Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-06-15 · 66 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:469, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

1

Nr 469.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 189.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkterna 119, 121, 127, 140, 143,

156, 166, 168, 180 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående

lönereglering för vissa statsanställda lärare m. m., som kunde varda riksdagen

förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 314,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 19,850,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 21,400 kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,990,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 275,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 77,500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 469.

dels till Folkskoleseminariet-: Stipendier ett reservationsanslag av 110,000

kronor;

dels till Folkskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 15,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 290,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 12,500 kronor;

dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 18,000

kronor;

dels till Småskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 7,000

kronor;

dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 520,000

kronor;

dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 92,000 kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 183,000

kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 78,000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 660,000 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 74,400 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 44,600 kronor;

dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett förslagsanslag

av 5,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 271, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att

1. godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen jämte den reglementet

bilagda tjänsteförteckningen.

2. besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg

enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i statens

tjänst;

3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla. för statens

befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 469.

4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer,

nomadskolinspektören och husmoder vid läroanstalterna för blinda samt

å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte;

5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka

ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning

att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången

av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande

vad de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, om de före den

1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet;

7. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande

övergången till det nya avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;

8. förklara sig icke hava något att erinra mot de av departementschefen

förordade riktlinjerna för en lönereglering för vaktmästarpersonalen vid förutnämnda

läroanstalter;

9. besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli—

den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna

läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt till

statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under budgetåret

1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma grunder,

som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;

10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium

må efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937;

12. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

13. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 324,000 kronor;

15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida

inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med hit
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 469.

tills tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal

mellanskola;

16. besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från

och med budgetåret 1937/1938 eller deu senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt

latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt

i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,

ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om Skellefteå,

att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000 kronor

till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket;

17. besluta, att lärare vid provårsläroverk, som för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för provårskursen, må — utöver särskilt arvode

med 1,500 kronor för år enligt ovannämnda avlöningsreglemente för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsen — åtnjuta tilläggsarvode med

300 kronor för år, därest i statsrådsprotokollet angiven provisorisk utvidgning

av provårsinstitutionen kommer till stånd och så länge denna utvidgning

består;

18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna

vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

skolöverstyrelsen i en i statsrådsprotokollet omförmäld skrivelse av den 31

augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med utgången

av juni 1945;

19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1 juli

1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag

skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster

och 4 adjunkts^''änster;

20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den

1 juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor

i kvinnligt handarbete;

21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och

med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor nämligen

3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;
22.

godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de

allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

23. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469. 5

de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänna en av departementschefen förordat avlöningsstat för de

allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 19,895,900 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;

28. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

29. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

30. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 469.

40. till Småskoleseminariet1: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej

mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom

till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500

kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig,- skall av honom

tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år, såvida

icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp,

än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning

med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

44. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

45. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas under budgetåret 1937/1938;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 87,500 kronor;

49. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937;

50. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

51. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30

juni 1938;

52. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska

läroverken i Orebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarsko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 469.

loma i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda

bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;

ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg

åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad

i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden

den 1 juli—den 31 december 1937;

55. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med den 1 januari 1938;

56. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden

den 1 januari—den 30 juni 1938;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,600 kronor;

58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och

med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare 1 lektorstjänst;

59. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu

befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31

december 1937;

60. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för

de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

den 1 januari 1938;

61. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu

befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 682,700 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 70,700 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 47,200 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,400,000 kronor. I

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland andra

följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, (1:247 och II: 499), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Riksdagens skrivelse Nr 469.

parallellavdelning av första klassen samt att anslå härför erforderliga

medel, 7,975 kronor;

dels en motion (1:248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

extra ordinarie läroverksadjunkt skall placeras i lönegrad B 21 enligt löneplan,

som framgår av Kungl. Maj:ts kungörelse med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

(svensk författningssamling 1935:397);

dels en motion (I: 296), vari hemställts, att riksdagen vid fastställande av

reglemente för lärare vid statens undervisningsväsen måtte besluta att i

dess 8 § införa sådan bestämmelse, att Kungl. Maj:t lämnas befogenhet att

vid bestämmande av ifrågavarande lärares stationeringsort vidtaga den jämkning,

som med anledning av i motionen anförda förhållanden är påkallad;

dels en motion (I: 303), vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 271 angående lönereglering för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. i de delar, som beröra

provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen, och att riksdagen ville besluta

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag om inrättande av nya tillfälliga

provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg och vid högre allmänna

läroverket för flickor i Stockholm;

dels två likalydande motioner (I: 305 och II: 555), vari bland annat hemställts,

att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition

i vad den berör avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen vid de tekniska

läroverken, besluta att den extra ordinarie och extra lärare vid de

tekniska läroverken åliggande undervisningsskyldigheten skall vara densamma,

som åligger lektor vid tekniskt läroverk;

dels en motion (I: 306), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium skall erhålla lön i 18:e lönegraden

och att sådan lärare vid enkelseminarium skall erhålla lön i 16:e

lönegraden;

dels en motion (I: 307), vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å

rektorsexpediSönerna vid folkskoleseminarierna för tiden 1 januari—30 juni

1938 höjas med det belopp, som erfordras för att bibliotekarier och biträden

icke skola lida löneminskning;

dels två likalydande motioner (I: 308 och II: 552), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta bland annat att vid de allmänna läroverken extra

ordinarie adjunkter skola placeras i 21:a lönegraden, samt att riksdagen

beträffande seminarier och tekniska läroverk måtte fastställa motsvarande

förändring av lönegradsplacering som för läroverken;

dels två likalydande motioner (I: 310 och II: 551), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta bland annat följande lönegradsplacering vid de allmänna

läroverken, nämligen extra ordinarie adjunkter i 21 :a lönegraden;

dels en motion (II: 492), vari hemställts, att riksdagen vid beslut örn ny

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 469.

lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder icke

möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som Malmö

stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska läroverk

såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av vederbörande

statliga myndighet utfärdad instruktion;

dels en motion (II: 493), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

översköterskan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

placeras i lönegrad B 7.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 469.

I. Lönereglering för personal vid det statliga

undervisningsväsendet.

1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.

Frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter har, såsom av den av departementschefen

lämnade redogörelsen framgår, under senare år vid upprepade tillfällen

varit föremål för prövning av olika kommittéer eller särskilda sakkunniga.

Det nu för riksdagen framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen

på den överarbetning av föreliggande förslag i ämnet, som verkställts

av de inom finansdepartementet på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 7 februari 1936 tillkallade läroverkslönesakkunniga.

Med avseende på frågan, huruvida lönereglering för ifrågavarande lärarkårer

m. fl. nu bör komma till stånd eller icke, vill riksdagen — i anslutning

till vad riksdagen i annat sammanhang angående lönereglering för

folk- och småskollärare m. m. framhållit — även beträffande befattningshavarna

vid de statliga undervisningsanstalterna uttala, att tiden nu synes

vara inne att taga ståndpunkt till löneregleringsfrågan. Även örn riksdagen

icke kunnat undgå att finna, att det för allmänna civilförvaltningen

gällande lönesystemet icke på alla punkter passar helt in på de förhållanden,

som äro rådande vid undervisningsväsendet, vill riksdagen dock

icke — framförallt med hänsyn till lärarkårernas sedan länge uttalade önskan

örn en reglering av lönerna efter dessa principer — ifrågasätta annat

än att löneregleringen genomföres i anslutning till nämnda lönesystem. Riksdagen

medgiver i enlighet härmed, att för den ordinarie lärarpersonalen

vid statens undervisningsväsende fastställes ett särskilt avlöningsreglemente,

utarbetat i huvudsak efter mönster av det nu för allmänna civilförvaltningen

gällande avlöningsreglementet, och att den ordinarie personal vid nämnda

undervisningsväsende, vilken icke är att anse såsom lärarpersonal, inordnas

under sistnämnda avlöningsreglemente.

Såsom departementschefen framhållit, torde en överflyttning vid 1937 års

riksdag av befattningshavarna vid de statliga läroanstalterna till det redan

nu för flertalet statstjänstemän gällande lönesystemet snarast underlätta ett

genomförande även för undervisningsväsendets del av det nya lönesystem,

som kan komma att framgå såsom resultat av 1936 års lönekommittés nu

pågående granskning av det gällande avlöningssystemet för den civila statsförvaltningen

i allmänhet. Den nu förestående löneregleringen för det statliga

undervisningsväsendets personal erhåller med hänsyn till vad sålunda

anförts en i viss mån provisorisk karaktär.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Beträffande tiden för ikraftträdandet av den sålunda ifrågasatta löneregleringen

bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att löneregleringen

träder i kraft: för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna den

1 juli 1938; för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende i allmänhet,

i den mån denna personals avlöning blir föremål för reglering, vid

tidpunkt som senare bestämmes med hänsyn till erforderlig ytterligare utredning;

samt för övrig vid det statliga undervisningsväsendet anställd personal

den 1 januari 1938.

2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.

Såsom föredragande departementschefen framhållit, är frågan örn omfattningen

av lärarnas undervisningsskyldighet — särskilt vid de allmänna läroverken

— nära förknippad med behovet av icke-ordinarie lärarkrafter. Ehuru

stadgandena angående undervisningsskyldigheten icke plägat underställas

riksdagen utan hava utfärdats i administrativ väg, föreligger således för

riksdagen en direkt anledning att i samband med beviljande av anslag till

icke-ordinarie lärare ägna uppmärksamhet åt den arbetsmängd, som anses

böra utkrävas av de ordinarie lärarna.

Riksdagen konstaterar då, att departementschefen å ena sidan framhåller,

att i många fall någon utökning av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet

icke rimligen kan påfordras, utan att tvärtom en minskning kan anses

skälig och behövlig, å andra sidan anser, att i andra fall en måttlig ökning

av arbetsbördan kan ske. Riksdagen vill för sin del instämma i detta uttalande

och har ingenting att erinra mot att ökningen av den medeltjänstgöring

för de största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken, från vilken

skolöverstyrelsen har att utgå vid beräknande av behovet av icke-ordinarie

lärarkrafter, stannar vid omkring en halv timme över den nuvarande och

således stiger från 21 till 21 Va veckotimmar ifråga örn lektorer och från

26 till 26 V2 veckotimmar ifråga om adjunkter och ämneslärarinnor. Med

anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de följder för

de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden för de ordinarie

lärarna kunde medföra, vill riksdagen uttala, att det givetvis vore att

beklaga, därest tillämpningen av de nya bestämmelserna skulle i avsevärdare

mån medföra försämrade utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter

för icke-ordinarie lärare, men att den dominerande synpunkten här

dock enligt riksdagens mening måste anses vara bestämmandet av den

arbetskvantitet, som lämpligen och skäligen bör av staten utkrävas av dem,

som vunnit ordinarie anställning i dess tjänst.

Ej heller vad departementschefen i övrigt i förevarande fråga anfört har

givit riksdagen anledning till erinran.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 469.

3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga

lärares avlöning.

Enligt Kungl. Majit förslag skulle för lärarna vid statens undervisningsväsende

genomföras principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga

och kvinnliga befattningshavare av samma slag, dock tills vidare med den

även för allmänna civilförvaltningen gällande begränsningen, att kvinnlig

befattningshavare icke äger åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom

vederbörande lönegrad. I de fall, då viss befattning för närvarande är avsedd

endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande lön för manlig

lärare icke finnes fastställd, skulle befattningen flyttas upp på den lönenivå,

som betingas av de med tjänsten förenade göromålen. Likalönsprincipen

skulle emellertid icke helt träda i kraft samtidigt med den nya löneregleringen,

utan för dess fulla genomförande skulle krävas en övergångstid

av fem och ett halvt år.

Under hänvisning till riksdagens beslut i fråga om lika lön för manlig

och kvinnlig folkskollärare godkänner riksdagen Kungl. Majits förslag på

förevarande punkt. Till frågan om den av Kungl. Majit föreslagna övergångsanordningen

återkommer riksdagen i annat sammanhang.

4. Avlöningsförfattningar.

A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare.

Enligt den i statsrådsprotokollet i förevarande ärende gjorda hemställan

föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna ett av departementschefen

förordat förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsende jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen.

Riksdagen, som finner det lämpligt att behandla de med avlöningsreglementets

godkännande förbundna frågorna i ett sammanhang, ingår här

på en detaljgranskning av Kungl. Majits förslag på förevarande punkt.

Dock angiver riksdagen icke i detta sammanhang sin ställning till Kungl.

Majits förslag till placering i lönegrad av de på tjänsteförteckningen upptagna

befattningshavarna. Till denna fråga återkommer riksdagen vid behandlingen

av löneställningen för lärarpersonalen vid de olika läroanstalterna.

I 1 ^ har riksdagen funnit sig böra företaga en jämkning av formell

natur. Enligt Kungl. Majits förslag undantagas från avlöningsreglementets

tillämpning andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg, å vilka i stället

avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen skulle äga tillämpning.

