Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändring i kommunalförfattning arnäs bestämmelser örn tiden för offentliga stämmor.

1936-02-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:61, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändring i kommunalförfattning arnäs bestämmelser örn tiden för offentliga stämmor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 60—61.

Till yttermera visso hava vi detta förordnande underskrivit och med riksdagens

insegel bekräftat, som skedde i Stockholm den 29 februari 1936.

På riksdagens vägnar.

Nr 61.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1936.

Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående

ändring i kommunalförfattning arnäs bestämmelser

örn tiden för offentliga stämmor.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion, nr 520 i andra kammaren, hemställes, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj :t anhålla om utredning

och förslag till sådan ändring av nu gällande kommunalförfattningar

angående tiden för offentliga stämmor, att de kommunala samfundens medlemmar

i största möjliga omfattning beredas tillfälle att deltaga i dessa stämmor.

Jämlikt 17 §, 1 morn., i lag örn kommunalstyrelse på landet må ordinarie kommunalstämma

i december beträffande ordinarie kommunalstämma eller kommunalstämmor

under nästföljande år besluta, å vilken dag sådan stämma skall

hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag. Motsvarande

stadgande återfinnes beträffande allmän rådstuga i 39 § i lag örn kommunalstyrelse

i stad samt beträffande kyrkostämma i 14 §, 1 morn., i lag örn församlingsstyrelse.

Varje kommun eller församling äger följaktligen frihet att själv,

med beaktande av rådande lokala förhållanden, avgöra, vilka dagar som bäst

lämpa sig för hållande av de offentliga stämmorna, Med hänsyn till de synnerligen

olikartade förhållandena i skilda delar av landet låter det sig över huvud

icke göra att fastställa någon viss för alla kommuner gemensam dag såsom den

för dessa stämmor lämpligaste. Det borde anses självklart, att dessa stämmor

utsättas till sådana dagar, då största möjliga antal röstberättigade med minsta

möjliga olägenhet kunna närvara vid desamma. Inom vissa kommuner torde

sön- och helgdagar vara att föredraga, inom andra åter kan utsättandet av offentliga

stämmor till sön- och helgdag i allmänhet betraktas såsom mindre lämpligt

och i stället en söckendag, exempelvis efter den vanliga arbetstidens slut, vara den

för flertalet lägligaste tiden. Men då i vissa fall synes ha inträffat, att behörig

hänsyn icke tagits till det stora flertalet röstberättigade, finner riksdagen önskvärt,

att en lagändring sker till förekommande härav, t. ex. genom föreskrift, att

den sista ordinarie stämman under året, som har att bestämma örn tiden för nästa

års stämmor, skall äga rum å viss dag. De röstberättigade bliva därigenom tillförsäkrade

en verklig möjlighet att i varje kommun eller församling själva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 61—62.

5

avgöra, vilka dagar och tider för nästföljande års stämmor, som äro för dem

lägligast. Riksdagen, som haft under övervägande olika möjligheter, då det

gällt att föreslå en ur angivna synpunkter lämplig dag och tid för hållandet av

den sista ordinarie stämman under året, har likväl funnit sig icke kunna utan

närmare utredning av frågan i detta hänseende nu framställa något förslag. Med

hänsyn till den betydelse, som enligt riksdagens mening icke kan frånkännas

denna fråga, får riksdagen fördenskull anhålla, att Eders Kungl. Maj :t ville låta

verkställa utredning samt för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring av

nu gällande kommunalförfattningar angående tider för offentliga stämmor, att

kommunernas medlemmar i största möjliga omfattning beredas tillfälle att deltaga

i dessa stämmor.

Stockholm den 28 februari 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 62.

Godkänd av första kammaren den 28 februari 1936.

Godkänd av andra kammaren den 28 februari 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om beredande av rått för municipalsamhälle att upprätta

högre folkskola.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, nr 87 i första kammaren

och nr 232 i andra kammaren, har hemställts, att riksdagen ville besluta örn sådan

ändring i lagen örn kommunalstyrelse på landet, varigenom möjligheter

beredas municipalsamhälle att upprätta högre folkskola deli ansvara för densammas

bestånd.

Såsom av motionerna framgår, genomfördes på grund av 1918 års riksdags beslut

en ändring av stadgan för högre folkskolor i avsikt att därigenom bereda

möjlighet för ett municipalsamhälle att kunna upprätta en högre folkskola. I

Eders Kungl. Maj :ts proposition, på vilken nämnda riksdagsbeslut grundar sig,

framhålles uttryckligen, att möjligheten att upprätta högre folkskolor dittills

varit begränsad av den territoriella skoldistriktsindelningen, och att denna

begränsning visat sig vara hinderlig för uppkomsten av högre folkskolor i

municipalsamhälle!!.

Det kan alltså sägas, att riksdagen redan i princip tagit ställning till den

fråga, som är föremål för här föreliggande motioner. Den ändring av kommunallagarna,

som av kammarkollegium anvisats och som även av motionärerna

föreslagits, är alltså blott att anse som ett korollarium till ett föregående riksdagsbeslut.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.