Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.
1937-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1937:315, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.
Dokumentets text
14
Riksdagens skrivelse Nr 315.
Nr 315. ■
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1937.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial 1 d.)
Till KONUNGEN.
Sedan 1936 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 140 till nämnda riksdag antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag angående
ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 mom. 1 riksdagsordningen
samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera företagen
slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.
Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer
i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:
Regeringsformen.
§ 86.
Med tryckfrihet förstås varje svensk mans rättighet att, utan några av den
offentliga makten i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast
inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke
i annat fall kunna därför straffas, än örn detta innehåll strider emot tydlig
lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
Alla allmänna handlingar må ovillkorligen genom trycket kunna utgivas,
där ej i tryckfrihetsförordningen annorlunda stadgas.
Riksda gsor dningen.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, lagen
örn inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, vallagen,
stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan om
val till riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka
Riksdagens skrivelse Nr 315.
15
riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de
ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet
hänvisade frågor rörande grundlagarna samt ovan omförmälda lagar,
stadgar och föreskrifter.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
13 :o. I överensstämmelse med här ovan för en allmän och lagbunden
tryckfrihet lagda grunder skall det, under villkor av helgd för andras äganderätt
och med iakttagande av vad eljest i denna lag finnes stadgat, stå var
och en svensk medborgare fritt att genom tryck allmängöra skrifter av vad
form, vidd eller beskaffenhet som helst och däri över allt vad som är eller
kan bliva föremål för mänsklig kunskap sina tankar kungöra; skolande för
varje ämne skrivarten av författarens eget val bero. Följaktligen skall ej
något som över i denna lag tillåtliga ämnen i tryck anmärkes, påminnes eller
eljest gransknings- eller reflexionsvis i dagsljuset framlägges, kunna, under
förevändning att innebära tadel eller klander, såsom straffbart anses,
såvida skrivsättet icke såsom smädligt eller skändligt sig utmärker, om ansvar
varför i denna lag stadgat är.
§ 2.
1 :o. I följd av vad i 1 § stadgas skall det vara en var svensk medborgare
tillåtet att, med undantag som i 6 mom. sägs, i tryck utgiva alla till statseller
kommunalmyndighet inkomna och därifrån utfärdade handlingar, hos
sådan myndighet förda diarier, journaler, register och andra dylika förteckningar,
därstädes hållna justerade protokoll, så ock alla andra där upprättade
handlingar, såvitt de hänföra sig till mål eller ärenden som av myndigheten
slutbehandlats.
Med statsmyndighet förstås i denna paragraf statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,
riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,
utskott, nämnder, deputerade och revisorer, domstolar och ämbetsverk
samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och inrättningar,
nämnder, kommissioner och kommittéer.
Med kommunalmyndighet förstås i denna paragraf alla till kommunal
styrelse eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter,
styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och
kommittéer jämte underlydande verk och inrättningar.
2:o. Envar svensk medborgare skall i den ordning nedan sägs äga fri tillgång
till alla i 1 mom. omförmälda allmänna handlingar, som hos stats- eller
kommunalmyndighet förvaras. I den sålunda stadgade rätten skola
16
Riksdagens skrivelse Nr 315.
allenast gälla de inskränkningar vilka påkallas av hänsyn till rikets säkerhet
eller dess förhållande till främmande makt, eller för brotts förekommande
eller beivrande, eller till behörigt skydd för statens eller menigheters
intresse i deras ekonomiska mellanhavanden med varandra och med
enskilda, eller av hänsyn till privatlivets helgd eller enskildas behöriga ekonomiska
intresse; och skola i särskild, av Konungen och riksdagen samfällt
stiftad lag noga angivas de fall, då allmänna handlingar enligt nämnda grunder
skola hemlighållas.
3:o. Allmän handling, som ej efter vad i 2 mom. sägs skall hållas hemlig,
varde, när det äskas, hos stats- eller kommunalmyndighet genast eller så
snart det kan ske utlämnad för läsning och avskrivning på stället utan avgift
eller i bestyrkt avskrift mot vederbörlig avgift. Skyldighet att tillhandahålla
handling på stället föreligger dock ej, örn betydande hinder därför möter;
och skall skyldighet att i avskrift utlämna hos kommunalmyndighet förvarad
handling, som kan tillhandahållas på stället, gälla endast i den utsträckning,
varom i kommunallagarna eller eljest särskilt stadgas.
Handling, som till viss del är hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas
på stället, därest det kan ske på sådant sätt att vad i den del beröres icke
uppenbaras. Dylik handling må i avskrift utlämnas med uteslutande av den
del som skall hållas hemlig.
4:o. Framställning om allmän handlings utbekommande prövas, med
undantag som nedan i detta moment sägs, av den myndighet hos vilken handlingen
finnes.