Med hänsyn till den av Kungl. Majit föreslagna, allmänt hållna formuleringen

av förevarande paragraf i övrigt, enligt vilken tillämpningen av

reglementet regleras av den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen,

har riksdagen vidtagit den jämkning i Kungl. Majits förslag,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 469.

att föreskriften, innefattande berörda inskränkning i reglementets tillämpning,

utgår ur 1 § och i stället intages i form av en anmärkning under

den i tjänsteförteckningen ingående rubriken De tekniska läroverken.

Den i 3 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen, att vad genom donation av

enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne

särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren till godo, har icke givit riksdagen anledning till

erinran. Bestämmelsen torde komma att erhålla en relativt begränsad tilllämpning.

I de flesta fall, då en lärartjänst är förenad med en donation,

uppskattas förmånen till visst belopp, vilket skall avdragas från lärarens

av statsmedel utgående lön. Beträffande donationer, som härröra från

kronan, har sådan uppskattning av avkastningarnas belopp nyligen skett

genom kammarkollegiets beslut den 18 juni 1934. Beträffande åter donationer,

som härröra från enskilda, har något motsvarande, samtliga donationer

omfattande fastställande av avkastningarnas belopp icke nyligen ägt

rum. I vissa fall har på grund härav den situationen uppstått, att det

belopp, som skall avdragas från lärarens lön, icke överensstämmer med den

faktiska avkastningens belopp. I ett nyligen inträffat fall har också förordnats,

att en för närvarande i statsliggaren upptagen summa för avkastningen

å en enskild donation vid högre allmänna läroverket i Strängnäs,

vilken summa fastställts på grund av ett kungl, brev av den 11 december

1908, från och med budgetåret 1937/1938 skall upptagas med ett väsentligt

reducerat belopp (kungl, brev den 30 april 1937). Önskvärdheten av en

nyvärdering av förmånen av enskilda donationer har framhållits av riksdagens

år 1934 församlade revisorer, vilka påpekat den åtskillnad i avlöningshänseende,

som efter kammarkollegiets ovanberörda beslut den 18 juni

1934 förefinnes mellan lärare, som äga åtnjuta kronodonationer, och lärare,

som uppbära enskilda donationer. Kammarkollegiet och statskontoret hava

i gemensamt yttrande över vad berörda revisorer anfört uttalat, att nyvärdering

av förmånen av enskilda donationer, till vilka torde få hänföras

även anslag av menigheter och föreningar, snarast bör företagas.

Riksdagen anser sig i här förevarande sammanhang böra göra det uttalandet,

att det enligt riksdagens mening framstår såsom ett önskemål,

att den ur avlöningsteknisk synpunkt otympliga formen med å ena sidan

uppskattning av en donations avkastning, å andra sidan avdrag av motsvarande

belopp å donationsinnehavarens lön — vilken anordning för övrigt

numera i åtskilliga fall medför snarare olägenheter och besvär för tjänstinnehavaren

än en förmån — helt utmönstras i alla sådana fall, då innehavet

av en donation faktiskt icke innebär någon reell löneförmån för den

tjänstinnehavare det gäller. Härvid måste givetvis frågan om en rationell

förvaltning av donationerna givas en tillfredsställande lösning. En förutsättning

för realiserandet av det nämnda önskemålet är emellertid, att en

nyvärdering av avkastningen jämväl av de icke från kronan härstammande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 469.

donationerna kommer till stånd, vilket även påyrkats av 1934 års statsrevisorer.

För att bliva fullt effektiv ur den synpunkt, varom här är fråga,

borde enligt riksdagens mening en sådan nyvärdering örn möjligt baseras

på sådana principer, att avkastningens nominella belopp, varmed lönen jämlikt

3 § 2 mom. avlöningsreglementet skall minskas, kunde för varje budgetår

så nära som möjligt anslutas till de faktiskt föreliggande förhållandena.

Riksdagen gör med stöd av vad sålunda anförts i det följande hemställan

örn företagande av sådan nyvärdering.

Den i 6 § 1 mom. föreslagna, av hänsyn till olikhet i arbetsbördan betingade

gruppindelningen av olika rektorsbefattningar av samma slag har

icke i princip givit riksdagen anledning till erinran. Frågan örn gränsdragningen

mellan de olika grupperna samt därmed sammanhängande spörsmål

behandlar riksdagen i samband med lönesättningen för de olika läroanstalternas

personal.

I anslutning till den i 8 § 1 mom. fjärde stycket föreslagna bestämmelsen

angående lönebeloppets bestämmande efter den ortsgrupp, till vilken lärares

stationeringsort blivit hänförd, har i motionen I: 296 hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i avlöningsreglementets 8 § införa sådan bestämmelse,

att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av ifrågavarande

lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning

av i motionen anförda förhållanden är påkallad. Till stöd härför meddelas

i motionen, att Gudmundrå samrealskola är belägen å C-ort, vilket medför,

att vissa till lärarna utgående avlöningsmedel beräknas efter nämnda ortsgrupp,

medan lärarpersonalen i själva verket nödgas vara bosatt i Kramfors,

som är D-ort. Riksdagen vill med anledning av vad sålunda anförts och

under åberopande av vad i propositionen nr 272/1937 i motsvarande hänseende

yttrats beträffande hänförande till dyrortsgrupp av personalen vid

karolinska sjukhuset uttala, att riksdagen förutsätter, att den i avlöningsreglementet

ingående bestämmelsen angående lönens bestämmande efter

stationeringsorten icke innebär hinder för Kungl. Majit att i de enskilda

fallen taga den hänsyn till föreliggande speciella förhållanden, som kan

befinnas skälig.

I avlöningsreglementets 8 § 2 mom. föreslår Kungl. Majit bestämmelser,

vilka innebära införandet av ett nytt system för avlönande av lärare i övningsämnen,

varmed förstås teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,

slöjd (manlig och kvinnlig) samt hushållsgöromål. Mot den principiella

utformningen av hithörande bestämmelser har riksdagen intet att erinra,

Vad åter angår bestämmelsens tillämpningsområde, har riksdagen funnit sig

böra vidtaga en mindre jämkning i det föreliggande förslaget. Enligt Kungl.

Majlis förslag skulle den vid småskoleseminariet i Lycksele anställda ordinarie

lärarinnan i hushållsgöromål, vilken tillika tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,

åtnjuta dels lön såsom hushållslärarinna, beräknad efter

antalet veckotimmar å tjänsten enligt regeln i 8 § 2 morn., dels ock enligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 469.

28 § 1 mom. f) arvode med 360 kronor för år för sin tjänstgöring såsom

skolköksföreståndarinna. Emellertid har riksdagen fäst sig vid, att nämnda

befattningshavares avlöning för närvarande icke är beräknad efter antalet

veckotimmar, såsom fallet är beträffande Övningslärare i allmänhet, utan

utgår i form av lön och tjänstgöringspénningar, alldeles som avlöningen

till ämneslärare. Riksdagen har vidare funnit, att ett tillämpande av förfaringssättet

med lön efter timantalet jämte särskilt arvode i detta speciella

fall skulle medföra en betydande löneminskning med hänsyn till de naturaförmåner,

nämnda befattningshavare för närvarande åtnjuter och för vilka

hon efter löneregleringens genomförande har att erlägga ersättning. Riksdagen

har fördenskull intagit den ståndpunkten, att den nu ifrågavarande

lärarinnan även efter löneregleringens genomförande bör erhålla en enhetlig

lön för hela sin tjänstgöring såsom lärarinna och skolköksföreståndarinna.

I enlighet härmed har riksdagen beslutat, att lärarinnan i hushållsgöromål vid

småskoleseminariet i Lycksele, därest hon tillika är skolköksföreståndarinna,

undantages från den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet fastslagna regeln

örn lönens beräknande efter timantalet. Såsom en konsekvens härav har

riksdagen beslutat vidtaga den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att den

av Kungl. Maj:t i 28 § 1 mom. f) föreslagna bestämmelsen angående särskilt

arvode å 360 kronor för år utgår. Riksdagen vill erinra örn, att ett

dylikt undantagande från tillämpningen av bestämmelsen i 8 § 2 mom. av

Kungl. Maj:t föreslagits i ett i åtskilliga hänseenden likartat fall, nämligen

beträffande den lärarinna i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola, vilken förordnats till biträdande föreståndarinna vid

nämnda seminarium.

Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen nu godkända förslag till lönesystem

för övningslärares avlönande skulle lärare i teckning, musik och gymnastik

med lek och idrott vara garanterad lön för minst 9 veckotimmars undervisning

samt lärarinna i kvinnlig slöjd garanteras lön för minst 6 veckotimmar.

På denna punkt har i motionsväg framförts dels yrkande örn införande

av en bestämmelse, att den lön, som är förbunden med ordinarie

övningslärartjänst vid ledigförklarandet, icke må minskas för den utnämnda

befattningshavaren vid eventuell reducering av antalet undervisningstimmar

per vecka, dels ock förslag, att bestämmelse fastställes om garanterad minimilön

efter visst angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningslärartjänst.

Riksdagen, som finner det ofrånkomligt, att övningslärarnas löner

även i fortsättningen bliva underkastade växlingar år från år med hänsyn till

ökning eller minskning i det för undervisningens bestridande erforderliga timantalet,

vill dock göra det uttalandet, att det torde kunna förväntas, att

statsmakterna skola medverka till att på ett eller annat sätt bereda en

tjänstinnehavare kompensation, därest timantalet på hans tjänst, exempelvis

på grund av organisationsändringar, undergår en varaktig minskning av

mera betj^dande art.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Av de i 11 § ingående bestämmelserna angående tillgodoräkning för löneklassplacering

av föregående tjänstgöring vid befordran till ordinarie statstjänst

avser 1 mom. statlig och 2 mom. utomstatlig tjänstgöring. Riksdagens

uppmärksamhet har blivit fäst vid att ingressen till 2 mom. möjligen skulle

kunna tolkas så, att vid samtidigt tillgodoräknande av tjänstgöring jämlikt

1 och 2 mom. dubbla treårsavdrag borde verkställas. Då detta icke

i liknande fall plägar ske ingni allmänna civilförvaltningen och anledning

saknas att i förevarande reglemente tillämpa strängare principer, finner sig

riksdagen böra göra det uttalandet, att riksdagen förutsätter, att, där lärare

vid tillämpning av de i 1 och 2 mom. givna bestämmelserna skulle äga

att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst, den

tid, som skall avräknas, icke må överstiga tre år.

Beträffande de i 28 § ingående förslagen till särskilda arvoden och ersättningar

vill riksdagen erinra, att 1 mom. f) utgår med anledning av

vad riksdagen ovan yttrat vid behandlingen av 8 § 2 morn., varvid den

i Kungl. Maj:ts förslag ingående punkten g) av samma mom. erhåller

beteckningen f).

Den i 29 § föreslagna bestämmelsen, att ersättning till lärare för tjänstgöring

vid vederbörande läroanstalt icke må åtnjutas utöver vad i avlöningsreglementet

förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

må utgå, torde bland annat avse att förhindra, att lärare uppbär

kommunalt tillägg utöver sin av statsmedel utgående lön. Departementschefen

har förklarat sig i princip dela den uppfattningen, att sådana tilllägg

icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jämväl riksdagen

ansluter sig till denna mening.

Vid behandlingen av denna fråga har riksdagen haft att taga ställning

till en i motionen II: 492 gjord hemställan, att riksdagen vid beslut om ny

lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder

icke möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som

Malmö stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska

läroverk såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av

vederbörande statliga myndighet utfärdad instruktion. Riksdagen har inhämtat,

att den fackliga ledningen av olika industrigrupper vid tekniska läroverket

i Malmö ansetts kräva särskilda biträden åt rektor, att de fackavdelningar,

varom här är fråga, äro maskinfackskolan, byggnadsfackskolan

och kemiska fackskolan, att de tre lektorer, som utses att biträda rektor

vid ledningen och övervakandet av undervisningen i dessa fackskolor, förordnas

av skolöverstyrelsen för en tid av fem år åt gången samt att det

endast är vid tekniska läroverket i Malmö, som biträden av detta slag av

skolöverstyrelsen förordnats. Jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier är vid ett läroverk sådant som det nu

ifrågavarande lektor, som därtill förordnas, skyldig att mot lämplig minskning

i sin undervisningsskyldighet lämna rektor sådant biträde som här

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 469.

avses. Av motionen framgår, att Malmö stad åtagit sig att till envar av

de tre lektorerna utbetala ett årligt hyresbidrag av 1,000 kronor. Här föreligger

således deD situationen, att en kommun åtagit sig att honorera ett i

statens tjänst utfört arbete, som åligger vederbörande lärare såsom tjänsteplikt.

