Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1937-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:315, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 315.

Nr 315. ■

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1937.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial 1 d.)

Till KONUNGEN.

Sedan 1936 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 140 till nämnda riksdag antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag angående

ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 mom. 1 riksdagsordningen

samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera företagen

slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer

i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 86.

Med tryckfrihet förstås varje svensk mans rättighet att, utan några av den

offentliga makten i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast

inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke

i annat fall kunna därför straffas, än örn detta innehåll strider emot tydlig

lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

Alla allmänna handlingar må ovillkorligen genom trycket kunna utgivas,

där ej i tryckfrihetsförordningen annorlunda stadgas.

Riksda gsor dningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, lagen

örn inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, vallagen,

stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan om

val till riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 315.

15

riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de

ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga

att verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet

hänvisade frågor rörande grundlagarna samt ovan omförmälda lagar,

stadgar och föreskrifter.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

13 :o. I överensstämmelse med här ovan för en allmän och lagbunden

tryckfrihet lagda grunder skall det, under villkor av helgd för andras äganderätt

och med iakttagande av vad eljest i denna lag finnes stadgat, stå var

och en svensk medborgare fritt att genom tryck allmängöra skrifter av vad

form, vidd eller beskaffenhet som helst och däri över allt vad som är eller

kan bliva föremål för mänsklig kunskap sina tankar kungöra; skolande för

varje ämne skrivarten av författarens eget val bero. Följaktligen skall ej

något som över i denna lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller

eljest gransknings- eller reflexionsvis i dagsljuset framlägges, kunna, under

förevändning att innebära tadel eller klander, såsom straffbart anses,

såvida skrivsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om ansvar

varför i denna lag stadgat är.

§ 2.

1 :o. I följd av vad i 1 § stadgas skall det vara en var svensk medborgare

tillåtet att, med undantag som i 6 mom. sägs, i tryck utgiva alla till statseller

kommunalmyndighet inkomna och därifrån utfärdade handlingar, hos

sådan myndighet förda diarier, journaler, register och andra dylika förteckningar,

därstädes hållna justerade protokoll, så ock alla andra där upprättade

handlingar, såvitt de hänföra sig till mål eller ärenden som av myndigheten

slutbehandlats.

Med statsmyndighet förstås i denna paragraf statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,

riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, deputerade och revisorer, domstolar och ämbetsverk

samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och inrättningar,

nämnder, kommissioner och kommittéer.

Med kommunalmyndighet förstås i denna paragraf alla till kommunal

styrelse eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter,

styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och

kommittéer jämte underlydande verk och inrättningar.

2:o. Envar svensk medborgare skall i den ordning nedan sägs äga fri tillgång

till alla i 1 mom. omförmälda allmänna handlingar, som hos stats- eller

kommunalmyndighet förvaras. I den sålunda stadgade rätten skola

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 315.

allenast gälla de inskränkningar vilka påkallas av hänsyn till rikets säkerhet

eller dess förhållande till främmande makt, eller för brotts förekommande

eller beivrande, eller till behörigt skydd för statens eller menigheters

intresse i deras ekonomiska mellanhavanden med varandra och med

enskilda, eller av hänsyn till privatlivets helgd eller enskildas behöriga ekonomiska

intresse; och skola i särskild, av Konungen och riksdagen samfällt

stiftad lag noga angivas de fall, då allmänna handlingar enligt nämnda grunder

skola hemlighållas.

3:o. Allmän handling, som ej efter vad i 2 mom. sägs skall hållas hemlig,

varde, när det äskas, hos stats- eller kommunalmyndighet genast eller så

snart det kan ske utlämnad för läsning och avskrivning på stället utan avgift

eller i bestyrkt avskrift mot vederbörlig avgift. Skyldighet att tillhandahålla

handling på stället föreligger dock ej, örn betydande hinder därför möter;

och skall skyldighet att i avskrift utlämna hos kommunalmyndighet förvarad

handling, som kan tillhandahållas på stället, gälla endast i den utsträckning,

varom i kommunallagarna eller eljest särskilt stadgas.

Handling, som till viss del är hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas

på stället, därest det kan ske på sådant sätt att vad i den del beröres icke

uppenbaras. Dylik handling må i avskrift utlämnas med uteslutande av den

del som skall hållas hemlig.

4:o. Framställning om allmän handlings utbekommande prövas, med

undantag som nedan i detta moment sägs, av den myndighet hos vilken handlingen

finnes.

Är vården om handlingen på grund av särskild föreskrift, innehavande

tjänst eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, åligge utlämnandet

närmast denne efter egen prövning, men har han att ställa sig myndighetens

föreskrifter beträffande handlings utlämnande eller hemlighållande

till efterrättelse samt att, då anledning till tvekan finnes och omgång ej föranledes,

hänskjuta fråga om utlämnande till myndighetens avgörande. Vägrar

befattningshavare att utlämna handling, skall, där sökanden det begär, frågan

hänskjutas till myndigheten.

