Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- * och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1937-06-11 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1937:468, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- * och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 468.
1
Nr 468.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående lönereglering för folk- *
och småskollärare m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 140 och memorial nr 178.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 hade Kungl. Majit (punkterna 128, 145, 147, 149,
162, 164 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående lönereglering
för vissa kommunalt anställda lärare, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1937/1938
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett
förslagsanslag av 1,250,000 kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
ett förslagsanslag av 1,800,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
ett förslagsanslag av 80,000,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag
av 3,565,000 kronor;
Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. lif sami. Nr If68.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 4-68.
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 344,000
kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern ett förslagsanslag av 115,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av 280,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag
av 145,000 kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag av 880,000
* kronor;
dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna
ett förslagsanslag av 19,000 kronor;
dels till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,600,000
kronor;
dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,300,000
kronor;
dels ock till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 18,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 270, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att
I. besluta, att ej mindre lärase vid folk- och småskolor samt vid statens
egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i rikets nordligaste
gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna, än även av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna befattningshavare vid
sjukvårdsanstalter, barnhem, arbetsstugor och skolhem skola i enlighet
med vad departementschefen till nämnda protokoll yttrat från och med
den 1 januari 1938 åtnjuta avlöning jämlikt ett protokollet bilagt förslag
till avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor.
II. besluta, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare skola
äga att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt
dyrortstillägg enligt samma grunder, som gälla för befattningshavare
i statens tjänst;
III. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och
andra befattningshavare må under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938
utgå enligt samma grunder, som gälla för statens befattningshavare vid
s. k. nyreglerade verk;
3
Riksdagens skrivelse Nr 468.
IV. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
grunderna för statsbidrag till bestridande av kostnaderna för avlöning
åt ifrågavarande lärare och andra befattningshavare samt bemyndiga
Kungl. Majit att utfärda därav föranledda författningsbestämmelser;
V. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och
tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de
ovannämnda avlöningsbestämmelserna eller eljes stå i samband därmed,
ävensom de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares
pensionsrätt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivits;
VI. medgiva, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola samt lärare
vid mindre folkskola och sådan biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd tills vidare ed smmöesidigrätt till minst fyra månaders
uppsägning, samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende
jämställda befattningshavare må, under förutsättning att de underkasta
sig ovannämnda avlöningsreglemente, vid ingången av januari
1938 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg
frånräknat — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då
fortfarande ägt giltighet;
VII. medgiva, att dyrtidstillägg till de under I. nämnda lärare och
andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie befattningar men icke
vilja underkasta sig ovannämnda avlöningsreglemente och icke heller
kunna därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938 utgå enligt nu gällande bestämmelser;
VIII. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga om statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal flickskola
gälla:
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal
flickskola må, vad beträffar de fem lägre klasserna av sjuårig och de
fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs, icke överstiga 35 och, vad beträffar
de två högsta klasserna, icke överstiga 30, såvida icke skolans
styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag
utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,
i fråga om den sjuåriga lärokursens fem lägsta klasser och den sexåriga
lärokursens fyra lägsta klasser, minst 35 lärjungar eller, där det icke är
fråga örn nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande särskilda
skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje avdelning
inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma, samt,
i fråga örn de två högsta klasserna, minst 30 lärjungar komma på varje
4
Riksdagens skrivelse Nr 468.
avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom densamma;
dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst 72 parallellavdelningar,
där ej Kungl. Maj:t, efter framställning av överstyrelsen, för särskilt
fall annorlunda bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937
—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor
med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunder bestämmer;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,055,300 kronor;
IX. a) besluta, att för budgetåret 1937/1938 skall i fråga örn statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola gälla:
1. Antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal
mellanskola må, vad beträffar skolans tre lägre årsklasser, icke överstiga
35 och, vad beträffar skolans högsta årsklass, icke överstiga 30,
såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda
antal något överskrides.
2. Efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt fall må statsbidrag
utgå till högst så stort antal parallellavdelningar inom varje årsklass,
som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början,
i fråga örn skolans tre lägsta årsklasser, minst 35 lärjungar eller, där
det icke är fråga örn nyintagen klass och efter överstyrelsens beprövande
särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på
varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom
densamma, samt, i fråga om skolans högsta årsklass, minst 30 lärjungar
komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas
inom densamma; dock må statsbidrag utgå till sammanlagt högst
119 parallellavdelningar, där ej Kungl. Maj:t, efter framställning av
överstyrelsen, för särskilt fall annorlunda bestämmer;
b) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli 1937
—den 30 juni 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer, dock med iakttagande av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet anfört rörande tillfällig löneförbättring
åt lärare i manlig slöjd;
5
Riksdagens skrivelse Nr 468.
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,595,400 kronor;
X. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 80,600,000;
XI. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,565,000 kronor;
XII. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 344,000 kronor;
XIII. a) medgiva, att Axel och Sofia Alms stiftelse må efter särskild
prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag
till avlönande av lärare vid stiftelsens barnhem i Rådan i Spånga socken,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,
som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande
av lärare vid folk- och småskolor;
b) till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 110,000
kronor;
XIV. till Folkskolor m. m.i Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 280,000 kronor;
XV. till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor;
XVI. till Folkskolor m. m.i Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 880,000 kronor;
XVII. till Folkskolor m. m.i Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor;
XVIII, a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/
1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre
folkskola, skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1937/1938;
b) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida
yrkesbestämd högre folkskola må, i huvudsaklig överensstämmelse
med hittills tillämpade grunder, anordnas som praktisk mellanskola;
c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;
XIX. a) besluta, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/
1937 angående statsunderstöd till anordnande av parallellundervisning
vid folkhögskola, från och med budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning
tills vidare;
6
Riksdagens skrivelse Nr 468.
