Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vägnätets utbyggande med ett system av cykelvägar.

1937-04-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:217, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående vägnätets utbyggande med ett system av cykelvägar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 217.

3

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 28 april 1937.

Godkänd av andra kammaren den 28 april 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner angående vägnätets utbyggande med ett

system av cykelvägar.

(Statsutskottets utlåtande nr 90.)

Till Konungen.

I två likalydande motioner (I: 57 och II: 132) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

utreda, genom vilka åtgärder och under vilka former staden bör understödja

vårt vägnäts utbyggande med ett system av cykelvägar, i första hand i de stora

skogsområdena i vårt land.

Inledningsvis må framhållas, att yrkandena ej omfatta de cykelbanor,

som numera i ökad utsträckning erfordras utmed de allmänna vägarna,

utan allenast avse smärre med cykel trafikabla hjälpvägförbindelser

genom större skogsområden och annan glest befolkad bygd. Enligt redan

vunna erfarenheter från såväl statens domänförvaltning som enskilda skogsbolag

äro dessa cykelstigar av största värde för samfärdseln genom dylika

trakter, främst för därvarande, mestadels under synnerligen torftiga och

hårda förhållanden levande skogs- och ödebygdsbefolkning.

Särskilt inom skogs- och fjälltrakter är behovet av samfärdselförbindelser

ännu starkt framträdande. Detta belyses av att gårdar och hela byar fortfarande

stå helt utan vägförbindelse med bygden och landet i övrigt. Genom

lämnade bidrag till utfartsvägar liksom ock till nybyggesvägar har staten på

senare tid börjat medverka till att minska denna isolering. De här avsedda

cykelstigarna böra även de kunna bidraga till att mildra denna befolknings

levnadsbetingelser genom att underlätta vissa förnödenhetstransporter, postgång,

läkarbesök och andra trängande trafikbehov.

I motionerna har närmare utvecklats den nytta dessa cykelstigar trots sin

synnerligen enkla beskaffenhet medföra för skogsarbetet, enkannerligen för

alla de skogsarbetare som ofta hava sina arbetsplatser förlagda miltals borta

från hem och bygd inne i de stora skogarna. I detta hänseende hava

i motionerna anförts hurusom arbetet i skogarna, i form av exempelvis gallringar,

skogsdikningar och kolning, numera i allt större utsträckning fortgår

sommartid, varmed behovet av nya framkomstmöjligheter ökats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 217.

Det ligger i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar måste med avseende

å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbete

bliva av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande skogsägare komma

att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Enligt de i motionerna lämnade

uppgifterna — bekräftade av de upplysningar riksdagens vederbörande utskott

från domänstyrelsen inhämtat — skulle dylika cykelstigar med en bredd av

0.6—1 meter kunna anläggas för en kostnad, understigande 1 krona per meter.

Tvivelsutan underlätta dessa cykelstigar även de i sin mån landets uppodling

och bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet är emellertid

även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt värde, såsom exempelvis

för övervakningen av skogslagarnas och även andra lagars efterlevnad,

för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna anläggningar samt

dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars släckning. Enligt

vad som inhämtats tillmätas de jämväl viss militär betydelse.

Även örn dessa cykelstigars bekostande i första hand bör ankomma på

vederbörande intressenter finner riksdagen det förtjänt att närmare utredas

huruvida ej staten skulle under några lämpliga former kunna i viss män

medverka för att underlätta dylika cykelstigars anläggning, eventuellt under

samverkan med landsting eller annan korporation, som har intresse av

dylika samfärdselleders tillkomst och som kan vara villig utöva kontroll

över deras tillbörliga underhåll och framtida fortbestånd i övrigt. Riksdagen

utgår ifrån, att det allmännas stöd måste bliva mycket begränsat liksom ock

att automobilskattemedlen ej böra anlitas för ändamålet. Vid utredningen

bör beaktas, i vad mån anläggningar av hithörande slag kunna lämpa sig som

arbetsobjekt för ortsbefolkningen även vid en lågkonjunktur.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av

motionerna 1:57 och II: 132 hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning rörande

lämpligheten och möjligheterna av statligt stöd för anläggning av cykelstigar

genom landets mera avlägsna skogsområden och andra glest befolkade bygder

som äro i behov av dylika samfärdselförbindelser.

Stockholm den 28 april 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.