Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- * och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-06-11 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:468, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- * och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 468.

1

Nr 468.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- *

och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 140 och memorial nr 178.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 hade Kungl. Majit (punkterna 128, 145, 147, 149,

162, 164 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående lönereglering

för vissa kommunalt anställda lärare, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett

förslagsanslag av 1,250,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor

ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

ett förslagsanslag av 80,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag

av 3,565,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. lif sami. Nr If68.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 4-68.

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 344,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern ett förslagsanslag av 115,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av 280,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag

av 145,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag av 880,000

* kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna

ett förslagsanslag av 19,000 kronor;

dels till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,600,000

kronor;

dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,300,000

kronor;

dels ock till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 18,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 270, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

I. besluta, att ej mindre lärase vid folk- och småskolor samt vid statens

egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i rikets nordligaste

gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna, än även av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna befattningshavare vid

sjukvårdsanstalter, barnhem, arbetsstugor och skolhem skola i enlighet

med vad departementschefen till nämnda protokoll yttrat från och med

den 1 januari 1938 åtnjuta avlöning jämlikt ett protokollet bilagt förslag

till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor.

II. besluta, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare skola

äga att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt

dyrortstillägg enligt samma grunder, som gälla för befattningshavare

i statens tjänst;

III. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och

andra befattningshavare må under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938

utgå enligt samma grunder, som gälla för statens befattningshavare vid

s. k. nyreglerade verk;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 468.

IV. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunderna för statsbidrag till bestridande av kostnaderna för avlöning

åt ifrågavarande lärare och andra befattningshavare samt bemyndiga

Kungl. Majit att utfärda därav föranledda författningsbestämmelser;

V. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och

tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de

ovannämnda avlöningsbestämmelserna eller eljes stå i samband därmed,

ävensom de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares

pensionsrätt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits;

VI. medgiva, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola samt lärare

vid mindre folkskola och sådan biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tills vidare ed smmöesidigrätt till minst fyra månaders

uppsägning, samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende

jämställda befattningshavare må, under förutsättning att de underkasta

sig ovannämnda avlöningsreglemente, vid ingången av januari

1938 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg

frånräknat — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

VII. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och

andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie befattningar men icke

vilja underkasta sig ovannämnda avlöningsreglemente och icke heller

kunna därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938 utgå enligt nu gällande bestämmelser;

VIII. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola

gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna av sjuårig och de

fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs, icke överstiga 35 och, vad beträffar

de två högsta klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans

styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga om den sjuåriga lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga

lärokursens fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är

fråga örn nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda

skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning

inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt,

i fråga örn de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på varje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 468.

avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma;

dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst 72 parallellavdelningar,

där ej Kungl. Maj:t, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt

fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937

—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,055,300 kronor;

IX. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga örn statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola gälla:

1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal

mellanskola må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga

35 och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30,

såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda

antal något överskrides.

2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,

i fråga örn skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där

det icke är fråga örn nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på

varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma, samt, i fråga om skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar

komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas

inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst

119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t, efter framställning av

överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer;

b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937

—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer, dock med iakttagande av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet anfört rörande tillfällig löneförbättring

åt lärare i manlig slöjd;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 468.

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,595,400 kronor;

X. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 80,600,000;

XI. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,565,000 kronor;

XII. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 344,000 kronor;

XIII. a) medgiva, att Axel och Sofia Alms stiftelse må efter särskild

prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag

till avlönande av lärare vid stiftelsens barnhem i Rådan i Spånga socken,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,

som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande

av lärare vid folk- och småskolor;

b) till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 110,000

kronor;

XIV. till Folkskolor m. m.i Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 280,000 kronor;

XV. till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor;

XVI. till Folkskolor m. m.i Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 880,000 kronor;

XVII. till Folkskolor m. m.i Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor;

XVIII, a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/

1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre

folkskola, skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1937/1938;

b) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida

yrkesbestämd högre folkskola må, i huvudsaklig överensstämmelse

med hittills tillämpade grunder, anordnas som praktisk mellanskola;

c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

XIX. a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/

1937 angående statsunderstöd till anordnande av parallellundervisning

vid folkhögskola, från och med budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning

tills vidare;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 468.

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 1,300,000 kronor;

XX. till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 16,000,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland andra

följande motioner, nämligen:

dels en motion (I: 249), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

bland annat följande ändringar i propositionen nr 270,

1) att folk- och småskollärares tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt

senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,

dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,

där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna

obligatoriska undervisningstiden till 34 V* veckor;

2) att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare

skall utgöra ettdera av 34 l/a veckor, 36 veckor eller 39 veckor,

med löner avpassade i relation till lästiden;

dels två likalydande motioner (I: 284 och II: 538) vari hemställts,

bland annat, att riksdagen måtte besluta att efter en övergångsperiod

av 3 l/ä år, alltså den 1 juli 1941, ordinarie manlig lärare vid folkskola

placeras i lönegrad B 17, ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola i lönegrad