b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 1,300,000 kronor;
XX. till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland andra
följande motioner, nämligen:
dels en motion (I: 249), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
bland annat följande ändringar i propositionen nr 270,
1) att folk- och småskollärares tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt
senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,
dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,
där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna
obligatoriska undervisningstiden till 34 V* veckor;
2) att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare
skall utgöra ettdera av 34 l/a veckor, 36 veckor eller 39 veckor,
med löner avpassade i relation till lästiden;
dels två likalydande motioner (I: 284 och II: 538) vari hemställts,
bland annat, att riksdagen måtte besluta att efter en övergångsperiod
av 3 l/ä år, alltså den 1 juli 1941, ordinarie manlig lärare vid folkskola
placeras i lönegrad B 17, ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola i lönegrad
B 15 och ordinarie småskollärarinna i lönegrad B 9, samt att vid
övergångsperiodens slut tjänstgöringsskyldigheten för lärarpersonalen i
dess helhet fastställes till 39 veckor per år att uttagas i enlighet med
de närmare anvisningar, som senare må i vederbörlig ordning kunna
meddelas; att riksdagen vidare måtte besluta att nämnda övergångsperiod
så anordnas, att de i 15, 13 och 7 lönegraderna placerade lärarkategorierna
efter l1/* år, d. v. s. den 1 juli 1939, uppflyttas till respektive
16, 14 och 8 lönegraderna samt att i samband härmed tjänstgöringsskyldigheten
under tiden till den 1 juli 1941 fastställes till lägst 36 veckor;
samt att riksdagen även i övrigt, särskilt med avseende på övergångsbestämmelserna,
måtte iakttaga vad i motiveringen till motionerna
anförts;
dels två likalydande motioner (I: 285 och II: 534) vari hemställts, att
riksdagen måtte] besluta om att i fortsättningen liksom hitintills inom
samma områden och till samma belopp, som angives i kungörelsen nr
469 av den 5 november 1924, särskilda lönetillägg skola utgå till lärare
inom vissa av rikets nordliga gränsorter;
dels en motion (II: 470), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl. Majit skyndsamt måtte låta utreda
frågan örn utsträckning av lästiden för lärarna i flerklassiga undervisningsavdelningar
utöver 347a veckor, genom att barnen under viss
7
Riksdagens skrivelse Nr 468.
del av läsåret uppdelas i skilda undervisningsavdelningar, samt att
Kungl. Majit därefter ville vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan
föranleda;
dels en motion (II: 490), vari hemställts, att riksdagen vid beslut om
förändrade avlöningsförhållanden för lärarkåren vid rikets folk- och småskolor
måtte uttala, att kommunerna skola hålla nu ordinarie lärare
skadeslösa för genom regleringen eventuellt inträdd försämring i deras
löne- och andra förmåner, som tillförsäkrats dem vid befattningens tillträdande;
dels
en motion (II: 491), vari hemställts, att riksdagen måtte bifalla
propositionen nr 270 med bland annat den ändringen, att de särskilda
lönetillägg, som enligt kungörelsen nr 469/1924 utgå till lärare vid folkskolor
inom rikets nordligaste gränsorter, de s. k. finnbygdstilläggen, tillerkännas
lärarna inom berörda skoldistrikt även i fortsättningen;
dels en motion (11:531), vari hemställts, bland annat, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn förslag till sådan organisation
av skolväsendet och lärarnas arbetsuppgifter, att lärarna beredas
arbete under längre tid av året än vad nu är fallet;
dels en motion (11:532), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
bland annat följande ändringar i proposition nr 270,
att folk- och småskollärar tjänstgöringstid inom samtliga skoldistrikt
senast från och med läsåret 1942—1943 skall utgöra 39 veckor,
dock med rätt för de skoldistrikt, som så önska, att i läraravdelningar,
där två eller flera årsklasser undervisas samtidigt, begränsa den för lärjungarna
obligatoriska undervisningstiden till 34 l/t veckor,
samt att intill den 1 juli 1942 tjänstgöringstiden för folk- och småskollärare
skall utgöra ettdera av 34 V* veckor, 36 veckor eller 39 veckor
med löner avpassade i relation till lästiden;
dels en motion (11:537), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor
erhålla ett statligt lönetillägg å 300 kronor årligen samt att vederbörligt
avlöningsanslag måtte höjas med belopp, som erfordras för bifall
till ovannämnda förslag;
dels ock en motion (11:542), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring i förslaget till avlöningsreglemente för folk- och
småskolans lärare, att samtliga lärare vid folkskola inplaceras i lönegraden
B 17 och samtliga lärare vid småskola i lönegraden B 10, dock
att under en övergångstid av två och ett halvt år, räknat från löneregleringens
ikraftträdande, lärare i distrikt med en årlig lästid understigande
39 veckor skall hänföras, lärare vid folkskola till lönegraden
B 16 och lärare vid småskola till lönegraden B 9 samt att vederbörliga
avlöningsanslag måtte höjas med belopp, som erfordras för bifall till
ovannämnda förslag.
8
Riksdagens skrivelse Nr 4-68.
Under den långvariga behandlingen av frågan om ändrade grunder för
avlönande av folk- och småskollärare har någon större tvekan icke försports
rörande behovet av en reglering av lönerna för dessa befattningshavare.
Frågan synes numera befinna sig i det skick, att ståndpunkt kan
tagas till detta ekonomiskt vittutseende löneregleringsspörsmål. Att ytterligare
uppskjuta löneregleringen till dess resultatet av den pågående allmänna
översynen av det statliga lönesystemet föreligger, lärer icke vara
påkallat. Riksdagen vill emellertid i likhet med departementschefen
framhålla, att den reglering av lärarlönerna, som alltså även enligt riksdagens
mening nu bör företagas, måste i olika hänseenden betraktas och
utformas såsom ett provisorium med hänsyn till den pågående allmänna
löneutredningen.
