Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående främjande av planmässigt sparande samt inrättande av en statens bosåttningslånefond m. m.

1937-06-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:388, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående främjande av planmässigt sparande samt inrättande av en statens bosåttningslånefond m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 388.

Nr 388.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts

proposition angående främjande av planmässigt sparande

samt inrättande av en statens bosåttningslånefond

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 163.)

Till KONUNGEN.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetaret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkterna 26—28 av det vid propositionen

under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

socialärenden) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetaret 1937/1938 beräkna dels till Bosättningslånenämnder

och ortsombud m. m. ett förslagsanslag av 20,000 kronor, dels till Ersättningar

till postverket för dess bestyr med statens bosättningslån ett förslagsanslag

av 15,000 kronor, dels ock till Bidrag till propaganda för planmässigt

sparande ett anslag av 10,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 6 av det propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget avstatsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, såsom kapital för Statens bosättningslånefond

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 15 januari 1937 dagtecknad proposition,

nr 41, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

l:o) anvisa

dels till Bosättningslånenämnder och ortsombud m. m. för budgetåret 1937/

1938 ett förslagsanslag av 30,000 kronor;

dels till Ersättning åt postverket för dess bestyr med statens bosättningslån

för samma budgetår ett förslagsanslag av 12,000 kronor;

dels ock till Bidrag till propaganda för planmässigt sparande för samma

budgetår ett anslag av 10,000 kronor;

2:o) dels besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd Statens bosättningslånefond,

skall inrättas;

dels medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av föredragande departementschefen förordats;
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388.

7

dels ock såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1937/1938 under

Utgifter för kapitalökning rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 10,000 kronor till sparpropaganda har

riksdagen ansett sig böra bifalla.

Förevarande proposition innefattar dessutom ett på framställning från befolkningskommissionen

grundat förslag, avseende att för trolovade eller

äkta makar öppna möjlighet att utan sådan lånesäkerhet, som eljest vanligen

kräves, erhålla statliga amorteringslån å högst 1,000 kronor för inköp av

möbler och andra bosättningsföremål, vilkas anskaffning föranledes av äktenskapets

ingående.

Riksdagen finner den föreslagna anordningen lämplig som ett led i strävandena

att underlätta familjebildningen, överhuvud har förslaget, sådant detsamma

föreligger utformat i ett propositionen bifogat författningsutkast, ej

givit anledning till någon erinran eller något särskilt uttalande från riksdagens

sida annat än i följande hänseenden.

Vid ärendets behandling inom riksdagen har ifrågasatts lämpligheten av

att skapa en organisation av den omfattning Kungl. Majit föreslagit för ifrågavarande

låneverksamhet, i varje fall redan från dess början. Därvid har

syftats på den i 2 § av författningsutkastet föreslagna bosättningslånenämnden,

vars ordförande och suppleant för denne skulle utses av Kungl. Majit,

medan ledamöter och suppleanter skulle utses av landstinget eller, vad beträffar

stad, som ej deltager i landsting, av stadsfullmäktige.

Örn låneverksamheten i stället förlädes till riksbanken, kunde styrelserna

vid riksbankens huvudkontor och avdelningskontor fylla uppgiften som bosö

Itningslånenämnd. Det kan visserligen mot en sådan anordning anmärkas,

att en nämnd, utsedd på det sätt Kungl. Majit föreslagit, kunde äga större

förutsättningar än riksbankens lokalstyrelser att omhänderhava en verksamhet

av ifrågavarande beskaffenhet. Emellertid ligger det i sakens natur

att, hur än en sådan nämnd sammansättes, måste dess personkännedom vara

begränsad och ortsombuden komma att få ett avsevärt inflytande i fråga

örn vilka som skola tilldelas bosättningslån.

Riksdagen, som för egen del icke velat taga definitiv ståndpunkt till det

sålunda framförda förslaget, anser, att Kungl. Majit bör ägna detsamma uppmärksamhet

och, om det befinnes acceptabelt, vidtaga härav föranledda justeringar

i författningsutkastet. För sådant fall må ock erforderlig del av anslaget

å 12,000 kronor för ersättning åt postverket disponeras för utbetalning

till riksbanken av gottgörelse för dess bestyr med bosättningslånen.

Enligt 3 § skulle, där ej kommunen utser annat ortsombud, ordförande i

drätselkammare eller kommunalnämnd tjänstgöra som sådant ombud. Det

synes riksdagen lämpligt att denna paragraf erhåller sådan formulering att

ortsombud alltid förutsättes skola utses genom särskilt val av kommun eller,

därest kommun så beslutar, genom val av drätselkammare eller kommunalnämnd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 388.

Med avseende å de i 5 § uppställda olika betingelserna för låns erhållande

vill riksdagen framhålla, att sparviljan torde kunna anses ådagalagd icke

blott genom företeende av sparbanksbok eller dylikt bevis från bank utan

också på annat sätt exempelvis genom att sökandena styrka sig äga tillgodohavanden

i egnahemsföretag eller kooperativ förening.

Med bifall till förevarande proposition har riksdagen dels till bidrag till

propaganda för planmässigt sparande för budgetåret 1937/1938 under femte

huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor; dels till Bosättningslånenåmnder

och ortsombud m. m. för budgetåret 1937/1938 under femte huvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor, dels till Ersättning för bestyr

med statens bosättning slån för samma budgetår under femte huvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag av 12,000 kronor, dels beslutat, att en statlig utlåningsfond,

benämnd Statens bosåttningslånefond, skall inrättas, dels medgivit,

att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder som av departementschefen förordats, dels ock såsom kapital för

fonden anvisat för budgetåret 1937/1938 under Utgifter för kapitalökning

rubriken »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

därav 1,500,000 kronor att utgå av lånemedel.

Stockholm den 4 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 389.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anslag till länsstyrelserna för

budgetåret 1937/1938 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 162.)

Till KONUNGEN.

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 146) att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Länsstyrelserna: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 beräkna ett förslagsanslag av 5,500,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.