B 15 och ordinarie småskollärarinna i lönegrad B 9, samt att vid

övergångsperiodens slut tjänstgöringsskyldigheten för lärarpersonalen i

dess helhet fastställes till 39 veckor per år att uttagas i enlighet med

de närmare anvisningar, som senare må i vederbörlig ordning kunna

meddelas; att riksdagen vidare måtte besluta att nämnda övergångsperiod

så anordnas, att de i 15, 13 och 7 lönegraderna placerade lärarkategorierna

efter l1/* år, d. v. s. den 1 juli 1939, uppflyttas till respektive

16, 14 och 8 lönegraderna samt att i samband härmed tjänstgöringsskyldigheten

under tiden till den 1 juli 1941 fastställes till lägst 36 veckor;

samt att riksdagen även i övrigt, särskilt med avseende på övergångsbestämmelserna,

måtte iakttaga vad i motiveringen till motionerna

anförts;

dels två likalydande motioner (I: 285 och II: 534) vari hemställts, att

riksdagen måtte] besluta om att i fortsättningen liksom hitintills inom

samma områden och till samma belopp, som angives i kungörelsen nr

469 av den 5 november 1924, särskilda lönetillägg skola utgå till lärare

inom vissa av rikets nordliga gränsorter;

dels en motion (II: 470), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Majit skyndsamt måtte låta utreda

frågan örn utsträckning av lästiden för lärarna i flerklassiga undervisningsavdelningar

utöver 347a veckor, genom att barnen under viss

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 468.

del av läsåret uppdelas i skilda undervisningsavdelningar, samt att

Kungl. Majit därefter ville vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan

föranleda;

dels en motion (II: 490), vari hemställts, att riksdagen vid beslut om

förändrade avlöningsförhållanden för lärarkåren vid rikets folk- och småskolor

måtte uttala, att kommunerna skola hålla nu ordinarie lärare

skadeslösa för genom regleringen eventuellt inträdd försämring i deras

löne- och andra förmåner, som tillförsäkrats dem vid befattningens tillträdande;
dels

en motion (II: 491), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla

propositionen nr 270 med bland annat den ändringen, att de särskilda

lönetillägg, som enligt kungörelsen nr 469/1924 utgå till lärare vid folkskolor

inom rikets nordligaste gränsorter, de s. k. finnbygdstilläggen, tillerkännas

lärarna inom berörda skoldistrikt även i fortsättningen;

dels en motion (11:531), vari hemställts, bland annat, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn förslag till sådan organisation

av skolväsendet och lärarnas arbetsuppgifter, att lärarna beredas

arbete under längre tid av året än vad nu är fallet;

dels en motion (11:532), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

bland annat följande ändringar i proposition nr 270,

att folk- och småskollärar tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt

senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,

dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,

där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna

obligatoriska undervisningstiden till 34 l/t veckor,

samt att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare

skall utgöra ettdera av 34 V* veckor, 36 veckor eller 39 veckor

med löner avpassade i relation till lästiden;

dels en motion (11:537), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor

erhålla ett statligt lönetillägg å 300 kronor årligen samt att vederbörligt

avlöningsanslag måtte höjas med belopp, som erfordras för bifall

till ovannämnda förslag;

dels ock en motion (11:542), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring i förslaget till avlöningsreglemente för folk- och

småskolans lärare, att samtliga lärare vid folkskola inplaceras i lönegraden

B 17 och samtliga lärare vid småskola i lönegraden B 10, dock

att under en övergångstid av två och ett halvt år, räknat från löneregleringens

ikraftträdande, lärare i distrikt med en årlig lästid understigande

39 veckor skall hänföras, lärare vid folkskola till lönegraden

B 16 och lärare vid småskola till lönegraden B 9 samt att vederbörliga

avlöningsanslag måtte höjas med belopp, som erfordras för bifall till

ovannämnda förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 4-68.

Under den långvariga behandlingen av frågan om ändrade grunder för

avlönande av folk- och småskollärare har någon större tvekan icke försports

rörande behovet av en reglering av lönerna för dessa befattningshavare.

Frågan synes numera befinna sig i det skick, att ståndpunkt kan

tagas till detta ekonomiskt vittutseende löneregleringsspörsmål. Att ytterligare

uppskjuta löneregleringen till dess resultatet av den pågående allmänna

översynen av det statliga lönesystemet föreligger, lärer icke vara

påkallat. Riksdagen vill emellertid i likhet med departementschefen

framhålla, att den reglering av lärarlönerna, som alltså även enligt riksdagens

mening nu bör företagas, måste i olika hänseenden betraktas och

utformas såsom ett provisorium med hänsyn till den pågående allmänna

löneutredningen.

Att den ifrågasatta löneregleringen utformas i anslutning till det lönesystem,

som gäller för statsförvaltningen i allmänhet, kan vara lämpligt

framför allt med hänsyn till folkskollärarkårens sedan länge uttalade önskan

örn en reglering av lönerna efter dessa principer. Önskvärt synes också vara

att erhålla en viss likformighet i lönesättningen för de befattningshavare,

vilkas lön helt eller till den övervägande delen bestrides medelst statsmedel.

De tekniska svårigheter, som möta vid försök att på de kommunalt

anställda lärarna tillämpa bruttolönesystem, hava enligt riksdagens mening

i det föreliggande förslaget fått en lösning, som ur praktiska synpunkter

synes kunna godtagas. Riksdagen godkänner således i princip det av Kungl.

