Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1937-06-15 · 66 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 65 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1937:469, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 469.
1
Nr 469.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1937.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående lönereglering för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 189.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1937/1938 har Kungl. Maj:t (punkterna 119, 121, 127, 140, 143,
156, 166, 168, 180 och 243 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1937) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på, bland annat, den proposition angående
lönereglering för vissa statsanställda lärare m. m., som kunde varda riksdagen
förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna
dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 314,000
kronor;
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 19,850,000
kronor;
dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
ett anslag av 21,400 kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,990,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 275,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 77,500 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 469.
dels till Folkskoleseminariet-: Stipendier ett reservationsanslag av 110,000
kronor;
dels till Folkskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 15,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Avlöningar ett förslagsanslag av 290,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Omkostnader ett förslagsanslag av 70,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 12,500 kronor;
dels till Småskoleseminarier: Stipendier ett reservationsanslag av 18,000
kronor;
dels till Småskoleseminarier: Utrustning ett reservationsanslag av 7,000
kronor;
dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 520,000
kronor;
dels till Nomadskolor: Avlöningar ett förslagsanslag av 92,000 kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 183,000
kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 78,000 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 660,000 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 74,400 kronor;
dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 44,600 kronor;
dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett förslagsanslag
av 5,700,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 271, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 5 mars 1937, föreslagit riksdagen att
1. godkänna ett av departementschefen förordat förslag till avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsen jämte den reglementet
bilagda tjänsteförteckningen.
2. besluta, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg
enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i statens
tjänst;
3. medgiva, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla. för statens
befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;
3
Riksdagens skrivelse Nr 469.
4. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer,
nomadskolinspektören och husmoder vid läroanstalterna för blinda samt
å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte;
5. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;
6. medgiva, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka
ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning
att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången
av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande
vad de skulle hava uppburit i förskott för samma månad, om de före den
1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet;
7. bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande
övergången till det nya avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;
8. förklara sig icke hava något att erinra mot de av departementschefen
förordade riktlinjerna för en lönereglering för vaktmästarpersonalen vid förutnämnda
läroanstalter;
9. besluta, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli—
den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna
läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt till
statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under budgetåret
1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma grunder,
som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;
10. medgiva, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium
må efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;
11. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937;
12. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
högre lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;
13. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938;
14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 324,000 kronor;
15. medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits avgörande, huruvida
inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med hit
-
4 Riksdagens skrivelse Nr 469.
tills tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal
mellanskola;
16. besluta, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från
och med budgetåret 1937/1938 eller deu senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt
latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt
i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,
ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga om Skellefteå,
att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000 kronor
till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen
och utvidgning av biblioteket;
17. besluta, att lärare vid provårsläroverk, som för minst en termin förordnats
att vara föreståndare för provårskursen, må — utöver särskilt arvode
med 1,500 kronor för år enligt ovannämnda avlöningsreglemente för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsen — åtnjuta tilläggsarvode med
300 kronor för år, därest i statsrådsprotokollet angiven provisorisk utvidgning
av provårsinstitutionen kommer till stånd och så länge denna utvidgning
består;
18. medgiva, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna
vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
skolöverstyrelsen i en i statsrådsprotokollet omförmäld skrivelse av den 31
augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med utgången
av juni 1945;
19. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1 juli
1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag
skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster
och 4 adjunkts^''änster;
20. besluta, att vid de allmänna läroverken skola från och med den
1 juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor
i kvinnligt handarbete;
21. besluta, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och
med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor nämligen
3 rektorstjänster, 2 teckningslärartjänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;
22.
godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de
allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;
23. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
Riksdagens skrivelse Nr 469. 5
de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;
24. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
25. godkänna en av departementschefen förordat avlöningsstat för de
allmänna läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938;
26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 19,895,900 kronor;
27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;
28. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;
29. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;
30. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938;
31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;
32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 273,900 kronor;
33. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 75,500 kronor;
34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 109,000 kronor;
35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
36. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938;
37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 278,700 kronor;
38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 66,200 kronor;
39. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor;
6
Riksdagens skrivelse Nr 469.
40. till Småskoleseminariet1: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 18,000 kronor;
41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 7,000 kronor;
42. besluta, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej
mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom
till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med 500
kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig,- skall av honom
tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för år, såvida
icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, att han skall avstå högre belopp,
än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, ersättning
med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;
43. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;
44. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;
45. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938;
46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 516,300 kronor;
47. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas under budgetåret 1937/1938;
48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 87,500 kronor;
49. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937;
50. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;
51. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30
juni 1938;
52. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 183,500 kronor;
53. besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska
läroverken i Orebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarsko
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 469.
loma i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda
bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;
ävensom förklara, att i fråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg
åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad
i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;
54. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden
den 1 juli—den 31 december 1937;
55. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med den 1 januari 1938;
56. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1938;
57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 69,600 kronor;
58. besluta, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och
med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare 1 lektorstjänst;
59. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu
befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31
december 1937;
60. godkänna en av departementschefen förordad personalförteckning för
de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
den 1 januari 1938;
61. godkänna en av departementschefen förordad avlöningsstat för de nu
befintliga tekniska läroverken, att tillämpas under tiden den 1 januari—
den 30 juni 1938;
62. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 682,700 kronor;
63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 70,700 kronor;
64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 47,200 kronor;
65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,400,000 kronor. I
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland andra
följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, (1:247 och II: 499), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en
opaginerad Kontrollera mot PDF
B Riksdagens skrivelse Nr 469.
parallellavdelning av första klassen samt att anslå härför erforderliga
medel, 7,975 kronor;
dels en motion (1:248), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
extra ordinarie läroverksadjunkt skall placeras i lönegrad B 21 enligt löneplan,
som framgår av Kungl. Maj:ts kungörelse med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen
(svensk författningssamling 1935:397);
dels en motion (I: 296), vari hemställts, att riksdagen vid fastställande av
reglemente för lärare vid statens undervisningsväsen måtte besluta att i
dess 8 § införa sådan bestämmelse, att Kungl. Maj:t lämnas befogenhet att
vid bestämmande av ifrågavarande lärares stationeringsort vidtaga den jämkning,
som med anledning av i motionen anförda förhållanden är påkallad;
dels en motion (I: 303), vari hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 271 angående lönereglering för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter m. m. i de delar, som beröra
provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen, och att riksdagen ville besluta
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag om inrättande av nya tillfälliga
provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg och vid högre allmänna
läroverket för flickor i Stockholm;
dels två likalydande motioner (I: 305 och II: 555), vari bland annat hemställts,
att riksdagen måtte, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition
i vad den berör avlönande av den icke-ordinarie lärarpersonalen vid de tekniska
läroverken, besluta att den extra ordinarie och extra lärare vid de
tekniska läroverken åliggande undervisningsskyldigheten skall vara densamma,
som åligger lektor vid tekniskt läroverk;
dels en motion (I: 306), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium skall erhålla lön i 18:e lönegraden
och att sådan lärare vid enkelseminarium skall erhålla lön i 16:e
lönegraden;
dels en motion (I: 307), vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å
rektorsexpediSönerna vid folkskoleseminarierna för tiden 1 januari—30 juni
1938 höjas med det belopp, som erfordras för att bibliotekarier och biträden
icke skola lida löneminskning;
dels två likalydande motioner (I: 308 och II: 552), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta bland annat att vid de allmänna läroverken extra
ordinarie adjunkter skola placeras i 21:a lönegraden, samt att riksdagen
beträffande seminarier och tekniska läroverk måtte fastställa motsvarande
förändring av lönegradsplacering som för läroverken;
dels två likalydande motioner (I: 310 och II: 551), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta bland annat följande lönegradsplacering vid de allmänna
läroverken, nämligen extra ordinarie adjunkter i 21 :a lönegraden;
dels en motion (II: 492), vari hemställts, att riksdagen vid beslut örn ny
9
Riksdagens skrivelse Nr 469.
lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder icke
möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som Malmö
stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska läroverk
såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av vederbörande
statliga myndighet utfärdad instruktion;
dels en motion (II: 493), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
översköterskan vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte
placeras i lönegrad B 7.
10
Riksdagens skrivelse Nr 469.
I. Lönereglering för personal vid det statliga
undervisningsväsendet.
1. Löneregleringsfrågans allmänna läge.
Frågan om lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
m. fl. statliga undervisningsanstalter har, såsom av den av departementschefen
lämnade redogörelsen framgår, under senare år vid upprepade tillfällen
varit föremål för prövning av olika kommittéer eller särskilda sakkunniga.
Det nu för riksdagen framlagda förslaget grundar sig huvudsakligen
på den överarbetning av föreliggande förslag i ämnet, som verkställts
av de inom finansdepartementet på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 7 februari 1936 tillkallade läroverkslönesakkunniga.
Med avseende på frågan, huruvida lönereglering för ifrågavarande lärarkårer
m. fl. nu bör komma till stånd eller icke, vill riksdagen — i anslutning
till vad riksdagen i annat sammanhang angående lönereglering för
folk- och småskollärare m. m. framhållit — även beträffande befattningshavarna
vid de statliga undervisningsanstalterna uttala, att tiden nu synes
vara inne att taga ståndpunkt till löneregleringsfrågan. Även örn riksdagen
icke kunnat undgå att finna, att det för allmänna civilförvaltningen
gällande lönesystemet icke på alla punkter passar helt in på de förhållanden,
som äro rådande vid undervisningsväsendet, vill riksdagen dock
icke — framförallt med hänsyn till lärarkårernas sedan länge uttalade önskan
örn en reglering av lönerna efter dessa principer — ifrågasätta annat
än att löneregleringen genomföres i anslutning till nämnda lönesystem. Riksdagen
medgiver i enlighet härmed, att för den ordinarie lärarpersonalen
vid statens undervisningsväsende fastställes ett särskilt avlöningsreglemente,
utarbetat i huvudsak efter mönster av det nu för allmänna civilförvaltningen
gällande avlöningsreglementet, och att den ordinarie personal vid nämnda
undervisningsväsende, vilken icke är att anse såsom lärarpersonal, inordnas
under sistnämnda avlöningsreglemente.
Såsom departementschefen framhållit, torde en överflyttning vid 1937 års
riksdag av befattningshavarna vid de statliga läroanstalterna till det redan
nu för flertalet statstjänstemän gällande lönesystemet snarast underlätta ett
genomförande även för undervisningsväsendets del av det nya lönesystem,
som kan komma att framgå såsom resultat av 1936 års lönekommittés nu
pågående granskning av det gällande avlöningssystemet för den civila statsförvaltningen
i allmänhet. Den nu förestående löneregleringen för det statliga
undervisningsväsendets personal erhåller med hänsyn till vad sålunda
anförts en i viss mån provisorisk karaktär.
11
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Beträffande tiden för ikraftträdandet av den sålunda ifrågasatta löneregleringen
bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att löneregleringen
träder i kraft: för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna den
1 juli 1938; för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende i allmänhet,
i den mån denna personals avlöning blir föremål för reglering, vid
tidpunkt som senare bestämmes med hänsyn till erforderlig ytterligare utredning;
samt för övrig vid det statliga undervisningsväsendet anställd personal
den 1 januari 1938.
2. Lärarnas tjänstgöringsskyldighet.
Såsom föredragande departementschefen framhållit, är frågan örn omfattningen
av lärarnas undervisningsskyldighet — särskilt vid de allmänna läroverken
— nära förknippad med behovet av icke-ordinarie lärarkrafter. Ehuru
stadgandena angående undervisningsskyldigheten icke plägat underställas
riksdagen utan hava utfärdats i administrativ väg, föreligger således för
riksdagen en direkt anledning att i samband med beviljande av anslag till
icke-ordinarie lärare ägna uppmärksamhet åt den arbetsmängd, som anses
böra utkrävas av de ordinarie lärarna.
Riksdagen konstaterar då, att departementschefen å ena sidan framhåller,
att i många fall någon utökning av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet
icke rimligen kan påfordras, utan att tvärtom en minskning kan anses
skälig och behövlig, å andra sidan anser, att i andra fall en måttlig ökning
av arbetsbördan kan ske. Riksdagen vill för sin del instämma i detta uttalande
och har ingenting att erinra mot att ökningen av den medeltjänstgöring
för de största lärarkategorierna vid de allmänna läroverken, från vilken
skolöverstyrelsen har att utgå vid beräknande av behovet av icke-ordinarie
lärarkrafter, stannar vid omkring en halv timme över den nuvarande och
således stiger från 21 till 21 Va veckotimmar ifråga örn lektorer och från
26 till 26 V2 veckotimmar ifråga om adjunkter och ämneslärarinnor. Med
anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de följder för
de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden för de ordinarie
lärarna kunde medföra, vill riksdagen uttala, att det givetvis vore att
beklaga, därest tillämpningen av de nya bestämmelserna skulle i avsevärdare
mån medföra försämrade utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter
för icke-ordinarie lärare, men att den dominerande synpunkten här
dock enligt riksdagens mening måste anses vara bestämmandet av den
arbetskvantitet, som lämpligen och skäligen bör av staten utkrävas av dem,
som vunnit ordinarie anställning i dess tjänst.
Ej heller vad departementschefen i övrigt i förevarande fråga anfört har
givit riksdagen anledning till erinran.
12
Riksdagens skrivelse Nr 469.
3. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga
lärares avlöning.
Enligt Kungl. Majit förslag skulle för lärarna vid statens undervisningsväsende
genomföras principiell likställighet i lönehänseende mellan manliga
och kvinnliga befattningshavare av samma slag, dock tills vidare med den
även för allmänna civilförvaltningen gällande begränsningen, att kvinnlig
befattningshavare icke äger åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom
vederbörande lönegrad. I de fall, då viss befattning för närvarande är avsedd
endast för kvinnlig innehavare och alltså en motsvarande lön för manlig
lärare icke finnes fastställd, skulle befattningen flyttas upp på den lönenivå,
som betingas av de med tjänsten förenade göromålen. Likalönsprincipen
skulle emellertid icke helt träda i kraft samtidigt med den nya löneregleringen,
utan för dess fulla genomförande skulle krävas en övergångstid
av fem och ett halvt år.
Under hänvisning till riksdagens beslut i fråga om lika lön för manlig
och kvinnlig folkskollärare godkänner riksdagen Kungl. Majits förslag på
förevarande punkt. Till frågan om den av Kungl. Majit föreslagna övergångsanordningen
återkommer riksdagen i annat sammanhang.