Där det finnes av särskilda förhållanden påkallat till beredande av trygghet

mot obehörigt utlämnande, äge Konungen beträffande särskilda slag av handlingar,

som avses i den i 2 mom. omförmälda lag, förordna att handlingarna

i viss ordning skola förses med anteckning om att de äro hemliga. Fråga

huruvida handling, å vilken anteckning sålunda skett, likväl lagligen bör utlämnas

må prövas allenast av den eller de myndigheter Konungen bestämt;

och skall framställning hos annan myndighet att utbekomma sådan handling

ofördröjligen, där sökanden det äskar, hänskjutas till myndighet som

äger pröva frågan.

ä:o. Menar någon att myndighet olagligen vägrat honom tillgång till allmän

handling, äger han söka rättelse i den ordning som gäller för vinnande

av ändring i beslut eller åtgärder av myndigheten i det mål eller ärende till

vilket handlingen hör. Hänför sig icke handlingen till mål eller ärende, däri

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 315.

17

beslut av myndigheten kan överklagas, skall rättelse sökas i den ordning som

1 allmänhet må gälla för vinnande av ändring i myndighetens beslut eller åtgärder.

Kan talan om utlämnande icke .enligt nu givna regler fullföljas,

skola besvär anföras hos Konungen i vederbörande statsdepartement, såvitt

fråga är om statsmyndighet, och hos Konungens befallningshavande, såvitt

fråga är örn kommunalmyndighet, över departementschefs vägran att utlämna

handling må dock icke klagas. Om vinnande av rättelse i dylikt beslut

av myndighet som tillhör eller lyder under riksdagen gäde vad riksdagen bestämmer.

Har Konungens befallningshavande eller magistrat bifallit talan mot kommunalmyndighets

beslut att vägra handlings utlämnande, må besvär däröver

anföras av kommunalmyndigheten så ock, inom samma tid som står nämnda

myndighet till buds, av den vilkens personliga eller ekonomiska förhållanden

i handlingen avses.

Besvär, som i följd av ovan givna stadganden hos Konungen fullföljas i

statsdepartementen, skola i regeringsrätten föredragas och avgöras.

Mål och ärenden som i detta moment avses skola alltid skyndsamt behandlas.

6:o. Handling, som i följd av stadgande i den i 2 mom. omförmälda lagen

eller i följd av någon enligt samma lag meddelad föreskrift ej må till envar

utlämnas, må ej heller i tryck utgivas.

7:o. Vad i denna paragraf stadgas om allmänna handlingar har ej avseende

å exemplar av tryckt skrift som avlämnats enligt 1 § 11 mom. eller 4 §

2 mom.

Nämnda stadganden avse ej heller enskilda skrifter som överlämnats till

allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för förvaring

och vård eller forsknings- och studieändamål. Sådan enskild skrift må

ej utlämnas eller i tryck utgivas i strid mot villkor som vid överlämnandet

blivit fastställda. Konungen äger dock förordna, i vad mån förbud varom

nu sagts må upphöra att gälla i fråga om skrift, som i mera än sjuttio år varit

överlämnad i allmän vård.

8:o. Enskilda anteckningar och berättelser av diplomatiska personer

angående rikets förhållande till främmande makter må ej, innan femtio år

förflutit från den tid de avse, utan Konungens tillstånd i tryck utgivas eller, da

de överlämnats i myndighets vård, därifrån utlämnas.

9:o. Enskilt brev, som ej till något rättegångsmål nödvändigt hörer, må ej

utan deras tillstånd, som det angår eller tillhör, i tryck utgivas.

10 :o. Bryter någon mot föreskrifterna i denna paragraf, straffes, där gärningen

är att anse som brott i ämbete eller tjänst eller eljest är i allmän eller

särskild lag belagd med straff, enligt vad i sådan lag är stadgat. I andra

fall vare straffet böter från och med fem till och med ettusen riksdaler; dock

att, där handlings utlämnande från myndighet kan förskylla fängelse enligt

den i 2 mom. omförmälda lag, även dess utgivande i tryck må beläggas med

dylikt straff.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami Nr 314—315.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 315.

Skrift, som i tryck utgivits i strid mot denna paragraf, må kunna konfiskeras.

liro. Rätt att i tryck utgiva handling, varom i denna paragraf sägs, medför

ej befrielse från ansvar för missbruk av tryckfriheten, som skriftens utgivande

jämlikt 3 § kan innefatta.

Stockholm den 25 maj 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

372499

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.