Att den ifrågasatta löneregleringen utformas i anslutning till det lönesystem,
som gäller för statsförvaltningen i allmänhet, kan vara lämpligt
framför allt med hänsyn till folkskollärarkårens sedan länge uttalade önskan
örn en reglering av lönerna efter dessa principer. Önskvärt synes också vara
att erhålla en viss likformighet i lönesättningen för de befattningshavare,
vilkas lön helt eller till den övervägande delen bestrides medelst statsmedel.
De tekniska svårigheter, som möta vid försök att på de kommunalt
anställda lärarna tillämpa bruttolönesystem, hava enligt riksdagens mening
i det föreliggande förslaget fått en lösning, som ur praktiska synpunkter
synes kunna godtagas. Riksdagen godkänner således i princip det av Kungl.
Majit förordade lönesystemet.
Därest som norm för lönesättningen väljes det statliga lönesystemet,
träder i förgrunden frågan örn till vilka lönegrader i nämnda system
lärarna böra hänföras. Vid övervägandet av denna fråga har, såsom framgår
av den föreliggande utredningen, särskild hänsyn tagits till den särställning
i fråga örn tjänstgöringsförhållandena, som dessa lärare intaga
i jämförelse med andra befattningshavare, i det tjänstgöringstiden eller
tjänstgöringsskyldigheten icke är för alla lärare av samma omfattning,
utan växlar från en minimitid av 3472 upp till 39 veckor av årets 52.
Under nuvarande förhållanden gäldar staten hela den kontanta lön,
som belöper på minimitiden av 34 V2 veckor, medan skoldistrikten för överstigande
undervisningstid som regel hava att betala särskild kontant gottgörelse,
vilken alltså tillkommer lärarna utöver den statliga kontantlönen.
Riksdagen har beträffande frågan örn lönegradsplaceringen för ifrågavarande
lärare beslutat, att ordinarie manlig lärare vid folkskola skall
från den 1 juli 1938 hänföras till lönegraden B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, införda löneplanen, därest lästiden utgör 39
veckor årligen, till lönegraden B 16, därest lästiden utgör 3672 veckor
årligen, och till lönegraden B 15, därest lästiden utgör 347a veckor år
-
9
Riksdagens skrivelse Nr J+68.
ligen samt att lönen skall linder förra hälften av kalenderåret 1938
utgå enligt den av Kungl. Majit föreslagna lönedifferentieringen, att
ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola skall hänföras till samma lönegrad
som manlig lärare, dock utan rätt att åtnjuta lön enligt högsta
löneklassen inom vederbörande lönegrad samt att ordinarie lärare
vid småskola skall efter en övergångsperiod av fyra och ett halvt år,
alltså från och med den 1 juli 1942, hänföras till lönegraden B 9 i omförmälda
löneplan ävensom från och med nämnda tidpunkt åläggas en
tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor årligen. Tillika har riksdagen beslutat,
att sistnämnda övergångsperiod skall så anordnas, att ordinarie
lärare vid småskola från och med den 1 januari 1938 hänföres, vid skolor
med en lästid av högst 36 veckor årligen till lönegraden B 7, vid skolor
med en lästid av mer än 36 men ej 39 veckor till lönegraden B 8 och
vid skolor med en lästid av 39 veckor till lönegraden B 9, och att sådan
lärare, som den 1 juli 1940 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 7, skall
från och med sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 8, i samband
varmed ordinarie lärare vid småskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet
av lägst 36 Va veckor årligen.
I samband med behandlingen av frågan örn lönesättningen för småskollärarinnor
har departementschefen i likhet med 1936 års lärarlönesakkunniga
avstyrkt ett av lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid
folkskolor framställt krav på en högre lönegradsplacering än småskollärare.
Denna fråga har berörts i två motioner, II: 491 och II: 537, i vilka framställts
yrkande örn att ifrågavarande lärare skulle, så länge de innehava
tjänst som lärare vid mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola,
tillerkännas ett årligt lönetillägg av 300 kronor.
Den tjänstgöring, som åligger nämnda lärare, är, såsom i motionerna påpekats,
både till arten och omfattningen mera krävande än den, som i allmänhet
uttages av småskollärarinnor. Det synes riksdagen därför skäligt,
att ifrågavarande lärare komma i åtnjutande av löneförmåner, som något
överstiga dem, som komma småskollärarinnorna till del. Den omständigheten,
att de biträdande lärarbefattningarna och de mindre folkskolorna
äro stadda under avveckling, lärer icke kunna åberopas som ett skäl mot
en sådan åtgärd, därest åt löneförbättringen gives karaktären av ett särskilt
lönetillägg, att innehavas, så länge vederbörande tjänstgör i den egenskap,
som ger lönetillägget dess berättigande. Riksdagen kan emellertid
icke på grundval av den nu föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning
örn vilken ersättning, som kan anses utgöra en skälig kompensation
för nämnda lärares särskilda åligganden, och vill därför begränsa
sig till att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag i ämnet
till 1938 års riksdag.
Beträffande icke-ordinarie lärare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ickeordinarie
folkskollärare skulle inplaceras i lönegraderna 14, 15 och 16 i
10
Riksdagens skrivelse Nr 468.
löneplanen för extra ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen
och icke-ordinarie småskollärare i lönegraderna 6, 7 och 8 i samma löneplan.
Ifrågavarande lärare skulle således åtnjuta lön tre löneklasser under
den, som gäller för motsvarande ordinarie befattningshavare.