Detta är, såsom i motionen framhålles, något helt annat än de kommunala

hyresbidrag, som i städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping och

Lidingö utgå till vissa lärare. Dessa bidrag utgöra nämligen icke ersättning

för viss arbetsprestation. När riksdagen anslutit sig till departementschefens

uppfattning i fråga örn de kommunala lönetilläggens bortfallande efter löneregleringens

genomförande, har riksdagen för sin del däri inlagt den mening,

att ett sådant kommunalt lönetillägg till en statstjänsteman, som här avses,

icke i fortsättningen skulle få utgå. Riksdagen kan därför icke bifalla

yrkandet, att riksdagen skulle generellt uttala, att hinder icke möter för

utbetalande av dessa tillägg. Emellertid anser sig riksdagen icke kunna

bedöma, huruvida det för framtiden föreligger behov av särskild löneförmån

åt nu ifrågavarande lektorer utöver den stadgeenligt föreliggande möjligheten

att minska undervisningsskyldigheten. Riksdagen vill därför — med

hänsyn jämväl till den omständigheten, att frågan örn de nu ifrågavarande

kommunala lönetilläggen icke synes hava varit föremål för behandling av de

kommittéer och myndigheter, som tagit befattning med löneregleringsfrågan

— föreslå, att utredning verkställes på denna punkt. Skulle utredningen visa,

att behov av särskild löneförmån föreligger, kunde man tänka sig, att staten

övertoge kostnaden härför. Ett naturligt sammanhang för ett stadgande

härom vore i så fall 28 § avlöningsreglementet, vilken handlar om särskilda

arvoden och ersättningar. Riksdagen, som förutsätter att utredningens resultat

kan föreläggas 1938 års riksdag, vill i avbidan härpå medgiva, att de nu

ifrågavarande lektorerna äga rätt att, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet

föreskrives, under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande

åtnjuta det nu till envar av dem av Malmö stads medel utgående

årliga hyresbidraget å 1,000 kronor.

Beträffande övriga, här icke särskilt omnämnda paragrafer i avlöningsreglementet

bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag.

Vad slutligen angår den vid reglementet fogade tjänsteför teckning en, har

riksdagen, såsom närmare framgår av vad ovan under 1 § yttrats, vidtagit

den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att under rubriken De tekniska läroverken

upptagits en anmärkning, avseende andre lärare vid tekniska gymnasiet

i Göteborg.

Det av riksdagen godkända avlöningsreglementet jämte tjänsteförteckning,

vilket jämväl angiver riksdagens i annat sammanhang omförmälda beslut

i fråga örn lönegradsplaceringen av de olika lärarkategorierna, finnes fogat

vid denna skrivelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 tami. Nr 469.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 469.

B. Kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare.

Medan enligt hittills gällande ordning grunderna för den icke-ordinarie

lärarpersonalens avlönande i regel bestämts av riksdagen, innebär Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag, att avlöningsbestämmelser för dessa lärare hädanefter

skulle fastställas av Kungl. Maj:t, i likhet med vad som skett i

fråga om icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna

civilförvaltningen. Riksdagen finner sig kunna godkänna Kungl.

Maj:ts förslag på denna punkt. Riksdagen avhänder sig visserligen genom

den nya ordningen den närmare beslutanderätten i fråga örn de icke-ordinarie

lärarnas avlöningsförhållanden — detta i motsats till vad som enligt riksdagens

beslut blir fallet i fråga örn vid folkskoleväsendet anställda ickeordinarie

lärare — men erhåller i allt fall tillfälle att även i fortsättningen

i samband med beviljande av anslag till icke-ordinarie lärares avlönande

fastställa de villkor, som den kan finna vara behövliga. Några betänkbgheter

mot en övergång till den föreslagna ordningen synas fördenskull icke behöva

möta.

Den lönegrad splacering, som Kungl. Maj:t tänkt sig för extra ordinarie

och extra lärare enligt de för extra ordinarie respektive extra tjänstemän i

allmänhet gällande löneplanerna, ävensom de ifrågasatta grunderna för timlärares

avlönande framgå av till ovannämnda statsrådsprotokoll för den 5

mars 1937 fogade bilagor. Därest riksdagen vid den förestående behandlingen

av löneställningen för de särskilda läroanstalternas personal finner

sig böra på någon punkt beräkna anslaget till avlönande av icke-ordinarie

lärare med utgångspunkt från en annan lönegradsplacering än den Kungl.

Majit i motsvarande fall ifrågasatt, förutsätter riksdagen, att den sålunda

av riksdagen vidtagna lönegradsplaceringen av Kungl. Majit fastställes.

C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet.

Vad under denna rubrik av departementschefen ifrågasatts föranleder ingen

erinran från riksdagens sida.

5. Övergångsanordningar.

En av de viktigare frågorna vid övergången till det nya lönesystemet är

den, huruvida de lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö,

som en gång hunnit inträda i rätten att erhålla den i dessa städer utgående

kommunala hyreshj alpen, skola behöva avstå från denna i samband med att

generellt förbud uppställes för lärarna att åtnjuta kommunalt lönetillägg.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle så icke behöva ske. Staten skulle

här träda emellan och påtaga sig viss kostnad för avveckling av de kommunala

hyresbidragen i nämnda städer. Riksdagen anser sig kunna i prin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 469.

cip ansluta sig till förslaget, att staten åtager sig viss kostnad för berörda

ändamål, vilket måste anses vara med billigheten överensstämmande.

Vad därefter angår frågan örn omfattningen av de kostnader, staten enligt

det ovan sagda skulle ikläda sig, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ordinarie

lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor ävensom ordinarie tecknings-,

musik- och gymnastiklärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,

Norrköping och Lidingö, vilka den 1 januari 1938 övergå på den nya

lönestaten och som då kvarstå i den befattning de innehade den 30 juni

1937, skulle tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg, motsvarande det vid

sistnämnda tidpunkt till dessa lärare av kommunens medel utgående

hyresbidraget. Kungl. Maj:ts här framlagda förslag innebär, att staten

ikläder sig hela kostnaden för de nu ifrågavarande personliga lönetilläggen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för folk- och småskollärare

däremot skulle, i det fall att lärare med hänsyn till de kommunala tilläggens

bortfallande lider minskning i lön, statsbidrag till sådan lärares lön

utgå allenast under villkor, att skoldistriktet ikläder sig att hålla läraren

skadeslös för minskningen. Kungl. Maj:ts förslag går således, vad beträffar

beredande av kompensation för de kommunala tilläggens bortfallande, längre

i fråga om de statliga lärarkårerna än i fråga örn de kommunala. I sistnämnda

fallet skall i princip endast tillses, att den nya lönen icke understiger

vad läraren enligt nu gällande lönesystem äger uppbära inklusive

kommunalt lönetillägg.

Riksdagen har, för ernående av likställdhet i förevarande avseende mellan

de statsanställda och de kommunalt anställda lärarna, funnit sig böra besluta

sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, att grundtanken

i den sålunda för folk- och småskollärare ifrågasatta anordningen,

vilken av riksdagen godtagits, tillämpas även beträffande sådana statsanställda

lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö, vilka för

närvarande åtnjuta kommunal hyreshjälp. Aven i ett annat hänseende har

riksdagen vidtagit ändring i Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Enligt

sistnämnda förslag skulle lärare för att den 1 januari 1938 bliva delaktig

av lönetillägg kvarstå i den befattning han innehade den 30 juni 1937. En

lärare, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut någon gång under loppet av första

halvåret 1937 utnämnes att från och med den 1 juli 1937 innehava tjänst

i någon av de nu ifrågavarande städerna, skulle således icke bliva delaktig

av den föreslagna förmånen. Med hänsyn till att åtskilliga utnämningar

pläga träda i kraft den 1 juli, anser riksdagen det befogat, att lärare medgives

nu ifrågavarande lönetillägg, därest han den 1 januari 1938 kvarstår

i den befattning han innehade den 1 juli 1937.

Riksdagen medgiver alltså, att ordinarie lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor

ävensom ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek

och idrott vid de allmänna läroverken i nämnda städer, vilka den 1 januari

1938 övergå på den nya lönestaten och då kvarstå i de befattningar, de inne
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 469.

hade den 1 juli 1937, av statsmedel tilldelas personliga lönetillägg till sådant

belopp, att den efter löneregleringens ikraftträdande utgående lönen, för år

räknat, icke understiger den avlöning ökad med till dem utgående kommunal

hyreshjälp, för år räknat, som skulle hava utgått, därest löneregleringen

icke genomförts. Nämnda lönetillägg må utgå, så länge vederbörande lärare

bibehåller den tjänst, han innehade den 1 juli 1937 eller inom samma kommun

innehar tjänst av samma slag, som den han innehade samma dag.

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att de ickeordinarie

lärarna i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö kompenseras

för kommunalt hyresbidrags bortfallande på sätt departementschefen

i statsrådsprotokollet närmare angivit. Vidare medgiver riksdagen, att de

lärare vid högre lärarinneseminariet och vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, som för närvarande uppbära hyresbidrag av statsmedel,

erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder, som skola

tillämpas beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de allmänna

läroverken. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag må härvid

de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet, vilka hittills icke kommit

i åtnjutande av ersättning av statsmedel motsvarande det hyresbidrag,

som utgår till motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm,

vid övergången på den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas,

som örn de den 1 juli 1937 uppburit hyresersättning.

Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga örn de för löneregleringens

genomförande erforderliga övergångsanordningarna har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

6. De allmänna läroverken.

Rektorer.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skola rektorsbefattningarna vid

de allmänna läroverken indelas i avlöningsgrupper med hänsyn till omfattningen

av arbetsbördan för rektor. Både de högre allmänna läroverken och

realskolorna skulle härvid indelas i tre grupper. Gruppsystemet, som utgår

från en bestämd lönegrad för alla rektorer vid läroverk av samma slag,

skulle ansluta sig till gällande löneplan för ordinarie tjänstemän, och i de

fall, då avlöningen för rektor skulle komma att överstiga den enligt högsta

löneklassen . av nämnda löneplan (den 33:e) förekommande, skulle nämnda

system utgöra en direkt påbyggnad på löneplanen med samma intervall

mellan två närliggande lönebelopp, som förekommer i löneklasserna närmast

under den 33:e, eller 480 kronor. Riksdagen, som finner den sålunda föreslagna

anordningen ändamålsenlig och med hänsyn till gällande löneplan

naturlig, bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lönebeloppens storlek.

I fråga örn grunderna för de skilda rektorsbefattningarnas inplacering i

olika avlöningsgrupper innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en poängberäk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 469.

ning tillämpas, uppgjord med hänsyn till lärjungeantalet samt klassavdelningarnas

antal och fördelning på realskola och gymnasium. Riksdagen

anser sig för närvarande icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna

punkt. Skulle erfarenheten visa, att de nu godkända grunderna för poängberäkningen

behöva i något avseende justeras, lärer så framdeles utan svårighet

kunna ske.

Vad departementschefen i övriga, här icke särskilt omhandlade avseenden

anfört, har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen godkänner

således till alla delar Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för rektorerna

vid de allmänna läroverken.

Lektorer.

Även örn riksdagen till en del behjärtar de skäl, som i olika sammanhang

anförts för lektorernas placering i 28 lönegraden, anser sig riksdagen dock

icke kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. En placering av

lektorerna i 27 lönegraden måste anses vara väl avvägd, detta icke minst

med tanke på rektorernas avlöningsställning. Riksdagen bifaller alltså Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag.

Adjunkter.

Vad angår lönegradsplaceringen av adjunkterna, delar riksdagen departementschefens

mening, att diskussionen örn de adjunktsbehöriga adjunkternas

lönegradsplacering kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna. Ickeadjunktsbehörig

adjunkt, överflyttad från kommunal mellanskola i samband

med dennas förstatligande, bör placeras i 22 lönegraden.

Den åtskilligt dryftade frågan örn placering av de adjunktsbehöriga

adjunkterna i 23 eller 24 lönegraden bör enligt riksdagens mening väsentligen

bedömas mot bakgrunden av de konsekvenser, som kunna tänkas

bliva följden av dessa lärares placering i 24 lönegraden, en lönegrad högre

än enligt Kungl. Maj:ts förslag. I detta hänseende framhåller departementschefen

— som jämväl konstaterar, att en placering i 23 lönegraden

i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den nuvarande adjunktslönen,

omräknad till nyreglerad lön — att en placering i 24 lönegraden

skulle medföra ej blott en merkostnad utöver den, som följer av en placering

i 23 lönegraden, med omkring 600,000 kronor utan även kostnader

för uppflyttning i lönegrad dels av ett flertal andra lärare, dels ock av förvaltningstjänstemän

av olika grader. Riksdagen anser sig icke mot detta

departementschefens uttalande böra vidtaga någon ändring i Kungl. Maj:ts

förslag på förevarande punkt. Riksdagen kan icke finna annat, än att en

placering i 23 lönegraden för adjunkterna måste anses väl avpassad just

med hänsyn till önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra

områden av statsförvaltningen. Riksdagen bifaller sålunda förslaget, att

adjunktsbehöriga adjunkter placeras i 23 lönegraden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Ämneslärarinnor.