Majit förordade lönesystemet.

Därest som norm för lönesättningen väljes det statliga lönesystemet,

träder i förgrunden frågan örn till vilka lönegrader i nämnda system

lärarna böra hänföras. Vid övervägandet av denna fråga har, såsom framgår

av den föreliggande utredningen, särskild hänsyn tagits till den särställning

i fråga örn tjänstgöringsförhållandena, som dessa lärare intaga

i jämförelse med andra befattningshavare, i det tjänstgöringstiden eller

tjänstgöringsskyldigheten icke är för alla lärare av samma omfattning,

utan växlar från en minimitid av 3472 upp till 39 veckor av årets 52.

Under nuvarande förhållanden gäldar staten hela den kontanta lön,

som belöper på minimitiden av 34 V2 veckor, medan skoldistrikten för överstigande

undervisningstid som regel hava att betala särskild kontant gottgörelse,

vilken alltså tillkommer lärarna utöver den statliga kontantlönen.

Riksdagen har beträffande frågan örn lönegradsplaceringen för ifrågavarande

lärare beslutat, att ordinarie manlig lärare vid folkskola skall

från den 1 juli 1938 hänföras till lönegraden B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, införda löneplanen, därest lästiden utgör 39

veckor årligen, till lönegraden B 16, därest lästiden utgör 3672 veckor

årligen, och till lönegraden B 15, därest lästiden utgör 347a veckor år
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr J+68.

ligen samt att lönen skall linder förra hälften av kalenderåret 1938

utgå enligt den av Kungl. Majit föreslagna lönedifferentieringen, att

ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola skall hänföras till samma lönegrad

som manlig lärare, dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta

löneklassen inom vederbörande lönegrad samt att ordinarie lärare

vid småskola skall efter en övergångsperiod av fyra och ett halvt år,

alltså från och med den 1 juli 1942, hänföras till lönegraden B 9 i omförmälda

löneplan ävensom från och med nämnda tidpunkt åläggas en

tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor årligen. Tillika har riksdagen beslutat,

att sistnämnda övergångsperiod skall så anordnas, att ordinarie

lärare vid småskola från och med den 1 januari 1938 hänföres, vid skolor

med en lästid av högst 36 veckor årligen till lönegraden B 7, vid skolor

med en lästid av mer än 36 men ej 39 veckor till lönegraden B 8 och

vid skolor med en lästid av 39 veckor till lönegraden B 9, och att sådan

lärare, som den 1 juli 1940 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 7, skall

från och med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 8, i samband

varmed ordinarie lärare vid småskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet

av lägst 36 Va veckor årligen.

I samband med behandlingen av frågan örn lönesättningen för småskollärarinnor

har departementschefen i likhet med 1936 års lärarlönesakkunniga

avstyrkt ett av lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid

folkskolor framställt krav på en högre lönegradsplacering än småskollärare.

Denna fråga har berörts i två motioner, II: 491 och II: 537, i vilka framställts

yrkande örn att ifrågavarande lärare skulle, så länge de innehava

tjänst som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola,

tillerkännas ett årligt lönetillägg av 300 kronor.

Den tjänstgöring, som åligger nämnda lärare, är, såsom i motionerna påpekats,

både till arten och omfattningen mera krävande än den, som i allmänhet

uttages av småskollärarinnor. Det synes riksdagen därför skäligt,

att ifrågavarande lärare komma i åtnjutande av löneförmåner, som något

överstiga dem, som komma småskollärarinnorna till del. Den omständigheten,

att de biträdande lärarbefattningarna och de mindre folkskolorna

äro stadda under avveckling, lärer icke kunna åberopas som ett skäl mot

en sådan åtgärd, därest åt löneförbättringen gives karaktären av ett särskilt

lönetillägg, att innehavas, så länge vederbörande tjänstgör i den egenskap,

som ger lönetillägget dess berättigande. Riksdagen kan emellertid

icke på grundval av den nu föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning

örn vilken ersättning, som kan anses utgöra en skälig kompensation

för nämnda lärares särskilda åligganden, och vill därför begränsa

sig till att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag i ämnet

till 1938 års riksdag.

Beträffande icke-ordinarie lärare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ickeordinarie

folkskollärare skulle inplaceras i lönegraderna 14, 15 och 16 i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 468.

löneplanen för extra ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen

och icke-ordinarie småskollärare i lönegraderna 6, 7 och 8 i samma löneplan.

Ifrågavarande lärare skulle således åtnjuta lön tre löneklasser under

den, som gäller för motsvarande ordinarie befattningshavare.

Riksdagen har för sin del icke funnit skäl föreligga för ett frångående

av Kungl. Maj:ts förslag örn att icke-ordinarie lärare bör avlönas tre

löneklasser lägre än motsvarande ordinarie befattningshavare. Uppmärksammas

bör, att det statliga lönesystem, som ''avses skola tillämpas

även för dessa befattningshavare, inrymmer betydande fördelar, exempelvis

rätt till löneklassuppflyttning.