Är vården om handlingen på grund av särskild föreskrift, innehavande
tjänst eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, åligge utlämnandet
närmast denne efter egen prövning, men har han att ställa sig myndighetens
föreskrifter beträffande handlings utlämnande eller hemlighållande
till efterrättelse samt att, då anledning till tvekan finnes och omgång ej föranledes,
hänskjuta fråga om utlämnande till myndighetens avgörande. Vägrar
befattningshavare att utlämna handling, skall, där sökanden det begär, frågan
hänskjutas till myndigheten.
Där det finnes av särskilda förhållanden påkallat till beredande av trygghet
mot obehörigt utlämnande, äge Konungen beträffande särskilda slag av handlingar,
som avses i den i 2 mom. omförmälda lag, förordna att handlingarna
i viss ordning skola förses med anteckning om att de äro hemliga. Fråga
huruvida handling, å vilken anteckning sålunda skett, likväl lagligen bör utlämnas
må prövas allenast av den eller de myndigheter Konungen bestämt;
och skall framställning hos annan myndighet att utbekomma sådan handling
ofördröjligen, där sökanden det äskar, hänskjutas till myndighet som
äger pröva frågan.
ä:o. Menar någon att myndighet olagligen vägrat honom tillgång till allmän
handling, äger han söka rättelse i den ordning som gäller för vinnande
av ändring i beslut eller åtgärder av myndigheten i det mål eller ärende till
vilket handlingen hör. Hänför sig icke handlingen till mål eller ärende, däri
Riksdagens skrivelse Nr 315.
17
beslut av myndigheten kan överklagas, skall rättelse sökas i den ordning som
1 allmänhet må gälla för vinnande av ändring i myndighetens beslut eller åtgärder.
Kan talan om utlämnande icke .enligt nu givna regler fullföljas,
skola besvär anföras hos Konungen i vederbörande statsdepartement, såvitt
fråga är om statsmyndighet, och hos Konungens befallningshavande, såvitt
fråga är örn kommunalmyndighet, över departementschefs vägran att utlämna
handling må dock icke klagas. Om vinnande av rättelse i dylikt beslut
av myndighet som tillhör eller lyder under riksdagen gäde vad riksdagen bestämmer.
Har Konungens befallningshavande eller magistrat bifallit talan mot kommunalmyndighets
beslut att vägra handlings utlämnande, må besvär däröver
anföras av kommunalmyndigheten så ock, inom samma tid som står nämnda
myndighet till buds, av den vilkens personliga eller ekonomiska förhållanden
i handlingen avses.
Besvär, som i följd av ovan givna stadganden hos Konungen fullföljas i
statsdepartementen, skola i regeringsrätten föredragas och avgöras.
Mål och ärenden som i detta moment avses skola alltid skyndsamt behandlas.
6:o. Handling, som i följd av stadgande i den i 2 mom. omförmälda lagen
eller i följd av någon enligt samma lag meddelad föreskrift ej må till envar
utlämnas, må ej heller i tryck utgivas.
7:o. Vad i denna paragraf stadgas om allmänna handlingar har ej avseende
å exemplar av tryckt skrift som avlämnats enligt 1 § 11 mom. eller 4 §
2 mom.
Nämnda stadganden avse ej heller enskilda skrifter som överlämnats till
allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för förvaring
och vård eller forsknings- och studieändamål. Sådan enskild skrift må
ej utlämnas eller i tryck utgivas i strid mot villkor som vid överlämnandet
blivit fastställda. Konungen äger dock förordna, i vad mån förbud varom
nu sagts må upphöra att gälla i fråga om skrift, som i mera än sjuttio år varit
överlämnad i allmän vård.
8:o. Enskilda anteckningar och berättelser av diplomatiska personer
angående rikets förhållande till främmande makter må ej, innan femtio år
förflutit från den tid de avse, utan Konungens tillstånd i tryck utgivas eller, da
de överlämnats i myndighets vård, därifrån utlämnas.
9:o. Enskilt brev, som ej till något rättegångsmål nödvändigt hörer, må ej
utan deras tillstånd, som det angår eller tillhör, i tryck utgivas.
10 :o. Bryter någon mot föreskrifterna i denna paragraf, straffes, där gärningen
är att anse som brott i ämbete eller tjänst eller eljest är i allmän eller
särskild lag belagd med straff, enligt vad i sådan lag är stadgat. I andra
fall vare straffet böter från och med fem till och med ettusen riksdaler; dock
att, där handlings utlämnande från myndighet kan förskylla fängelse enligt
den i 2 mom. omförmälda lag, även dess utgivande i tryck må beläggas med
dylikt straff.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami Nr 314—315.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 315.
Skrift, som i tryck utgivits i strid mot denna paragraf, må kunna konfiskeras.
liro. Rätt att i tryck utgiva handling, varom i denna paragraf sägs, medför
ej befrielse från ansvar för missbruk av tryckfriheten, som skriftens utgivande
jämlikt 3 § kan innefatta.
Stockholm den 25 maj 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
372499
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.