I likhet med departementschefen finner riksdagen den pågående utredningen

angående ämneslärarinneinstitutionen såsom sådan icke böra utgöra

hinder för en reglering av löneställningen för ämneslärarinnorna i nu förevarande

sammanhang. Riksdagen bifaller till alla delar Kungl. Maj:ts förlags

härutinnan. Aven enligt riksdagens mening bör lönen till alla ämneslärarinnor

vid de allmänna läroverken bestämmas till en och samma lönegrad,

oberoende av huruvida allenast seminarieutbildning förvärvats eller

utbildning genom akademisk examen och provår föreligger.

Ordinarie lärare i övningsämnen.

Vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag till lönegradsplacering

av de ordinarie lärarna i övningsämnen vid de allmänna läroverken utgår

riksdagen från det förhållandet, att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts

förslag örn införande för dessa lärare av ett avlöningssystem, byggt på

andra principer än det för närvarande gällande. Härvid har riksdagen även

bifallit förslaget, att de allmänna läroverkens gymnastiklärare erhålla viss

kompensation för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens

friluftsliv.

Vad angår den för de ordinarie lärarna i övningsämnen föreslagna lönegradsplaceringen,

godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag på förevarande

punkt, vilket innebär inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik

och gymnastik med lek och idrott i 20 och ordinarie lärarinna i kvinnlig

slöjd i 16 lönegraden.

Icke-ordinarie ämneslärare.

Vid bedömande av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del har riksdagen

funnit sig böra godkänna detsamma i vad avser lönegradsplaceringen av extra

adjunkt i 20 samt extra ordinarie och extra ämneslärarinna i 18 lönegraden.

Däremot har riksdagen,- med hänsyn dels till tidigare förslag i ämnet, dels

till vad i de i ämnet väckta motionerna anföres, funnit sig böra vidtaga

den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att vederbörande anslagspost beräknas

med utgångspunkt från en placering av de extra ordinarie adjunkterna i 21

lönegraden. I anslutning till vad riksdagen i annat sammanhang framhållit,

utgår riksdagen härvid ifrån, att den sålunda av riksdagen för dessa lärare

medgivna lönegradsplaceringen varder av Kungl. Majit i samband med utfärdande

av avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare bestämd.

Vad departementschefen anfört i fråga örn grunderna för beräknande av

timlärares avlönande har icke givit riksdagen anledning till erinran. Då timlärares

avlöning beräknats med utgångspunkt från extra lärares lön, föranleder

den ovannämnda ändringen i fråga örn extra ordinarie adjunkts löneställning

ingen ändring i fråga örn timlärares avlöning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Icke-ordinarie Övningslärare.

Vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga om löneställningen för olika

kategorier icke-ordinarie lärare i övningsämnen har icke givit riksdagen anledning

till erinran. Riksdagen godkänner alltså Kungl. Marits förslag på

denna punkt.

Övriga icke-ordinarie befattningshavare.

Riksdagen har intet att erinra mot vad departementschefen under förevarande

punkt anfört.

7. Högre lärarinneseminariet.

Beträffande löneställningen för rektor vid högre lärarinneseminariet bifaller

riksdagen Kungl. Majits förslag. I enlighet med sitt ståndpunktstagande

till frågan om lönegradsplaceringen för adjunkt vid allmänt läroverk

har riksdagen funnit, att adjunkterna vid förevarande seminarium

böra placeras i 24 lönegraden. Även i övrigt godkänner riksdagen Kungl.

Majits förslag utom i det avseendet, att riksdagen, såsom följd av den ståndpunkt

riksdagen intagit vid behandlingen av löneställningen för lärarna vid

de allmänna läroverken, medgiver, att extra ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet

placeras i 21 lönegraden.

8. Folkskoleseminarierna.

Beträffande löneställningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna bifaller

riksdagen Kungl. Majits förslag. Vad angår löneställningen för de

olika lärarkategorierna, har riksdagen ansett sig böra vidtaga en höjning

av den av Kungl. Majit föreslagna placeringen av lärarna i trädgårdsskötsel,

de ordinarie såväl som de extra ordinarie och extra. Även örn riksdagen

icke kunnat bifalla det i motionen I: 306 gjorda yrkandet om trädgårdslärarnas

placering i 18 lönegraden vid dubbel- och 16 lönegraden vid

enkelseminarium, har riksdagen dock funnit, att de i motionen anförda

omständigheterna — främst utbildningstidens längd samt tjänstgöringsförhållandena

— tala till förmån för en något högre placering än den Kungl.

Majit föreslagit. Riksdagen medgiver därför, att ordinarie lärare i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminarierna placeras i 17 lönegraden vid dubbeloch

i 14 lönegraden vid enkelseminarium. Såsom en konsekvens härav

anser sig riksdagen böra vidtaga jämväl den ändring i Kungl. Majits

förslag, att extra ordinarie och extra lärare i trädgårdsskötsel placeras i 16

lönegraden vid dubbel- och i 13 lönegraden vid enkelseminarium. Under

hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om extra ordinarie läroverksadjunkts

lönegradsplacering har riksdagen vidare medgivit, att extra ordinarie

adjunkt vid folkskoleseminarium hänföres till 21 lönegraden. I övrigt

bifaller riksdagen Kungl. Majits förslag i fråga om löneställningen för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 469.

lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna. Riksdagen har härvid i enlighet

med sitt ståndpunktstagande till frågan om lönegradsplaceringen för adjunkt vid

allmänt läroverk funnit, att adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarium

bör i enlighet med Kungl. Majlis förslag placeras i 23 lönegraden.

9. Småskoleseminarierna.

Vad först beträffar frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna

kompetens har riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1936, nr

347, uttalat, att örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i fråga örn kompetens

och avlöningsförmåner jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt

riksdagens uppfattning en lämplig lösning av denna fråga att vinna. Sedan

numera den av riksdagen begärda utredningen av de härmed förenade kostnaderna

verkställts, finner sig riksdagen, i likhet med föredragande departementschefen,

böra — då riksdagen nu går att fatta beslut örn lönereglering

för småskoleseminarierna i anslutning till lönesystemet för övriga statliga

undervisningsanstalter—utgå ifrån, att ämneslärarna vid nämnda seminarier

i lönehänseende likställas med läroverkens adjunkter. Härvid har riksdagen

intet att erinra mot, att lärare, som avlagt filosofisk ämbetsexamen jämte

folkskollärarexamen, med avseende å ämneslärartjänst vid småskoleseminarium

jämställes med den, som innehar kompetens för adjunktsbefattning

vid allmänt läroverk. Ävenledes medgiver riksdagen, att ordinarie lärartjänster

i övningsämnen vid småskoleseminarierna inrättas i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag.

Vad därefter angår frågan örn de olika befattningshavarnas löneställning,

vill riksdagen erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av 8 § 2 mom.

avlöningsreglementet vidtagit en jämkning i Kungl. Maj:ts förslag i fråga

örn löneställningen för lärarinna i hushållsgöromål, som tillika tjänstgör

såsom skolköksföreståndarinna. I enlighet härmed skall lönen för sådan

lärarinna beräknas utan tillämpning av den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet

fastslagna 30-timmarsregeln, i samband varmed det i 28 § 1 mom. f)

föreslagna särskilda arvodet å 360 kronor icke skall utgå. Vidare vill riksdagen

framhålla, att riksdagens tidigare ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen

av extra ordinarie läroverksadjunkt medför, att riksdagen

jämväl för extra ordinarie adjunkt vid småskoleseminarium medgiver placering

i 21 lönegraden.

I övrigt godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen

för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna. Riksdagen har härvid

i enlighet med sitt ståndpunktstagande till frågan om lönegradsplaceringen

för adjunkt vid allmänt läroverk funnit, att adjunkt vid småskoleseminarium

bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag placeras i 23 lönegraden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

25

10. Läroanstalterna för blinda.

I fråga om löneställningen för lärarpersonalen vid läroanstalterna för

blinda godkänner riksdagen till alla delar Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

bifaller ävenledes förslaget om beredande av ordinarie anställning i lönegraden

B 7 för husmodern vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

11. Vårdanstalten i Lund för blinda nied

komplicerat lyte.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag till löneställning för befattningshavarna

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte utom

i det avseendet, att riksdagen med anledning av vad i motionen II: 493

anförts funnit sig böra medgiva, att den vid anstalten anställda översköterskan

placeras i lönegraden B 7.

12. De tekniska läroverken.

Vad till en början angår avlöningsställningen för de tekniska läroverkens

rektorer, finner sig riksdagen icke för närvarande böra ifrågasätta någon

ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt. Då löneställningen

för lektorerna vid de tekniska läroverken jämväl enligt riksdagens mening

bör vara densamma som för lektorerna vid de allmänna läroverken, godkänner

riksdagen Kungl. Maj:ts förslag även på denna punkt.

I fråga örn löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid de tekniska

läroverken föreligga olika, motionsvis framförda yrkanden. Riksdagen vill

erinra, att riksdagen tidigare vidtagit den förändring i Kungl. Maj:ts förslag,

att extra ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk inplaceras i 21 i stället för

i 20 lönegraden. Motsvarande förändring synes riksdagen, med bifall i

denna del till motionerna I: 308 och II: 552, böra ske beträffande extra ordinarie

adjunkt vid tekniskt läroverk.

I anledning av vissa av de föreliggande motionerna i ämnet anser sig

riksdagen böra framhålla, att det med hänsyn till de särskilda förhållanden,

som råda vid de tekniska läroverken, kunde tänkas bliva föremål för övervägande,

huruvida speciellt för tekniskt utbildad personal avsedda extra

ordinarie lärarbefattningar borde inrättas vid dessa läroverk. Riksdagen, som

icke kan bedöma, i vad mån något verkligt behov härav föreligger, inskränker

sig i förevarande sammanhang till att uttala den förvissningen, att

Kungl. Maj:t, därest omständigheterna skulle befinnas därtill föranleda, för

riksdagen framlägger förslag i berörda hänseende.

Vad i vissa motioner yrkats angående bestämmande av extra ordinarie

lärares undervisningsskyldighet föranleder riksdagen till det uttalandet, att

riksdagen förutsätter, att extra ordinarie lärare i allmänhet erhåller en un
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Rr 469.

dervisningsskyldighet, som svarar mot den ordinarie lärarpersonalens. De

latituder för timantalen per vecka, som bliva fastställda för sistnämnda personal,

böra således gälla även för extra ordinarie personal.

13. Folkskolinspektionen.

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till löneställning

för folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören. Frågan örn inspektörernas

expensersättning upptager riksdagen till behandling i annat sammanhang.

14. Vaktmästarpersonal.

Ehuru det stora flertalet vaktmästare vid det statliga undervisningsväsendet

icke för närvarande äro avlönade av medel, som anvisats å riksstaten,

och sålunda icke kunna betraktas såsom statsanställda i egentlig

mening, har riksdagen dock regelbundet haft anledning att sysselsätta sig

med denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden, nämligen i

samband med fattande av beslut örn vaktmästarnas pensionering, vilka beslut

fattas från fall till fall.

Kungl. Majrts förslag innebär, att 1937 års riksdag skulle uttala sig för,

att lönereglering för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende

genomföres i samband med löneregleringen för lärarpersonalen vid nämnda

undervisningsväsende och på grundval av de för allmänna civilförvaltningen

för närvarande tillämpade principerna. De kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas

avlönande skulle härvid övertagas av statsverket. Efter

verkställd detaljutredning skulle senare för riksdagen framläggas förslag

angående vaktmästarpersonalens definitiva inplacering i lönegrad och därmed

sammanhängande frågor.

Riksdagen, som finner, att den i ämnet förebragta utredningen är agnad

att läggas till grund för bedömande av frågan, huruvida ett principbeslut

av den art, som ovan angivits, bör av 1937 års riksdag fattas, har icke

velat motsätta sig, att den nu ifrågavarande vaktmästarpersonalen, i den

mån så ej skett, erhåller anställning i statens tjänst och löner, reglerade i

anslutning till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande

grunderna.

Vad därefter angår frågan om de med en dylik lönereglering förenade

kostnaderna, godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag, att de kontanta kostnaderna

för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket i vad

avser ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. Annan vaktmästarpersonal

vid de allmänna läroverken bör alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas

medel.

I fråga örn den myndighet, som skall äga anställa den statsavlönade vaktmästarpersonalen,

anser sig riksdagen böra giva uttryck åt den meningen,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 469.

att ordinarie och extra ordinarie vaktmästare böra anställas av vederbörande

lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag icke finnes,

av vederbörande rektor.

Yad angår de här ifrågavarande befattningshavarnas tjänstetitel, anser

sig riksdagen böra framhålla, att, i likhet med vad som skett beträffande

universiteten, benämningen »vaktmästare» bör i förekommande fall komma

till användning i stället för benämningen »expeditionsvakt».

Till de detaljspörsmål av olika slag, som beröras av departementschefen

i samband med den förevarande frågan, anser sig riksdagen icke för närvarande

böra taga ställning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 469.

II. Vissa organisatoriska förändringar inom det

statliga undervisningsväsendet m. m.

1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier.