I anslutning till vad som föreslagits i de i denna del likalydande motionerna

I: 249 och II: 532 anser riksdagen, att det vid den slutliga utformningen

av avlöningsreglementets bestämmelser bör övervägas, huruvida

icke avlöningen till icke-ordinarie lärare bör fastställas till en viss lönegrad

med anknytning till en bestämd årlig tjänstetid. Därvid synes det

ligga närmast till hands att utgå från att icke-ordinarie lärare skall åtnjuta

avlöning enligt den lönegrad, som enligt vad riksdagen nyss anfört

skulle tillämpas för extra ordinarie lärare med en årlig lästid av 39 veckor

(273 dagar), och att sålunda samtliga icke-ordinarie lärare för varje i

lästiden ingående dag erhålla V273 av årslönen enligt vederbörande löneklass

inom nämnda lönegrad.

Propositionen innefattar icke något förslag till reglering av öv ni ngslärarnäs

avlöningsförhållanden. I likhet med departementschefen och

vissa motionärer anser riksdagen, att spörsmålet om dessa lärares anställnings-

och avlöningsförhållanden bör underkastas särskild utredning,

vilken bör bedrivas så skyndsamt, som ämnets invecklade natur medgiver.

Vad riksdagen enligt det föregående beslutat medför icke någon ändring

i Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar för nästa budgetår.

Vid den efterföljande behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsreglemente

torde riksdagen, som icke har något att erinra mot

de allmänna principerna för utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning,

icke behöva särskilt beröra de ändringar i reglementet, som betingas

av de riksdagens beslut, vilka i det föregående omnämnts. Det

må ankomma på Kungl. Majit att vidtaga dessa ändringar och de jämkningar

i övrigt i reglementet, som kunna föranledas av vad riksdagen här

nedan yttrar beträffande vissa särskilda paragrafer i reglementsförslaget.

Likaledes må Kungl. Majit vara oförhindrad att ombesörja den formella

överarbetning och vidtaga de smärre modifikationer i övrigt, som vid

den slutliga redigeringen av nämnda författning kunna befinnas erforderliga.

I specialmotiveringen till 3 § har departementschefen yttrat, att an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 468.

talet veckotimmar torde liksom hittills böra regleras genom de i undervisningsplanen

för rikets folkskolor intagna timplanerna. Riksdagen finnér

det för egen del önskvärt, att avlöningsreglementet lämnar föreskrifter

även beträffande denna del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet och vill

därför förorda, att bestämmelser i ämnet intagas i reglementet. Dessa bestämmelser

kunna lämpligen utformas med utgångspunkt från det av 1936

års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget och alltså ålägga ordinarie

lärare skyldighet att meddela undervisning: lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola under minst 28

och högst 30 veckotimmar samt lärare vid småskola under minst 24 och

högst 28 veckotimmar. För lärare vid småskola, till vilken även hänvisats

någon eller några av folkskolestadiets årsklasser bör gälla den undervisningsskyldighet,

som stadgas för lärare vid mindre folkskola. Det

synes befogat att i reglementet inrymma rätt för skolöverstyrelsen eller

i vissa fall statens vederbörande folkskolinspektör att medgiva minskning

av veckotjänstgöringen med en eller annan timme.

Riksdagen har övervägt, huruvida lärare vid småskola bör åläggas en

maximi tjänstgöring av upp till 30 timmar per vecka. Denna mertjänstgöring

skulle kunna utnyttjas till förstärkning av undervisningen, exempelvis

för beredande av en mer individualiserad undervisning åt barn, som äro i

behov därav. Riksdagen anser sig dock icke kunna för närvarande bedöma

lämpligheten av en sådan anordning, men förutsätter, att Kungl. Maj: t tager

frågan under omprövning och, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen

framlägger förslag i ämnet.

Vid den slutliga utformningen av 4 § i avlöningsreglementet rörande

differentiering av lönen efter lästiden och reglementet i övrigt bör beaktas,

att lästiden inom vissa skoldistrikt kan hava olika längd vid olika skolor.

Denna svårighet gör sig, låt vara under en övergångsperiod, gällande jämväl

vid ett genomförande av riksdagens i det föregående angivna beslut.

Därest lästiden vid folk- eller småskola i något fall utsträckes utöver

den i vederbörlig ordning fastställda lästiden endast för viss begränsad

tid eller — såsom exempelvis vid B 3-skolor under de år nyintagning av

elever äger rum — för vissa perioder, bör lärare givetvis icke erhålla

uppfattning i högre lönegrad. I dylika fall bör särskild övertidsersättning

utgå till läraren enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Beträffande de under 7 § föreslagna lönetursbestämmelserna har riksdagen

allenast ansett sig böra uttala önskvärdheten av att, till undvikande

av tolkningstvister, i de särskilda bestämmelserna angående lönetursrätten

för lärare vid småskola uttryckligen utsäges under a) att med anställning

som ordinarie lärare vid folk- eller småskola skall jämställas anställning

tills vidare med minst fyra månaders uppsägning dels vid mindre folkskola,

dels ock som biträdande lärare vid folkskola och att under c)

skall inbegripas varje vikariat å folkskollärarbefattning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 468.