4. Avlöningsförfattningar.
A. Avlöningsreglemente för ordinarie lärare.
Enligt den i statsrådsprotokollet i förevarande ärende gjorda hemställan
föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna ett av departementschefen
förordat förslag till avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid
statens undervisningsväsende jämte den reglementet bilagda tjänsteförteckningen.
Riksdagen, som finner det lämpligt att behandla de med avlöningsreglementets
godkännande förbundna frågorna i ett sammanhang, ingår här
på en detaljgranskning av Kungl. Majits förslag på förevarande punkt.
Dock angiver riksdagen icke i detta sammanhang sin ställning till Kungl.
Majits förslag till placering i lönegrad av de på tjänsteförteckningen upptagna
befattningshavarna. Till denna fråga återkommer riksdagen vid behandlingen
av löneställningen för lärarpersonalen vid de olika läroanstalterna.
I 1 ^ har riksdagen funnit sig böra företaga en jämkning av formell
natur. Enligt Kungl. Majits förslag undantagas från avlöningsreglementets
tillämpning andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg, å vilka i stället
avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen skulle äga tillämpning.
Med hänsyn till den av Kungl. Majit föreslagna, allmänt hållna formuleringen
av förevarande paragraf i övrigt, enligt vilken tillämpningen av
reglementet regleras av den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen,
har riksdagen vidtagit den jämkning i Kungl. Majits förslag,
13
Riksdagens skrivelse Nr 469.
att föreskriften, innefattande berörda inskränkning i reglementets tillämpning,
utgår ur 1 § och i stället intages i form av en anmärkning under
den i tjänsteförteckningen ingående rubriken De tekniska läroverken.
Den i 3 § 2 mom. föreslagna bestämmelsen, att vad genom donation av
enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne
särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat
komma tjänstinnehavaren till godo, har icke givit riksdagen anledning till
erinran. Bestämmelsen torde komma att erhålla en relativt begränsad tilllämpning.
I de flesta fall, då en lärartjänst är förenad med en donation,
uppskattas förmånen till visst belopp, vilket skall avdragas från lärarens
av statsmedel utgående lön. Beträffande donationer, som härröra från
kronan, har sådan uppskattning av avkastningarnas belopp nyligen skett
genom kammarkollegiets beslut den 18 juni 1934. Beträffande åter donationer,
som härröra från enskilda, har något motsvarande, samtliga donationer
omfattande fastställande av avkastningarnas belopp icke nyligen ägt
rum. I vissa fall har på grund härav den situationen uppstått, att det
belopp, som skall avdragas från lärarens lön, icke överensstämmer med den
faktiska avkastningens belopp. I ett nyligen inträffat fall har också förordnats,
att en för närvarande i statsliggaren upptagen summa för avkastningen
å en enskild donation vid högre allmänna läroverket i Strängnäs,
vilken summa fastställts på grund av ett kungl, brev av den 11 december
1908, från och med budgetåret 1937/1938 skall upptagas med ett väsentligt
reducerat belopp (kungl, brev den 30 april 1937). Önskvärdheten av en
nyvärdering av förmånen av enskilda donationer har framhållits av riksdagens
år 1934 församlade revisorer, vilka påpekat den åtskillnad i avlöningshänseende,
som efter kammarkollegiets ovanberörda beslut den 18 juni
1934 förefinnes mellan lärare, som äga åtnjuta kronodonationer, och lärare,
som uppbära enskilda donationer. Kammarkollegiet och statskontoret hava
i gemensamt yttrande över vad berörda revisorer anfört uttalat, att nyvärdering
av förmånen av enskilda donationer, till vilka torde få hänföras
även anslag av menigheter och föreningar, snarast bör företagas.
Riksdagen anser sig i här förevarande sammanhang böra göra det uttalandet,
att det enligt riksdagens mening framstår såsom ett önskemål,
att den ur avlöningsteknisk synpunkt otympliga formen med å ena sidan
uppskattning av en donations avkastning, å andra sidan avdrag av motsvarande
belopp å donationsinnehavarens lön — vilken anordning för övrigt
numera i åtskilliga fall medför snarare olägenheter och besvär för tjänstinnehavaren
än en förmån — helt utmönstras i alla sådana fall, då innehavet
av en donation faktiskt icke innebär någon reell löneförmån för den
tjänstinnehavare det gäller. Härvid måste givetvis frågan om en rationell
förvaltning av donationerna givas en tillfredsställande lösning. En förutsättning
för realiserandet av det nämnda önskemålet är emellertid, att en
nyvärdering av avkastningen jämväl av de icke från kronan härstammande
14
Riksdagens skrivelse Nr 469.
donationerna kommer till stånd, vilket även påyrkats av 1934 års statsrevisorer.
För att bliva fullt effektiv ur den synpunkt, varom här är fråga,
borde enligt riksdagens mening en sådan nyvärdering örn möjligt baseras
på sådana principer, att avkastningens nominella belopp, varmed lönen jämlikt
3 § 2 mom. avlöningsreglementet skall minskas, kunde för varje budgetår
så nära som möjligt anslutas till de faktiskt föreliggande förhållandena.
Riksdagen gör med stöd av vad sålunda anförts i det följande hemställan
örn företagande av sådan nyvärdering.
Den i 6 § 1 mom. föreslagna, av hänsyn till olikhet i arbetsbördan betingade
gruppindelningen av olika rektorsbefattningar av samma slag har
icke i princip givit riksdagen anledning till erinran. Frågan örn gränsdragningen
mellan de olika grupperna samt därmed sammanhängande spörsmål
behandlar riksdagen i samband med lönesättningen för de olika läroanstalternas
personal.
I anslutning till den i 8 § 1 mom. fjärde stycket föreslagna bestämmelsen
angående lönebeloppets bestämmande efter den ortsgrupp, till vilken lärares
stationeringsort blivit hänförd, har i motionen I: 296 hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i avlöningsreglementets 8 § införa sådan bestämmelse,
att Kungl. Majit lämnas befogenhet att vid bestämmande av ifrågavarande
lärares stationeringsort vidtaga den jämkning, som med anledning
av i motionen anförda förhållanden är påkallad. Till stöd härför meddelas
i motionen, att Gudmundrå samrealskola är belägen å C-ort, vilket medför,
att vissa till lärarna utgående avlöningsmedel beräknas efter nämnda ortsgrupp,
medan lärarpersonalen i själva verket nödgas vara bosatt i Kramfors,
som är D-ort. Riksdagen vill med anledning av vad sålunda anförts och
under åberopande av vad i propositionen nr 272/1937 i motsvarande hänseende
yttrats beträffande hänförande till dyrortsgrupp av personalen vid
karolinska sjukhuset uttala, att riksdagen förutsätter, att den i avlöningsreglementet
ingående bestämmelsen angående lönens bestämmande efter
stationeringsorten icke innebär hinder för Kungl. Majit att i de enskilda
fallen taga den hänsyn till föreliggande speciella förhållanden, som kan
befinnas skälig.
I avlöningsreglementets 8 § 2 mom. föreslår Kungl. Majit bestämmelser,
vilka innebära införandet av ett nytt system för avlönande av lärare i övningsämnen,
varmed förstås teckning, musik, gymnastik med lek och idrott,
slöjd (manlig och kvinnlig) samt hushållsgöromål. Mot den principiella
utformningen av hithörande bestämmelser har riksdagen intet att erinra,
Vad åter angår bestämmelsens tillämpningsområde, har riksdagen funnit sig
böra vidtaga en mindre jämkning i det föreliggande förslaget. Enligt Kungl.
Majlis förslag skulle den vid småskoleseminariet i Lycksele anställda ordinarie
lärarinnan i hushållsgöromål, vilken tillika tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,
åtnjuta dels lön såsom hushållslärarinna, beräknad efter
antalet veckotimmar å tjänsten enligt regeln i 8 § 2 morn., dels ock enligt
15
Riksdagens skrivelse Nr 469.
28 § 1 mom. f) arvode med 360 kronor för år för sin tjänstgöring såsom
skolköksföreståndarinna. Emellertid har riksdagen fäst sig vid, att nämnda
befattningshavares avlöning för närvarande icke är beräknad efter antalet
veckotimmar, såsom fallet är beträffande Övningslärare i allmänhet, utan
utgår i form av lön och tjänstgöringspénningar, alldeles som avlöningen
till ämneslärare. Riksdagen har vidare funnit, att ett tillämpande av förfaringssättet
med lön efter timantalet jämte särskilt arvode i detta speciella
fall skulle medföra en betydande löneminskning med hänsyn till de naturaförmåner,
nämnda befattningshavare för närvarande åtnjuter och för vilka
hon efter löneregleringens genomförande har att erlägga ersättning. Riksdagen
har fördenskull intagit den ståndpunkten, att den nu ifrågavarande
lärarinnan även efter löneregleringens genomförande bör erhålla en enhetlig
lön för hela sin tjänstgöring såsom lärarinna och skolköksföreståndarinna.
I enlighet härmed har riksdagen beslutat, att lärarinnan i hushållsgöromål vid
småskoleseminariet i Lycksele, därest hon tillika är skolköksföreståndarinna,
undantages från den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet fastslagna regeln
örn lönens beräknande efter timantalet. Såsom en konsekvens härav har
riksdagen beslutat vidtaga den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att den
av Kungl. Maj:t i 28 § 1 mom. f) föreslagna bestämmelsen angående särskilt
arvode å 360 kronor för år utgår. Riksdagen vill erinra örn, att ett
dylikt undantagande från tillämpningen av bestämmelsen i 8 § 2 mom. av
Kungl. Maj:t föreslagits i ett i åtskilliga hänseenden likartat fall, nämligen
beträffande den lärarinna i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium
och hushållsskola, vilken förordnats till biträdande föreståndarinna vid
nämnda seminarium.
Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen nu godkända förslag till lönesystem
för övningslärares avlönande skulle lärare i teckning, musik och gymnastik
med lek och idrott vara garanterad lön för minst 9 veckotimmars undervisning
samt lärarinna i kvinnlig slöjd garanteras lön för minst 6 veckotimmar.
På denna punkt har i motionsväg framförts dels yrkande örn införande
av en bestämmelse, att den lön, som är förbunden med ordinarie
övningslärartjänst vid ledigförklarandet, icke må minskas för den utnämnda
befattningshavaren vid eventuell reducering av antalet undervisningstimmar
per vecka, dels ock förslag, att bestämmelse fastställes om garanterad minimilön
efter visst angivet antal veckotimmar för varje ledigförklarad övningslärartjänst.
Riksdagen, som finner det ofrånkomligt, att övningslärarnas löner
även i fortsättningen bliva underkastade växlingar år från år med hänsyn till
ökning eller minskning i det för undervisningens bestridande erforderliga timantalet,
vill dock göra det uttalandet, att det torde kunna förväntas, att
statsmakterna skola medverka till att på ett eller annat sätt bereda en
tjänstinnehavare kompensation, därest timantalet på hans tjänst, exempelvis
på grund av organisationsändringar, undergår en varaktig minskning av
mera betj^dande art.
16
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Av de i 11 § ingående bestämmelserna angående tillgodoräkning för löneklassplacering
av föregående tjänstgöring vid befordran till ordinarie statstjänst
avser 1 mom. statlig och 2 mom. utomstatlig tjänstgöring. Riksdagens
uppmärksamhet har blivit fäst vid att ingressen till 2 mom. möjligen skulle
kunna tolkas så, att vid samtidigt tillgodoräknande av tjänstgöring jämlikt
1 och 2 mom. dubbla treårsavdrag borde verkställas. Då detta icke
i liknande fall plägar ske ingni allmänna civilförvaltningen och anledning
saknas att i förevarande reglemente tillämpa strängare principer, finner sig
riksdagen böra göra det uttalandet, att riksdagen förutsätter, att, där lärare
vid tillämpning av de i 1 och 2 mom. givna bestämmelserna skulle äga
att samtidigt räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst, den
tid, som skall avräknas, icke må överstiga tre år.
Beträffande de i 28 § ingående förslagen till särskilda arvoden och ersättningar
vill riksdagen erinra, att 1 mom. f) utgår med anledning av
vad riksdagen ovan yttrat vid behandlingen av 8 § 2 morn., varvid den
i Kungl. Maj:ts förslag ingående punkten g) av samma mom. erhåller
beteckningen f).
Den i 29 § föreslagna bestämmelsen, att ersättning till lärare för tjänstgöring
vid vederbörande läroanstalt icke må åtnjutas utöver vad i avlöningsreglementet
förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen
må utgå, torde bland annat avse att förhindra, att lärare uppbär
kommunalt tillägg utöver sin av statsmedel utgående lön. Departementschefen
har förklarat sig i princip dela den uppfattningen, att sådana tilllägg
icke skola utgå efter löneregleringens ikraftträdande. Jämväl riksdagen
ansluter sig till denna mening.
Vid behandlingen av denna fråga har riksdagen haft att taga ställning
till en i motionen II: 492 gjord hemställan, att riksdagen vid beslut om ny
lönereglering för lärarna vid statliga läroanstalter ville uttala, att hinder
icke möter för utbetalande av de kommunala lönetillägg utöver lönen, som
Malmö stad åtagit sig att utbetala till trenne lektorer vid Malmö tekniska
läroverk såsom ersättning för arbete, som utöver tjänsten utföres enligt av
vederbörande statliga myndighet utfärdad instruktion. Riksdagen har inhämtat,
att den fackliga ledningen av olika industrigrupper vid tekniska läroverket
i Malmö ansetts kräva särskilda biträden åt rektor, att de fackavdelningar,
varom här är fråga, äro maskinfackskolan, byggnadsfackskolan
och kemiska fackskolan, att de tre lektorer, som utses att biträda rektor
vid ledningen och övervakandet av undervisningen i dessa fackskolor, förordnas
av skolöverstyrelsen för en tid av fem år åt gången samt att det
endast är vid tekniska läroverket i Malmö, som biträden av detta slag av
skolöverstyrelsen förordnats. Jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier är vid ett läroverk sådant som det nu
ifrågavarande lektor, som därtill förordnas, skyldig att mot lämplig minskning
i sin undervisningsskyldighet lämna rektor sådant biträde som här
17
Riksdagens skrivelse Nr 469.
avses. Av motionen framgår, att Malmö stad åtagit sig att till envar av
de tre lektorerna utbetala ett årligt hyresbidrag av 1,000 kronor. Här föreligger
således deD situationen, att en kommun åtagit sig att honorera ett i
statens tjänst utfört arbete, som åligger vederbörande lärare såsom tjänsteplikt.