Den föreliggande frågan om inrättande av nya statliga gymnasier var

föremål för prövning jämväl av 1936 års riksdag, som i anledning av i

ämnet väckta motioner hos Kungl. Majit anhöll örn verkställande, under

beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, av utredning och framläggande

snarast för riksdagen av det förslag i fråga örn inrättande av nya statliga

gymnasier, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagen ansåg sig icke

kunna då uttala sig örn i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna

— närmast Motala, Eslöv och Skellefteå — borde komma till stånd,

därest, såsom väl möjligt vore, Kungl. Majit icke skulle finna lämpligt att

på en gång framlägga förslag om inrättande av mer än ett nytt statligt

gymnasium. Riksdagen erinrade allenast örn några av de skäl, som anförts

för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta hänseende, exempelvis

de nuvarande kommunala gymnasiernas och de till grund för dem liggande

realskolornas stora elevantal, behovet för vederbörande läroverksområden

av bättre tillgång till högre skolbildning, behovet av en avlastning

av angränsande läroverk och skolkommunernas ekonomiska uppoffringar.

I sistnämnda hänseende erinrade riksdagen örn det förhållandet, att Eslöv

och Motala sedan åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma bidrag av

statsmedel uppehållit sina kommunala gymnasier.

Kungl. Majit har nu föreslagit, att statliga gymnasier skulle inrättas i

samtliga de nyssnämnda tre städerna och har därvid i likhet med skolöverstyrelsen

funnit behovet av ett gymnasium vara störst i Skellefteå och

i likhet med statskontoret ansett, att ett statligt gymnasium i denna stad

borde i första hand komma i fråga. Departementschefen, som prövat behovet

av ett statligt gymnasium vara något större i Eslöv än i Motala, har

dock ej funnit anledning att i nämnda hänseende lämna Eslöv företräde

framför Motala. Vidare har framhållits, att Eslöv vore beläget inom ett

län, som redan bättre än de flesta vore försett med statliga läroverk och

gymnasier och att, örn med ett ställningstagande till frågan finge anstå

några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv

som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium.

Riksdagen kan vid bedömandet av den föreliggande frågan icke förbise

den av 1936 års riksdag berörda omständigheten, att Eslöv under så många

år till stor del med hjälp av egna medel uppehållit sitt kommunala gymnasium.

Härtill kommer, att detta gymnasium redovisar ett förhållandevis

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 469.

stort antal elever. De skäl, som tala mot att i Eslöv inrätta ett statligt

gymnasium, hava i varje fall icke synts riksdagen tillräckligt starka för

att motivera en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Riksdagen

anser jämväl, att nya statliga gymnasier böra upprättas i Skellefteå och

Motala. I likhet med departementschefen anser riksdagen, att statliga gymnasier

icke böra nu förläggas till Arvika och Söderhamn.

Den av Kuhgl. Majit föreslagna organisationen av de nya statliga gymnasierna

i Skellefteå, Motala och Eslöv har icke givit riksdagen anledning

till erinran. Riksdagen godkänner förslaget, att extra ordinarie lektor vid

det kommunala gymnasiet i Eslöv, som kan åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring,

må kunna överflyttas till sådan beställning vid det nya

läroverket därstädes, till vilken han kan vara kompetent.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke givit riksdagen anledning till erinran.

2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen.

Utredningen ger vid handen, att behov föreligger av en utökning av den

nuvarande provårskapaciteten. Såsom i ärendet framhållits, skulle dessa åtgärder,

vilka med hänsyn till den pågående utredningen angående utbildning

av lärare för hithörande läroanstalter böra erhålla provisorisk karaktär,

syfta till att årligen bereda provårsutbildning åt ytterligare ett trettiotal

lärarkandidater.

Kungl. Majit har i likhet med 1936 års lärarutbildningssakkunniga, statskontoret

och flertalet provårsanstalter utgått från att ökningen av provårskapaciteten

skulle ernås genom en höjning av antalet lärarkandidater, som

samtidigt vid varje pr o vårsläroverk mottagas till utbildning. Enligt det i

motionen I: 303 framställda yrkandet skulle provårsinstitutionen i stället,

på sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, utvidgas genom inrättande av nya tillfälliga

provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg och vid högre

allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

I likhet med skolöverstyrelsen befarar riksdagen, att en utökning av provårsinstitutionen

på sätt Kungl. Majit föreslagit skulle kunna äventyra den

enhetliga ledning av provårsarbetet, som är av betydelse för lärarutbildningens

resultat. Innan den pågående utredningen rörande organisationen av

den praktiska lärarutbildningen avslutats och statsmakterna fått tillfälle att

bedöma de förslag, i vilka utredningen kan utmynna, bör en viss försiktighet

iakttagas vid förändringar inom provårsinstitutionen. Det synes därför

lämpligt att för utvidgningen av provårskapaciteten välja sådana former,

som ansluta sig till provårets nuvarande organisation. Riksdagen har

därför, i anledning av den ovannämnda motionen, funnit sig böra medgiva,

att två nya provårsläroverk tillfälligtvis böra inrättas. Riksdagen har

intet att erinra mot att de nya provårskurserna förläggas till högre latinläroverket

i Göteborg och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Riksdagen godkänner skolöverstyrelsens förslag om att särskilt arvode till

lärare vid provårsläroverk må utgå jämväl till ämneslärarinnor vid sådana

läroverk. Påpekas må, att Kungl. Maj:ts förutberörda förslag till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende förutsätter,

att. så skall bliva fallet från och med den 1 januari 1938. Riksdagen behöver

fördenskull meddela beslut i ämnet allenast för tiden den 1 juli—den 31

december 1937. Beträffande arvoden för föreläsningar och övningar godkänner

riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen, som i övrigt ansluter sig

till överstyrelsens anslagskalkyler, kommer på grund härav att i annat sammanhang

beräkna härav betingad höjning av den i avlöningsstaten för de

allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk.

3. Rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för

lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m.

Mot Kungl. Maj:ts under denna punkt berörda förslag örn utsträckning

tills vidare till och med utgången av juni 1945 av gällande bestämmelser

angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt har riksdagen

intet att erinra.

4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdel
ningarna

vid de allmänna läroverken.

Det under denna punkt berörda förslaget ansluter sig till de synpunkter,

som kommo till uttryck i 1936 års riksdags skrivelse nr 256. Riksdagen

delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av att etappvis

genomföra en länge såsom önskvärd ansedd sänkning av lärjungeantalet i

undervisningsavdelningarna och finner goda skäl anförda för förslaget att

göra början med realskolans högsta klass.

Riksdagen kommer i annat sammanhang att beräkna avlöningsstaten för

de allmänna läroverken med utgångspunkt från det nu föreliggande förslaget.

Tillika vill riksdagen meddela, att riksdagen i särskild skrivelse behandlar

frågan om sänkning av lärjungemaximum jämväl vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor och privatläroverk.

5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under

budgetåret 1937/1938.

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen ger enligt riksdagens mening

fog för en temporär vidgning av den ram för folkskoleseminarieorganisationen,

som fastställdes av 1936 års riksdag. Då emellertid endast ett år

förflutit, sedan riksdagen tog ställning till frågan om seminarieorganisatio
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 469.

nens normala omfattning, och erfarenheten ådagalagt lämpligheten av en

viss försiktighet vid åtgärder på detta område, anser sig riksdagen icke böra

gå längre än Kungl. Majit vid sina anslagsberäkningar förutsatt, innebärande

intagning av en tvåårig linje utöver dem, som förutsatts skola normalt

ingå i seminarieorganisationen. Riksdagen har intet att erinra mot

departementschefens och skolöverstyrelsens förslag, att nämnda linje förlägges

till Stockholmsseminariet.

6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen

under budgetåret 1937/1938.

Vad av departementschefen under denna punkt ifrågasatts, har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

7. Biträden åt folkskolinspektörerna.

Det föreliggande förslaget om anvisande av ett belopp av 450 kronor till

varje folkskolinspektör, att mot redovisningsskyldighet användas till arvode

åt biträde, ligger i linje med vad 1936 års riksdag i ämnet anförde och

godkännes av riksdagen. I likhet med Kungl. Maj:t anser riksdagen, att en

sådan åtgärd bör förbindas med ett borttagande av den av 1936 års riksdag

beviljade, såsom ett provisorium betecknade förhöjningen av den till inspektörerna

utgående expensersättningen. Denna expensersättning är principiellt

att betrakta som en löneförmån, vilken icke synes böra bibehållas vid

det av 1936 års riksdag fastställda beloppet, sedan riksdagen enligt det föregående

bifallit förslaget till lönereglering för folkskolinspektörerna. Att låta

nämnda ersättning utgå med nuvarande belopp under tiden, intill dess löneregleringen

träder i kraft, synes icke vara påkallat.

Ej heller i övrigt har riksdagen något att invända mot Kungl. Majda

ifrågavarande förslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 469.

lil. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938.

Vad av departementschefen under denna rubrik inledningsvis anförts och

föreslagits lämnar riksdagen utan erinran. I det följande har riksdagen vidtagit

de ändringar i de av Kungl. Maj:t för senare hälften av nästa budgetår

förordade avlöningsstaterna, som betingas av de av riksdagen vidtagna

jämkningarna i lönegradsplaceringarna, dock icke i sådana fall, då jämkningarna

i anslagshänseende kunna anses vara av underordnad betydelse.

1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förevarande anslagsberäkningar hava ej givit riksdagen

anledning^till erinran.

2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

I motionen I: 307 har framställts ett yrkande, som visserligen till en del

begränsats till att gälla endast folkskoleseminarierna, men som torde böra

upptagas till behandling i detta sammanhang. I motionen har hemställts,

att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna

vid folkskoleseminarierna måtte för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1938 höjas med det belopp, som erfordrades för att bibliotekarier

och biträden icke skulle lida löneminskning. Anledningen till detta yrkande

är att söka i det förhållandet, att de dyrtidstillägg, som utgå å ifrågavarande

arvoden, komma att efter löneregleringens genomförande minskas på grund

av övergången frän oreglerat till reglerat dyrtidstillägg. Genom motionen

avses att bereda befattningshavarna kompensation för denna minskning i

dyrtidstillägget genom en motsvarande höjning av arvodesförmånerna. Riksdagen

vill fästa uppmärksamheten på att det i motionen berörda förhållandet

återverkar på ett flertal arvoden vid de läroanstalter, som beröras av löneregleringen.

Vad särskilt angår de i motionen angivna arvodena, utgå

dessa som regel till befattningshavare, vilka komma i åtnjutande av den

av riksdagen enligt det föregående beslutade löneregleringen. Även örn

med hänsyn härtill en viss tvekan kan föreligga rörande behovet av

en uppräkning av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen,

anser riksdagen, som har svårt att överblicka hela området och bedöma

vilka arvoden, som i detta sammanhang böra komma ifråga, att förevarande

spörsmål bör komma under närmare omprövning genom Kungl.

Maj:ts försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana

arvoden, vilka utgå till befattningshavare, som visserligen ej komma i åtnjutande

av löneregleringen, men som äro anställda vid en läroanstalt, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 469.

beröres av densamma. Dessa befattningshavare kunna nämligen genom övergången

från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en

reell löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,

som riksdagen alltså förutsätter skola ske, lärer kunna verkställas i

så god tid, att eventuellt förslag i ämnet kan föreläggas 1938 års riksdag.

Riksdagen, som i övrigt godkänner de av Kungl. Majit under denna punkt

av statsrådsprotokollet berörda förslagen, har vidtagit de jämkningar i anslagsberäkningarna

för nästa budgetår, som betingas av vad riksdagen i det föregående

anfört.

3. Anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Mot det under denna punkt framlagda förslaget har riksdagen intet att

erinra.

4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Riksdagen godkänner Kungl. Majlis föreliggande anslagsberäkningar. Beträffande

det i motionen I: 307 framställda förslaget rörande uppräkning av

anslagen till arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna

hänvisas till vad som här ovan anförts.

5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Det av Kungl. Majit under denna punkt framlagda förslaget har icke

givit riksdagen anledning till erinran.

6. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Majits i fråga örn detta anslag framlagda förslag har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

7. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.

Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

8. Reservationsanslag till Folkskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

9. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Riksdagen, som i det föregående godkänt det av departementschefen framlagda

förslaget rörande omfattningen av småskoleseminarieorganisationen

under nästa budgetår, har intet att erinra mot de under denna punkt

av statsrådsprotokollet verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

10. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.

Kungl. Majits förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens skrivelse Nr 469.

11. Reservationsanslaget till Småskoleseminariet Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.

12. Reservationsanslaget till Småskoleseminariet Stipendier.

Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.

13. Reservationsanslag till Småskoleseminarier: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande till förevarande ändamål av 7,000

kronor för nästa budgetår har ej givit riksdagen anledning till erinran.

14. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

15. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

16. Förslagsanslag till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.

17. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar.

Riksdagen har ingen erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts under

denna punkt framställda förslag.

18. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

I de båda likalydande motionerna I: 247 och II: 499 har yrkats, att riksdagen

måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning

av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975

kronor.