Enligt 11 § i det föreslagna avlöningsreglementet skall ersättning får

tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyller fordringarna i gällande

boställsordning, jämte bränsle utgå med för olika hyresgrupper angivna

belopp. Riksdagen finner ifrågavarande av Kungl. Majit föreslagna

föreskrift böra äga tillämpning, åtminstone intill dess erfarenheten

ådagalagt att en annan utformning av densamma kan vara tillrådlig.

Kungl. Majits under 12 § framlagda förslag beträffande utgående av

kallortstillägg anser sig riksdagen kunna i huvudsak godkänna. Vad angår

icke-ordinarie lärare (jfr 29 och 31 §§), synes emellertid vara att befara,

att det av Kungl. Majit föreslagna utbetalningssättet kan vålla svårigheter

vid uträkningen av det kallortstillägg, som skall utgå till dessa befattningshavare.

Ifrågasättas kan, örn icke åt denna del av förslaget med

hänsyn härtill bör givas en annan utformning vid den slutliga överarbetningen

av författningsförslaget.

Departementschefen har enligt specialmotiveringen till 12 § i likhet med

1936 års lärarlönesakkunniga utgått ifrån, att i och med löneregleringen

de särskilda lönetillägg skola upphöra, som för närvarande utgå enligt kungörelsen

nr 141/1920 angående särskilda lönetillägg åt lärarna inom vissa

skoldistrikt i Västerbottens och Norrbottens län och nr 469/1924 angående

särskilda lönetillägg åt lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste

gränsorter. I de likalydande motionerna I: 285 och lii 534 samt

i motionen lii 491 har föreslagits, att de sistnämnda lönetilläggen skola

utgå i fortsättningen liksom hittills. De lönetillägg, som utgå jämlikt

kungörelsen nr 141/1920, äro enligt riksdagens mening till sin principiella

karaktär att jämställa med kallortstillägg. Då riksdagen nyss godkänt

förslaget om införandet av kallortstillägg för lärarpersonal inom de norra

delarna av landet, anser riksdagen i likhet med Kungl. Majit skäl icke

föreligga, att tillägg jämlikt sistnämnda kungörelse fortfarande skola utgå.

De lönetillägg åter, som utgå enligt kungörelsen nr 469/1924, synas hava

en något annan karaktär, såsom betingade bland annat av de säregna,

undervisningen försvårande språkförhållandena inom vissa delar av de

nordligaste gränsorterna. Riksdagen kan emellertid icke på grundval

av den föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning om i vad mån

situationen förändras genom den nu ifrågavarande löneregleringen och

vill med hänsyn härtill hos Kungl. Majit anhålla om utredning, huruvida

och i vad mån ifrågavarande särskilda lönetillägg kunna anses

böra utgå även för tiden efter löneregleringens genomförande.

Enligt 16 § i förslaget till avlöningsreglemente skall kvinnlig lärare vid

ledighet för havandeskap eller barnsbörd under en tid av högst tre månader

i löneavseende för sådan tid avstå ett belopp, motsvarande det i

14 § angivna tjänstledighetsavdraget. Riksdagen, som icke har något att

häremot erinra, vill emellertid framhålla, att ifrågavarande tidrymd måhända

bör angivas till 90 dagar i syfte att ernå överensstämmelse med

vad i motsvarande hänseende föreskrivits beträffande andra befattnings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr J+68.

havare. Samtidigt vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke sådan ledighet

bör uttagas inom viss tid, som av Kungl. Majit bestämmes.

Jämlikt 18 § skall lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

från sin befattning för att uppehålla mot denna svarande tjänst i annat

skoldistrikt, under tiden för ledigheten avstå hela lönen jämte i förekommande

fall kallortstillägg. Riksdagen, som erfarit, att den föreslagna bestämmelsen

ansetts komma att vålla svårigheter i redovisnings- och rekvisitionshänseende,

anser sig icke kunna nu bedöma, huruvida förslaget i

denna del är tillfredsställande, men utgår från att spörsmålet i samband

med den definitiva utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning

blir föremål för ytterligare övervägande.

Enligt 35 § skall lärare, som omedelbart före den tidpunkt, då reglementet

träder i kraft, innehar ordinarie befattning, men icke vill underkasta

sig reglementets villkor och bestämmelser och icke heller kan därtill

lagligen förbindas, göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande

skolstyrelse före viss av Kungl. Majit bestämd tidpunkt. Lärare, som före

sistnämnda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall enligt samma bestämmelser

varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande bestämmelser tillkommande

avlöningsförmåner m. m. I nämnda avlöningsförmåner skall

enligt förslaget icke inbegripas provisorisk avlöningsförbättring och ej

heller de ovannämnda, till lärare inom vissa norrländska skoldistrikt utgående

särskilda lönetilläggen.

Riksdagen godkänner Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Likaledes godkänner riksdagen den av Kungl. Majit ifrågasatta avgränsningen

av löneregleringen. Ej endast lärare vid folk- och småskolor

samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i

rikets nordligaste gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna utan

även föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och

arbetsstugor samt lärare vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och barnhem

böra således komma i åtnjutande av de nyreglerade lönerna.

