Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-06-11 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:466, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 460.

1

Nr 466.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

framställning angående anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 193.)

Till KONUNGEN.

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 22) att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten

för budgetåret 1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av

6,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 23 april 1937 dagtecknad proposition,

nr 300, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad departementschefen anfört,

besluta örn igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten

till en sammanlagd kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor, dels

till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor, dels ock medgiva, att

kvarstående reservationer å de av 1933 och 1934 års riksdagar anvisade reservationsanslagen

till lån och subventioner lill främjande av enskild företagsamhet

må av Kungl. Majit under budgetåret 1937/1938 disponeras för

ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder, som av föredragande departementschefen

angivits.

I samband med Kungl. Majits förslag har riksdagen till behandling förehaft

vissa motionsvis väckta förslag.

Hjälpprogrammet i dess helhet och därmed sammanhängande spörsmål.

I motionerna I: 69 och lii 161 hemställes, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning i syfte att bereda

företag, som varaktigt nyanställer äldre, arbetslös tjänsteman, statsbidrag

llihang lill riksdagens protokoll 19,‘17. 14 sami. Nr 40G—467. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 466.

till täckande av de merkostnader för ordnandet av dennes pensionering, som

kunna uppkomma genom den anställdes högre ålder, samt om framläggande

inför riksdagen snarast möjligt av de förslag, denna utredning kan föranleda.

Vidare hemställes i motionerna I: 107 och II: 286, att riksdagen måtte hos

Kungl. Majit anhålla om utredning i syfte att främja arbetskraftens rörlighet

och begränsa strävandena att lokalt monopolisera arbetstillfällena samt

framläggande av de förslag, till vilka utredningen må föranleda.

I motionerna I: 108 och II: 217 hemställes, att riksdagen vid behandlingen

av frågan om medel till arbetslöshetens bekämpande ville med avseende å de

utsatta områdena beakta eller i skrivelse till Kungl. Majit upptaga de förslag

och synpunkter angående yrkesundervisning, främjande av småindustri och

hantverk, förtidspensionering av äldre arbetare till förmån för ortens yngre

arbetslösa samt möjligheterna att dit förlägga ny företagsamhet, vilka i motionen

närmare utvecklats.

Slutligen har i motionerna I: 185 och II: 381 hemställts, att riksdagen hos

Kungl. Majit ville anhålla om skyndsam och allsidig utredning rörande arten

och omfånget av arbetslösheten bland särskilt äldre privatanställda samt om

framläggande av de förslag till hävande eller lindrande av nämnda arbetslöshet,

vilka utredningen kan föranleda.

Med tillfredsställelse har riksdagen konstaterat, att arbetslöshetsläget under

det gångna året avsevärt förbättrats. Detta förhållande får emellertid

icke inbjuda till alltför optimistisk syn på framtiden. För nästa budgetår

synes dock viss sannolikhet tala för att arbetslösheten, såsom departementschefen

framhållit, skall sjunka ned till samma nivå som år 1929, då antalet

anmälda arbetslösa i medeltal utgjorde 10,000 per månad.

Det centrala problemet för arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår

kommer enligt departementschefen att bliva spörsmålet örn arbetslöshetens

betvingande inom de svårt hemsökta delarna av Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län ävensom, ehuru i mindre mån, inom vissa delar av Blekinge

och Norrbottens län. Tvenne utvägar träda därvid i förgrunden, nämligen

åtgärder för utflyttning av ledigbliven arbetskraft samt, i den mån så

ej kail ske, understödjande av ny företagsamhet, som ökar arbetstillgången.

Jämväl riksdagen anser, att arbetslöshetspolitiken under nästa budgetår

bör bedrivas enligt de sålunda angivna riktlinjerna, därvid den detaljerade

utformningen givetvis måste ske under hänsynstagande till olika lokala förhållanden.

Innan riksdagen övergår till att yttra sig beträffande vissa synpunkter,

som vid hjälpåtgärdernas vidtagande böra beaktas, vill riksdagen

förutskicka, att riksdagen är ense med departementschefen därom, att utredning

bör ske rörande de utvägar, som kunna anlitas för uppnående av en

mera fullständig likvidering av kvarstående arbetslöshet, samt att i samband

därmed bör verkställas en allmän översyn över de bestämmelser, som

reglera den samhälleliga hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Såvitt riksdagen kan bedöma, hava hittills vunna erfarenheter bekräftat

yrkesutbildningens lämplighet såsom medel för befrämjande av rörligheten

hos yngre arbetslösa. Det synes riksdagen därför angeläget att vidtagna åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 166.