Detta är, såsom i motionen framhålles, något helt annat än de kommunala
hyresbidrag, som i städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping och
Lidingö utgå till vissa lärare. Dessa bidrag utgöra nämligen icke ersättning
för viss arbetsprestation. När riksdagen anslutit sig till departementschefens
uppfattning i fråga örn de kommunala lönetilläggens bortfallande efter löneregleringens
genomförande, har riksdagen för sin del däri inlagt den mening,
att ett sådant kommunalt lönetillägg till en statstjänsteman, som här avses,
icke i fortsättningen skulle få utgå. Riksdagen kan därför icke bifalla
yrkandet, att riksdagen skulle generellt uttala, att hinder icke möter för
utbetalande av dessa tillägg. Emellertid anser sig riksdagen icke kunna
bedöma, huruvida det för framtiden föreligger behov av särskild löneförmån
åt nu ifrågavarande lektorer utöver den stadgeenligt föreliggande möjligheten
att minska undervisningsskyldigheten. Riksdagen vill därför — med
hänsyn jämväl till den omständigheten, att frågan örn de nu ifrågavarande
kommunala lönetilläggen icke synes hava varit föremål för behandling av de
kommittéer och myndigheter, som tagit befattning med löneregleringsfrågan
— föreslå, att utredning verkställes på denna punkt. Skulle utredningen visa,
att behov av särskild löneförmån föreligger, kunde man tänka sig, att staten
övertoge kostnaden härför. Ett naturligt sammanhang för ett stadgande
härom vore i så fall 28 § avlöningsreglementet, vilken handlar om särskilda
arvoden och ersättningar. Riksdagen, som förutsätter att utredningens resultat
kan föreläggas 1938 års riksdag, vill i avbidan härpå medgiva, att de nu
ifrågavarande lektorerna äga rätt att, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet
föreskrives, under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande
åtnjuta det nu till envar av dem av Malmö stads medel utgående
årliga hyresbidraget å 1,000 kronor.
Beträffande övriga, här icke särskilt omnämnda paragrafer i avlöningsreglementet
bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag.
Vad slutligen angår den vid reglementet fogade tjänsteför teckning en, har
riksdagen, såsom närmare framgår av vad ovan under 1 § yttrats, vidtagit
den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att under rubriken De tekniska läroverken
upptagits en anmärkning, avseende andre lärare vid tekniska gymnasiet
i Göteborg.
Det av riksdagen godkända avlöningsreglementet jämte tjänsteförteckning,
vilket jämväl angiver riksdagens i annat sammanhang omförmälda beslut
i fråga örn lönegradsplaceringen av de olika lärarkategorierna, finnes fogat
vid denna skrivelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 tami. Nr 469.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 469.
B. Kungörelse med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare.
Medan enligt hittills gällande ordning grunderna för den icke-ordinarie
lärarpersonalens avlönande i regel bestämts av riksdagen, innebär Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag, att avlöningsbestämmelser för dessa lärare hädanefter
skulle fastställas av Kungl. Maj:t, i likhet med vad som skett i
fråga om icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna
civilförvaltningen. Riksdagen finner sig kunna godkänna Kungl.
Maj:ts förslag på denna punkt. Riksdagen avhänder sig visserligen genom
den nya ordningen den närmare beslutanderätten i fråga örn de icke-ordinarie
lärarnas avlöningsförhållanden — detta i motsats till vad som enligt riksdagens
beslut blir fallet i fråga örn vid folkskoleväsendet anställda ickeordinarie
lärare — men erhåller i allt fall tillfälle att även i fortsättningen
i samband med beviljande av anslag till icke-ordinarie lärares avlönande
fastställa de villkor, som den kan finna vara behövliga. Några betänkbgheter
mot en övergång till den föreslagna ordningen synas fördenskull icke behöva
möta.
Den lönegrad splacering, som Kungl. Maj:t tänkt sig för extra ordinarie
och extra lärare enligt de för extra ordinarie respektive extra tjänstemän i
allmänhet gällande löneplanerna, ävensom de ifrågasatta grunderna för timlärares
avlönande framgå av till ovannämnda statsrådsprotokoll för den 5
mars 1937 fogade bilagor. Därest riksdagen vid den förestående behandlingen
av löneställningen för de särskilda läroanstalternas personal finner
sig böra på någon punkt beräkna anslaget till avlönande av icke-ordinarie
lärare med utgångspunkt från en annan lönegradsplacering än den Kungl.
Majit i motsvarande fall ifrågasatt, förutsätter riksdagen, att den sålunda
av riksdagen vidtagna lönegradsplaceringen av Kungl. Majit fastställes.
C. Kungörelse med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet.
Vad under denna rubrik av departementschefen ifrågasatts föranleder ingen
erinran från riksdagens sida.
5. Övergångsanordningar.
En av de viktigare frågorna vid övergången till det nya lönesystemet är
den, huruvida de lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö,
som en gång hunnit inträda i rätten att erhålla den i dessa städer utgående
kommunala hyreshj alpen, skola behöva avstå från denna i samband med att
generellt förbud uppställes för lärarna att åtnjuta kommunalt lönetillägg.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle så icke behöva ske. Staten skulle
här träda emellan och påtaga sig viss kostnad för avveckling av de kommunala
hyresbidragen i nämnda städer. Riksdagen anser sig kunna i prin
-
19
Riksdagens skrivelse Nr 469.
cip ansluta sig till förslaget, att staten åtager sig viss kostnad för berörda
ändamål, vilket måste anses vara med billigheten överensstämmande.
Vad därefter angår frågan örn omfattningen av de kostnader, staten enligt
det ovan sagda skulle ikläda sig, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ordinarie
lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor ävensom ordinarie tecknings-,
musik- och gymnastiklärare vid de allmänna läroverken i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Lidingö, vilka den 1 januari 1938 övergå på den nya
lönestaten och som då kvarstå i den befattning de innehade den 30 juni
1937, skulle tilldelas ett särskilt personligt lönetillägg, motsvarande det vid
sistnämnda tidpunkt till dessa lärare av kommunens medel utgående
hyresbidraget. Kungl. Maj:ts här framlagda förslag innebär, att staten
ikläder sig hela kostnaden för de nu ifrågavarande personliga lönetilläggen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för folk- och småskollärare
däremot skulle, i det fall att lärare med hänsyn till de kommunala tilläggens
bortfallande lider minskning i lön, statsbidrag till sådan lärares lön
utgå allenast under villkor, att skoldistriktet ikläder sig att hålla läraren
skadeslös för minskningen. Kungl. Maj:ts förslag går således, vad beträffar
beredande av kompensation för de kommunala tilläggens bortfallande, längre
i fråga om de statliga lärarkårerna än i fråga örn de kommunala. I sistnämnda
fallet skall i princip endast tillses, att den nya lönen icke understiger
vad läraren enligt nu gällande lönesystem äger uppbära inklusive
kommunalt lönetillägg.
Riksdagen har, för ernående av likställdhet i förevarande avseende mellan
de statsanställda och de kommunalt anställda lärarna, funnit sig böra besluta
sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt, att grundtanken
i den sålunda för folk- och småskollärare ifrågasatta anordningen,
vilken av riksdagen godtagits, tillämpas även beträffande sådana statsanställda
lärare i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö, vilka för
närvarande åtnjuta kommunal hyreshjälp. Aven i ett annat hänseende har
riksdagen vidtagit ändring i Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Enligt
sistnämnda förslag skulle lärare för att den 1 januari 1938 bliva delaktig
av lönetillägg kvarstå i den befattning han innehade den 30 juni 1937. En
lärare, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut någon gång under loppet av första
halvåret 1937 utnämnes att från och med den 1 juli 1937 innehava tjänst
i någon av de nu ifrågavarande städerna, skulle således icke bliva delaktig
av den föreslagna förmånen. Med hänsyn till att åtskilliga utnämningar
pläga träda i kraft den 1 juli, anser riksdagen det befogat, att lärare medgives
nu ifrågavarande lönetillägg, därest han den 1 januari 1938 kvarstår
i den befattning han innehade den 1 juli 1937.
Riksdagen medgiver alltså, att ordinarie lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor
ävensom ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik med lek
och idrott vid de allmänna läroverken i nämnda städer, vilka den 1 januari
1938 övergå på den nya lönestaten och då kvarstå i de befattningar, de inne
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 469.
hade den 1 juli 1937, av statsmedel tilldelas personliga lönetillägg till sådant
belopp, att den efter löneregleringens ikraftträdande utgående lönen, för år
räknat, icke understiger den avlöning ökad med till dem utgående kommunal
hyreshjälp, för år räknat, som skulle hava utgått, därest löneregleringen
icke genomförts. Nämnda lönetillägg må utgå, så länge vederbörande lärare
bibehåller den tjänst, han innehade den 1 juli 1937 eller inom samma kommun
innehar tjänst av samma slag, som den han innehade samma dag.
Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att de ickeordinarie
lärarna i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lidingö kompenseras
för kommunalt hyresbidrags bortfallande på sätt departementschefen
i statsrådsprotokollet närmare angivit. Vidare medgiver riksdagen, att de
lärare vid högre lärarinneseminariet och vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg, som för närvarande uppbära hyresbidrag av statsmedel,
erhålla kompensation för dessa bidrag efter samma grunder, som skola
tillämpas beträffande de kommunala hyresbidragen till lärare vid de allmänna
läroverken. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag må härvid
de kvinnliga lärarna vid högre lärarinneseminariet, vilka hittills icke kommit
i åtnjutande av ersättning av statsmedel motsvarande det hyresbidrag,
som utgår till motsvarande lärare vid de allmänna läroverken i Stockholm,
vid övergången på den nya lönestaten i nu förevarande avseende behandlas,
som örn de den 1 juli 1937 uppburit hyresersättning.
Vad departementschefen i övrigt anfört i fråga örn de för löneregleringens
genomförande erforderliga övergångsanordningarna har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
6. De allmänna läroverken.
Rektorer.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skola rektorsbefattningarna vid
de allmänna läroverken indelas i avlöningsgrupper med hänsyn till omfattningen
av arbetsbördan för rektor. Både de högre allmänna läroverken och
realskolorna skulle härvid indelas i tre grupper. Gruppsystemet, som utgår
från en bestämd lönegrad för alla rektorer vid läroverk av samma slag,
skulle ansluta sig till gällande löneplan för ordinarie tjänstemän, och i de
fall, då avlöningen för rektor skulle komma att överstiga den enligt högsta
löneklassen . av nämnda löneplan (den 33:e) förekommande, skulle nämnda
system utgöra en direkt påbyggnad på löneplanen med samma intervall
mellan två närliggande lönebelopp, som förekommer i löneklasserna närmast
under den 33:e, eller 480 kronor. Riksdagen, som finner den sålunda föreslagna
anordningen ändamålsenlig och med hänsyn till gällande löneplan
naturlig, bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lönebeloppens storlek.
I fråga örn grunderna för de skilda rektorsbefattningarnas inplacering i
olika avlöningsgrupper innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en poängberäk
-
21
Riksdagens skrivelse Nr 469.
ning tillämpas, uppgjord med hänsyn till lärjungeantalet samt klassavdelningarnas
antal och fördelning på realskola och gymnasium. Riksdagen
anser sig för närvarande icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna
punkt. Skulle erfarenheten visa, att de nu godkända grunderna för poängberäkningen
behöva i något avseende justeras, lärer så framdeles utan svårighet
kunna ske.
Vad departementschefen i övriga, här icke särskilt omhandlade avseenden
anfört, har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen godkänner
således till alla delar Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering för rektorerna
vid de allmänna läroverken.
Lektorer.
Även örn riksdagen till en del behjärtar de skäl, som i olika sammanhang
anförts för lektorernas placering i 28 lönegraden, anser sig riksdagen dock
icke kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. En placering av
lektorerna i 27 lönegraden måste anses vara väl avvägd, detta icke minst
med tanke på rektorernas avlöningsställning. Riksdagen bifaller alltså Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag.
Adjunkter.
Vad angår lönegradsplaceringen av adjunkterna, delar riksdagen departementschefens
mening, att diskussionen örn de adjunktsbehöriga adjunkternas
lönegradsplacering kan begränsas till 23 och 24 lönegraderna. Ickeadjunktsbehörig
adjunkt, överflyttad från kommunal mellanskola i samband
med dennas förstatligande, bör placeras i 22 lönegraden.
Den åtskilligt dryftade frågan örn placering av de adjunktsbehöriga
adjunkterna i 23 eller 24 lönegraden bör enligt riksdagens mening väsentligen
bedömas mot bakgrunden av de konsekvenser, som kunna tänkas
bliva följden av dessa lärares placering i 24 lönegraden, en lönegrad högre
än enligt Kungl. Maj:ts förslag. I detta hänseende framhåller departementschefen
— som jämväl konstaterar, att en placering i 23 lönegraden
i och för sig snarast ligger över ett genomsnitt för den nuvarande adjunktslönen,
omräknad till nyreglerad lön — att en placering i 24 lönegraden
skulle medföra ej blott en merkostnad utöver den, som följer av en placering
i 23 lönegraden, med omkring 600,000 kronor utan även kostnader
för uppflyttning i lönegrad dels av ett flertal andra lärare, dels ock av förvaltningstjänstemän
av olika grader. Riksdagen anser sig icke mot detta
departementschefens uttalande böra vidtaga någon ändring i Kungl. Maj:ts
förslag på förevarande punkt. Riksdagen kan icke finna annat, än att en
placering i 23 lönegraden för adjunkterna måste anses väl avpassad just
med hänsyn till önskvärdheten av att undvika konsekvenser inom andra
områden av statsförvaltningen. Riksdagen bifaller sålunda förslaget, att
adjunktsbehöriga adjunkter placeras i 23 lönegraden.
22
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Ämneslärarinnor.
I likhet med departementschefen finner riksdagen den pågående utredningen
angående ämneslärarinneinstitutionen såsom sådan icke böra utgöra
hinder för en reglering av löneställningen för ämneslärarinnorna i nu förevarande
sammanhang. Riksdagen bifaller till alla delar Kungl. Maj:ts förlags
härutinnan. Aven enligt riksdagens mening bör lönen till alla ämneslärarinnor
vid de allmänna läroverken bestämmas till en och samma lönegrad,
oberoende av huruvida allenast seminarieutbildning förvärvats eller
utbildning genom akademisk examen och provår föreligger.
Ordinarie lärare i övningsämnen.
Vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag till lönegradsplacering
av de ordinarie lärarna i övningsämnen vid de allmänna läroverken utgår
riksdagen från det förhållandet, att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts
förslag örn införande för dessa lärare av ett avlöningssystem, byggt på
andra principer än det för närvarande gällande. Härvid har riksdagen även
bifallit förslaget, att de allmänna läroverkens gymnastiklärare erhålla viss
kompensation för arbetet med planläggandet och övervakandet av ungdomens
friluftsliv.