Löneregleringen kommer enligt Kungl. Majits förslag att i vissa hänseenden

inverka på de nu gällande statsbidragsgrunderna. Statens

bidrag till lärarnas löner skall enligt förslaget motsvara den avlöning, vartill

lärarna äro berättigade enligt avlöningsreglementets bestämmelser,

efter avdrag för varje lärare av det belopp, vartill hyresersättningen enligt

bestämmelserna i reglementsförslaget uppgår för en tjänstebostad av den

storlek, boställsordningen angiver för respektive lärare. Som villkor för

erhållande av statsbidrag förutsättes bland annat skola gälla, att skoldistrikt

icke får bevilja några löne- eller pensionsförmåner att utgå till lärare

utöver reglementets föreskrifter för sådan tjänstgöring, som lärare är skyldig

att fullgöra för den enligt reglementet utgående avlöningen. Dock skall

enligt förslaget i det fall, att lärare, som vid reglementets ikraftträdande

innehar ordinarie tjänst, genom löneregleringen lider minskning i honom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 468.

före ikraftträdandet tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed

förbunden pensionsrätt, statsbidrag till sådan lärares lön utgå allenast under

villkor, att skoldistriktet iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda

minskning. Departementschefen har beträffande bestämmelsen örn

skyldighet för skoldistrikt att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning

framhållit, att det enligt hans uppfattning vore rimligt, att bestämmelsen

finge avse det faktiska löneläget vid övergången till den nya

löneregleringen, oavsett huruvida förekommande tilläggsförmåner kunde

anses läraren tillförsäkrade på ett rättsligen bindande sätt eller ej.

I motionen II: 490 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att kommunerna

skola halla nu ordinarie lärare skadeslösa för genom regleringen

eventuellt inträdd försämring i deras löne- och andra förmåner, som tillförsäkrats

dem vid befattningens tillträdande. Av motiveringen framgår,

att yrkandet avser att bereda garantier mot att de förmåner i form av vissa

framtida ålderstillägg, som tillförsäkrats lärare vid deras anställning, skulle

kunna genom löneregleringen förminskas.

Riksdagen tillägger Kungl. Maj:ts förslag örn skyldighet för skoldistrikt

att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning den innebörden, att

det har avseende jämväl å sådana särskilda löneförmåner, som av kommun

ställts i utsikt för lärare, exempelvis i form av ålderstillägg, men vilka läraren

icke hunnit tillträda vid tidpunkten för löneregleringens genomförande.

Det syfte, som det motionsvis framställda yrkandet vill främja, anser

riksdagen alltså hava blivit tillgodosett redan genom Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har icke någon annan erinran att framställa mot Kungl.

Maj:ts förslag till ändrade statsbidragsgrunder än att riksdagen anser

sig böra besluta, att skoldistrikts skyldighet att hålla lärare skadeslös

för minskning i lön eller pension skall inbegripa jämväl extra ordinarie

lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör såsom ytterligare villkor

för erhållande av statsbidrag gälla, att skyldighet av skoldistriktet

ålägges vederbörande redogörare att till statens intressekontor redovisa

belopp, som läraren önskar genom avdrag å sin avlöning avsätta för

intressekontorsändamål.

Till de lärare, som övergå på det nya lönesystemet, bör i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag utgå dyrtidstillägg efter de för befattningshavare

vid nyreglerade verk gällande grunder ävensom provisoriskt

dyrortstillägg. Riksdagen har intet att erinra emot, att dyrtidstilllägg

efter oförändrade grunder utgå till lärare, som ej önska erhålla lön

enligt det nya lönesystemet. Mot vad av Kungl. Majit föreslagits rörande

tidpunkten för löneregleringens genomförande och

om beviljande av engångsersättning av statsmedel till de lärare,

som övergå till det nya lönesystemet, synes någon erinran ej vara att framställa.

I anslutning till vad av departementschefen anförts, vill riksdagen

framhålla vikten av att åtgärder vidtagas i syfte att för skoldistrikten under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 468.

lätta övergången till det nya lönesystemet genom erforderliga jämkningar

i gällande grunder angående rätt till förskott å statsbidrag, som påverkas

av löneregleringen.

Beträffande de i propositionen i övrigt framförda, löneregleringen

berörande förslagen vill riksdagen slutligen

framhålla, att riksdagen icke har något att erinra emot att Kungl.

Majit utfärdar de tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförande av de nya avlöningsbestämmelserna

eller eljes stå i samband därmed, ävensom de provisoriska föreskrifter angående

ifrågavarande befattningshavares pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet

angivits.

Departementschefen har också berört frågan om de ändrade bestämmelser

i pensionshänseende, vilka i övrigt kunna påkallas genom löneregleringen,

och förklarat sig icke vara beredd att nu framlägga förslag

i ämnet. Departementschefen har emellertid framhållit nödvändigheten

av att de nya pensionsbestämmelserna erhålla retroaktiv giltighet,

nämligen för de befattningshavare, som avgå med pension efter

löneregleringens genomförande men före de nya pensionsbestämmelsernas

ikraftträdande, och har jämväl antytt möjligheten av ett utsträckande av

bestämmelsernas retroaktiva giltighet ännu något längre tillbaka. Riksdagen

saknar anledning att ingå på dessa frågor, men anser sig böra

framhålla vikten av att en viss försiktighet iakttages vid avfattningen av

de bestämmelser, som avse att meddela retroaktiv giltighet åt de nya föreskrifterna

i pensionshänseende.