Då av motionerna framgår, att det hinder för inrättandet av omförmälda

parallellavdelning i Malmö, som av departementschefen ansetts föreligga,

numera bortfallit, och då yrkandet synts riksdagen väl motiverat, anser

sig riksdagen böra medgiva, att ifrågavarande parallellavdelning inrättas.

Vederbörande anslagsposter i de avlöningsstater, som av Kungl. Majit föreslagits

skola för nästa budgetår gälla för de tekniska läroverken, skulle på

grund härav undergå förhöjning med — vid oförändrade löneförhållanden —

i runt tal 7,200 kronor. I det följande vidtager riksdagen av samma anledning

en förhöjning av förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader

med 300 kronor och av reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. med 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt godkännes av riksdagen i den mån icke

annat föranledes av de av riksdagen i det föregående vidtagna jämkningarna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

35

19. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.

Då riksdagen ovan medgivit upprättandet av ytterligare en parallellavdelning,

bör förevarande anslag som nämnts höjas med 300 kronor utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget, som i övrigt bör beräknas i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, skulle alltså för nästa budgetår uppföras med

71,000 kronor.

20. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

Kungl. Maj:ts förslag godkännes av riksdagen med den ändring, att anslaget,

såsom i det föregående angivits, höjes med ytterligare 400 kronor

till 47,600 kronor på grund av att riksdagen medgivit inrättandet av en ny

parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Malmö.

21. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst.

Då de av riksdagen enligt det föregående beslutade ändringarna i Kungl.

Maj:ts förslag till lönereglering för befattningshavare vid statens undervisningsväsende

icke torde behöva föranleda någon uppräkning av det av

Kungl. Majit under denna punkt för nästa budgetår beräknade anslags- ,

beloppet, godkänner riksdagen dessa anslagsberäkningar med den ändringen,

att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden för nästa budgetår

bestämmes till 6,300,000 kronor. Av riksdagen beslutade ändringar i gällande

grunder angående dyrtidstillägg skola givetvis äga motsvarande tilllämpning

å till här ifrågavarande befattningshavare i statens tjänst utgående

dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen

1. godkänt det vid denna skrivelse fogade förslaget till avlöningsreglemente

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende jämte den

reglementet bilagda tjänsteförteckningen;

2. beslutat, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg

enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i

statens tjänst;

3. medgivit, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1

januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens

befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;

4. beslutat, att avlöningsreglementet‘för befattningshavare vid statsdeparte
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 469.

merit och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer

och nomadskolinspektören, å husmoder vid läroanstalterna för blinda

ävensom å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte;

5. bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och

tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

6. medgivit, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka

ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning

att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången

av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de

skulle hava uppburit i förskott för samma månad, örn de före den 1 januari

1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet;

7. bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937

angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande övergången till det nya

avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga, dock med iakttagande av

vad riksdagen i det föregående anfört;

8. förklarat sig icke hava något att erinra mot att vaktmästarpersonalen

vid förevarande läroanstalter från och med tidpunkt, som senare bestämmes,

inordnas under det för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet;
9.

beslutat, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli

den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de

allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt

till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under

budgetåret 1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma

grunder, som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;

10. medgivit, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller folkskoleseminarium må

efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;

11. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att

tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
-

penningar...........................kronor 69, <00

b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis..... » 3,000 79,700

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469. 37

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp:

1) Arvoden åt extra lärare och timlärare

......................kronor 19,110

2) Arvodesförhöjning åt vissa extra

ordinarie ämneslärare, förslagsvis . .

3) Arvoden åt timlärarinnor vid vissa

kurser (parallellkurser), förslagsvis. .

4) Understöd åt extra ordinarie lärare

vid förfall på grund av sjukdom,

förslagsvis...................

5) Vissa arvoden till ordinarie lärare

m. m......................

Anm.: Ur denna post utgår arvode med

500 kronor för &r räknat till rektor, lektor

och adjunkt.

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis.....kronor 50 26,085

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring åt lärare, förslagsvis . kronor 19,350

b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och

eldare............................. * 325

c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis. v » 6,165

d. Hyresersättningar och hyresbidrag ........ > 10,125 35,965

Summa kronor 141,750

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter...................kronor 11,650

Nettoutgift kronor 130,100;

12. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas tills vidare från och med den

1 januari 1938;

13. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 161,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp ......................... kronor 3,765

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis...... »_50 3,815

300

3,000

50

3,575

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Riksdagens skrivelse Nr 469.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis.........kronor 25,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 1,500 26,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis.......kronor 13,710

b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och eldare

............................... > 325 14,035

Summa kronor 205,550

Särskilda uppbördsmedel:

Termins- och inskrivningsavgifter...................kronor 11,650

Nettoutgift kronor 193,900;

14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisat ett jörslagsanslag av 324,000 kronor;

15. medgivit, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida

inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med

hittills tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal

mellanskola;

16. beslutat, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från

och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt

latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt

i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,

ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga örn

Skellefteå, att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000

kronor till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket;

17. med avslag å Kungl. Majda förslag rörande provisorisk utvidgning av

provårsinstitutionen beslutat, att sådan utvidgning skall ske genom upprättande

av två tillfälliga provårskurser, den ena vid högre latinläroverket i

Göteborg och den andra vid högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm,

ävensom medgivit, att å ämneslärarinna vid provårsläroverk må under

tiden den 1 juli—den 31 december 1937 tillämpas bestämmelserna i I. A. 5)

och I. A. 10) kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 251) angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken;

18. medgivit, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna

vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 469.

skolöverstyrelsen i en i berörda statsrådsprotokoll omförmäld skrivelse av

den 31 augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med

utgången av juni 1945;

19. beslutat, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1

juli 1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag

skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster

och 4 adjunkts^ änster;

20. beslutat, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1

juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor i

kvinnligt handarbete;

21. beslutat, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och

med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor, nämligen

3 rektorstjänster, 2 teckningslärareänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;
22.

godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöning sstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgö
ringspenningar.

...................

b. Ålderstillägg, förslagsvis..............

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

a. Arvoden åt extra ämneslärare.........

b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis..............

c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd.......

d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål. .

e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen. .

f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska

realskollinjer, förslagsvis.............

g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall

på grund av sjukdom, förslagsvis . . .

h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis.......

i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga

och första lärarinnor.........

j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk . . .

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden åt bibliotekarier.............

b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna

kronor z

1,950,000

»

730,000

»

45,000

5,725,000

av Kungl. Maj:t:

kronor

602,500

>

2,500

»

22,000

8,000

»

334,800

11,500

»

4,000

»

50,500

20,925

1

63,000

1,119,725

kronor

31,900

32,150

64,050

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 469.

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

: •»

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....kronor 1,095,000

b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 225,075

c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis............... » 2,000

d. Vissa ersättningar, förslagsvis......... » 150 1,322,225

Summa kronor 8,231,000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad .....................kronor 7,500

Nettoutgift kronor 8,223,500;

23. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938;

24. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

25. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöni ngsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 10,000,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis » 135,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga . kronor 525

b. Arvoden åt tillsynslärare........ » 15,000

c. Personliga tilläggsarvoden åt 5 första

lärarinnor.................. » 1,250

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis . » 50,500

e. Arvoden åt bibliotekarier....... » 31,900

f. Arvoden åt biträden å rektorsexpe
ditionerna.

.................. » 32,150

g. Särskilda arvoden vid provårsläro
verk,

förslagsvis.............. » 63,000 » 194,325

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 1,313,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.

................... » 130,000 » 1,443,000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469. 41

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........................kronor 95,175

Summa kronor 11,867,500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad.......kronor 7,500

2. Ersättningar från skolkommuner, som

icke tillhandahålla lärare tjänstebostad » 118,000

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m....................... * 18,800 kronor 144,300

Nettoutgift kronor 11,723,200;

26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 19,946,700 kronor;

27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 21,400 kronor;

28. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöning sstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 477,500

b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 100,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . . * 17,500 595,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 9,150

b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 2,400

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . >_200 11,750

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till extralärare och timlärare.....kronor 47,650

b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis ............... » 400

c. Understöd till extra ordinarie lärare vid förfall

på grund av sjukdom, förslagsvis..... » 500

d. Arvoden till lärare vid förberedande kurs vid

seminariet i Falun................... » 1,200

e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål » 675

f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A. Lydh

vid seminariet i Luleå och teckningsläraren

J. E. R. Nyreen vid seminariet i Karlstad. . » 2,100

g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel

vid dubbelseminarier................. » 2,400

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 469.

h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier . . . kronor 9,600

i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid vissa

seminarier anordnade kurser för utbildande

av kyrkomusiker, förslagsvis............ » 2,100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare............kronor 7,500

b. Arvoden till seminariebibliotekarier....... » 4,000

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner » 2,850

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
a.

Hyresersättning till rektorer vid vissa semi
-

narier ............................ kronor 7,250

b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna i

Göteborg och Stockholm, förslagsvis...... » 8,300

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...... » 105,325

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 17,000

e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis................ » 4,500

Summa kronor

66,625

14,350

142,375

830,100;

29. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1

januari 1938, dock med iakttagande av den av riksdagen beslutade ändrade

lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;

30. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt seminarieläkare............kronor 7,500

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier....... » 4,000

c. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna » 2,850

d. Särskilda arvoden vid provårsseminarier, förslagsvis

........................... » 9,600

e. Tilläggsarvoden åt lärare vid de vid vissa

seminarier anordnade kurser för utbildande

av kyrkomusiker, förslagsvis............ » 2,100

f. Tilläggsarvoden åt teckningsläraren J. A.

Lydh vid seminariet i Luleå och teckningsläraren

J. E. R. Nyreen vid seminariet i

Karlstad.......................... > 2,100

950,000

52,000

28,150

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 469.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. va., förslagsvis.......kronor 42,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis. . . »_6,000 48,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................kronor_1.750

Summa kronor 1,079,900;

31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;

32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 273,900 kronor;

33. till Folkskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 75,500 kronor;

34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett reservationsanslag av 109,000 kronor;

35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett reservationsanslag av 15,000 kronor;

36. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas

under budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 131,200

b. Alderstillägg, förslagsvis............... » 24,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis .... _»_7,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 30,400

b. Alderstillägg, förslagsvis............... » 7,000

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis .... _s_800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden till extra lärare under tjänstledighet

på grund av sjukdom, förslagsvis........kronor 600

b. Arvoden till timlärare................ » 26,500

c. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel » 600

d. Arvode till ett biträde för matlagningen vid

seminariet i Lycksele..............._900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Arvoden till seminarieläkare ...........kronor 3,150

b. Arvoden till seminariebibliotekarier....... » 1,950

c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner _»_1,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män:
-

162,200

38,200

28,600

6,100

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 469.

a. Hyresersättning till rektor vid seminariet i

Skara............................kronor 2,000

b. Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa seminarier

........................... . » 2,600

c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...... » 36,000

d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 3,000 43,600

Summa förslagsanslag kronor 278,700;

37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

förslagsanslag av 278,700 kronor;

38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 66,200 kronor;

39. till Småskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor;

40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 18,000 kronor;

41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 7,000 kronor;

42. beslutat, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej

mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom

till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med

500 kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av

honom tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för

år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, ätt han skall avstå

högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,

ersättning med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;

43. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas

under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och (i förekommande fall) ortstillägg till

52 inspektörer, förslagsvis...............kronor 93,450

b. Alderstillägg, förslagsvis................ » 13,000

c. Tjänstgöringspenningar till 52 inspektörer ... * 46,800

d. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis..... » 15,000 168,250

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal................... 11,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a. Expensersättning, förslagsvis.............kronor 13,650

b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis........ » 25,800

c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis . . » 4,000 43,450

Summa kronor 223,400;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 469.

44. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938;

45. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 265,500

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Majit * ^50

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ » 11,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................... 8 14,950

Summa kronor 292,900;

46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 516,300 kronor;

47. godkänt följande avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas under

budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat:

a. Lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg . . . kronor 2,900

b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 500

c. Fyllnadsarvode åt vikarie, förslagsvis........ »__500 3,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. . 6,830

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................kronor 49,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 13,150 62,350

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis..........................kronor 14,420

Summa förslagsanslag kronor 87,500;

48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 87,500 kronor;

49. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tilllämpas

under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar............kronor 46,700

b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 6,850

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis...... *_350 53,900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis ............... • •

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 469.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................kronor 3,750

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 100 3^50

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................................... 9,950

Summa kronor 69,800;

50. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den

1 januari 1938;

51. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tilllämpas

under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 103,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t..................................... j

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis .... kronor 4,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 400 »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........................ »

Summa kronor 113,700;

52. till Läroanstalter för Minda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 183,500 kronor;

53. beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,

tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda

bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;

ävensom förklarat, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg

åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad

i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;

54. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december

1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar...........kronor 18,225

b. Alderstillägg, förslagsvis . . . . ............. » 2,725

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis...... » 150 21,100

1,780

5,000

3,520

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 469.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis..............................kronor 2,900

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis .... kronor 3,300

b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis...... »_500 » 3,800

Summa kronor 27,800;

55. godkänt följande personalförteckning för vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari

1938:

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad.