Vad angår den för de ordinarie lärarna i övningsämnen föreslagna lönegradsplaceringen,
godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag på förevarande
punkt, vilket innebär inplacering av ordinarie lärare i teckning, musik
och gymnastik med lek och idrott i 20 och ordinarie lärarinna i kvinnlig
slöjd i 16 lönegraden.
Icke-ordinarie ämneslärare.
Vid bedömande av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del har riksdagen
funnit sig böra godkänna detsamma i vad avser lönegradsplaceringen av extra
adjunkt i 20 samt extra ordinarie och extra ämneslärarinna i 18 lönegraden.
Däremot har riksdagen,- med hänsyn dels till tidigare förslag i ämnet, dels
till vad i de i ämnet väckta motionerna anföres, funnit sig böra vidtaga
den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att vederbörande anslagspost beräknas
med utgångspunkt från en placering av de extra ordinarie adjunkterna i 21
lönegraden. I anslutning till vad riksdagen i annat sammanhang framhållit,
utgår riksdagen härvid ifrån, att den sålunda av riksdagen för dessa lärare
medgivna lönegradsplaceringen varder av Kungl. Majit i samband med utfärdande
av avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare bestämd.
Vad departementschefen anfört i fråga örn grunderna för beräknande av
timlärares avlönande har icke givit riksdagen anledning till erinran. Då timlärares
avlöning beräknats med utgångspunkt från extra lärares lön, föranleder
den ovannämnda ändringen i fråga örn extra ordinarie adjunkts löneställning
ingen ändring i fråga örn timlärares avlöning.
23
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Icke-ordinarie Övningslärare.
Vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga om löneställningen för olika
kategorier icke-ordinarie lärare i övningsämnen har icke givit riksdagen anledning
till erinran. Riksdagen godkänner alltså Kungl. Marits förslag på
denna punkt.
Övriga icke-ordinarie befattningshavare.
Riksdagen har intet att erinra mot vad departementschefen under förevarande
punkt anfört.
7. Högre lärarinneseminariet.
Beträffande löneställningen för rektor vid högre lärarinneseminariet bifaller
riksdagen Kungl. Majits förslag. I enlighet med sitt ståndpunktstagande
till frågan om lönegradsplaceringen för adjunkt vid allmänt läroverk
har riksdagen funnit, att adjunkterna vid förevarande seminarium
böra placeras i 24 lönegraden. Även i övrigt godkänner riksdagen Kungl.
Majits förslag utom i det avseendet, att riksdagen, såsom följd av den ståndpunkt
riksdagen intagit vid behandlingen av löneställningen för lärarna vid
de allmänna läroverken, medgiver, att extra ordinarie adjunkt vid högre lärarinneseminariet
placeras i 21 lönegraden.
8. Folkskoleseminarierna.
Beträffande löneställningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna bifaller
riksdagen Kungl. Majits förslag. Vad angår löneställningen för de
olika lärarkategorierna, har riksdagen ansett sig böra vidtaga en höjning
av den av Kungl. Majit föreslagna placeringen av lärarna i trädgårdsskötsel,
de ordinarie såväl som de extra ordinarie och extra. Även örn riksdagen
icke kunnat bifalla det i motionen I: 306 gjorda yrkandet om trädgårdslärarnas
placering i 18 lönegraden vid dubbel- och 16 lönegraden vid
enkelseminarium, har riksdagen dock funnit, att de i motionen anförda
omständigheterna — främst utbildningstidens längd samt tjänstgöringsförhållandena
— tala till förmån för en något högre placering än den Kungl.
Majit föreslagit. Riksdagen medgiver därför, att ordinarie lärare i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminarierna placeras i 17 lönegraden vid dubbeloch
i 14 lönegraden vid enkelseminarium. Såsom en konsekvens härav
anser sig riksdagen böra vidtaga jämväl den ändring i Kungl. Majits
förslag, att extra ordinarie och extra lärare i trädgårdsskötsel placeras i 16
lönegraden vid dubbel- och i 13 lönegraden vid enkelseminarium. Under
hänvisning till sitt ställningstagande till frågan om extra ordinarie läroverksadjunkts
lönegradsplacering har riksdagen vidare medgivit, att extra ordinarie
adjunkt vid folkskoleseminarium hänföres till 21 lönegraden. I övrigt
bifaller riksdagen Kungl. Majits förslag i fråga om löneställningen för
24
Riksdagens skrivelse Nr 469.
lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna. Riksdagen har härvid i enlighet
med sitt ståndpunktstagande till frågan om lönegradsplaceringen för adjunkt vid
allmänt läroverk funnit, att adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarium
bör i enlighet med Kungl. Majlis förslag placeras i 23 lönegraden.
9. Småskoleseminarierna.
Vad först beträffar frågan örn höjning av ämneslärarnas vid småskoleseminarierna
kompetens har riksdagen i sin skrivelse den 19 juni 1936, nr
347, uttalat, att örn denna lärarkår, på sätt föreslagits, i fråga örn kompetens
och avlöningsförmåner jämställes med läroverksadjunkterna, är enligt
riksdagens uppfattning en lämplig lösning av denna fråga att vinna. Sedan
numera den av riksdagen begärda utredningen av de härmed förenade kostnaderna
verkställts, finner sig riksdagen, i likhet med föredragande departementschefen,
böra — då riksdagen nu går att fatta beslut örn lönereglering
för småskoleseminarierna i anslutning till lönesystemet för övriga statliga
undervisningsanstalter—utgå ifrån, att ämneslärarna vid nämnda seminarier
i lönehänseende likställas med läroverkens adjunkter. Härvid har riksdagen
intet att erinra mot, att lärare, som avlagt filosofisk ämbetsexamen jämte
folkskollärarexamen, med avseende å ämneslärartjänst vid småskoleseminarium
jämställes med den, som innehar kompetens för adjunktsbefattning
vid allmänt läroverk. Ävenledes medgiver riksdagen, att ordinarie lärartjänster
i övningsämnen vid småskoleseminarierna inrättas i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
Vad därefter angår frågan örn de olika befattningshavarnas löneställning,
vill riksdagen erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av 8 § 2 mom.
avlöningsreglementet vidtagit en jämkning i Kungl. Maj:ts förslag i fråga
örn löneställningen för lärarinna i hushållsgöromål, som tillika tjänstgör
såsom skolköksföreståndarinna. I enlighet härmed skall lönen för sådan
lärarinna beräknas utan tillämpning av den i 8 § 2 mom. avlöningsreglementet
fastslagna 30-timmarsregeln, i samband varmed det i 28 § 1 mom. f)
föreslagna särskilda arvodet å 360 kronor icke skall utgå. Vidare vill riksdagen
framhålla, att riksdagens tidigare ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen
av extra ordinarie läroverksadjunkt medför, att riksdagen
jämväl för extra ordinarie adjunkt vid småskoleseminarium medgiver placering
i 21 lönegraden.
I övrigt godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn löneställningen
för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna. Riksdagen har härvid
i enlighet med sitt ståndpunktstagande till frågan om lönegradsplaceringen
för adjunkt vid allmänt läroverk funnit, att adjunkt vid småskoleseminarium
bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag placeras i 23 lönegraden.
Riksdagens skrivelse Nr 469.
25
10. Läroanstalterna för blinda.
I fråga om löneställningen för lärarpersonalen vid läroanstalterna för
blinda godkänner riksdagen till alla delar Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen
bifaller ävenledes förslaget om beredande av ordinarie anställning i lönegraden
B 7 för husmodern vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
11. Vårdanstalten i Lund för blinda nied
komplicerat lyte.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag till löneställning för befattningshavarna
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte utom
i det avseendet, att riksdagen med anledning av vad i motionen II: 493
anförts funnit sig böra medgiva, att den vid anstalten anställda översköterskan
placeras i lönegraden B 7.
12. De tekniska läroverken.
Vad till en början angår avlöningsställningen för de tekniska läroverkens
rektorer, finner sig riksdagen icke för närvarande böra ifrågasätta någon
ändring i Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt. Då löneställningen
för lektorerna vid de tekniska läroverken jämväl enligt riksdagens mening
bör vara densamma som för lektorerna vid de allmänna läroverken, godkänner
riksdagen Kungl. Maj:ts förslag även på denna punkt.
I fråga örn löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid de tekniska
läroverken föreligga olika, motionsvis framförda yrkanden. Riksdagen vill
erinra, att riksdagen tidigare vidtagit den förändring i Kungl. Maj:ts förslag,
att extra ordinarie adjunkt vid allmänt läroverk inplaceras i 21 i stället för
i 20 lönegraden. Motsvarande förändring synes riksdagen, med bifall i
denna del till motionerna I: 308 och II: 552, böra ske beträffande extra ordinarie
adjunkt vid tekniskt läroverk.
I anledning av vissa av de föreliggande motionerna i ämnet anser sig
riksdagen böra framhålla, att det med hänsyn till de särskilda förhållanden,
som råda vid de tekniska läroverken, kunde tänkas bliva föremål för övervägande,
huruvida speciellt för tekniskt utbildad personal avsedda extra
ordinarie lärarbefattningar borde inrättas vid dessa läroverk. Riksdagen, som
icke kan bedöma, i vad mån något verkligt behov härav föreligger, inskränker
sig i förevarande sammanhang till att uttala den förvissningen, att
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna skulle befinnas därtill föranleda, för
riksdagen framlägger förslag i berörda hänseende.
Vad i vissa motioner yrkats angående bestämmande av extra ordinarie
lärares undervisningsskyldighet föranleder riksdagen till det uttalandet, att
riksdagen förutsätter, att extra ordinarie lärare i allmänhet erhåller en un
-
26
Riksdagens skrivelse Rr 469.
dervisningsskyldighet, som svarar mot den ordinarie lärarpersonalens. De
latituder för timantalen per vecka, som bliva fastställda för sistnämnda personal,
böra således gälla även för extra ordinarie personal.
13. Folkskolinspektionen.
Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till löneställning
för folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören. Frågan örn inspektörernas
expensersättning upptager riksdagen till behandling i annat sammanhang.
14. Vaktmästarpersonal.
Ehuru det stora flertalet vaktmästare vid det statliga undervisningsväsendet
icke för närvarande äro avlönade av medel, som anvisats å riksstaten,
och sålunda icke kunna betraktas såsom statsanställda i egentlig
mening, har riksdagen dock regelbundet haft anledning att sysselsätta sig
med denna personals anställnings- och avlöningsförhållanden, nämligen i
samband med fattande av beslut örn vaktmästarnas pensionering, vilka beslut
fattas från fall till fall.
Kungl. Majrts förslag innebär, att 1937 års riksdag skulle uttala sig för,
att lönereglering för vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende
genomföres i samband med löneregleringen för lärarpersonalen vid nämnda
undervisningsväsende och på grundval av de för allmänna civilförvaltningen
för närvarande tillämpade principerna. De kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas
avlönande skulle härvid övertagas av statsverket. Efter
verkställd detaljutredning skulle senare för riksdagen framläggas förslag
angående vaktmästarpersonalens definitiva inplacering i lönegrad och därmed
sammanhängande frågor.
Riksdagen, som finner, att den i ämnet förebragta utredningen är agnad
att läggas till grund för bedömande av frågan, huruvida ett principbeslut
av den art, som ovan angivits, bör av 1937 års riksdag fattas, har icke
velat motsätta sig, att den nu ifrågavarande vaktmästarpersonalen, i den
mån så ej skett, erhåller anställning i statens tjänst och löner, reglerade i
anslutning till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande
grunderna.
Vad därefter angår frågan om de med en dylik lönereglering förenade
kostnaderna, godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag, att de kontanta kostnaderna
för läroverksvaktmästarnas avlönande övertagas av statsverket i vad
avser ordinarie och extra ordinarie vaktmästare. Annan vaktmästarpersonal
vid de allmänna läroverken bör alltjämt avlönas av ljus- och vedkassornas
medel.
I fråga örn den myndighet, som skall äga anställa den statsavlönade vaktmästarpersonalen,
anser sig riksdagen böra giva uttryck åt den meningen,
27
Riksdagens skrivelse Nr 469.
att ordinarie och extra ordinarie vaktmästare böra anställas av vederbörande
lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag icke finnes,
av vederbörande rektor.
Yad angår de här ifrågavarande befattningshavarnas tjänstetitel, anser
sig riksdagen böra framhålla, att, i likhet med vad som skett beträffande
universiteten, benämningen »vaktmästare» bör i förekommande fall komma
till användning i stället för benämningen »expeditionsvakt».
Till de detaljspörsmål av olika slag, som beröras av departementschefen
i samband med den förevarande frågan, anser sig riksdagen icke för närvarande
böra taga ställning.
28
Riksdagens skrivelse Nr 469.
II. Vissa organisatoriska förändringar inom det
statliga undervisningsväsendet m. m.
1. Upprättande av vissa nya statliga gymnasier.
Den föreliggande frågan om inrättande av nya statliga gymnasier var
föremål för prövning jämväl av 1936 års riksdag, som i anledning av i
ämnet väckta motioner hos Kungl. Majit anhöll örn verkställande, under
beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, av utredning och framläggande
snarast för riksdagen av det förslag i fråga örn inrättande av nya statliga
gymnasier, vartill utredningen kunde föranleda. Riksdagen ansåg sig icke
kunna då uttala sig örn i vilken ordning de föreslagna statliga gymnasierna
— närmast Motala, Eslöv och Skellefteå — borde komma till stånd,
därest, såsom väl möjligt vore, Kungl. Majit icke skulle finna lämpligt att
på en gång framlägga förslag om inrättande av mer än ett nytt statligt
gymnasium. Riksdagen erinrade allenast örn några av de skäl, som anförts
för den ena eller andra läroanstaltens företräde i detta hänseende, exempelvis
de nuvarande kommunala gymnasiernas och de till grund för dem liggande
realskolornas stora elevantal, behovet för vederbörande läroverksområden
av bättre tillgång till högre skolbildning, behovet av en avlastning
av angränsande läroverk och skolkommunernas ekonomiska uppoffringar.
I sistnämnda hänseende erinrade riksdagen örn det förhållandet, att Eslöv
och Motala sedan åtskilliga år tillbaka med ganska blygsamma bidrag av
statsmedel uppehållit sina kommunala gymnasier.