Riksdagen har för sin del icke funnit skäl föreligga för ett frångående
av Kungl. Maj:ts förslag örn att icke-ordinarie lärare bör avlönas tre
löneklasser lägre än motsvarande ordinarie befattningshavare. Uppmärksammas
bör, att det statliga lönesystem, som ''avses skola tillämpas
även för dessa befattningshavare, inrymmer betydande fördelar, exempelvis
rätt till löneklassuppflyttning.
I anslutning till vad som föreslagits i de i denna del likalydande motionerna
I: 249 och II: 532 anser riksdagen, att det vid den slutliga utformningen
av avlöningsreglementets bestämmelser bör övervägas, huruvida
icke avlöningen till icke-ordinarie lärare bör fastställas till en viss lönegrad
med anknytning till en bestämd årlig tjänstetid. Därvid synes det
ligga närmast till hands att utgå från att icke-ordinarie lärare skall åtnjuta
avlöning enligt den lönegrad, som enligt vad riksdagen nyss anfört
skulle tillämpas för extra ordinarie lärare med en årlig lästid av 39 veckor
(273 dagar), och att sålunda samtliga icke-ordinarie lärare för varje i
lästiden ingående dag erhålla V273 av årslönen enligt vederbörande löneklass
inom nämnda lönegrad.
Propositionen innefattar icke något förslag till reglering av öv ni ngslärarnäs
avlöningsförhållanden. I likhet med departementschefen och
vissa motionärer anser riksdagen, att spörsmålet om dessa lärares anställnings-
och avlöningsförhållanden bör underkastas särskild utredning,
vilken bör bedrivas så skyndsamt, som ämnets invecklade natur medgiver.
Vad riksdagen enligt det föregående beslutat medför icke någon ändring
i Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar för nästa budgetår.
Vid den efterföljande behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsreglemente
torde riksdagen, som icke har något att erinra mot
de allmänna principerna för utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning,
icke behöva särskilt beröra de ändringar i reglementet, som betingas
av de riksdagens beslut, vilka i det föregående omnämnts. Det
må ankomma på Kungl. Majit att vidtaga dessa ändringar och de jämkningar
i övrigt i reglementet, som kunna föranledas av vad riksdagen här
nedan yttrar beträffande vissa särskilda paragrafer i reglementsförslaget.
Likaledes må Kungl. Majit vara oförhindrad att ombesörja den formella
överarbetning och vidtaga de smärre modifikationer i övrigt, som vid
den slutliga redigeringen av nämnda författning kunna befinnas erforderliga.
I specialmotiveringen till 3 § har departementschefen yttrat, att an
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 468.
talet veckotimmar torde liksom hittills böra regleras genom de i undervisningsplanen
för rikets folkskolor intagna timplanerna. Riksdagen finnér
det för egen del önskvärt, att avlöningsreglementet lämnar föreskrifter
även beträffande denna del av lärarnas tjänstgöringsskyldighet och vill
därför förorda, att bestämmelser i ämnet intagas i reglementet. Dessa bestämmelser
kunna lämpligen utformas med utgångspunkt från det av 1936
års lärarlönesakkunniga framlagda förslaget och alltså ålägga ordinarie
lärare skyldighet att meddela undervisning: lärare vid folkskola, lärare
vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola under minst 28
och högst 30 veckotimmar samt lärare vid småskola under minst 24 och
högst 28 veckotimmar. För lärare vid småskola, till vilken även hänvisats
någon eller några av folkskolestadiets årsklasser bör gälla den undervisningsskyldighet,
som stadgas för lärare vid mindre folkskola. Det
synes befogat att i reglementet inrymma rätt för skolöverstyrelsen eller
i vissa fall statens vederbörande folkskolinspektör att medgiva minskning
av veckotjänstgöringen med en eller annan timme.
Riksdagen har övervägt, huruvida lärare vid småskola bör åläggas en
maximi tjänstgöring av upp till 30 timmar per vecka. Denna mertjänstgöring
skulle kunna utnyttjas till förstärkning av undervisningen, exempelvis
för beredande av en mer individualiserad undervisning åt barn, som äro i
behov därav. Riksdagen anser sig dock icke kunna för närvarande bedöma
lämpligheten av en sådan anordning, men förutsätter, att Kungl. Maj: t tager
frågan under omprövning och, därest så befinnes erforderligt, för riksdagen
framlägger förslag i ämnet.
Vid den slutliga utformningen av 4 § i avlöningsreglementet rörande
differentiering av lönen efter lästiden och reglementet i övrigt bör beaktas,
att lästiden inom vissa skoldistrikt kan hava olika längd vid olika skolor.
Denna svårighet gör sig, låt vara under en övergångsperiod, gällande jämväl
vid ett genomförande av riksdagens i det föregående angivna beslut.
Därest lästiden vid folk- eller småskola i något fall utsträckes utöver
den i vederbörlig ordning fastställda lästiden endast för viss begränsad
tid eller — såsom exempelvis vid B 3-skolor under de år nyintagning av
elever äger rum — för vissa perioder, bör lärare givetvis icke erhålla
uppfattning i högre lönegrad. I dylika fall bör särskild övertidsersättning
utgå till läraren enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.
Beträffande de under 7 § föreslagna lönetursbestämmelserna har riksdagen
allenast ansett sig böra uttala önskvärdheten av att, till undvikande
av tolkningstvister, i de särskilda bestämmelserna angående lönetursrätten
för lärare vid småskola uttryckligen utsäges under a) att med anställning
som ordinarie lärare vid folk- eller småskola skall jämställas anställning
tills vidare med minst fyra månaders uppsägning dels vid mindre folkskola,
dels ock som biträdande lärare vid folkskola och att under c)
skall inbegripas varje vikariat å folkskollärarbefattning.
