Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj\ts proposition angående förbättrad förlossningsvård samt anordnande av s. k. förebyggande mödraoch barnavård jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1937-05-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:308, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj\ts proposition angående förbättrad förlossningsvård samt anordnande av s. k. förebyggande mödraoch barnavård jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308.

5

Nr 308.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1937.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj\ts proposition angående förbättrad förlossningsvård

samt anordnande av s. k. förebyggande mödraoch

barnavård jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 121).

Till Konungen.

I en den 15 januari 1937 dagtecknad proposition, nr 39, har Kungl. Majit,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna de grunder för statsbidrag

till sluten och öppen barnbördsvård samt till förebyggande mödraoch

barnavård, som av föredragande departementschefen förordats, att tilllämpas

från och med den 1 januari 1938.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft vissa motionsvis framställda förslag.

I. Grundläggande principer.

Riksdagen finner de av befolkningskommissionen framlagda huvudprinciperna

i stort sett ägnade att medföra en väsentlig förbättring av vårdmöjligheterna

vid barnsbörd. Riksdagen anser sig därför kunna godkänna,

att dessa principer läggas till grund för en omorganisation av förlossningsvården.

Som en konsekvens av principen om fri förlossningsvård torde följa,

att barnaföderska i de fall, där medicinska indikationer så påfordra, utan ersättning

beredes ali den lindring i de med förlossningen förenade smärtorna,

som omständigheterna medgiva.

II. Den slutna barnbördsvården.

Den av statens sjukvårdskommitté framlagda, av Kungl. Majit i huvudsak

tillstyrkta planen för den slutna barnbördsvårdens utbyggande har icke

givit riksdagen anledning till erinran. Detsamma gäller Kungl. Majits för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 308.

slag i råd det avser huvudmannaskapet för vården, vilket innebär, att landstingen

respektive städerna utanför landsting skola gentemot staten svara för

vårdens ändamålsenliga planerande och bedrivande.

De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för statsbidrag till driften av

förlossningsanstalter kan riksdagen ock i allt väsentligt godtaga. Motionsvis

ävensom i åtskilliga yttranden över befolkningskommissionens förslag har

emellertid framhållits, att barnbördshusen och barnbördsavdelningarna vid

lasarett och sjukstugor ställa sig relativt dyrbara i drift och att ett godtagande

av Kungl. Majlis förslag rörande driftbidragets och patientavgifternas

storlek skulle för ett flertal landsting medföra ökade kostnader för dessa

förlossningsanstalters drift. Främst med hänsyn härtill har motionsvis yrkats,

att vederbörande huvudman skulle äga rätt att, utöver det statliga driftbidraget

av 2 kronor, av barnaföderskan uttaga en vårdavgift av högst 2 kronor

per dag å allmän säl. Riksdagen finner för sin del starka skäl tala för att

landstingen icke — jämsides med barnbördsvårdens utbyggande — åläggas

ökade utgifter för driften av sina förlossningsanstalter, men riksdagen har

icke kunnat dela den uppfattningen, att erforderlig lättnad härutinnan bör

beredas genom en höjning av den av Kungl. Majit föreslagna dagavgiften.

Det synes riksdagen vara mer överensstämmande med grundprincipen om fri

förlossningsvård, att staten åtager sig ett ökat bidrag till ifrågavarande anstalters

drift. Skäl kunna anföras för att härvid jämställa de fristående förlossningshemmen

örn minst 6 vårdplatser med barnbördshusen och barnbördsavdelningar

vid lasarett och sjukstuga. Riksdagen har därför ansett,

att det statliga driftbidraget till nu nämnda förlossningsanstalter bör höjas

från 2 kronor till 3 kronor per dag och barnaföderska, som förlöses å allmän

sal, att utgå under den tid och på de villkor, Kungl. Majit föreslagit. Dock

må givetvis i intet fall summan av statsbidraget och dagavgifterna överstiga

anstaltens verkliga driftkostnader. Det lärer tillkomma medicinalstyrelsen

att i samband med godkännandet av plan för förlossningsvårdens ordnande

inom respektive landstingsområden tillse, att förhållandet mellan de olika

a.nstaltstyperna blir ur vårdsynpunkt lämpligt avvägd.

I detta sammanhang vill riksdagen med anledning av ett motionsvis framfört

yrkande framhålla önskvärdheten av att blivande bestämmelser rörande

driftbidrag till ifrågavarande anstalter så utformas, att därav tydligt framgår,

att särskild förlossningsavgift icke får uttagas vid sidan av dagavgiften.

Beträffande byggnadsbidragets storlek ävensom de föreslagna grunderna

i övrigt för byggnadsbidrag godkänner riksdagen Kungl. Majlis förslag.

III. Samarbete mellan sluten och öppen barnbörd svärd.

Vad departementschefen i detta hänseende yttrat har icke givit riksdagen

anledning till erinran. Riksdagen vill endast understryka angelägenheten av

att nuvarande distrikts- och reservbarnmorskor tagas i anspråk jämväl för

den slutna barnbördsvården i ali den omfattning, som vårdförhållandena och

omständigheterna i övrigt medgiva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308.