Riksdagen övergår härefter till att behandla de i kapitel II av statsrådsprotokollet

framlagda anslagsberäkningarna för budgetåret 1937/1938 m. m.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1937/1938 m. m.

1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor. 2. Förslagsanslaget

till bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande anslag

till förevarande ändamål för nästa budgetår kommer riksdagen

att framdeles i särskild skrivelse anmäla sitt beslut.

3. Förslagsanslaget till bidrag tiil avlöning åt lärare vid folkskolor.

Detta anslag är för budgetåret 1936/1937 uppfört med 62,350,000 kronor.

Riksdagens i det föregående vidtagna jämkningar i de av Kungl.

Majit föreslagna lönebestämmelserna hava icke någon inverkan på beräkningen

av förevarande anslag för nästa budgetår. Riksdagen har

icke något att erinra mot de föreliggande anslagskalkylerna, vilka utmynna

i en anslagsökning för nästa budgetår av 18,250,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 468.

4. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:ts under

denna punkt berörda förslag om att förevarande anslag skulle för nästa

budgetår uppföras med 3,565,000 kronor har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

5. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. Kungl. Maj:ts under denna

punkt berörda förslag örn höjning av förevarande anslag för nästa budgetår

med 49,000 kronor till 344,000 kronor har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

6. Förslagsanslaget till bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva, att statsbidrag

ur förevarande anslag måtte kunna efter särskild prövning av

Kungl. Majit utgå jämväl till avlönande av lärare vid det av Axel och

Sofia Alms stiftelse upprättade barnhemmet i Rådan inom Spånga socken.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle anslaget för nästa budgetår

bestämmas till 110,000 kronor. Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit har

icke givit riksdagen anledning till erinran.

7. Förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter. Enligt Kungl. Majits förslag skulle anslaget för budgetåret

1937/1938 uppföras med 280,000 kronor. Riksdagen, som i anledning

av föreliggande anslagsberäkningar erinrar örn vad riksdagen

i det föregående yttrat beträffande de särskilda lönetillägg, som utgå

enligt kungörelsen nr 469/1924, har intet att erinra mot beräkningarna.

8. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Från förevarande

anslag, som nu är uppfört med 106,000 kronor, kan statsbidrag

nu endast utgå till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor inom de tre nordligaste länen.

I statsrådsprotokollet har föreslagits, att bidragsrätten skulle utsträckas

till att gälla skolhem och arbetsstugor jämväl i andra delar av landet.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats till 140,000 kronor.

Mot ifrågavarande förslag har riksdagen intet att erinra.

9. Förslagsanslaget till bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majits under denna

punkt berörda förslag innebär en anslagsminskning med 20,000 kronor.

Mot ifrågavarande förslag har riksdagen intet att erinra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 468.

10. Förslagsanslaget till bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av en ny klassavdelning vid

skolan och en anslagsminskning med 3,500 kronor. Mot förslaget har

riksdagen icke något att erinra.

11. Förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor. I riksstaten

för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med 1,330,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, dels att gällande restriktiva bestämmelser

med avseende å statsbidrag till anordnande av manlig slöjd i

högre folkskolor skola upphävas från och med nästa budgetår, dels ock

att åt Kungl. Maj:t lämnas ett generellt bemyndigande att bestämma

om yrkesbestämd högre folkskolas erkännande såsom praktisk mellanskola.

Det av Kungl. Majit beräknade medelsbehovet (1,400,000 kronor), vilket

ej påverkas av det förutberörda förslaget om lönereglering för folk- och

småskollärare, förutsätter fortsatt giltighet av de bestämmelser, som för

innevarande budgetår gälla angående statsunderstöd till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola. Kungl. Majits ifrågavarande förslag

hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

12. Förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor. Kungl. Majit

har föreslagit, att gällande bestämmelser med avseende å statsbidrag

till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola skola äga tilllämpning

tills vidare samt att anslaget, som icke beröres av förutberörda

löneregleringsförslag, för nästa budgetår uppföres med oförändrat

belopp, 1,300,000 kronor. De under denna punkt berörda förslagen

hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

13. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter. Detta anslag är för budgetåret

1936/1937 uppfört med 20,200,000 kronor.

Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 16,000,000 kronor.

Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till annan

erinran än att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden lärer

böra för nästa budgetår bestämmas till 18,400,000 kronor. I gällande

grunder angående dyrtidstillägg vidtagna ändringar böra givetvis äga

motsvarande tillämpning å till lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter utgående dyrtidstillägg. Riksdagen, som uppmärksammat,

att några författningsbestämmelser icke meddelats rörande

utgående av dyrtidstillägg till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor, oaktat bestämmandet av

löneförmånerna för dessa befattningshavare genomgående grundats på

Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. lif sami. Nr 1/68.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 1+68.

den principen, att de i avseende å den kontanta lönen skola vara jämställda

med småskollärarpersonal, anser erforderligt, att sådana bestämmelser

meddelas i anslutning till vad som gäller för sistnämnda personal.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

1. beslutat, att för ej mindre lärare vid folk- och småskolor samt vid

statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i rikets

nordligaste gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna, än även

vid de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars

1937 angivna befattningshavare vid sjukvårdsanstalter, barnhem, arbetsstugor

och skolhem skall genomföras lönereglering från och med den 1

januari 1938;

2. beslutat, att ordinarie manlig lärare vid folkskola skall från och

med den 1 juli 1938 hänföras till lönegraden B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, införda löneplanen, därest lästiden utgör 39

veckor årligen, till lönegraden B 16, därest lästiden utgör 36 7* veckor

årligen, och till lönegraden B 15, därest lästiden utgör 341/i veckor årligen,

samt att lönen skall under förra hälften av kalenderåret 1938

utgå på sätt riksdagen här ovan angivit;

3. beslutat, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola skall hänföras

till samma lönegrad som manlig lärare, dock utan rätt att åtnjuta lön

enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad;

4. beslutat, att ordinarie lärare vid småskola skall efter en övergångsperiod

av fyra och ett halvt år, alltså från och med den 1 juli 1942,

hänföras till lönegraden B 9 i omförmälda löneplan ävensom från och

med nämnda tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor

årligen; skolande sagda övergångsperiod så anordnas, att sådan lärare

från och med den 1 januari 1938 hänföres, vid skolor med en lästid av

högst 36 veckor årligen till lönegraden B 7, vid skolor med en lästid av

mer än 36 men ej 39 veckor till lönegraden B 8 och vid skolor med en

lästid av 39 veckor till lönegraden B 9, och att sådan lärare, som den

1 juli 1940 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 7, skall från och med

sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 8, i samband varmed ordinarie

lärare vid småskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet av lägst

36 V* veckor årligen;

5. beslutat, att de lärare och andra befattningshavare, som under 1.

angivits, skola i övrigt i enlighet med vad departementschefen till omförmälda

statsrådsprotokoll yttrat men med iakttagande av vad riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 468.

dagen i det föregående anfört åtnjuta avlöning jämlikt det i statsrådsprotokollet

berörda förslaget till avlöningsreglemente för lärare vid folkoch

småskolor;

6. beslutat, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare skola

äga att under tiden den 1 januari—den 00 juni 1938 uppbära provisoriskt

dyrortstillägg enligt samma grunder, som gälla för befattningshavare

i statens tjänst;

7. medgivit, att dyrtidstillägg till de under 1. nämnda lärare och

andra befattningshavare må under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens befattningshavare

vid s. k. nyreglerade verk;

8. godkänt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunderna för

statsbidrag till bestridande av kostnaderna för avlöning åt ifrågavarande

lärare och andra befattningshavare, dock med iakttagande av vad riksdagen

i det föregående anfört, samt bemyndigat Kungl. Majit att utfärda

därav föranledda författningsbestämmelser;

9. bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och

tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de

ovannämnda avlöningsbestämmelserna eller eljes stå i samband därmed,

ävensom de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares

pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet angivits;

10. medgivit, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola samt sådan

lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders

uppsägning, samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende

jämställda befattningshavare må, under förutsättning att de underkasta

sig ovannämnda avlöningsbestämmelser, vid ingången av januari

1938 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg

frånräknat — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

11. medgivit, att dyrtidstillägg till de underl 1. nämnda lärare och

andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie befattningar men icke

vilja underkasta sig ovannämnda avlöningsbestämmelser och icke heller

kunna därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938 utgå enligt nu gällande allmänna grunder, dock med iakttagande

av vad riksdagen ovan anfört;

12. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 80,600,000 kronor;

13. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1937/

1938 anvisat ett förslagsanslag av 3,565,000 kronor;

14. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushålls
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 468.

göromål vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 344,000 kronor;

15. a) medgivit, att Axel och Sofia Alms stiftelse må efter särskild

prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till

avlönande av lärare vid stiftelsens barnhem i Rådan i Spånga socken,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,

som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande

av lärare vid folk- och småskolor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 110,000

kronor;

16. till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 280,000 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 880,000 kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor;

20. a) beslutat, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/

1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre

folkskola, skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1937/1938;

b) medgivit, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida

yrkesbestämd högre folkskola må, i huvudsaklig överensstämmelse

med hittills tillämpade grunder, anordnas som praktisk mellanskola;

c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

21. a) beslutat, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/1937

angående statsunderstöd till anordnande av parallellundervisning vid

folkhögskola, från och med budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning

tills vidare;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

förslagsanslag av 1,300,000 kronor;

22. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 18,400,000 kronor;

23. beslutat hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till

1938 års riksdag angående tillerkännande av särskilt lönetillägg åt lärare

vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 468.

24. beslutat hos Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag, huruvida

och i vad mån ovannämnda åt lärare vid folkskolor inom vissa av

rikets nordligaste gränsorter utgående särskilda lönetillägg böra tillerkännas

sådana lärare även för tiden efter den 31 december 1937.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till kommunala

flickskolor och kommunala mellanskolor kommer riksdagen att i särskild

skrivelse anmäla sina beslut.

Stockholm den 11 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.