12
Riksdagens skrivelse Nr 468.
Enligt 11 § i det föreslagna avlöningsreglementet skall ersättning får
tjänstebostad, som i väsentliga avseenden uppfyller fordringarna i gällande
boställsordning, jämte bränsle utgå med för olika hyresgrupper angivna
belopp. Riksdagen finner ifrågavarande av Kungl. Majit föreslagna
föreskrift böra äga tillämpning, åtminstone intill dess erfarenheten
ådagalagt att en annan utformning av densamma kan vara tillrådlig.
Kungl. Majits under 12 § framlagda förslag beträffande utgående av
kallortstillägg anser sig riksdagen kunna i huvudsak godkänna. Vad angår
icke-ordinarie lärare (jfr 29 och 31 §§), synes emellertid vara att befara,
att det av Kungl. Majit föreslagna utbetalningssättet kan vålla svårigheter
vid uträkningen av det kallortstillägg, som skall utgå till dessa befattningshavare.
Ifrågasättas kan, örn icke åt denna del av förslaget med
hänsyn härtill bör givas en annan utformning vid den slutliga överarbetningen
av författningsförslaget.
Departementschefen har enligt specialmotiveringen till 12 § i likhet med
1936 års lärarlönesakkunniga utgått ifrån, att i och med löneregleringen
de särskilda lönetillägg skola upphöra, som för närvarande utgå enligt kungörelsen
nr 141/1920 angående särskilda lönetillägg åt lärarna inom vissa
skoldistrikt i Västerbottens och Norrbottens län och nr 469/1924 angående
särskilda lönetillägg åt lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste
gränsorter. I de likalydande motionerna I: 285 och lii 534 samt
i motionen lii 491 har föreslagits, att de sistnämnda lönetilläggen skola
utgå i fortsättningen liksom hittills. De lönetillägg, som utgå jämlikt
kungörelsen nr 141/1920, äro enligt riksdagens mening till sin principiella
karaktär att jämställa med kallortstillägg. Då riksdagen nyss godkänt
förslaget om införandet av kallortstillägg för lärarpersonal inom de norra
delarna av landet, anser riksdagen i likhet med Kungl. Majit skäl icke
föreligga, att tillägg jämlikt sistnämnda kungörelse fortfarande skola utgå.
De lönetillägg åter, som utgå enligt kungörelsen nr 469/1924, synas hava
en något annan karaktär, såsom betingade bland annat av de säregna,
undervisningen försvårande språkförhållandena inom vissa delar av de
nordligaste gränsorterna. Riksdagen kan emellertid icke på grundval
av den föreliggande utredningen bilda sig en uppfattning om i vad mån
situationen förändras genom den nu ifrågavarande löneregleringen och
vill med hänsyn härtill hos Kungl. Majit anhålla om utredning, huruvida
och i vad mån ifrågavarande särskilda lönetillägg kunna anses
böra utgå även för tiden efter löneregleringens genomförande.
Enligt 16 § i förslaget till avlöningsreglemente skall kvinnlig lärare vid
ledighet för havandeskap eller barnsbörd under en tid av högst tre månader
i löneavseende för sådan tid avstå ett belopp, motsvarande det i
14 § angivna tjänstledighetsavdraget. Riksdagen, som icke har något att
häremot erinra, vill emellertid framhålla, att ifrågavarande tidrymd måhända
bör angivas till 90 dagar i syfte att ernå överensstämmelse med
vad i motsvarande hänseende föreskrivits beträffande andra befattnings
-
13
Riksdagens skrivelse Nr J+68.
havare. Samtidigt vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke sådan ledighet
bör uttagas inom viss tid, som av Kungl. Majit bestämmes.
Jämlikt 18 § skall lärare, som i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
från sin befattning för att uppehålla mot denna svarande tjänst i annat
skoldistrikt, under tiden för ledigheten avstå hela lönen jämte i förekommande
fall kallortstillägg. Riksdagen, som erfarit, att den föreslagna bestämmelsen
ansetts komma att vålla svårigheter i redovisnings- och rekvisitionshänseende,
anser sig icke kunna nu bedöma, huruvida förslaget i
denna del är tillfredsställande, men utgår från att spörsmålet i samband
med den definitiva utformningen av ifrågavarande avlöningsförfattning
blir föremål för ytterligare övervägande.
Enligt 35 § skall lärare, som omedelbart före den tidpunkt, då reglementet
träder i kraft, innehar ordinarie befattning, men icke vill underkasta
sig reglementets villkor och bestämmelser och icke heller kan därtill
lagligen förbindas, göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande
skolstyrelse före viss av Kungl. Majit bestämd tidpunkt. Lärare, som före
sistnämnda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall enligt samma bestämmelser
varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande bestämmelser tillkommande
avlöningsförmåner m. m. I nämnda avlöningsförmåner skall
enligt förslaget icke inbegripas provisorisk avlöningsförbättring och ej
heller de ovannämnda, till lärare inom vissa norrländska skoldistrikt utgående
särskilda lönetilläggen.
Riksdagen godkänner Kungl. Majits ifrågavarande förslag.
Likaledes godkänner riksdagen den av Kungl. Majit ifrågasatta avgränsningen
av löneregleringen. Ej endast lärare vid folk- och småskolor
samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i
rikets nordligaste gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna utan
även föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och
arbetsstugor samt lärare vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och barnhem
böra således komma i åtnjutande av de nyreglerade lönerna.