7

IV. Den öppna barnbördsvården.

Såsom av det följande framgår, är riksdagen icke beredd att nu förorda

en så genomgripande omläggning av barnmorskeutbildningen, som befolkningskommissionen

föreslagit. Med denna utgångspunkt synas riksdagen de

av Kungl. Majit föreslagna löneförmånerna motsvara vad som rimligen kan

komma i fråga vid jämförelse med befattningshavare inom närstående områden,

särskilt distriktssköterskorna. I likhet med departementschefen finner

riksdagen emellertid billighetsskäl tala för att landstingen bereda de nuvarande

barnmorskor, som med Kungl. Majits förslag skulle komma i åtnjutande

av lägre löneförmåner än för närvarande, ett skäligt personligt

lönetillskott.

Däremot har riksdagen icke kunnat frånkänna ett framställt yrkande örn

ersättning av statsmedel för barnmorskas resekostnader vid förlossning i avlägset

boende barnaföderskas hem visst fog. Onekligen bliva de barnaföderskor,

som bo på ett mera avsevärt avstånd från distriktsbarnmorskas

stationsort, försatta i betydligt sämre ekonomiskt läge än dem, som hava sitt

hem på ett nära avstånd från distriktsbarnmorska. Riksdagen vill erinra, att

riksdagen i anledning av en vid innevarande års riksdag väckt motion hos

Kungl. Majit hemställt örn utredning angående ändrade grunder för statsbidrag

till lindring av mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader,

varvid syftet bland annat varit att i resekostnadshänseende bereda

en mera effektiv lindring åt dem, som bo på längre avstånd från läkares

stationsort (riksdagens skrivelse nr 5, punkt 115). Då det synes lämpligt,

att här berörda resekostnadsfrågor beaktas i ett sammanhang, har riksdagen

härmed velat rikta Kungl. Majits uppmärksamhet på nämnda spörsmål.

I de delar, vilka icke här särskilt berörts, har riksdagen godkänt Kungl.

Majits förslag.

V. Förebyggande mödra- och barnavård.

Den förebragta utredningen finner riksdagen hava tillfyllest ådagalagt,

att behov av särskild rådgivning åt havande kvinnor och mödrar med späda

barn föreligger. De åtgärder, som Kungl. Majit härutinnan föreslagit, synas

riksdagen även vara väl avvägda och ägnade att leda till ett gott resultat.

Vid sådant förhållande och då de förordade grunderna för statsbidrag till

ifrågavarande verksamhet icke givit riksdagen anledning till erinran, har

riksdagen bifallit Kungl. Majits förslag i denna del.

VI. Barnmorskeutbildningen.

Såsom befolkningskommissionen framhållit, har utvecklingen inom förlossningsvården

under senare år medfört, att allt större krav i kvalitativt

hänseende kommit att ställas på barnmorskan. Med den av Kungl. Majit

föreslagna omorganisationen av nämnda vård kan ock förutses att utvecklingen

kommer att fortgå i samma riktning. Utan tvivel föreligger därför ett

behov av en förbättrad barnmorskeutbildning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 308.

I likhet med departementschefen hyser riksdagen emellertid betänkligheter

gentemot att under nuvarande förhållanden vidtaga en så genomgripande

omläggning av barnmorskeutbildningen, som befolkningskommissionen

föreslagit. En sådan åtgärd synes riksdagen bland annat ägnad att

skärpa svårigheterna för de nuvarande barnmorskorna att erhålla sysselsättning

i den slutna barnbördsvården och därmed fördröja övergången till den

nya organisationen. Riksdagen har däremot självfallet icke något att erinra

emot en sådan effektivisering av barnmorskeutbildningen inom gällande

ram, som av departementschefen åsyftats. Riksdagen ansluter sig alltså

jämväl i denna del till den ståndpunkt, som intagits i Kungl. Maj:ts förslag.

VII. Sammanställning av statens kostnader.

Kungl. Maj:ts beräkningar av statens kostnader vid fullt genomförd organisation

föranleda icke annat uttalande från riksdagens sida än att beräkningen

av kostnaderna för den slutna förlossningsvårdens drift torde böra upp

räknas med ett belopp, som svarar emot den av riksdagen vidtagna höjningen

av driftbidraget till barnbördshus, barnbördsavdelningar vid lasarett

och sjukstuga samt förlossningshem.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda i skilda hänseenden anfört

får riksdagen anmäla, att riksdagen med de erinringar, riksdagen sålunda anfört,

godkänt de i statsrådsprotokollet över socialärenden den 15 januari 1937

förordade grunderna för statsbidrag till sluten och öppen barnbördsvård samt

till förebyggande mödra- och barnavård, att tillämpas från och med den 1

januari 1938.

Stockholm den 25 maj 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1937. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.