3

gärder för utbildning av arbetslösa fullföljas och i möjligaste måll vidare utvecklas.

Icke minst bör därvid utbildningen av arbetskraft för skogsbrukets

och jordbrukets behov beaktas. Det av departementschefen framförda

uppslaget om statligt bidrag till yrkeskurser för utbildning av hembiträden

bör jämväl uppmärksammas. Vidare bör vid sidan av yrkesutbildningen

de åtgärder i övrigt övervägas, som kunna vara ägnade att befordra

arbetskraftens rörlighet. Riksdagen förutsätter sålunda, att Kungl. Majit

beaktar de synpunkter, som i berörda hänseenden angivits i motionerna I: 107

och II: 286 samt I: 108 och II: 217.

Såsom en viktig förutsättning för skapande av nya arbetstillfällen inom

de utsatta områdena har departementschefen upptagit spörsmålet om lättnader

i skattebördorna. Under rådande förhållanden kan självfallet icke

undvikas, att det höga skattetrycket avskräcker från anläggning av nya

företag. Att en omprövning igångsättes rörande möjligheterna att härutinnan

åstadkomma ändring, finner riksdagen för sin del välbetänkt. Därjämte

böra de uppslag prövas, som kunna leda till ökad sysselsättning. I

motionerna I: 108 och II: 217 framföras i avseende härå flera värdefulla

synpunkter, som äro förtjänta att uppmärksammas. Överhuvud taget synes

riksdagen någon meningsskiljaktighet icke råda därom, att alla de utvägar

och uppslag, som stå till buds för sanering av förhållandena inom de kvarstående

arbetslöshetsöarna, böra undersökas och övervägas.

I likhet med departementschefen måste emellertid riksdagen konstatera, att

avsevärd tid kommer att förflyta, innan en mera påtaglig effekt i form avökade

sysselsättningsmöjligheter kan uppnås. Under denna tid måste de

arbetslösa i största möjliga utsträckning beredas sysselsättning genom arbeten

av mera tillfällig art. För nästa budgetår har departementschefen därvid

givit ökat utrymme åt beredskapsarbeten, i vilka framför allt familjeförsörjare

skulle sysselsättas. Under förutsättning att, såsom departementschefen

jämväl uttalat, vid arbetenas utförande i största möjliga utsträckning anlitas

av arbetslöshetskommittéerna anvisad arbetskraft, har riksdagen icke något

alt erinra emot förslaget i denna del. Beredskapsarbeten böra emellertid

så planläggas och bedrivas, att de icke kvarhålla arbetskraft, som kan beredas

sysselsättning i öppna marknaden i övrigt. Det bör med andra ord tillses,

att för reservarbeten gällande bestämmelser i nu berörda hänseenden i

tillämpliga delar heaktas. Med hänsyn till skogs- och jordbrukets svårigheter

att under vissa perioder erhålla tillräcklig arbetskraft, böra vidare sådana

anordningar eftersträvas, som göra det möjligt att under nämnda tidsperioder

avbryta eller inskränka beredskapsarbeten. Beträffande urvalet av arbetsobjekt

vill riksdagen framhålla, att företräde under rådande förhållanden

böra givas åt arbeten, som i största möjliga utsträckning skapa direkta

arbetstillfällen. Slutligen anser sig riksdagen böra uttala, att, därest en mera

varaktig omläggning av arbetslöslietspolitikcn till förmån för faeredskapsarbetslinjen

skulle ifrågasättas, spörsmålet örn lämpligt organ för handhavandet

av de ärenden, som kräva central handläggning, dessförinnan överväges

och förslag i ämnet underställes riksdagen.

De åtgärder, som hittills vidtagits för att bispringa arbetslösa tjänstemän,

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 466.

synas riksdagen alltjämt böra fullföljas saint de förslag beaktas, som i avseende

härå framförts i motionerna I: 69 och II: 161, I: 108 och II: 217 samt

I: 185 och II: 381. Enligt vad riksdagen har sig bekant pågår för närvarande

inom Stockholms stad utredning för utrönande av arbetslöshetens faktiska

omfattning inom denna grupp av hjälpbehövande. Riksdagen förutsätter, att

Kungl. Maj:t inhämtar kännedom örn det resultat, vartill denna utredning

må komma. För övrigt utgår riksdagen från, att den av departementschefen

bebådade arbetslöshetsräkningen kommer att omfatta jämväl ifrågavarande

kategori.

Särskilda frågor.

