Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1937/1938 till universitetskanslersämbetet jämte en i ämnet väckt motion.

1937-04-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:209, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1937/1938 till universitetskanslersämbetet jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 209.

1

Nr 209.

Godkänd av första kammaren den 27 april 1937.

Godkänd av andra kammaren den 27 april 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag för budgetåret 1937/1938 till universitetskanslersämbetet

jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 94.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkten 64 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari

1937) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938 dels till

Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av 39,500 kronor,

dels ock till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av

2,000 kronor.

Sedermera bär Kungl. Majit i propositionen nr 114, under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 12 februari 1937, föreslagit riksdagen att dels godkänna en av departementschefen

förordad avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels till Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 41,500 kronor; dels ock till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft motionen I: 216

vari hemställts, att riksdagen ville, med beaktande av i motionen anförda synpunkter,

på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 114, att universitetskanslern

erhåller utan pensionsrätt ett årligt arvode av 12,000 kronor ■—• eller

högst 15,000 kronor — att så länge universitetens lärarlöner bekostas med statsmedel

täckas genom anslag å riksstaten.

Kiksdagen, som anser, att kanslersämbetets karaktär bör bibehållas oförändrad,

är av den uppfattningen, att föreliggande fråga örn tillerkännande av ersättning

åt ämbetets innehavare kan bedömas med utgångspunkt från ämbetets

nuvarande ställning och verksamhet. I likhet med departementschefen finner

riksdagen omfattningen av de på kanslern ankommande göromålen och angelägenheten

av att valet av kansler kan ske med bortseende från andra hänsyn

än sådana, som taga sikte på den personliga lämpligheten, utgöra skäl för beredande

av sådan ersättning. Härigenom ökas möjligheterna att till ämbetet

knyta personer, som med tillräcklig kraft kunna hävda universitetens intressen.

Är kanslersämbetet oavlönat, kunna endast ekonomiskt oberoende personer komma

i fråga. Det torde nämligen med kanslerns nuvarande arbetsuppgifter få

anses uteslutet, att ämbetet kan förenas med innehav av annan krävande statstjänst,

och samma skäl synas tala mot att ämbetet skötes av person, som avgått

ur statstjänst efter pensionsålderns inträdande.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 209—213.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 209.

Ersättningen till kanslern bör, såsom flertalet myndigheter förutsatt och

Kungl. Maj:t föreslagit, utgå i form av ett arvode. Detta arvode synes emellertid

böra på av statskontoret anförda skäl begränsas till 17,000 kronor, alltså

till ett belopp, som med 2,000 kronor understiger det av Kungl. Maj:t föreslagna.

Dyrtidstillägg bör icke utgå å arvodet.

Mot Kungl. Marits förslag i övrigt har riksdagen intet att erinra. I den av

Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsstaten hava vidtagits de förändringar, som

föranledas av vad riksdagen ovan anfört.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen 1:216, dels godkänt följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningstat.

1. Arvode åt universitetskanslern ..........................

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ....

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................... kronor 6,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .... „ 600

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................................. „ 1,100

Summa förslagsanslag kronor 39,500

dels till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisat ett förslagsanslag av 39,500 kronor;

dels ock till TJniversitetskanslerscmibetet: Omkostnader för budgetåret 1937/

1938 anvisat ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

Stockholm den 27 april 1937.

kronor 17,000

„ 14,300

„ 7,100

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.