Kungl. Majit har nu föreslagit, att statliga gymnasier skulle inrättas i
samtliga de nyssnämnda tre städerna och har därvid i likhet med skolöverstyrelsen
funnit behovet av ett gymnasium vara störst i Skellefteå och
i likhet med statskontoret ansett, att ett statligt gymnasium i denna stad
borde i första hand komma i fråga. Departementschefen, som prövat behovet
av ett statligt gymnasium vara något större i Eslöv än i Motala, har
dock ej funnit anledning att i nämnda hänseende lämna Eslöv företräde
framför Motala. Vidare har framhållits, att Eslöv vore beläget inom ett
län, som redan bättre än de flesta vore försett med statliga läroverk och
gymnasier och att, örn med ett ställningstagande till frågan finge anstå
några år, staden Hässleholm kunde tänkas komma att konkurrera med Eslöv
som lämplig förläggningsort för ett statligt gymnasium.
Riksdagen kan vid bedömandet av den föreliggande frågan icke förbise
den av 1936 års riksdag berörda omständigheten, att Eslöv under så många
år till stor del med hjälp av egna medel uppehållit sitt kommunala gymnasium.
Härtill kommer, att detta gymnasium redovisar ett förhållandevis
29
Riksdagens skrivelse Nr 469.
stort antal elever. De skäl, som tala mot att i Eslöv inrätta ett statligt
gymnasium, hava i varje fall icke synts riksdagen tillräckligt starka för
att motivera en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Riksdagen
anser jämväl, att nya statliga gymnasier böra upprättas i Skellefteå och
Motala. I likhet med departementschefen anser riksdagen, att statliga gymnasier
icke böra nu förläggas till Arvika och Söderhamn.
Den av Kuhgl. Majit föreslagna organisationen av de nya statliga gymnasierna
i Skellefteå, Motala och Eslöv har icke givit riksdagen anledning
till erinran. Riksdagen godkänner förslaget, att extra ordinarie lektor vid
det kommunala gymnasiet i Eslöv, som kan åberopa särskilt långvarig lektorstjänstgöring,
må kunna överflyttas till sådan beställning vid det nya
läroverket därstädes, till vilken han kan vara kompetent.
Kungl. Majits förslag i övrigt har icke givit riksdagen anledning till erinran.
2. Provisorisk utvidgning av provårsinstitutionen.
Utredningen ger vid handen, att behov föreligger av en utökning av den
nuvarande provårskapaciteten. Såsom i ärendet framhållits, skulle dessa åtgärder,
vilka med hänsyn till den pågående utredningen angående utbildning
av lärare för hithörande läroanstalter böra erhålla provisorisk karaktär,
syfta till att årligen bereda provårsutbildning åt ytterligare ett trettiotal
lärarkandidater.
Kungl. Majit har i likhet med 1936 års lärarutbildningssakkunniga, statskontoret
och flertalet provårsanstalter utgått från att ökningen av provårskapaciteten
skulle ernås genom en höjning av antalet lärarkandidater, som
samtidigt vid varje pr o vårsläroverk mottagas till utbildning. Enligt det i
motionen I: 303 framställda yrkandet skulle provårsinstitutionen i stället,
på sätt skolöverstyrelsen ifrågasatt, utvidgas genom inrättande av nya tillfälliga
provårskurser vid högre latinläroverket i Göteborg och vid högre
allmänna läroverket för flickor i Stockholm.
I likhet med skolöverstyrelsen befarar riksdagen, att en utökning av provårsinstitutionen
på sätt Kungl. Majit föreslagit skulle kunna äventyra den
enhetliga ledning av provårsarbetet, som är av betydelse för lärarutbildningens
resultat. Innan den pågående utredningen rörande organisationen av
den praktiska lärarutbildningen avslutats och statsmakterna fått tillfälle att
bedöma de förslag, i vilka utredningen kan utmynna, bör en viss försiktighet
iakttagas vid förändringar inom provårsinstitutionen. Det synes därför
lämpligt att för utvidgningen av provårskapaciteten välja sådana former,
som ansluta sig till provårets nuvarande organisation. Riksdagen har
därför, i anledning av den ovannämnda motionen, funnit sig böra medgiva,
att två nya provårsläroverk tillfälligtvis böra inrättas. Riksdagen har
intet att erinra mot att de nya provårskurserna förläggas till högre latinläroverket
i Göteborg och högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm.
30
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Riksdagen godkänner skolöverstyrelsens förslag om att särskilt arvode till
lärare vid provårsläroverk må utgå jämväl till ämneslärarinnor vid sådana
läroverk. Påpekas må, att Kungl. Maj:ts förutberörda förslag till avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende förutsätter,
att. så skall bliva fallet från och med den 1 januari 1938. Riksdagen behöver
fördenskull meddela beslut i ämnet allenast för tiden den 1 juli—den 31
december 1937. Beträffande arvoden för föreläsningar och övningar godkänner
riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen, som i övrigt ansluter sig
till överstyrelsens anslagskalkyler, kommer på grund härav att i annat sammanhang
beräkna härav betingad höjning av den i avlöningsstaten för de
allmänna läroverken ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk.
3. Rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för
lönetur tillgodoräkna sig viss tjänstgöring m. m.
Mot Kungl. Maj:ts under denna punkt berörda förslag örn utsträckning
tills vidare till och med utgången av juni 1945 av gällande bestämmelser
angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna
sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild läroanstalt har riksdagen
intet att erinra.
4. Begränsning av lärjungeantalet i undervisningsavdel
ningarna
vid de allmänna läroverken.
Det under denna punkt berörda förslaget ansluter sig till de synpunkter,
som kommo till uttryck i 1936 års riksdags skrivelse nr 256. Riksdagen
delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av att etappvis
genomföra en länge såsom önskvärd ansedd sänkning av lärjungeantalet i
undervisningsavdelningarna och finner goda skäl anförda för förslaget att
göra början med realskolans högsta klass.
Riksdagen kommer i annat sammanhang att beräkna avlöningsstaten för
de allmänna läroverken med utgångspunkt från det nu föreliggande förslaget.
Tillika vill riksdagen meddela, att riksdagen i särskild skrivelse behandlar
frågan om sänkning av lärjungemaximum jämväl vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor och privatläroverk.
5. Omfattningen av folkskoleseminarieorganisationen under
budgetåret 1937/1938.
Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen ger enligt riksdagens mening
fog för en temporär vidgning av den ram för folkskoleseminarieorganisationen,
som fastställdes av 1936 års riksdag. Då emellertid endast ett år
förflutit, sedan riksdagen tog ställning till frågan om seminarieorganisatio
-
31
Riksdagens skrivelse Nr 469.
nens normala omfattning, och erfarenheten ådagalagt lämpligheten av en
viss försiktighet vid åtgärder på detta område, anser sig riksdagen icke böra
gå längre än Kungl. Majit vid sina anslagsberäkningar förutsatt, innebärande
intagning av en tvåårig linje utöver dem, som förutsatts skola normalt
ingå i seminarieorganisationen. Riksdagen har intet att erinra mot
departementschefens och skolöverstyrelsens förslag, att nämnda linje förlägges
till Stockholmsseminariet.
6. Omfattningen av småskoleseminarieorganisationen
under budgetåret 1937/1938.
Vad av departementschefen under denna punkt ifrågasatts, har icke givit
riksdagen anledning till erinran.
7. Biträden åt folkskolinspektörerna.
Det föreliggande förslaget om anvisande av ett belopp av 450 kronor till
varje folkskolinspektör, att mot redovisningsskyldighet användas till arvode
åt biträde, ligger i linje med vad 1936 års riksdag i ämnet anförde och
godkännes av riksdagen. I likhet med Kungl. Maj:t anser riksdagen, att en
sådan åtgärd bör förbindas med ett borttagande av den av 1936 års riksdag
beviljade, såsom ett provisorium betecknade förhöjningen av den till inspektörerna
utgående expensersättningen. Denna expensersättning är principiellt
att betrakta som en löneförmån, vilken icke synes böra bibehållas vid
det av 1936 års riksdag fastställda beloppet, sedan riksdagen enligt det föregående
bifallit förslaget till lönereglering för folkskolinspektörerna. Att låta
nämnda ersättning utgå med nuvarande belopp under tiden, intill dess löneregleringen
träder i kraft, synes icke vara påkallat.
Ej heller i övrigt har riksdagen något att invända mot Kungl. Majda
ifrågavarande förslag.
32
Riksdagens skrivelse Nr 469.
lil. Anslagsbehov för budgetåret 1937/1938.
Vad av departementschefen under denna rubrik inledningsvis anförts och
föreslagits lämnar riksdagen utan erinran. I det följande har riksdagen vidtagit
de ändringar i de av Kungl. Maj:t för senare hälften av nästa budgetår
förordade avlöningsstaterna, som betingas av de av riksdagen vidtagna
jämkningarna i lönegradsplaceringarna, dock icke i sådana fall, då jämkningarna
i anslagshänseende kunna anses vara av underordnad betydelse.
1. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förevarande anslagsberäkningar hava ej givit riksdagen
anledning^till erinran.
2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.
I motionen I: 307 har framställts ett yrkande, som visserligen till en del
begränsats till att gälla endast folkskoleseminarierna, men som torde böra
upptagas till behandling i detta sammanhang. I motionen har hemställts,
att anslagen för arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna
vid folkskoleseminarierna måtte för tiden den 1 januari—
den 30 juni 1938 höjas med det belopp, som erfordrades för att bibliotekarier
och biträden icke skulle lida löneminskning. Anledningen till detta yrkande
är att söka i det förhållandet, att de dyrtidstillägg, som utgå å ifrågavarande
arvoden, komma att efter löneregleringens genomförande minskas på grund
av övergången frän oreglerat till reglerat dyrtidstillägg. Genom motionen
avses att bereda befattningshavarna kompensation för denna minskning i
dyrtidstillägget genom en motsvarande höjning av arvodesförmånerna. Riksdagen
vill fästa uppmärksamheten på att det i motionen berörda förhållandet
återverkar på ett flertal arvoden vid de läroanstalter, som beröras av löneregleringen.
Vad särskilt angår de i motionen angivna arvodena, utgå
dessa som regel till befattningshavare, vilka komma i åtnjutande av den
av riksdagen enligt det föregående beslutade löneregleringen. Även örn
med hänsyn härtill en viss tvekan kan föreligga rörande behovet av
en uppräkning av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen,
anser riksdagen, som har svårt att överblicka hela området och bedöma
vilka arvoden, som i detta sammanhang böra komma ifråga, att förevarande
spörsmål bör komma under närmare omprövning genom Kungl.
Maj:ts försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana
arvoden, vilka utgå till befattningshavare, som visserligen ej komma i åtnjutande
av löneregleringen, men som äro anställda vid en läroanstalt, som
33
Riksdagens skrivelse Nr 469.
beröres av densamma. Dessa befattningshavare kunna nämligen genom övergången
från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en
reell löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,
som riksdagen alltså förutsätter skola ske, lärer kunna verkställas i
så god tid, att eventuellt förslag i ämnet kan föreläggas 1938 års riksdag.
Riksdagen, som i övrigt godkänner de av Kungl. Majit under denna punkt
av statsrådsprotokollet berörda förslagen, har vidtagit de jämkningar i anslagsberäkningarna
för nästa budgetår, som betingas av vad riksdagen i det föregående
anfört.
3. Anslaget till understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Mot det under denna punkt framlagda förslaget har riksdagen intet att
erinra.
4. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.
Riksdagen godkänner Kungl. Majlis föreliggande anslagsberäkningar. Beträffande
det i motionen I: 307 framställda förslaget rörande uppräkning av
anslagen till arvoden åt seminariebibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna
hänvisas till vad som här ovan anförts.
5. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Det av Kungl. Majit under denna punkt framlagda förslaget har icke
givit riksdagen anledning till erinran.
6. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m.
Kungl. Majits i fråga örn detta anslag framlagda förslag har icke givit
riksdagen anledning till erinran.
7. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.
Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
8. Reservationsanslag till Folkskoleseminarier: Utrustning.
Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
9. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.
Riksdagen, som i det föregående godkänt det av departementschefen framlagda
förslaget rörande omfattningen av småskoleseminarieorganisationen
under nästa budgetår, har intet att erinra mot de under denna punkt
av statsrådsprotokollet verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
10. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.
Kungl. Majits förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.
3
34 Riksdagens skrivelse Nr 469.
11. Reservationsanslaget till Småskoleseminariet Materiel, böcker m. m.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.
12. Reservationsanslaget till Småskoleseminariet Stipendier.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.
13. Reservationsanslag till Småskoleseminarier: Utrustning.
Kungl. Maj:ts förslag om anvisande till förevarande ändamål av 7,000
kronor för nästa budgetår har ej givit riksdagen anledning till erinran.
14. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
15. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
16. Förslagsanslag till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till erinran.
17. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar.
Riksdagen har ingen erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts under
denna punkt framställda förslag.
18. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.
I de båda likalydande motionerna I: 247 och II: 499 har yrkats, att riksdagen
måtte besluta att vid tekniska läroverket i Malmö inrätta en parallellavdelning
av första klassen samt att anslå härför erforderliga medel, 7,975
kronor.
Då av motionerna framgår, att det hinder för inrättandet av omförmälda
parallellavdelning i Malmö, som av departementschefen ansetts föreligga,
numera bortfallit, och då yrkandet synts riksdagen väl motiverat, anser
sig riksdagen böra medgiva, att ifrågavarande parallellavdelning inrättas.
Vederbörande anslagsposter i de avlöningsstater, som av Kungl. Majit föreslagits
skola för nästa budgetår gälla för de tekniska läroverken, skulle på
grund härav undergå förhöjning med — vid oförändrade löneförhållanden —
i runt tal 7,200 kronor. I det följande vidtager riksdagen av samma anledning
en förhöjning av förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader
med 300 kronor och av reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. med 400 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt godkännes av riksdagen i den mån icke
annat föranledes av de av riksdagen i det föregående vidtagna jämkningarna.
Riksdagens skrivelse Nr 469.
35
19. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Omkostnader.
Då riksdagen ovan medgivit upprättandet av ytterligare en parallellavdelning,
bör förevarande anslag som nämnts höjas med 300 kronor utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget, som i övrigt bör beräknas i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag, skulle alltså för nästa budgetår uppföras med
71,000 kronor.
20. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.
Kungl. Maj:ts förslag godkännes av riksdagen med den ändring, att anslaget,
såsom i det föregående angivits, höjes med ytterligare 400 kronor
till 47,600 kronor på grund av att riksdagen medgivit inrättandet av en ny
parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Malmö.
21. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.
