Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om underlättande av möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanstalter.

1937-06-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:444, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om underlättande av möjligheterna för landsbygdens ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

1

Nr 444.

Godkänd av första kammaren den 11 jani 1937.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om underlättande av möjligheterna för landsbygdens

ungdom att bedriva studier vid vissa undervisningsanstalter.

(Statsutskottets utlåtande nr 183.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner 1:160 oell II: 394 har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

dels att under beaktande av i motionerna angivna synpunkter utredning

måtte vidtagas örn åtgärder till underlättande av möjligheterna att besöka

undervisningsanstalt för barn boende å ort, där sådan anstalt saknas, och

dels örn framläggande av de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.

Det i motionerna framställda yrkandet torde närmast åsyfta de allmänna

läroverken och med dem jämförliga läroanstalter men däremot icke de till

folkundervisningen hörande liksom ej heller de akademiska och med dessa

jämställda. Riksdagens vederbörande utskott har från skolöverstyrelsen erhållit

vissa uppgifter, som belysa fördelningen efter hemorter av lärjungarna

vid vissa av de läroanstalter, som motionärerna sålunda med sitt yrkande

avse. Uppgifterna finnas fogade såsom bilaga vid statsutskottets utlåtande

nr 183.

Nyssnämnda uppgifter giva vid handen, att landsbygdens barn — med

detta uttryckssätt avser riksdagen här och i det följande barn med hemort

utom skolkommunen — i ej ringa utsträckning besöka ifrågavarande läroanstalter.

Påfallande är också i vilken relativt stor omfattning det är för

dessa elever möjligt att deltaga i undervisningen, utan att inackordera sig å

den ort, där läroanstalten är belägen.

Därmed är emellertid enligt riksdagens mening icke ådagalagt, att landsbygdens

barn hava lika goda möjligheter som städernas att tillgodogöra sig

den högre undervisningen. Trots de förbättringar i detta avseende, som onekligen

åstadkommos genom 1927 års skolreform och för varje år ernås genom

snabbare, billigare och mer vittutgrenade kommunikationer, är det fortfarande

för landsbygdens barn, även örn inackordering kan undvikas, som

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 444—453.

1390 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 444.

regel förenat med svårigheter och uppoffringar att deltaga i undervisningen

vid läroanstalter, som städernas barn bekvämt kunna besöka. Landsbygdsbarnens

svårigheter i detta hänseende framträda särskilt i de fall, då hemmens

ekonomi är för svag för att bära utgifterna för barnens resor till den

ort, där läroanstalterna är belägen, eller för deras inackordering å denna ort.

I dessa fall kan man tala om en spärr vid tillträdet till den högre undervisningen,

åtminstone i den mån icke genom stipendier eller nedsättningar i

terminsavgifter sådana lättnader kunna beredas, att det blir för dessa hem

möjligt att bekosta undervisningen.

Vid de tidigare utredningarna i ämnet hava anvisats åtskilliga utvägar

till underlättande av studierna för fattiga, studiebegåvade barn. Riksdagen

fäster sålunda uppmärksamheten på att till Kungl. Maj:ts övervägande

sedan någon tid föreligger ett förslag från skolöverstyrelsen örn inrättande

av ett internat vid högre allmänna läroverket i Strängnäs, vilket uppslag

framfördes redan av 1918 års skolkommission. Riksdagen finner det önskvärt,

att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke förslag i ämnet

må kunna föreläggas riksdagen. Genom att inrätta internat i denna stad och

även i andra städer öppnas möjligheter att i viss utsträckning realisera det

i motionerna framförda önskemålet. Även studieunderstöd i andra former

till obemedlade eller mindre bemedlade men studiebegåvade barn kunna

tänkas giva resultat.

Yrkandet i motionerna åsyftar ej blott studiebegåvade barn, som befinna sig

i ekonomiskt ömmande omständigheter, utan över huvud taget barn, som icke

hava sitt hem å den ort, där skolan är belägen. Såvitt riksdagen kan finna,

är det vid en utredning av den vida syftning motionerna hava ofrånkomligt

att till behandling upptaga exempelvis frågan örn fördelningen över landet

av de läroanstalter, som här komma ifråga, och örn bidrag från landsbygden

till bestridande av läroanstalternas utgifter. Det bör nämligen icke förbises,

att — samtidigt som barnen i skolkommunerna kunna sägas vara framför

landsbygdens barn gynnade i fråga örn utbildningsmöjligheter — en ej oväsentlig

del av kostnaderna för denna utbildning bestrides av skolkommunerna själva.

Det kan i detta hänseende ifrågasättas, örn icke kostnaderna för den undervisning,

varom här är fråga, böra helt överflyttas på statsverket eller örn det

icke kan vara lämpligt att inrätta distrikt för den högre undervisningen, som

skulle hava att svara för en del av nämnda kostnader.

En utredning av den art, varom yrkande här framställts, kan alltså icke

undgå att taga ställning till frågan örn en omlägning i väsentliga avseenden

av det högre skolväsendet, och ett realiserande av de förslag, i vilka utredningen

kan komma att utmynna, kan förväntas för statsverket innebära kännbara

merutgifter.

Då emellertid de ovan antydda svårigheterna för landsbygdens barn att

följa undervisningen vid de högre skolorna blotta en allvarlig brist i vår nuvarande

skolorganisation och då frågan är av stor betydelse för landsbygden,

vill riksdagen icke motsätta sig förslaget, att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller

örn utredning i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelser Nr 444—445.

Riksdagen får sålunda, i anledning av ovannämnda motioner 1:160 och

11:394, anhålla, att Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida

icke förslag rörande upprättande av internat vid högre allmänna läroverket i

Strängnäs må kunna föreläggas riksdagen, ävensom föranstalta örn utredning

rörande underlättande i övrigt av möjligheterna för barn, boende å ort, där

allmänt läroverk och därmed jämförlig undervisningsanstalt saknas, att besöka

sådan anstalt.

Stockholm den 11 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 445.

Godkänd ar första kammaren den 9 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag om ändring i vissa

delar av civila tjänstepensionsreglementet den 30 juni

1934 (nr 442).

(Bankoutskottets utlåtande nr 78.)

Till Konungen.

Under åberopande av bankoutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 78, varav tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Majlis den 9 april 1937 dagtecknade proposition

nr 305, dels godkänt det förslag örn ändring i vissa delar av civila

tjänstepensionsreglementet den 30 juni 1934 (nr 442), som av utskottet framlagts

i dess berörda utlåtande, dels ock bifallit vad utskottet i övrigt i utlåtandet

hemställt.

Stockholm den 9 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.