Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående stats förr ärv av de Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna jämte i ämnet väckta motioner.
1937-04-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1937:219, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående stats förr ärv av de Ostra centralbanans järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 219.
7
Nr 219.
Godkänd av första kammaren den 28 april 1937.
Godkänd av andra kammaren den 28 april 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds proposition angående stats förr ärv av de Ostra
centralbanans järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 100.)
Till Konungen.
I en den 19 februari 1937 dagtecknad proposition, nr 129, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att de östra centralbanans järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna må av
staten förvärvas i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunder.
I två likalydande motioner (I: 221 och II: 433) har hemställts, att riksdagen
ville hemställa till Kungl. Majit att hänskjuta frågan örn fastställande av ersättning
åt Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar för i anledning av östra
Centralbanans förstatligande uppkommande förluster åt gode män enligt
lagen örn skiljemän att avdömas i enlighet med i motionerna angivna huvudgrunder,
eller att, därest detta yrkande icke skulle vinna riksdagens bifall,
ersättningen enligt i gällande samtrafiksföreskrifter fastställda, i propositionen
återgivna grunder måtte under en tid av femton år beräknas efter en
väsentligt förhöjd procentsats.
Förevarande förslag, vilket tillkommit för att säkerställa östra centralbanans
fortbestånd, innebär, att nämnda företag övertages av staten. Köpeskillingen
skall utgå på så sätt att staten åtager sig ansvaret för företagets
skulder, däribland de fyra utestående statslånen till ett sammanlagt kapitalbelopp
av cirka 2,750,000 kronor. Belysande för banans ringa bärighet sorn
enskilt företag är att vid erforderliga framtida avsättningar till förnyelsefond
anläggningen ej beräknas lämna tillräcklig avkastning ens till förräntning av
statslånen.
Med hänsyn till banans av järnvägsstyrelsen vitsordade stora betydelse för
omkringliggande bygd och för dess näringsliv har riksdagen ej velat motsätta
sig Kungl. Majlis förevarande förslag.
8
Riksdagens skrivelse Nr 219.
Såsom i propositionen närmare utvecklas medför östra centralbanans införlivning
med statsbanenätet att viss godstrafik övergår från angränsande
privata banor till statens järnvägar. För Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägar uppskattas bruttominskningen i fraktintäkter till 40,000 kronor årligen.
I väckta motioner har nu framhållits, att den ersättning, som statens
järnvägar enligt gällande allmänna samtrafiksavtal är skyldig betala nyssnämnda
privatbana (det första året 40 procent av den förlorade fraktbruttosumman
cirka 40,000 kronor och därefter 36, 32 o. s. v. procent), i detta fall
ej motsvarade den verkliga nettoförlusten. För egen del vill riksdagen erinra
örn de uppoffringar, staten redan haft att vidkännas och nu ytterligare genom
östra centralbanans inlösen torde få vidkännas i samband med regleringen
av statslån, utlämnade till enskilda järnvägar i dessa trakter. Med hänsyn
härtill måste det vara tveksamt huruvida de nu motionsvis framkomna kraven
böra tillmötesgås. Emellertid lärer visst avseende också få fästas vid att
östra centralbanans förstatligande och därmed följande trafikavledning ej
torde hava av vederbörande landsting tagits i beräkning vid 1936 års reglering
av Norsholm—Västerviksbanans skuldförhållanden. Genom landstingets
mellankomst kunde då sistnämnda'' järnvägsföretag träffa uppgörelse örn betalning
av banans skuld till staten å 5,718,403 kronor 71 öre med ett engångsbelopp
av 1,440,000 kronor. Denna omständighet har i motionerna särskilt
åberopats som skäl för en jämkning i nyssnämnda allmänna ersättningsgrunder.
Riksdagen vill ifrågasätta, att frågan tages under förnyat övervägande
av Kungl. Majit, sedan bland annat närmare utredning införskaffats rörande
den rcefioinkomstminskning, varav Yästerviksbanan kail drabbas genom ifrågavarande
trafiköverflyttning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
medgivit, att de östra centralbanans aktiebolag tillhöriga järnvägarna
må av staten förvärvas i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 19 februari 1937 förordade grunderna.
Stockholm den 28 april 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.