Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad uppställning av riksstaten m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1937-06-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:382, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad uppställning av riksstaten m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 382.

11

Nr 382.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrad uppställning av riksstaten

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 151.)

Till KONUNGEN.

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 225, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för nämnda dag, begärt riksdagens yttrande angående viss av

departementschefen i statsrådsprotokollet förordad omläggning av riksstatens

uppställning. I motionen II: 482 har i samband härmed hemställts, att riksdagen

vid sitt yttrande angående den föreslagna omläggningen ville beakta

de synpunkter, som i motionen blivit anförda.

Riksdagen får i anledning härav såsom sin uppfattning i ärendet framhålla

följande synpunkter.

Den föreslagna nya uppställningen av riksstaten medför en klarare uppdelning

mellan å ena sidan driftbudgeten och dess löpande utgifter och å

andra sidan kapitalbudgeten och de därå uppförda utgifterna för kapitalökning.

Även inrättandet av en statens budgetutjämningsfond och den i

samband därmed föreslagna övergången till ett flerårsbudgetsystem innebär

— vid en riktig och försiktig tillämpning — en anordning som bör underlätta

statsregleringarna och de årliga riksstaternas olika avvägning efter

rådande skiftande konjunkturer. Med den nya riksstatsuppställningen

kunna redan i riksstatsförslaget å den nya budgetutjämningsfonden direkt

redovisas överskottsmedel, avsedda att under ett högkonjunkturår uttagas

med tanke på blivande lågkonjunkturer. Tidigare hava dylika överskott

endast mera indirekt kunnat redovisas exempelvis i form av fondavsättningar,

eller ock hava de uppkommit utan att man vid riksstatens fastställande

räknat därmed.

En grundläggande princip för statsregleringsarbetet har hittills varit att

ej täcka löpande statsutgifter genom lån. Tvärtom har eftersträvats en statsfinansernas

konsolidering genom att från skattemedel bestritts även sådana

utgifter som statliga nybyggnader och andra företag av bestående värde.

Tvivelsutan innebär den nu föreslagna flerårsbalanseringen ett ej så oväsentligt

avsteg från denna grundsats. Att annat än under lågkonjunktur

bereda täckning för löpande utgifter genom upplåning torde böra undvi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 382.

kas. Det ligger vikt uppå, att den i propositionen angivna utvägen med

underskottsbudgetår och budgetutjämningsfondens nedgång till »negativa

värden» ej anlitas annat än under svåra finanslägen. En tillbörlig försiktighetsåtgärd

för att skapa erforderlig motvikt är också statsfinansernas

konsolidering under goda finansår. I första hand måste denna självfallet

omfatta täckning av eventuellt förefintligt underskott från svaga finansår.

Härvid bör även tillses, att budgetutjämningsfondens kapital återföres till

belopp, erforderligt med hänsyn till att fonden alltjämt skall bibehålla sin

karaktär av reservfond att tillgå då i budgeten uppstår brist genom att denna

i verkligheten utfaller sämre än som vid riksstatens fastställelse antagits.

Men därjämte bör — örn erforderlig balans skall uppnås i flerårsbudgetsystemet

— under gynnsamma finansår vissa avsättningar ske med tanke

på kommande lågkonjunkturår. Att man kunnat genomgå de senaste kriserna

här i Sverige utan alltför starka pressningar på statskassan och skattedragarna

har delvis berott på förefintligheten av dylika tidigare hopsamlade

överskott. Såsom belysande härför må anföras, att kassafonden vid

1920 års utgång tack vare skatteintäkterna från krigsårens högkonjunktur

hade en behållning av cirka 490 miljoner kronor, som sedermera under de

följande lågkonjunkturen kunde tagas i anspråk. Liknande utjämning

och lättnad i skattetrycket ernåddes om än i mindre omfattning under lågkonjunkturåren

1932 och 1933 genom överskottsinkomster från tidigare år,

uppsamlade i olika fonder.

Inom det privata affärslivet anses en uppläggning av reserver som en

normal försiktighetsåtgärd. Även inom statlig finansförvaltning har det sedan

gammalt betraktats som eftersträvansvärt att åstadkomma hållbara budgetregleringar.

Att en fondering, avseende bland annat att underlätta en

utjämning av skattetrycket mellan skilda år, är väl förenlig med god offentlig

hushållning bestyrkes för övrigt av statsmakternas år 1936 fattade beslut rörande

lag om kommunal fondbildning.

Till sist vill riksdagen i anslutning till den i ämnet väckta motionen framhålla

önskvärdheten av att den nya riksstaten med avseende å uppställning,

använda anslagsrubriker och övriga beteckningar erhåller högsta möjliga

grad av klarhet och översiktlighet. För en riktig tillämpning av flerårsbudgetsystemet

är det jämväl av vikt, att budgetutjämningsfondens ställning noggrant

följes och att vid framläggandet av de årliga riksstatsförslagen utredning

i möjligaste mån också förefinnes örn de anspråk, som under den närmaste

framtiden kunna komma att ställas på densamma.

Stockholm den 1 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

378205. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.