Då de av riksdagen enligt det föregående beslutade ändringarna i Kungl.
Maj:ts förslag till lönereglering för befattningshavare vid statens undervisningsväsende
icke torde behöva föranleda någon uppräkning av det av
Kungl. Majit under denna punkt för nästa budgetår beräknade anslags- ,
beloppet, godkänner riksdagen dessa anslagsberäkningar med den ändringen,
att anslaget med hänsyn till ändrade indexförhållanden för nästa budgetår
bestämmes till 6,300,000 kronor. Av riksdagen beslutade ändringar i gällande
grunder angående dyrtidstillägg skola givetvis äga motsvarande tilllämpning
å till här ifrågavarande befattningshavare i statens tjänst utgående
dyrtidstillägg.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen
1. godkänt det vid denna skrivelse fogade förslaget till avlöningsreglemente
för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende jämte den
reglementet bilagda tjänsteförteckningen;
2. beslutat, att lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,
folkskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte och de tekniska läroverken skola äga att
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 uppbära provisoriskt dyrortstillägg
enligt samma grunder, som gälla för andra befattningshavare i
statens tjänst;
3. medgivit, att dyrtidstillägg till nämnda lärare må under tiden den 1
januari—den 30 juni 1938 utgå enligt samma grunder, som gälla för statens
befattningshavare vid s. k. nyreglerade verk;
4. beslutat, att avlöningsreglementet‘för befattningshavare vid statsdeparte
-
36
Riksdagens skrivelse Nr 469.
merit och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 januari 1938 äga tillämpning å statens folkskolinspektörer
och nomadskolinspektören, å husmoder vid läroanstalterna för blinda
ävensom å husmoder och Översköterska vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte;
5. bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och
tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;
6. medgivit, att ordinarie befattningshavare, som här avses och för vilka
ny lönereglering genomföres från och med januari 1938, må, under förutsättning
att de underkasta sig vederbörande avlöningsreglemente, vid ingången
av nämnda månad av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de
skulle hava uppburit i förskott för samma månad, örn de före den 1 januari
1938 gällande avlöningsbestämmelserna då fortfarande ägt giltighet;
7. bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars 1937
angivits, meddela de bestämmelser i övrigt rörande övergången till det nya
avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga, dock med iakttagande av
vad riksdagen i det föregående anfört;
8. förklarat sig icke hava något att erinra mot att vaktmästarpersonalen
vid förevarande läroanstalter från och med tidpunkt, som senare bestämmes,
inordnas under det för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, gällande avlöningsreglementet;
9.
beslutat, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden den 1 juli
den 31 december 1937 utgå till lärare vid högre lärarinneseminariet, de
allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och de tekniska läroverken samt
till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören ävensom under
budgetåret 1937/1938 till lärare vid småskoleseminarierna, allt enligt samma
grunder, som föreskrivits för budgetåret 1936/1937;
10. medgivit, att arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller folkskoleseminarium må
efter nu gällande grunder utgå till och med den 31 december 1937;
11. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att
tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings
-
penningar...........................kronor 69, <00
b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 7,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis..... » 3,000 79,700
Riksdagens skrivelse Nr 469. 37
2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Grundbelopp:
1) Arvoden åt extra lärare och timlärare
......................kronor 19,110
2) Arvodesförhöjning åt vissa extra
ordinarie ämneslärare, förslagsvis . .
3) Arvoden åt timlärarinnor vid vissa
kurser (parallellkurser), förslagsvis. .
4) Understöd åt extra ordinarie lärare
vid förfall på grund av sjukdom,
förslagsvis...................
5) Vissa arvoden till ordinarie lärare
m. m......................
Anm.: Ur denna post utgår arvode med
500 kronor för &r räknat till rektor, lektor
och adjunkt.
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis.....kronor 50 26,085
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring åt lärare, förslagsvis . kronor 19,350
b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och
eldare............................. * 325
c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis. v » 6,165
d. Hyresersättningar och hyresbidrag ........ > 10,125 35,965
Summa kronor 141,750
Särskilda uppbördsmedel:
Termins- och inskrivningsavgifter...................kronor 11,650
Nettoutgift kronor 130,100;
12. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas tills vidare från och med den
1 januari 1938;
13. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 161,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Grundbelopp ......................... kronor 3,765
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis...... »_50 3,815
300
3,000
50
3,575
38 Riksdagens skrivelse Nr 469.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis.........kronor 25,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 1,500 26,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis.......kronor 13,710
b. Tillfällig löneförbättring åt vaktmästare och eldare
............................... > 325 14,035
Summa kronor 205,550
Särskilda uppbördsmedel:
Termins- och inskrivningsavgifter...................kronor 11,650
Nettoutgift kronor 193,900;
14. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisat ett jörslagsanslag av 324,000 kronor;
15. medgivit, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida
inbyggd praktisk realskollinje må, i huvudsaklig överensstämmelse med
hittills tillämpade grunder, anordnas vid allmänt läroverk eller kommunal
mellanskola;
16. beslutat, att samrealskolorna i Eslöv, Motala och Skellefteå skola från
och med budgetåret 1937/1938 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt ombildas till högre samläroverk med i Eslöv treårigt
latin- och realgymnasium, i Motala fyraårigt latin- och realgymnasium samt
i Skellefteå fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium, allt under förutsättning,
ej mindre att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, än även, i fråga örn
Skellefteå, att staden förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av 5,000
kronor till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen
och utvidgning av biblioteket;
17. med avslag å Kungl. Majda förslag rörande provisorisk utvidgning av
provårsinstitutionen beslutat, att sådan utvidgning skall ske genom upprättande
av två tillfälliga provårskurser, den ena vid högre latinläroverket i
Göteborg och den andra vid högre allmänna läroverket för flickor i Stockholm,
ävensom medgivit, att å ämneslärarinna vid provårsläroverk må under
tiden den 1 juli—den 31 december 1937 tillämpas bestämmelserna i I. A. 5)
och I. A. 10) kungörelsen den 2 juni 1933 (nr 251) angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken;
18. medgivit, att gällande bestämmelser angående rätt för ämneslärarinna
vid allmänt läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild läroanstalt må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad
39
Riksdagens skrivelse Nr 469.
skolöverstyrelsen i en i berörda statsrådsprotokoll omförmäld skrivelse av
den 31 augusti 1936 föreslagit, utsträckas att gälla tills vidare till och med
utgången av juni 1945;
19. beslutat, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1
juli 1937 — utöver de lärartjänster, som jämlikt beslut av 1935 års riksdag
skola från och med sagda dag inrättas — inrättas ytterligare 10 lektorstjänster
och 4 adjunkts^ änster;
20. beslutat, att vid de allmänna läroverken skola från och med den 1
juli 1937 inrättas 1 teckningslärartjänst och 5 tjänster såsom lärarinnor i
kvinnligt handarbete;
21. beslutat, att till tjänster vid högre allmänna läroverk skola från och
med den 1 juli 1937 ombildas följande lärartjänster vid realskolor, nämligen
3 rektorstjänster, 2 teckningslärareänster, 1 musiklärartjänst och 2 gymnastiklärartjänster;
22.
godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas
under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöning sstat.
U tgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgö
ringspenningar.
...................
b. Ålderstillägg, förslagsvis..............
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . .
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
a. Arvoden åt extra ämneslärare.........
b. Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
ämneslärare, förslagsvis..............
c. Arvoden åt lärare i manlig slöjd.......
d. Arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål. .
e. Extra arvoden åt lärare i övningsämnen. .
f. Arvoden åt lärare vid inbyggda praktiska
realskollinjer, förslagsvis.............
g. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall
på grund av sjukdom, förslagsvis . . .
h. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis.......
i. Arvoden åt tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga
och första lärarinnor.........
j. Särskilda arvoden vid provårsläroverk . . .
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden åt bibliotekarier.............
b. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna
kronor z
1,950,000
»
730,000
»
45,000
5,725,000
av Kungl. Maj:t:
kronor
602,500
>
2,500
»
22,000
8,000
»
334,800
11,500
»
4,000
»
50,500
20,925
1
63,000
1,119,725
kronor
31,900
32,150
64,050
40
Riksdagens skrivelse Nr 469.
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
: •»
a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis.....kronor 1,095,000
b. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 225,075
c. Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis............... » 2,000
d. Vissa ersättningar, förslagsvis......... » 150 1,322,225
Summa kronor 8,231,000
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från Stockholms stad .....................kronor 7,500
Nettoutgift kronor 8,223,500;
23. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938;
24. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1937/1938, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
25. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöni ngsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 10,000,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis » 135,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit:
a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga . kronor 525
b. Arvoden åt tillsynslärare........ » 15,000
c. Personliga tilläggsarvoden åt 5 första
lärarinnor.................. » 1,250
d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis . » 50,500
e. Arvoden åt bibliotekarier....... » 31,900
f. Arvoden åt biträden å rektorsexpe
ditionerna.
.................. » 32,150
g. Särskilda arvoden vid provårsläro
verk,
förslagsvis.............. » 63,000 » 194,325
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 1,313,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.
................... » 130,000 » 1,443,000
Riksdagens skrivelse Nr 469. 41
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis........................kronor 95,175
Summa kronor 11,867,500
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad.......kronor 7,500
2. Ersättningar från skolkommuner, som
icke tillhandahålla lärare tjänstebostad » 118,000
3. Avkastning av donationer från kronan
m. m....................... * 18,800 kronor 144,300
Nettoutgift kronor 11,723,200;
26. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 19,946,700 kronor;
27. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 21,400 kronor;
28. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöning sstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 477,500
b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 100,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . . * 17,500 595,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 9,150
b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 2,400
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis. . >_200 11,750
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till extralärare och timlärare.....kronor 47,650
b. Arvodesförhöjning till vissa extra ordinarie
ämneslärare, förslagsvis ............... » 400
c. Understöd till extra ordinarie lärare vid förfall
på grund av sjukdom, förslagsvis..... » 500
d. Arvoden till lärare vid förberedande kurs vid
seminariet i Falun................... » 1,200
e. Arvoden för undervisning i hushållsgöromål » 675
f. Lönetillägg till teckningsläraren J. A. Lydh
vid seminariet i Luleå och teckningsläraren
J. E. R. Nyreen vid seminariet i Karlstad. . » 2,100
g. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel
vid dubbelseminarier................. » 2,400
42
Riksdagens skrivelse Nr 469.
h. Särskilda arvoden vid provårsseminarier . . . kronor 9,600
i. Tilläggsarvoden till lärare vid de vid vissa
seminarier anordnade kurser för utbildande
av kyrkomusiker, förslagsvis............ » 2,100
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare............kronor 7,500
b. Arvoden till seminariebibliotekarier....... » 4,000
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner » 2,850
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän:
a.
Hyresersättning till rektorer vid vissa semi
-
narier ............................ kronor 7,250
b. Hyresbidrag till lärare vid seminarierna i
Göteborg och Stockholm, förslagsvis...... » 8,300
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...... » 105,325
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 17,000
e. Personliga lönetillägg till vissa ordinarie Övningslärare,
förslagsvis................ » 4,500
Summa kronor
66,625
14,350
142,375
830,100;
29. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med den 1
januari 1938, dock med iakttagande av den av riksdagen beslutade ändrade
lydelsen av ovannämnda tjänsteförteckning;
30. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis »
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt seminarieläkare............kronor 7,500
b. Arvoden åt seminariebibliotekarier....... » 4,000
c. Arvoden åt biträden å rektorsexpeditionerna » 2,850
d. Särskilda arvoden vid provårsseminarier, förslagsvis
........................... » 9,600
e. Tilläggsarvoden åt lärare vid de vid vissa
seminarier anordnade kurser för utbildande
av kyrkomusiker, förslagsvis............ » 2,100
f. Tilläggsarvoden åt teckningsläraren J. A.
Lydh vid seminariet i Luleå och teckningsläraren
J. E. R. Nyreen vid seminariet i
Karlstad.......................... > 2,100
950,000
52,000
28,150
43
Riksdagens skrivelse Nr 469.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. va., förslagsvis.......kronor 42,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis. . . »_6,000 48,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.............................kronor_1.750
Summa kronor 1,079,900;
31. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 1,910,000 kronor;
32. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 273,900 kronor;
33. till Folkskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 75,500 kronor;
34. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett reservationsanslag av 109,000 kronor;
35. till Folkskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett reservationsanslag av 15,000 kronor;
36. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas
under budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 131,200
b. Alderstillägg, förslagsvis............... » 24,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis .... _»_7,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 30,400
b. Alderstillägg, förslagsvis............... » 7,000
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis .... _s_800
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden till extra lärare under tjänstledighet
på grund av sjukdom, förslagsvis........kronor 600
b. Arvoden till timlärare................ » 26,500
c. Tilläggsarvoden till lärare i trädgårdsskötsel » 600
d. Arvode till ett biträde för matlagningen vid
seminariet i Lycksele..............._900
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Arvoden till seminarieläkare ...........kronor 3,150
b. Arvoden till seminariebibliotekarier....... » 1,950
c. Arvoden till biträden vid rektorsexpeditioner _»_1,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män:
-
162,200
38,200
28,600
6,100
44
Riksdagens skrivelse Nr 469.
a. Hyresersättning till rektor vid seminariet i
Skara............................kronor 2,000
b. Särskilda lönetillägg till lärare vid vissa seminarier
........................... . » 2,600
c. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis...... » 36,000
d. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis » 3,000 43,600
Summa förslagsanslag kronor 278,700;
37. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
förslagsanslag av 278,700 kronor;
38. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 66,200 kronor;
39. till Småskoleseminarier: Materiel, höcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor;
40. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 18,000 kronor;
41. till Småskoleseminarier: Utrustning för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 7,000 kronor;
42. beslutat, att från och med den 1 juli 1937 för expenser skall utgå ej
mindre till ordinarie och av Kungl. Majit förordnad folkskolinspektör ävensom
till å ledig befattning vikarierande folkskolinspektör ersättning med
500 kronor för år, dock att folkskolinspektör, som är tjänstledig, skall av
honom tillkommande expensersättning till sin vikarie avstå 200 kronor för
år, såvida icke Kungl. Majit i särskilt fall bestämmer, ätt han skall avstå
högre belopp, än även till vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,
ersättning med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år;
43. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas
under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) ortstillägg till
52 inspektörer, förslagsvis...............kronor 93,450
b. Alderstillägg, förslagsvis................ » 13,000
c. Tjänstgöringspenningar till 52 inspektörer ... * 46,800
d. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis..... » 15,000 168,250
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal................... 11,700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a. Expensersättning, förslagsvis.............kronor 13,650
b. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis........ » 25,800
c. Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis . . » 4,000 43,450
Summa kronor 223,400;
45
Riksdagens skrivelse Nr 469.
44. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för folkskolinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938;
45. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis. . kronor 265,500
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Majit * ^50
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ » 11,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................... 8 14,950
Summa kronor 292,900;
46. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 516,300 kronor;
47. godkänt följande avlöningsstat för nomadskolorna, att tillämpas under
budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat:
a. Lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg . . . kronor 2,900
b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 500
c. Fyllnadsarvode åt vikarie, förslagsvis........ »__500 3,900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit. . 6,830
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..................kronor 49,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 13,150 62,350
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..........................kronor 14,420
Summa förslagsanslag kronor 87,500;
48. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 87,500 kronor;
49. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tilllämpas
under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar............kronor 46,700
b. Ålderstillägg, förslagsvis................. * 6,850
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis...... *_350 53,900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, förslagsvis ............... • •
46
Riksdagens skrivelse Nr 469.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..................kronor 3,750
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis..... » 100 3^50
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.................................... 9,950
Summa kronor 69,800;
50. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för läroanstalterna för blinda, att tillämpas tills vidare från och med den
1 januari 1938;
51. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att tilllämpas
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . . kronor 103,400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t..................................... j
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis .... kronor 4,600
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 400 »
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis........................ »
Summa kronor 113,700;
52. till Läroanstalter för Minda: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 183,500 kronor;
53. beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,
tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna
i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1937/1938 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda
bestämmelser som för budgetåret 1936/1937;
ävensom förklarat, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg
åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1937/1938 gälla vad
i sådant hänseende blivit för budgetåret 1936/1937 beslutat;
54. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december
1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar...........kronor 18,225
b. Alderstillägg, förslagsvis . . . . ............. » 2,725
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis...... » 150 21,100
1,780
5,000
3,520
47
Riksdagens skrivelse Nr 469.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis..............................kronor 2,900
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring, förslagsvis .... kronor 3,300
b. Tillfälligt lönetillägg, förslagsvis...... »_500 » 3,800
Summa kronor 27,800;
55. godkänt följande personalförteckning för vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari
1938:
Personalförteckning.
Befattning. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad.
1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie
lärare vid statens undervisningsväsende.............. —
4 lärarinnor i kunskapsämne...........................L 20
4 lärarinnor i slöjd.................................L15
1 husmoder........................................B 8
1 Översköterska.....................................B 7;
56. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska, för
-
slagsvis .....................................kronor 31,900
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.............kronor 2,325
Avlöni ngsstat.
Lön
Tjänst-
görings
pen-
ningar
Summa
1 maskinist..........
550
325
875
1 vaktmästare ........
450
275
725
1 vaktmästare ........
450
275
725
Anni.: För maskinist ooh
vaktmästare kan lönen efter
3 år höjas med 100 kronor,
efter 6 år med ytterligare
100 kronor och efter 9 år
med än ytterligare 100 kro- nor.
Summa kronor
—
—
2,325
48
Riksdagens skrivelse Nr 469.
b. Ålderstillägg, förslagsvis.................. kronor 600
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis....... » 75 3;000
3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar............kronor 900
A vlöningss tat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Summa
1 kvinnligt skrivbiträde, till- lika räkenskapsförare . . .
650
250
900
Anun.: Härtill kunna kom- ma tre ålderstillägg, vart och
ett å 200 kronor, efter respek- tive 5, 10 och. 15 års tjänst- göring. Av varje ålderstill- lägg skola 100 kronor utgöra
lön och 100 kronor tjänstgö- ringspenningar.
Summa kronor
—
—
900
b. Ålderstillägg, förslagsvis..................kronor 200
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis....... » 50 1,150
4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl. Majit . kronor 650
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis..........kronor 4,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... » 600 4,600
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis........................kronor 500
Summa kronor 41,800;
57. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 69,600 kronor;
58. beslutat, att vid de nu befintliga tekniska läroverken skall från och
med den 1 juli 1937 inrättas ytterligare en lektorstjänst;
59. godkänt följande avlöningsstat för de nu befintliga tekniska läroverken,
att tillämpas under tiden den 1 juli—den 31 december 1937:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.........kronor 148,950
b. Ålderstillägg, förslagsvis............... » 17,500
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis ... » 4,000 170,450
Riksdagens skrivelse Nr 469.
49
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt extralärare................kronor 78,600
b. Arvoden åt vaktmästare m. fl........... » 1,925
c. Understöd åt extra ordinarie lärare vid förfall
på grund av sjukdom, förslagsvis........ »_500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Övningar i lantmäteri.................kronor 1,075
b. Föredrag örn arbetarskydd och hygien..... » 950
c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt
rektorerna ......................... » 2,650
d. Arvoden åt skolläkare................. » 1,705
e. Arvoden åt bibliotekarier.............. » 1,420
f. Arvoden åt biträden vid laborationer ..... » 1,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
81,025
8,800
tjänstemän:
a. Tillfällig löneförbättring för lärare, förslagsvis kronor 35,000
b. Provisorisk avlöningsförbättring för lärare,
förslagsvis.......................... » 6,825
c. Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare, förslagsvis
............................ »_2,000 43,825
Summa kronor 304,100;
60. godkänt den av departementschefen förordade personalförteckningen
för de nu befintliga tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och
med den 1 januari 1938;
61. godkänt följande avlöningsstat för de nu befintliga tekniska läroverken,
att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till lärare, förslagsvis.................kronor 258,000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.....kronor 9,600
b. Alderstillägg, förslagsvis............ » 1,500
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis > 500 » 11,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit:
a. Arvoden åt skolläkare.............kronor 1,705
b. Arvoden åt bibliotekarier........... » 1,420
c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer ..................... » 2,650
1,925 > 7,700
4
d. Arvoden åt vaktmästare m. fl.........1
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 469.
50
Biksdagens skrivelse Nr 469.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis . . . kronor 104,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis _3,000 kronor 107,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......................... » 2,000
Summa kronor 386,300;
62. till Tekniska läroverk: Avlöningar förbudgetåret 1937/1938 anvisat ett
förslagsanslag av 690,400 kronor;
63. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
förslagsanslag av 71,000 kronor;
64. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 47,600 kronor;
65. till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 6,300,000 kronor;
66. beslutat hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa
uppskattning av avkastningen av sådana, icke från kronan härrörande
donationer till lärare vid allmänt läroverk, med vilka jämlikt 3 § 2 mom.
avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende
följer skyldighet för vederbörande tjänstinnehavare att vidkännas minskning
i avlöning från statsverket;
67. dels medgivit, att — utan hinder av vad i 29 § nämnda avlöningsreglemente
föreskrives — envar av tre lektorer vid tekniska läroverket i Malmö
må under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 fortfarande åtnjuta det
årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad åtagit sig att till dem
utbetala, på grund av att de jämlikt 55 § 2 mom. stadgan för tekniska
fackskolor och tekniska gymnasier av skolöverstyrelsen förordnats att biträda
rektor vid ledningen och övervakandet av undervisningen,
dels ock beslutat hos Kungl. Majit anhålla örn utredning, huruvida för
tiden efter den 1 juli 1938 behov kan anses föreligga av särskild gottgörelse
åt berörda tre lektorer vid tekniska läroverket i Malmö utöver den dem
enligt 55 § 2 mom. nyssberörda stadga tillförsäkrade förmånen av lämplig
minskning i undervisningsskyldigheten.
Stockholm den 15 juni 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Biksdagens skrivelse Nr 469.
51
Förslag
till
avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Detta reglemente äger tillämpning å ordinarie lärare vid de läroanstalter,
vilka finnas upptagna å den såsom bilaga vid reglementet fogade tjänsteförteckningen.
2 §.
1 mom. De i 2 kap. avsedda befattningarna tillsättas genom förordnande
på viss tid.
2 mom. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande
föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.
3 mom. Antalet ordinarie befattningar fastställes av Kungl. Majit och riksdagen,
dock med det undantag som angives i 5 § 3 mom.
3 §•
1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt i detta reglemente givna föreskrifter
och under de i detsamma stadgade villkoren ävensom i enlighet med
de särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Majit och riksdagen
beslutade.
2 mom. Innehavare av sådan befattning vid de allmänna läroverken, med
vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl
minskning i avlöning från statsverket till belopp, motsvarande de i avlöningen
ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig ordning, som ock
vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av
nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av enskild tillförsäkrats
innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild förmån
utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat komma tjänstinnehavaren
till godo.
3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från
och med den dag tjänsten tillträdes till och med den dag läraren avgår på
grund av avsked, entledigande eller dödsfall.
4 mom. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott, så framt icke
Kungl. Majit beträffande viss ersättning annorlunda stadgat.
5 mom. Angående lärares skyldighet att avgå från tjänsten samt rätt till
pension är särskilt stadgat.
4 §.
1 mom. Med ordinarie lärarbefattning må icke förenas annan tjänst å rikets
eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av
Kungl. Majit, och riksdagen, å kommuns stat; dock att med ordinarie befatt
-
52
Riksdagens skrivelse Nr 469.
ning såsom lärare i övningsämne vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,
folkskoleseminarium eller småskoleseminarium samt såsom lärare i musik
eller gymnastik vid institutet och förskolan för blinda må kunna förenas annan
tjänst, därest vederbörande centrala myndighet på därom gjord framställning
prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum.
2 mom. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag det vara må, så framt ej vederbörande centrala myndighet, efter
prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
liinderligt för utövandet av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
3 mom. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt
ej, vad angår rektor, vederbörande centrala myndighet eller, vad angår annan
lärare, vederbörande rektor, efter av nämnda myndighet givna riktlinjer, uppå
därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen å den ordinarie befattningen
finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
2 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom förordnande.
5 §.
1 mom. Befattning såsom rektor vid läroanstalt, å vilken detta reglemente
äger tillämpning, tillsättes genom förordnande på viss tid.
2 mom. Lärare, som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens
förordnande upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.
3 mom. Där så erfordras, äger Kungl. Maj:t besluta av stadgandet i 2
mom. betingad tillfällig ökning av antalet ordinarie lärarbefattningar.
6 §•
1 mom. För innehavare av rektorsbefattning utgår lön, för år räknat, med
nedan angivna belopp:
O r t
s g r
u p i
Läroanstalt
A
B
C
D
E
F
G
K i
o n
o r
Högre lärarinneseminariet .
Högre allmänt läroverk:
12,420
12,660
12,900
13,140
13,380
13,620
13,860
grupp I..........
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
13,140
13,380
grupp II..........
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
grupp III..........
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
Realskola:
grupp I..........
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
grupp II..........
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
grupp III..........
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
Biles dagens skrivelse Nr 469.
53
Ort
s g r
upp
Läroanstalt
A
B
C
D
E
F
G
-
K
o n
o r
Folkskoleseminarium:
grupp I ..........
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
13,140
13,380
grupp II..........
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
grupp lil..........
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
Småskoleseminarium:
grupp I..........
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
grupp II.........
10,020
10,260
10,500
10,740
> 10,980
11,220
11,460
grupp III..........
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
Institutet och förskolan för
blinda............
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
Hantverksskola för blinda .
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
Vårdanstalten för blinda
med komplicerat lyte . .
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
Tekniskt läroverk:
grupp I..........
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
13,140
13,380
grupp II..........
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
12,660
12,900
grupp III..........
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
12,180
12,420
grupp IV..........
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
2 morn. Skulle läroanstalt komma att nedflyttas från högre till lägre avlöningsgrupp
vid annan tidpunkt än den, då förnyat förordnande å vederbörande
rektorsbefattning skall äga rum, äger den, som vid tiden för nedflyttningen är
förordnad som rektor, att så länge det honom meddelade förordnandet varar
uppbära förutvarande lön.
7 §.
1 mom. I detta kapitel avsedd lärare må årligen å tid, som prövas lämplig
med hänsyn till göromålens behöriga gång, av vederbörande centrala myndighet
tilldelas semester under 45 dagar.
2 mom. I fråga örn ersättning till vikarie för sådan lärare bestämmer Kungl.
Maj: t.
3 mom. I övrigt skola för lärare, som avses i detta kapitel, bestämmelserna
i 13—20 samt 22—30 §§ i 3 kapitlet av detta avlöningsreglemente i tillämpliga
delar lända till efterrättelse; dock att i fråga örn beloppen av de löneavdrag,
som rektor har att vidkännas vid tjänstledighet, skall gälla vad Kungl. Maj:t
i sådant hänseende bestämmer.
4 mom. I fråga örn särskilt arvode till rektor vid institutet och förskolan
för blinda för handhavande av lärarutbildning ävensom till rektor vid hantverksskola
för blinda för förestående av materialdepå bestämmer Kungl. Maj:t.
5 mom. Rektorsbefattningarna vid de läroanstalter, å vilka detta reglemente
äger tillämpning, skola anses tillhöra följande lönegrader, nämligen: befattningarna
vid högre lärarinneseminariet, de högre allmänna läroverken, folkskole
-
54
Riksdagens skrivelse Nr 469.
seminarierna, institutet och förskolan för blinda samt de tekniska läroverken
30 lönegraden; befattningarna vid realskolorna, småskoleseminarierna och vårdanstalten
för blinda med komplicerat lyte 27 lönegraden samt befattningarna
vid hantverksskolorna för blinda 25 lönegraden.
3 kap. Ordinarie lärare, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.
8 §.
1 mom. För befattning, som i detta kap. avses, utgår lön enligt den i 9 §
införda löneplanen, vilken för varje lönegrad upptager vissa löneklasser med särskilda,
för olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning
för kvinnlig befattningshavare, som i 10 § 2 mom. omförmäles.
1 den till reglementet hörande tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att hänföra.
Fördelningen av de orter, där lärarna äro stationerade, å de uti löneplanen
upptagna ortsgrupperna fastställes av Kungl. Majit på grundval av utredning
rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.
Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken lärarens lön skall utgå, fastställes
i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom
löneklassen efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd.
Innehar lärare i övningsämne med stöd av bestämmelsen i 4 § 1 mom. ordinarie
tjänst å mer än en ort, bestämmer Kungl. Maj:t, vilken av tjänstgöringsorterna
som skall anses såsom lärarens stationeringsort.
