majit anhålla om utredning rörande

erforderliga åtgärder i anledning av den svenska gatstensindustriens nuvarande

svårigheter med särskilt beaktande av möjligheterna att främja såväl

exporten av gatsten som den ökade användningen av sådan sten inom landet.

Stockholm den 27 juni 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.