1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende.............. —

4 lärarinnor i kunskapsämne...........................L 20

4 lärarinnor i slöjd.................................L15

1 husmoder........................................B 8

1 Översköterska.....................................B 7;

56. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni

1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska, för
-

slagsvis .....................................kronor 31,900

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.............kronor 2,325

Avlöni ngsstat.

Lön

Tjänst-

görings

pen-

ningar

Summa

1 maskinist..........

550

325

875

1 vaktmästare ........

450

275

725

1 vaktmästare ........

450

275

725

Anni.: För maskinist ooh

vaktmästare kan lönen efter

3 år höjas med 100 kronor,

efter 6 år med ytterligare

100 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 100 kro- nor.

Summa kronor

—

—

2,325

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 469.

b. Ålderstillägg, förslagsvis.................. kronor 600

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis....... » 75 3;000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar............kronor 900

A vlöningss tat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1 kvinnligt skrivbiträde, till- lika räkenskapsförare . . .

650

250

900

Anun.: Härtill kunna kom- ma tre ålderstillägg, vart och

ett å 200 kronor, efter respek- tive 5, 10 och. 15 års tjänst- göring. Av varje ålderstill- lägg skola 100 kronor utgöra

lön och 100 kronor tjänstgö- ringspenningar.

Summa kronor

—

—

900

b. Ålderstillägg, förslagsvis..................kronor 200

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis....... » 50 1,150

4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Majit . kronor 650

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis..........kronor 4,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... » 600 4,600

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........................kronor 500

Summa kronor 41,800;

57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 69,600 kronor;

58. beslutat, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och

med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare en lektorstjänst;

59. godkänt följande avlöningsstat för de nu befintliga tekniska läroverken,

att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 148,950

b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 17,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis ... » 4,000 170,450

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

49

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt extralärare................kronor 78,600

b. Arvoden åt vaktmästare m. fl........... » 1,925

c. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall

på grund av sjukdom, förslagsvis........ »_500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Övningar i lantmäteri.................kronor 1,075

b. Föredrag örn arbetarskydd och hygien..... » 950

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt

rektorerna ......................... » 2,650

d. Arvoden åt skolläkare................. » 1,705

e. Arvoden åt bibliotekarier.............. » 1,420

f. Arvoden åt biträden vid laborationer ..... » 1,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

81,025

8,800

tjänstemän:

a. Tillfällig löneförbättring för lärare, förslagsvis kronor 35,000

b. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare,

förslagsvis.......................... » 6,825

c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare, förslagsvis

............................ »_2,000 43,825

Summa kronor 304,100;

60. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen

för de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och

med den 1 januari 1938;

61. godkänt följande avlöningsstat för de nu befintliga tekniska läroverken,

att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till lärare, förslagsvis.................kronor 258,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.....kronor 9,600

b. Alderstillägg, förslagsvis............ » 1,500

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis > 500 » 11,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit:

a. Arvoden åt skolläkare.............kronor 1,705

b. Arvoden åt bibliotekarier........... » 1,420

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer ..................... » 2,650

1,925 > 7,700

4

d. Arvoden åt vaktmästare m. fl.........1

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Biksdagens skrivelse Nr 469.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis . . . kronor 104,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis _3,000 kronor 107,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................... » 2,000

Summa kronor 386,300;

62. till Tekniska läroverk: Avlöningar förbudgetåret 1937/1938 anvisat ett

förslagsanslag av 690,400 kronor;

63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

förslagsanslag av 71,000 kronor;

64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 47,600 kronor;

65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 6,300,000 kronor;

66. beslutat hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa

uppskattning av avkastningen av sådana, icke från kronan härrörande

donationer till lärare vid allmänt läroverk, med vilka jämlikt 3 § 2 mom.

avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

följer skyldighet för vederbörande tjänstinnehavare att vidkännas minskning

i avlöning från statsverket;

67. dels medgivit, att — utan hinder av vad i 29 § nämnda avlöningsreglemente

föreskrives — envar av tre lektorer vid tekniska läroverket i Malmö

må under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det

årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad åtagit sig att till dem

utbetala, på grund av att de jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier av skolöverstyrelsen förordnats att biträda

rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen,

dels ock beslutat hos Kungl. Majit anhålla örn utredning, huruvida för

tiden efter den 1 juli 1938 behov kan anses föreligga av särskild gottgörelse

åt berörda tre lektorer vid tekniska läroverket i Malmö utöver den dem

enligt 55 § 2 mom. nyssberörda stadga tillförsäkrade förmånen av lämplig

minskning i undervisningsskyldigheten.

Stockholm den 15 juni 1937.

Med undersåtlig vördnad.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 469.

51

Förslag

till

avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie lärare vid de läroanstalter,

vilka finnas upptagna å den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen.

2 §.

1 mom. De i 2 kap. avsedda befattningarna tillsättas genom förordnande

på viss tid.

2 mom. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande

föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3 mom. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Majit och riksdagen,

dock med det undantag som angives i 5 § 3 mom.

3 §•

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt i detta reglemente givna föreskrifter

och under de i detsamma stadgade villkoren ävensom i enlighet med

de särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Majit och riksdagen

beslutade.

2 mom. Innehavare av sådan befattning vid de allmänna läroverken, med

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl

minskning i avlöning från statsverket till belopp, motsvarande de i avlöningen

ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig ordning, som ock

vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av

nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av enskild tillförsäkrats

innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån

utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat komma tjänstinnehavaren

till godo.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från

och med den dag tjänsten tillträdes till och med den dag läraren avgår på

grund av avsked, entledigande eller dödsfall.

4 mom. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott, så framt icke

Kungl. Majit beträffande viss ersättning annorlunda stadgat.

5 mom. Angående lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt rätt till

pension är särskilt stadgat.

4 §.

1 mom. Med ordinarie lärarbefattning må icke förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av

Kungl. Majit, och riksdagen, å kommuns stat; dock att med ordinarie befatt
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 469.

ning såsom lärare i övningsämne vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,

folkskoleseminarium eller småskoleseminarium samt såsom lärare i musik

eller gymnastik vid institutet och förskolan för blinda må kunna förenas annan

tjänst, därest vederbörande centrala myndighet på därom gjord framställning

prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum.

2 mom. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej vederbörande centrala myndighet, efter

prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

liinderligt för utövandet av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt

ej, vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet eller, vad angår annan

lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet givna riktlinjer, uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen

finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

2 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom förordnande.

5 §.

1 mom. Befattning såsom rektor vid läroanstalt, å vilken detta reglemente

äger tillämpning, tillsättes genom förordnande på viss tid.

2 mom. Lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens

förordnande upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

3 mom. Där så erfordras, äger Kungl. Maj:t besluta av stadgandet i 2

mom. betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie lärarbefattningar.

6 §•

1 mom. För innehavare av rektorsbefattning utgår lön, för år räknat, med

nedan angivna belopp:

O r t

s g r

u p i

Läroanstalt

A

B

C

D

E

F

G

K i

o n

o r

Högre lärarinneseminariet .

Högre allmänt läroverk:

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

13,620

13,860

grupp I..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II..........

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp III..........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Realskola:

grupp I..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

grupp II..........

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

grupp III..........

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

s. 53 Kontrollera mot PDF

Biles dagens skrivelse Nr 469.

53

Ort

s g r

upp

Läroanstalt

A

B

C

D

E

F

G

-

K

o n

o r

Folkskoleseminarium:

grupp I ..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II..........

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp lil..........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Småskoleseminarium:

grupp I..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

grupp II.........

10,020

10,260

10,500

10,740

> 10,980

11,220

11,460

grupp III..........

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

Institutet och förskolan för

blinda............

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

Hantverksskola för blinda .

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

Vårdanstalten för blinda

med komplicerat lyte . .

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

Tekniskt läroverk:

grupp I..........

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

13,140

13,380

grupp II..........

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

12,660

12,900

grupp III..........

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

12,180

12,420

grupp IV..........

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

2 morn. Skulle läroanstalt komma att nedflyttas från högre till lägre avlöningsgrupp

vid annan tidpunkt än den, då förnyat förordnande å vederbörande

rektorsbefattning skall äga rum, äger den, som vid tiden för nedflyttningen är

förordnad som rektor, att så länge det honom meddelade förordnandet varar

uppbära förutvarande lön.

7 §.

1 mom. I detta kapitel avsedd lärare må årligen å tid, som prövas lämplig

med hänsyn till göromålens behöriga gång, av vederbörande centrala myndighet

tilldelas semester under 45 dagar.

2 mom. I fråga örn ersättning till vikarie för sådan lärare bestämmer Kungl.

Maj: t.

3 mom. I övrigt skola för lärare, som avses i detta kapitel, bestämmelserna

i 13—20 samt 22—30 §§ i 3 kapitlet av detta avlöningsreglemente i tillämpliga

delar lända till efterrättelse; dock att i fråga örn beloppen av de löneavdrag,

som rektor har att vidkännas vid tjänstledighet, skall gälla vad Kungl. Maj:t

i sådant hänseende bestämmer.

4 mom. I fråga örn särskilt arvode till rektor vid institutet och förskolan

för blinda för handhavande av lärarutbildning ävensom till rektor vid hantverksskola

för blinda för förestående av materialdepå bestämmer Kungl. Maj:t.

5 mom. Rektorsbefattningarna vid de läroanstalter, å vilka detta reglemente

äger tillämpning, skola anses tillhöra följande lönegrader, nämligen: befattningarna

vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken, folkskole
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 469.

seminarierna, institutet och förskolan för blinda samt de tekniska läroverken

30 lönegraden; befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden samt befattningarna

vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.

3 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §.

1 mom. För befattning, som i detta kap. avses, utgår lön enligt den i 9 §

införda löneplanen, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda,

för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning

för kvinnlig befattningshavare, som i 10 § 2 mom. omförmäles.

1 den till reglementet hörande tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad

varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där lärarna äro stationerade, å de uti löneplanen

upptagna ortsgrupperna fastställes av Kungl. Majit på grundval av utredning

rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken lärarens lön skall utgå, fastställes

i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

löneklassen efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd.

Innehar lärare i övningsämne med stöd av bestämmelsen i 4 § 1 mom. ordinarie

tjänst å mer än en ort, bestämmer Kungl. Maj:t, vilken av tjänstgöringsorterna

som skall anses såsom lärarens stationeringsort.

2 mom. Till lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd

eller hushållsgöromål, med undantag dels av lärarinna i hushållsgöromål, som

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats till biträdande föreståndarinna

eller som vid småskoleseminarium tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,

dels ock av lärarinna i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda och

i slöjd vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, utgår lön med det för vederbörande

löneklass gällande beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För

varje veckotimme, som över- eller understiger 30, sker tillägg respektive avdrag å

årslönen med tre procent; skolande härvid iakttagas, dels att avdrag å årslönen

icke må göras för mer än 21 veckotimmar i fråga om lärare i teckning, musik

eller gymnastik med lek och idrott samt för mer än 24 veckotimmar i fråga

örn lärarinna i kvinnlig slöjd, dels ock att det efter tillägg respektive avdrag

uppkomna talet skall, därest det icke är i helt krontal jämnt delbart med tre,

jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.

För lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet eller

allmänt läroverk skall vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket lön

enligt stadgandena i första stycket skall beräknas, antalet tjänstgöringstimmar

ökas med en, örn det utgör högst 12, med två, örn det utgör lägst 13 och högst

20, samt med tre, örn det utgör mer än 20; dock att i fråga om högre lärarinneseminariet

hänsyn härvid må tagas allenast till tjänstgöring, som fullgöres i

realskolan eller flickskolan.

Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än

en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna i första och

andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle hava uppburit,

örn han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Närmare

bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas av Kungl. Majit.

3 mom. Förutom lön kunna utgå källortstillägg enligt stadgandena i 14 §

samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—28 §§.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469. 55

9 §•

Löneplan (L).

Lönegrad

Löne-

-4-9

. h

O

s g r

upp

omfattar löne- klasserna nr

klass

A

B

0

D

E

F

G

nr

nr

Årslön, kronor

i

1-5

i

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764 |

1,830

1,896

2

2—6

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

3

3-7

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4

4—8

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

5-9

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

6—10

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

7—11

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

8-12

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

9—13

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

10—14

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

11—15

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

12—16

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

13-17

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

14-18

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

15—19

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

16-20

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

17-21

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

18—22

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

19-23

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

20-23

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

21-24

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

22—25

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

23—26

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

24—27

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

25-28

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

26-29

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

27—30

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

28—31

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

29

29-32

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

30

30-33

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

—

—

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

—

—

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

—

33

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 469.

10 §.

1 morn. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller lärare, vare sig

han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för

den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 §

giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 moni. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpa följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 11—13 §§.

Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen

inom vederbörande lönegrad.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av

förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag; dock

att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit ferier, semester

eller annan ledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom

åliggande militär tjänstgöring, och ej heller den tid, varunder till följd

av smittsam sjukdom undervisningen vid läroanstalten varit inställd;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken läraren

särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan

hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av

tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b), först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande

centrala myndighet sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till högre löneklass

skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

11 §■

1 mom. Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning Annes svara mot, vara jämförbar med eller

högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans

begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre

löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter

fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i anställningen,

sorn föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring vid

under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott i anställningen

intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen eller

sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare, icke

utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna anställningstid

före avbrottet.

2 mom. För enahanda ändamål, som avses i 1 mom. första stycket, och

under iakttagande i tillämpliga delar av där stadgade grunder må:

a) adjunkt vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller småskoleseminarium

ävensom ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet eller allmänt

läroverk tillgodoräknas den tid, varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie

ämneslärare vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola;

b) övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium eller

småskoleseminarium samt lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda

eller vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte tillgodoräknas den tid,

varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid landstingsseminarium

eller folkskola eller såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal flickskola,

kommunal mellanskola eller högre folkskola; samt

c) lärarinna i kunskapsämne vid vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte därjämte tillgodoräknas den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärarinna

vid sinnesslöanstalt.

I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl. Majit i

varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder han utom

statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i

avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att

utföra å befattningen.

3 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i denna paragraf sägs, tages

icke hänsyn till del av kalenderkvartal.

12 §.

1 mom. Därest lärare vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt

eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl

för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla

lön enligt närmast högre löneklass.

Lärare, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneklass, som

är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift

eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar

eller framtida uppfiyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna

sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava

tillhört berörda lägre löneklass.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande lärare,

som vid befordran till tjänst vid någon av ifrågavarande läroanstalter innehade

ordinarie befattning inom annat område av statsförvaltningen, för vilket lönereglering

genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.

Vid lärares befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så

prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten

och sedermera för hans uppfiyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 469.

honom den tid utöver tre år, varunder han såsom ordinarie lärare inom de

närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit

befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes

svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen

tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller

annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.

Vid sådant tillgodoräknande skall en termin anses vara lika med sex månader.

För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i

tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i

varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna lärare jämväl tid, varunder denne eljest

i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara

mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den

erhållna tjänsten utföra.

2 mom. Lärare, som efter egen ansökan flyttas till annan tjänst inom

samma lönegrad eller från tjänst inom högre till tjänst inom lägre lönegrad,

äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den nya

tjänsten innehade; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den nya tjänsten fastställda.

13 §.

1 mom. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda

meddelade i gällande stadga eller reglemente.

2 mom. Lärare skall vidare, därest vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter nya eller

förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen.

Jämväl i övrigt skall lärare, med bibehållande av den lönegrad han innehar,

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning

i åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

3 mom. Därjämte skall lärare, därest vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör hans tjänstgöring

anses böra förläggas till annan jämförlig gren av undervisningsväsendet ävensom

eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov prövar

sådant nödigt, vara pliktig att låta sig förflyttas från den befattning han innehar

till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med förändring

av stationeringsorten.

4 mom. Varder lärare utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till

tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad,

han vid förflyttningen tillhörde.

Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något

lärarens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den

lägre tjänsten stadgade grunderna, dock med iakttagande att, örn läraren i den

högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd

för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han före förflyttningen

tillhörde.

5 mom. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess

han avgår från befattningen i fråga.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

59

14 §.

Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet, där

vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg

med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

för kallortsklass I................. 60 kronor

» » II................. 120 »

» » III................. 195 »

» » IV................. 300 »

» » V................. 450 »

» » VI................. 600 »

För lärare i övningsämne, vilkens lön reducerats med stöd av föreskrifterna

i 8 § 2 morn., skall kallortstillägget undergå motsvarande reduktion, som tilllämpats

i fråga örn lönen.

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstillägg

må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

15 §.

1 mom. Lärare äger uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg icke blott

för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom det undervisningsområde

han tillhör, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna

i 21 § åtnjutit ferier eller semester, eller vilken han, efter i

varje särskilt fall av Kungl. Majit lämnat medgivande, använt för att utom

sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

2 mom. Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg för tid,

under vilken undervisningen vid den läroanstalt, vid vilken han är anställd,

blivit till följd av smittsam sjukdom inställd och han av sådan anledning

hindrats tjänstgöra. Därest undervisningen av nu nämnd anledning blivit

inställd och läsåret på grund därav förlänges, skall av sådan anledning ingen

särskild ersättning utgå.

16 §.

1 mom. Därest lärare, som äger rätt till ferier, av behörigen styrkt sjukdom,

i andra fall än uti 2 mom. avses, är hindrad att tjänstgöra, skall han,

så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, med

bibehållande i förekommande fall av kallortstillägg, å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell.

Lärare, som har rätt till semester, äger under enahanda förhållanden åtnjuta

oavkortad lön jämte kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45

dagar, men skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda

medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas nedanstående tjänstledighetsavdrag

för dag räknat.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Biksdagens skrivelse Nr 469.

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

Tjänstledighets- avdrag

Kronor

Kronor

Kronor

1

—: 60

12

1:80

23

4: 50

2

—: 70

13

1:95

24

5: —

3

—: 80

14

2:10

25

5:50

4

—: 90

15

2: 30

26

6: —

5

1: —

16

2: 50

27

6: 50

6

1:10

17

2: 75

28

7: —

7

1:20

18

3: —

29

7: 50

8

1:30

19

3:25

30

8:-

9

1:40

20

3: 50

31

8: 50

10

1: 50

21

3: 75

32

9: —

11

1: 65

22

4: —

33

9: 50

2 mom. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) örn olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg,

så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock högst intill dess sex

månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver

av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget,

så framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att

sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss

sagts.

3 mom. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock

högst under sex månader, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå

ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget, så

framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att sådant avdrag icke

skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4 mom. Föreskrifterna i 1—3 mom. gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

5 mom. I fråga örn avlöningsförmånerna för sådan lärare, som åtnjuter

tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att tjänstgöra vid annan läroanstalt,

bestämmer Kungl. Maj:t.

17 §.

Lärare, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§

omförmäles eller är hindrad bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,

skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1

mom. angivna tjänstledighetsavdraget, samt kan förpliktas att av avlöningen

ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 469.

18 §.

1 morn. Har lärare erhållit ledighet från viss del av tjänstgöringen, bestämmer

vederbörande centrala myndighet, i vad mån avdrag å avlöningen

för sådan tid skall äga rum.

2 mom. Örn lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre

antal veckotimmar än 30, .fäkall för varje understigande timme tjänstledighetsavdraget

för dag, där det icke är lika med hela lönen, minskas med tre procent;

dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem,

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

19 §■

1 mom. Lärare skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under

sammanlagt högst sex månader under ett och samma kalenderår såsom vikarie

bestrida ordinarie befattning inom högre lönegrad.

Sådan vikarie äger för den tid vikariatet varar uppbära särskild vikariatsersättning

med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i

16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen för, å ena

sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst,

dock med minst 50 öre örn dagen.

1 fråga örn ersättning till vikarie för rektor gäller vad därom särskilt stadgas.

2 mom. Lärare, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida med annan

befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning

i fråga örn lärare, som uppehåller ledig tjänst.

20 §.

1 mom. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall

hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej vederbörande centrala myndighet

finner skäl låta honom uppbära något därav.

2 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid icke åtnjuta

någon avlöning.

21 §.

Lärare åtnjuter ferier å tider, som i vederbörande stadga eller reglemente

föreskrivas; dock att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium årligen

äger, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta

semester, intill det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 25 dagar och

från och med det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 35 dagar.

22 §.

1 mom. Därest åt lärare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av

statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig att mottaga

densamma samt iakttaga de föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,

kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall lärare månadsvis

erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavaren på grund

av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon av
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 469.

löning för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda

ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens

storlek blivit bestämd, på sätt i b) sägs., skall densamma utgå med

det av vederbörande myndighet fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren

att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt

för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

örn sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom

överenskommelse mellan vederbörande myndighet och läraren. Kan sådan överenskommelse

icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över

nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan

ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

2 mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av

vederbörande kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

23 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,

därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,

som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida

ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men

därest han övergår till tjänst, i vilken sådan bostad ej anvisas honom, å den

fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn

beslutet rörande förändringen i hans tjänstgöring;

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter; samt

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo, skall

i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta

nödigt utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare.

24 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

lärare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad

efter självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.

25 §.

Lärare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statens bekostnad

erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m. samt, där olycksfallet medfört

förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans

höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t meddelar.

26 §.

1 mom. För tjänsteresa inom riket kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t

prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt

allmänna resereglementet.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

63

2 morn. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må lärare

kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Maj:t

utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för läraren

enligt allmänna resereglementet bestämda traktamentsersättningen.

27 §.

Då lärare utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller

då lärare till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han

vara berättigad att erhålla'' skälig ersättning för flyttningskostnad, samt för den

ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas

kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar.

28 §.

1 mom. Till följande befattningshavare utgå särskilda arvoden och ersättningar

enligt nedan angivna grunder.

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna

egenskap särskilt arvode med 960 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed jämförliga

prövningar utgår ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl.

Majit,

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, åtnjuter särskilt arvode härför med vid allmänt läroverk

1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.

d) Lärare i läsämne samt övningsskollärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande

icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen,

utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskilt arvode med 300

kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, åtnjuter ersättning för i provåret ingående metodiska föreläsningar

och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt grunder,

som bestämmas av Kungl. Majit.

f) Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap särskilt

arvode med 600 kronor för år.

2 mom. De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av ovannämnda arvoden och ersättningar, meddelas av Kungl.

Majit.

29 §.

Ersättning till lärare för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt må icke

åtnjutas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut

av Kungl. Majit och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst

uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom lärarens vanliga tjänstutövning,

anvisats särskilda medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild

gottgörelse.

30 §.

Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp,

motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döds
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 469.

fallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till

följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen

anses inbegripen.

4 kap. Lönenämnd.

31 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken

löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;

och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk

natur, vilka Kungl. Majit kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.

32 §.

1 mom. Innehar lärare omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente

träder i kraft för den läroanstalt han tillhör, befattning å då gällande stat för

läroanstalten, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och

bestämmelser ävensom särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter,

och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han göra anmälan

i nämnda hänseende till vederbörande rektor före viss av Kungl. Majit

bestämd tidpunkt. Lärare, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan,

skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den

rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

2 mom. En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt,

då detta reglemente träder i kraft för vederbörande läroanstalt, innehar

ordinarie lärarbefattning vid läroanstalten eller som senare tillträder sådan befattning,

är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor

samt särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter ävensom

dels minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, som kunna medfölja

befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock de arvoden

och ersättningar, vilka omförmälas i 28 §, dels ock de ändrade bestämmelser,

som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3 morn., 25, 26 och 27 §§

berörda hänseenden samt i fråga örn såväl egen pension som änke- och pupillpensionering.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse, vad beträffar småskoleseminarierna,

från och med den 1 juli 1938 och, vad beträffar övriga i tjänsteförteckningen

upptagna läroanstalter, från och med den 1 januari 1938; skolande

härvid i fråga örn inplacering övergångsvis å löneplanen av kvinnlig lärarpersonal

gälla, vad därom särskilt stadgas.

Det alla etc.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 469.

65

Bilaga till avlöning sreglementet.

Tjänsteförteckning, angivande ordinarie befattningar vid vederbörande läroanstalter

ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader,

till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § avlöningsreglementet för

ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende intagna löneplanen.

Läroanstalter och befattningar

Lönegrad (L)

Högre lärarinneseminariet.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor.........................................

28

Adjunkt........................................

24

Ämneslärarinna...................................

22

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .

20

Övningsskollärare..................................

20

Lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och

hushållsskola)...................................

19

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

16

De allmänna läroverken.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor.........................................

27

Adjunkt........................................

23

Ämneslärarinna...................................

21

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .

20

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

16

övergångsstat.

Adjunkt som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning. . .

22

Folkskoleseminarierna.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor .........................................

27

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .

21

Övningsskollärare.................................

20

Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd....................

18

Lärare i trädgårdsskötsel:

vid dubbelseminarium........................

17

vid enkelseminarium.........................

14

Lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt

seminariums övningsskola..........................

16

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 11 sami. Nr 169.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 469.

Läroanstalter och befattningar

Lönegrad (L)

.. ''

Övergångsstat.

Adjunkt........................................

23

Småskoleseminarierna.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Adjunkt.......................................

23

Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .

21

Övningsskollärare..................................

20

Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................

18

Lärarinna i hushållsgöromål..........................

16

Övergångsstat.

Amneslärare.....................................

20

Läroanstalterna för blinda.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

20

Lärare i musik eller gymnastik med lek och idrott.........

20

15

Lärarinna i hushållsgöromål..........................

15

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lärarinna i kunskapsämne...........................

20

15

De tekniska läroverken.

Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............

—

Lektor .........................................

27

Anm. k andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg äger

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

tillämpning.

Stockholm 1937, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

872848

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.