Löneregleringen kommer enligt Kungl. Majits förslag att i vissa hänseenden
inverka på de nu gällande statsbidragsgrunderna. Statens
bidrag till lärarnas löner skall enligt förslaget motsvara den avlöning, vartill
lärarna äro berättigade enligt avlöningsreglementets bestämmelser,
efter avdrag för varje lärare av det belopp, vartill hyresersättningen enligt
bestämmelserna i reglementsförslaget uppgår för en tjänstebostad av den
storlek, boställsordningen angiver för respektive lärare. Som villkor för
erhållande av statsbidrag förutsättes bland annat skola gälla, att skoldistrikt
icke får bevilja några löne- eller pensionsförmåner att utgå till lärare
utöver reglementets föreskrifter för sådan tjänstgöring, som lärare är skyldig
att fullgöra för den enligt reglementet utgående avlöningen. Dock skall
enligt förslaget i det fall, att lärare, som vid reglementets ikraftträdande
innehar ordinarie tjänst, genom löneregleringen lider minskning i honom
14
Riksdagens skrivelse Nr 468.
före ikraftträdandet tillkommande lön å innehavande tjänst eller därmed
förbunden pensionsrätt, statsbidrag till sådan lärares lön utgå allenast under
villkor, att skoldistriktet iklätt sig att hålla läraren skadeslös för berörda
minskning. Departementschefen har beträffande bestämmelsen örn
skyldighet för skoldistrikt att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning
framhållit, att det enligt hans uppfattning vore rimligt, att bestämmelsen
finge avse det faktiska löneläget vid övergången till den nya
löneregleringen, oavsett huruvida förekommande tilläggsförmåner kunde
anses läraren tillförsäkrade på ett rättsligen bindande sätt eller ej.
I motionen II: 490 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att kommunerna
skola halla nu ordinarie lärare skadeslösa för genom regleringen
eventuellt inträdd försämring i deras löne- och andra förmåner, som tillförsäkrats
dem vid befattningens tillträdande. Av motiveringen framgår,
att yrkandet avser att bereda garantier mot att de förmåner i form av vissa
framtida ålderstillägg, som tillförsäkrats lärare vid deras anställning, skulle
kunna genom löneregleringen förminskas.
Riksdagen tillägger Kungl. Maj:ts förslag örn skyldighet för skoldistrikt
att hålla ordinarie lärare skadeslös för löneminskning den innebörden, att
det har avseende jämväl å sådana särskilda löneförmåner, som av kommun
ställts i utsikt för lärare, exempelvis i form av ålderstillägg, men vilka läraren
icke hunnit tillträda vid tidpunkten för löneregleringens genomförande.
Det syfte, som det motionsvis framställda yrkandet vill främja, anser
riksdagen alltså hava blivit tillgodosett redan genom Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen har icke någon annan erinran att framställa mot Kungl.
Maj:ts förslag till ändrade statsbidragsgrunder än att riksdagen anser
sig böra besluta, att skoldistrikts skyldighet att hålla lärare skadeslös
för minskning i lön eller pension skall inbegripa jämväl extra ordinarie
lärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör såsom ytterligare villkor
för erhållande av statsbidrag gälla, att skyldighet av skoldistriktet
ålägges vederbörande redogörare att till statens intressekontor redovisa
belopp, som läraren önskar genom avdrag å sin avlöning avsätta för
intressekontorsändamål.
Till de lärare, som övergå på det nya lönesystemet, bör i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag utgå dyrtidstillägg efter de för befattningshavare
vid nyreglerade verk gällande grunder ävensom provisoriskt
dyrortstillägg. Riksdagen har intet att erinra emot, att dyrtidstilllägg
efter oförändrade grunder utgå till lärare, som ej önska erhålla lön
enligt det nya lönesystemet. Mot vad av Kungl. Majit föreslagits rörande
tidpunkten för löneregleringens genomförande och
om beviljande av engångsersättning av statsmedel till de lärare,
som övergå till det nya lönesystemet, synes någon erinran ej vara att framställa.
I anslutning till vad av departementschefen anförts, vill riksdagen
framhålla vikten av att åtgärder vidtagas i syfte att för skoldistrikten under
-
15
Riksdagens skrivelse Nr 468.
lätta övergången till det nya lönesystemet genom erforderliga jämkningar
i gällande grunder angående rätt till förskott å statsbidrag, som påverkas
av löneregleringen.
Beträffande de i propositionen i övrigt framförda, löneregleringen
berörande förslagen vill riksdagen slutligen
framhålla, att riksdagen icke har något att erinra emot att Kungl.
Majit utfärdar de tilläggsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförande av de nya avlöningsbestämmelserna
eller eljes stå i samband därmed, ävensom de provisoriska föreskrifter angående
ifrågavarande befattningshavares pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet
angivits.
Departementschefen har också berört frågan om de ändrade bestämmelser
i pensionshänseende, vilka i övrigt kunna påkallas genom löneregleringen,
och förklarat sig icke vara beredd att nu framlägga förslag
i ämnet. Departementschefen har emellertid framhållit nödvändigheten
av att de nya pensionsbestämmelserna erhålla retroaktiv giltighet,
nämligen för de befattningshavare, som avgå med pension efter
löneregleringens genomförande men före de nya pensionsbestämmelsernas
ikraftträdande, och har jämväl antytt möjligheten av ett utsträckande av
bestämmelsernas retroaktiva giltighet ännu något längre tillbaka. Riksdagen
saknar anledning att ingå på dessa frågor, men anser sig böra
framhålla vikten av att en viss försiktighet iakttages vid avfattningen av
de bestämmelser, som avse att meddela retroaktiv giltighet åt de nya föreskrifterna
i pensionshänseende.
Riksdagen övergår härefter till att behandla de i kapitel II av statsrådsprotokollet
framlagda anslagsberäkningarna för budgetåret 1937/1938 m. m.