I motionerna I: 334 och II: 589 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk

till Lysekil fortfarande måtte bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare hemställes i motionerna I: 335 och 11:590, att riksdagen måtte besluta

fortsätta utbyggandet av inomskärsfarleden Strömstad—Göteborg, del

Sannesfjorden—-Isvikskilen, till 4.5 meters djup enligt av ingenjör G. Berglund

omarbetad plan, alternativ II, till en kostnadssumma av 3,180,000 kronor,

att utföras i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi som statligt beredskapsarbete,

samt till arbetets påbörjande anvisa för budgetåret 1937/1938

500,000 kronor från anslaget till beredskapsarbeten.

Därjämte har i motionerna I: 337 och II: 592 hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av frågan om anslag till arbetslöshetens bekämpande måtte besluta,

att av medlen till beredskapsarbeten — eventuellt av medlen till reservarbeten

m. m. — ett belopp av 500,000 kronor måtte på vissa angivna

villkor och i enlighet med utfärdade närmare bestämmelser få användas som

bidrag till skogsvårdsarbeten på enskilda skogar i de utsatta områdena.

Vad departementschefen anfört rörande vattenavledningsföretaget Lyckebyån

föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Redan vid fjolårets riksdag förelåg frågan örn anläggandet av ett vitplåtvalsverk

i Lysekil. Departementschefen ansåg sig emellertid böra avstå från

att då påkalla riksdagens medverkan för företagets igångsättande. Sedan

dess hava ytterligare utredningar ägt rum. Med hänsyn till de resultat, som

därvid framkommit, anser sig departementschefen nu sakna anledning att

ytterligare överväga ifrågavarande uppslag. Såsom riksdagen förut framhållit

böra alla möjligheter övervägas, som kunna vara ägnade att skapa bestående

arbetstillfällen inom de svårast hemsökta orterna. Riksdagen, som

förutsätter, att departementschefen ingående granskat i dylikt hänseende förefintligt

undersöknings- och beräkningsmaterial, saknar anledning att med

hänsyn till de synpunkter, som framkommit i motionerna I: 334 och II: 589,

göra annat uttalande än att riksdagen förväntar, att Kungl. Maj:! även i fortsättningen

undersöker alla möjligheter, som kunna vara ägnade att skapa bestående

arbetstillfällen även å ifrågavarande ort.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 466.

5

Vid fjolårets riksdag behandlades jämväl spörsmålet örn utförande av en

inomskärsfarled Sannäsfjorden—Isvikskilen för en beräknad totalkostnad av

3,180,000 kronor. Riksdagen ansåg därvid, att å Kungl. Majit bolde ankomma

att, efter vederbörande myndigheters hörande, pröva lämpligheten av företagets

igångsättande såsom ett led bland övriga åtgärder för bekämpande av

den i orten rådande arbetslösheten. Med anledning av motionerna I: 335 och

II: 590 har riksdagen endast velat framhålla, att vad sålunda uttalats alltjämt

böra äga giltighet.

I motionerna I: 337 och II: 592 angivas vissa skogsvårdsåtgärder å enskildas

skogar såsom lämpliga arbetsobjekt. Jämväl riksdagen är av den uppfattningen,

att dylika arbeten förtjäna övervägas. Riksdagen har för den skull

icke något att erinra emot, att Kungl. Maj:t vidtager åtgärder i detta syfte.

Anslagsberäkning m. m.

Såsom förut framhållits har riksdagen ansett, alt möjlighet bör beredas för

anordnande av beredskapsarbeten i den omfattning departementschefen angivit.

De verkställda beräkningarna av medelsbehovet härför hava ej heller

givit riksdagen anledning till erinran.

Liksom departementschefen anser riksdagen, att den fortsatta låne- och

subventionsverksamheten i första rummet bör avse att främja tillkomsten av

ny företagsamhet framför allt inom de svårast hemsökta landsdelarna. Därvid

bör dock alltjämt iakttagas, att statens bistånd lämnas under sådana former,

att konkurrens olika företag emellan undvikes samt statsmakterna varken

formellt eller reellt bindas för fortsatta stödåtgärder gentemot de företag,

som bispringas. Den fortsatta dispositionen av lån- och subvenlionsanslagen

föranleder således icke någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

bemyndigat Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad riksdagen i det föregående

anfört, besluta örn igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten

till en sammanlagd kostnad för staten av högst 15,000,000 kronor;
dels

till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1937/1938

under femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att kvarstående reservationer å de av 1933 och 1934 års

riksdagar anvisade reservationsanslagen till lån och subventioner till främjande

av enskild företagsamhet må av Kungl. Maj:t under budgetåret 1937/

1938 disponeras för ifrågavarande ändamål enligt de ändrade grunder, som

av riksdagen i det föregående angivits.

Stockholm den 11 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.