Anslagsberäkningar för budgetåret 1937/1938 m. m.
1. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor. 2. Förslagsanslaget
till bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande anslag
till förevarande ändamål för nästa budgetår kommer riksdagen
att framdeles i särskild skrivelse anmäla sitt beslut.
3. Förslagsanslaget till bidrag tiil avlöning åt lärare vid folkskolor.
Detta anslag är för budgetåret 1936/1937 uppfört med 62,350,000 kronor.
Riksdagens i det föregående vidtagna jämkningar i de av Kungl.
Majit föreslagna lönebestämmelserna hava icke någon inverkan på beräkningen
av förevarande anslag för nästa budgetår. Riksdagen har
icke något att erinra mot de föreliggande anslagskalkylerna, vilka utmynna
i en anslagsökning för nästa budgetår av 18,250,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 468.
4. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:ts under
denna punkt berörda förslag om att förevarande anslag skulle för nästa
budgetår uppföras med 3,565,000 kronor har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
5. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. Kungl. Maj:ts under denna
punkt berörda förslag örn höjning av förevarande anslag för nästa budgetår
med 49,000 kronor till 344,000 kronor har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
6. Förslagsanslaget till bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen medgiva, att statsbidrag
ur förevarande anslag måtte kunna efter särskild prövning av
Kungl. Majit utgå jämväl till avlönande av lärare vid det av Axel och
Sofia Alms stiftelse upprättade barnhemmet i Rådan inom Spånga socken.
Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle anslaget för nästa budgetår
bestämmas till 110,000 kronor. Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit har
icke givit riksdagen anledning till erinran.
7. Förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter. Enligt Kungl. Majits förslag skulle anslaget för budgetåret
1937/1938 uppföras med 280,000 kronor. Riksdagen, som i anledning
av föreliggande anslagsberäkningar erinrar örn vad riksdagen
i det föregående yttrat beträffande de särskilda lönetillägg, som utgå
enligt kungörelsen nr 469/1924, har intet att erinra mot beräkningarna.
8. Förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Från förevarande
anslag, som nu är uppfört med 106,000 kronor, kan statsbidrag
nu endast utgå till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor inom de tre nordligaste länen.
I statsrådsprotokollet har föreslagits, att bidragsrätten skulle utsträckas
till att gälla skolhem och arbetsstugor jämväl i andra delar av landet.
Anslaget har för nästa budgetår beräknats till 140,000 kronor.
Mot ifrågavarande förslag har riksdagen intet att erinra.
9. Förslagsanslaget till bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majits under denna
punkt berörda förslag innebär en anslagsminskning med 20,000 kronor.
Mot ifrågavarande förslag har riksdagen intet att erinra.
17
Riksdagens skrivelse Nr 468.
10. Förslagsanslaget till bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande av en ny klassavdelning vid
skolan och en anslagsminskning med 3,500 kronor. Mot förslaget har
riksdagen icke något att erinra.
11. Förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor. I riksstaten
för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med 1,330,000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, dels att gällande restriktiva bestämmelser
med avseende å statsbidrag till anordnande av manlig slöjd i
högre folkskolor skola upphävas från och med nästa budgetår, dels ock
att åt Kungl. Maj:t lämnas ett generellt bemyndigande att bestämma
om yrkesbestämd högre folkskolas erkännande såsom praktisk mellanskola.
Det av Kungl. Majit beräknade medelsbehovet (1,400,000 kronor), vilket
ej påverkas av det förutberörda förslaget om lönereglering för folk- och
småskollärare, förutsätter fortsatt giltighet av de bestämmelser, som för
innevarande budgetår gälla angående statsunderstöd till parallellavdelning
av årsklass vid högre folkskola. Kungl. Majits ifrågavarande förslag
hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
12. Förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor. Kungl. Majit
har föreslagit, att gällande bestämmelser med avseende å statsbidrag
till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola skola äga tilllämpning
tills vidare samt att anslaget, som icke beröres av förutberörda
löneregleringsförslag, för nästa budgetår uppföres med oförändrat
belopp, 1,300,000 kronor. De under denna punkt berörda förslagen
hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
13. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter. Detta anslag är för budgetåret
1936/1937 uppfört med 20,200,000 kronor.
Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 16,000,000 kronor.
Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till annan
erinran än att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden lärer
böra för nästa budgetår bestämmas till 18,400,000 kronor. I gällande
grunder angående dyrtidstillägg vidtagna ändringar böra givetvis äga
motsvarande tillämpning å till lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter utgående dyrtidstillägg. Riksdagen, som uppmärksammat,
att några författningsbestämmelser icke meddelats rörande
utgående av dyrtidstillägg till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor, oaktat bestämmandet av
löneförmånerna för dessa befattningshavare genomgående grundats på
Bihang till riksdagens ''protokoll 1037. lif sami. Nr 1/68.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 1+68.
den principen, att de i avseende å den kontanta lönen skola vara jämställda
med småskollärarpersonal, anser erforderligt, att sådana bestämmelser
meddelas i anslutning till vad som gäller för sistnämnda personal.
Under åberopande av vad i det föregående anförts, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
1. beslutat, att för ej mindre lärare vid folk- och småskolor samt vid
statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor i rikets
nordligaste gränsorter ävensom vid Skytteanska skolan i Tärna, än även
vid de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1937 angivna befattningshavare vid sjukvårdsanstalter, barnhem, arbetsstugor
och skolhem skall genomföras lönereglering från och med den 1
januari 1938;
2. beslutat, att ordinarie manlig lärare vid folkskola skall från och
med den 1 juli 1938 hänföras till lönegraden B 17 i den under 9 § avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451, jfr 270/1925) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, införda löneplanen, därest lästiden utgör 39
veckor årligen, till lönegraden B 16, därest lästiden utgör 36 7* veckor
årligen, och till lönegraden B 15, därest lästiden utgör 341/i veckor årligen,
samt att lönen skall under förra hälften av kalenderåret 1938
utgå på sätt riksdagen här ovan angivit;
3. beslutat, att ordinarie kvinnlig lärare vid folkskola skall hänföras
till samma lönegrad som manlig lärare, dock utan rätt att åtnjuta lön
enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad;
4. beslutat, att ordinarie lärare vid småskola skall efter en övergångsperiod
av fyra och ett halvt år, alltså från och med den 1 juli 1942,
hänföras till lönegraden B 9 i omförmälda löneplan ävensom från och
med nämnda tidpunkt åläggas en tjänstgöringsskyldighet av 39 veckor
årligen; skolande sagda övergångsperiod så anordnas, att sådan lärare
från och med den 1 januari 1938 hänföres, vid skolor med en lästid av
högst 36 veckor årligen till lönegraden B 7, vid skolor med en lästid av
mer än 36 men ej 39 veckor till lönegraden B 8 och vid skolor med en
lästid av 39 veckor till lönegraden B 9, och att sådan lärare, som den
1 juli 1940 åtnjuter avlöning enligt lönegraden B 7, skall från och med
sistnämnda dag uppflyttas till lönegraden B 8, i samband varmed ordinarie
lärare vid småskola ålägges en tjänstgöringsskyldighet av lägst
36 V* veckor årligen;
5. beslutat, att de lärare och andra befattningshavare, som under 1.
angivits, skola i övrigt i enlighet med vad departementschefen till omförmälda
statsrådsprotokoll yttrat men med iakttagande av vad riks
-
19
Riksdagens skrivelse Nr 468.
dagen i det föregående anfört åtnjuta avlöning jämlikt det i statsrådsprotokollet
berörda förslaget till avlöningsreglemente för lärare vid folkoch
småskolor;
6. beslutat, att ifrågavarande lärare och andra befattningshavare skola
äga att under tiden den 1 januari—den 00 juni 1938 uppbära provisoriskt
dyrortstillägg enligt samma grunder, som gälla för befattningshavare
i statens tjänst;
7. medgivit, att dyrtidstillägg till de under 1. nämnda lärare och
andra befattningshavare må under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens befattningshavare
vid s. k. nyreglerade verk;
8. godkänt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna grunderna för
statsbidrag till bestridande av kostnaderna för avlöning åt ifrågavarande
lärare och andra befattningshavare, dock med iakttagande av vad riksdagen
i det föregående anfört, samt bemyndigat Kungl. Majit att utfärda
därav föranledda författningsbestämmelser;
9. bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och
tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de
ovannämnda avlöningsbestämmelserna eller eljes stå i samband därmed,
ävensom de provisoriska föreskrifter angående ifrågavarande befattningshavares
pensionsrätt, som i statsrådsprotokollet angivits;
10. medgivit, att ordinarie lärare vid folk- eller småskola samt sådan
lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken
blivit anställd tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders
uppsägning, samt med nu angivna lärare i löne- och anställningshänseende
jämställda befattningshavare må, under förutsättning att de underkasta
sig ovannämnda avlöningsbestämmelser, vid ingången av januari
1938 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de — dyrtidstillägg
frånräknat — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då
fortfarande ägt giltighet;
11. medgivit, att dyrtidstillägg till de underl 1. nämnda lärare och
andra befattningshavare, vilka innehava ordinarie befattningar men icke
vilja underkasta sig ovannämnda avlöningsbestämmelser och icke heller
kunna därtill lagligen förbindas, må under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938 utgå enligt nu gällande allmänna grunder, dock med iakttagande
av vad riksdagen ovan anfört;
12. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 80,600,000 kronor;
13. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,
mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1937/
1938 anvisat ett förslagsanslag av 3,565,000 kronor;
14. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushålls
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 468.
göromål vid egentliga folkskolor m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 344,000 kronor;
15. a) medgivit, att Axel och Sofia Alms stiftelse må efter särskild
prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till
avlönande av lärare vid stiftelsens barnhem i Rådan i Spånga socken,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,
utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,
som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande
av lärare vid folk- och småskolor;
b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 110,000
kronor;
16. till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 280,000 kronor;
17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor;
18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 880,000 kronor;
19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor;
20. a) beslutat, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/
1937 angående statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid högre
folkskola, skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1937/1938;
b) medgivit, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida
yrkesbestämd högre folkskola må, i huvudsaklig överensstämmelse
med hittills tillämpade grunder, anordnas som praktisk mellanskola;
c) till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;
21. a) beslutat, att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1936/1937
angående statsunderstöd till anordnande av parallellundervisning vid
folkhögskola, från och med budgetåret 1937/1938 skola äga tillämpning
tills vidare;
b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
förslagsanslag av 1,300,000 kronor;
22. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 18,400,000 kronor;
23. beslutat hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till
1938 års riksdag angående tillerkännande av särskilt lönetillägg åt lärare
vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor;
21
Riksdagens skrivelse Nr 468.
24. beslutat hos Kungl. Majit anhålla om utredning och förslag, huruvida
och i vad mån ovannämnda åt lärare vid folkskolor inom vissa av
rikets nordligaste gränsorter utgående särskilda lönetillägg böra tillerkännas
sådana lärare även för tiden efter den 31 december 1937.
Beträffande Kungl. Maj :ts förslag i fråga om anslag till kommunala
flickskolor och kommunala mellanskolor kommer riksdagen att i särskild
skrivelse anmäla sina beslut.
Stockholm den 11 juni 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.