2 mom. Till lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd
eller hushållsgöromål, med undantag dels av lärarinna i hushållsgöromål, som
vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats till biträdande föreståndarinna
eller som vid småskoleseminarium tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna,
dels ock av lärarinna i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda och
i slöjd vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, utgår lön med det för vederbörande
löneklass gällande beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För
varje veckotimme, som över- eller understiger 30, sker tillägg respektive avdrag å
årslönen med tre procent; skolande härvid iakttagas, dels att avdrag å årslönen
icke må göras för mer än 21 veckotimmar i fråga om lärare i teckning, musik
eller gymnastik med lek och idrott samt för mer än 24 veckotimmar i fråga
örn lärarinna i kvinnlig slöjd, dels ock att det efter tillägg respektive avdrag
uppkomna talet skall, därest det icke är i helt krontal jämnt delbart med tre,
jämkas till närmast högre sålunda delbara krontal.
För lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet eller
allmänt läroverk skall vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket lön
enligt stadgandena i första stycket skall beräknas, antalet tjänstgöringstimmar
ökas med en, örn det utgör högst 12, med två, örn det utgör lägst 13 och högst
20, samt med tre, örn det utgör mer än 20; dock att i fråga om högre lärarinneseminariet
hänsyn härvid må tagas allenast till tjänstgöring, som fullgöres i
realskolan eller flickskolan.
Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid mer än
en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna i första och
andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle hava uppburit,
örn han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Närmare
bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas av Kungl. Majit.
3 mom. Förutom lön kunna utgå källortstillägg enligt stadgandena i 14 §
samt de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—28 §§.
Riksdagens skrivelse Nr 469. 55
9 §•
Löneplan (L).
Lönegrad
Löne-
-4-9
. h
O
s g r
upp
omfattar löne- klasserna nr
klass
A
B
0
D
E
F
G
nr
nr
Årslön, kronor
i
1-5
i
1,500
1,566
1,632
1,698
1,764 |
1,830
1,896
2
2—6
2
1,620
1,692
1,764
1,836
1,908
1,980
2,052
3
3-7
3
1,740
1,818
1,896
1,974
2,052
2,130
2,208
4
4—8
4
1,860
1,944
2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
5
5-9
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
6
6—10
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
7
7—11
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
8
8-12
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
9
9—13
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
10
10—14
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
11
11—15
11
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
12
12—16
12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
13
13-17
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
14
14-18
14
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
15
15—19
15
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
16
16-20
16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
17
17-21
17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
18
18—22
18
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
19
19-23
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
20
20-23
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
21
21-24
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
22
22—25
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
23
23—26
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
24
24—27
24
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
25
25-28
25
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
26
26-29
26
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
27
27—30
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
28
28—31
28
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
29
29-32
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
30
30-33
30
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
—
—
31
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
—
—
32
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
—
33
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
56
Riksdagens skrivelse Nr 469.
10 §.
1 morn. Vid tillträdandet av ordinarie befattning erhåller lärare, vare sig
han förut innehade sådan befattning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för
den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 §
giva anledning till avvikelse härutinnan.
2 moni. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
lärare till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den
därpa följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 11—13 §§.
Kvinnlig lärare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen
inom vederbörande lönegrad.
3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tjänstetiden i den lägre löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för lärares uppflyttning till högre löneklass:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av
förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag; dock
att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit ferier, semester
eller annan ledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom
åliggande militär tjänstgöring, och ej heller den tid, varunder till följd
av smittsam sjukdom undervisningen vid läroanstalten varit inställd;
b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid läraren tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken läraren
särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan
hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av
tjänstgöringen i dess helhet; samt
c) att läraren icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.
Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas
utan att läraren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse
viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall
uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till
förnyat uppskov därmed.
4 mom. Har lärare, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande
centrala myndighet sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda
därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till högre löneklass
skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.
11 §■
1 mom. Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning Annes svara mot, vara jämförbar med eller
högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans
begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre
löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter
fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.
57
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott i anställningen,
sorn föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring vid
under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott i anställningen
intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen eller
sådant disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare, icke
utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna anställningstid
före avbrottet.
2 mom. För enahanda ändamål, som avses i 1 mom. första stycket, och
under iakttagande i tillämpliga delar av där stadgade grunder må:
a) adjunkt vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller småskoleseminarium
ävensom ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet eller allmänt
läroverk tillgodoräknas den tid, varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie
ämneslärare vid kommunal flickskola eller kommunal mellanskola;
b) övningsskollärare vid högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarium eller
småskoleseminarium samt lärare i kunskapsämne vid läroanstalt för blinda
eller vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte tillgodoräknas den tid,
varunder sådan lärare tjänstgjort såsom ordinarie lärare vid landstingsseminarium
eller folkskola eller såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal flickskola,
kommunal mellanskola eller högre folkskola; samt
c) lärarinna i kunskapsämne vid vårdanstalten för blinda med komplicerat
lyte därjämte tillgodoräknas den tid, varunder hon tjänstgjort såsom lärarinna
vid sinnesslöanstalt.
I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl. Majit i
varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder han utom
statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i
avseende å sin art och omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara
mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han har att
utföra å befattningen.
3 mom. Vid sådant tillgodoräknande, varom i denna paragraf sägs, tages
icke hänsyn till del av kalenderkvartal.
12 §.
1 mom. Därest lärare vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla
lön enligt närmast högre löneklass.
Lärare, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneklass, som
är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift
eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar
eller framtida uppfiyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna
sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört eller beräknats hava
tillhört berörda lägre löneklass.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande lärare,
som vid befordran till tjänst vid någon av ifrågavarande läroanstalter innehade
ordinarie befattning inom annat område av statsförvaltningen, för vilket lönereglering
genomförts efter samma grunder, som tillämpats i detta reglemente.
Vid lärares befordran till tjänst inom högre lönegrad må, i den mån så
prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten
och sedermera för hans uppfiyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas
58
Riksdagens skrivelse Nr 469.
honom den tid utöver tre år, varunder han såsom ordinarie lärare inom de
närmaste nio åren före befordringen på förordnande eller å extra stat uppehållit
befattning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning finnes
svara mot, vara jämförbar med eller högre än den befattning, han vid befordringen
tillträder. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande eller
annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i ett sammanhang.
Vid sådant tillgodoräknande skall en termin anses vara lika med sex månader.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande i
tillämpliga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning i
varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna lärare jämväl tid, varunder denne eljest
i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning finnes svara
mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det, han har att i den
erhållna tjänsten utföra.
2 mom. Lärare, som efter egen ansökan flyttas till annan tjänst inom
samma lönegrad eller från tjänst inom högre till tjänst inom lägre lönegrad,
äger bibehålla den placering i löneklass, han före tillträdandet av den nya
tjänsten innehade; dock må lönen icke i något fall utgå enligt högre löneklass
än den högsta för den nya tjänsten fastställda.
13 §.
1 mom. Lärare skall vara underkastad de föreskrifter, som äro eller varda
meddelade i gällande stadga eller reglemente.
2 mom. Lärare skall vidare, därest vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter nya eller
förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromålen.
Jämväl i övrigt skall lärare, med bibehållande av den lönegrad han innehar,
vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning
i åligganden, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.
3 mom. Därjämte skall lärare, därest vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av den gren av undervisningsväsendet han tillhör hans tjänstgöring
anses böra förläggas till annan jämförlig gren av undervisningsväsendet ävensom
eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov prövar
sådant nödigt, vara pliktig att låta sig förflyttas från den befattning han innehar
till annan befattning inom undervisningsväsendet, jämväl med förändring
av stationeringsorten.
4 mom. Varder lärare utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till
tjänst inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad,
han vid förflyttningen tillhörde.
Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts av något
lärarens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de för den
lägre tjänsten stadgade grunderna, dock med iakttagande att, örn läraren i den
högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass, än som finnes fastställd
för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han före förflyttningen
tillhörde.
5 mom. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar
tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess
han avgår från befattningen i fråga.
Riksdagens skrivelse Nr 469.
59
14 §.
Till lärare, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet, där
vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg
med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år
räknat, nämligen:
för kallortsklass I................. 60 kronor
» » II................. 120 »
» » III................. 195 »
» » IV................. 300 »
» » V................. 450 »
» » VI................. 600 »
För lärare i övningsämne, vilkens lön reducerats med stöd av föreskrifterna
i 8 § 2 morn., skall kallortstillägget undergå motsvarande reduktion, som tilllämpats
i fråga örn lönen.
Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där kallortstillägg
må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.
15 §.
1 mom. Lärare äger uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg icke blott
för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom det undervisningsområde
han tillhör, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna
i 21 § åtnjutit ferier eller semester, eller vilken han, efter i
varje särskilt fall av Kungl. Majit lämnat medgivande, använt för att utom
sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt
sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.
2 mom. Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg för tid,
under vilken undervisningen vid den läroanstalt, vid vilken han är anställd,
blivit till följd av smittsam sjukdom inställd och han av sådan anledning
hindrats tjänstgöra. Därest undervisningen av nu nämnd anledning blivit
inställd och läsåret på grund därav förlänges, skall av sådan anledning ingen
särskild ersättning utgå.
16 §.
1 mom. Därest lärare, som äger rätt till ferier, av behörigen styrkt sjukdom,
i andra fall än uti 2 mom. avses, är hindrad att tjänstgöra, skall han,
så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda medgiva, med
bibehållande i förekommande fall av kallortstillägg, å lönen vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell.
Lärare, som har rätt till semester, äger under enahanda förhållanden åtnjuta
oavkortad lön jämte kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45
dagar, men skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilt fall finner skäl annorlunda
medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas nedanstående tjänstledighetsavdrag
för dag räknat.
60 Biksdagens skrivelse Nr 469.
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets- avdrag
Kronor
Kronor
Kronor
1
—: 60
12
1:80
23
4: 50
2
—: 70
13
1:95
24
5: —
3
—: 80
14
2:10
25
5:50
4
—: 90
15
2: 30
26
6: —
5
1: —
16
2: 50
27
6: 50
6
1:10
17
2: 75
28
7: —
7
1:20
18
3: —
29
7: 50
8
1:30
19
3:25
30
8:-
9
1:40
20
3: 50
31
8: 50
10
1: 50
21
3: 75
32
9: —
11
1: 65
22
4: —
33
9: 50
2 mom. Har lärare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:
a) örn olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg,
så länge sjukdomen varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock högst intill dess sex
månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall läraren för tid därutöver
av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget,
så framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att
sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss
sagts.
3 mom. Har lärare förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte kallortstillägg, dock
högst under sex månader, men skall läraren för tid därutöver av sin lön avstå
ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget, så
framt ej vederbörande centrala myndighet medgiver, att sådant avdrag icke
skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4 mom. Föreskrifterna i 1—3 mom. gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
5 mom. I fråga örn avlöningsförmånerna för sådan lärare, som åtnjuter
tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att tjänstgöra vid annan läroanstalt,
bestämmer Kungl. Maj:t.
17 §.
Lärare, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§
omförmäles eller är hindrad bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,
skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1
mom. angivna tjänstledighetsavdraget, samt kan förpliktas att av avlöningen
ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
61
Riksdagens skrivelse Nr 469.
18 §.
1 morn. Har lärare erhållit ledighet från viss del av tjänstgöringen, bestämmer
vederbörande centrala myndighet, i vad mån avdrag å avlöningen
för sådan tid skall äga rum.
2 mom. Örn lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre
antal veckotimmar än 30, .fäkall för varje understigande timme tjänstledighetsavdraget
för dag, där det icke är lika med hela lönen, minskas med tre procent;
dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem,
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.
19 §■
1 mom. Lärare skall, örn han därtill förordnas, vara skyldig att under
sammanlagt högst sex månader under ett och samma kalenderår såsom vikarie
bestrida ordinarie befattning inom högre lönegrad.
Sådan vikarie äger för den tid vikariatet varar uppbära särskild vikariatsersättning
med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i
16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen för, å ena
sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst,
dock med minst 50 öre örn dagen.
1 fråga örn ersättning till vikarie för rektor gäller vad därom särskilt stadgas.
2 mom. Lärare, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida med annan
befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning
enligt de för timlärare fastställda grunderna.
3 mom. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning
i fråga örn lärare, som uppehåller ledig tjänst.
20 §.
1 mom. Varder lärare avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall
hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej vederbörande centrala myndighet
finner skäl låta honom uppbära något därav.
2 mom. Avhåller sig lärare från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid icke åtnjuta
någon avlöning.
21 §.
Lärare åtnjuter ferier å tider, som i vederbörande stadga eller reglemente
föreskrivas; dock att lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium årligen
äger, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta
semester, intill det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 25 dagar och
från och med det år, under vilket läraren fyller 40 år, under 35 dagar.
22 §.
1 mom. Därest åt lärare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av
statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig att mottaga
densamma samt iakttaga de föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas,
kunna varda meddelade rörande lägenhetens begagnande.
a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall lärare månadsvis
erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen. Är bostadsinnehavaren på grund
av tjänstledighet eller av annan anledning icke berättigad att uppbära någon av
-
62
Riksdagens skrivelse Nr 469.
löning för månaden eller förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda
ersättning eller vad däri brister i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens
storlek blivit bestämd, på sätt i b) sägs., skall densamma utgå med
det av vederbörande myndighet fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren
att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma vad han erlagt
för mycket.
b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
örn sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,
som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom
överenskommelse mellan vederbörande myndighet och läraren. Kan sådan överenskommelse
icke träffas, skall frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Över
nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan
ej föras.
Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.
2 mom. Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av
vederbörande kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.
23 §.
1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall,
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag,
som infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida
ej annorlunda överenskommes, avflyttning ske:
a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men
därest han övergår till tjänst, i vilken sådan bostad ej anvisas honom, å den
fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom örn
beslutet rörande förändringen i hans tjänstgöring;
b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter; samt
c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång.
2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo, skall
i den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta
nödigt utrymme i bostaden för lärarens vikarie eller efterträdare.
24 §.
I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
lärare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad
efter självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.
25 §.
Lärare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statens bekostnad
erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m. samt, där olycksfallet medfört
förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans
höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t meddelar.
26 §.
1 mom. För tjänsteresa inom riket kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t
prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå lägre ersättning än enligt
allmänna resereglementet.
Riksdagens skrivelse Nr 469.
63
2 morn. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må lärare
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Maj:t
utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för läraren
enligt allmänna resereglementet bestämda traktamentsersättningen.
27 §.
Då lärare utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller
då lärare till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han
vara berättigad att erhålla'' skälig ersättning för flyttningskostnad, samt för den
ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas
kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,
allt enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar.
28 §.
1 mom. Till följande befattningshavare utgå särskilda arvoden och ersättningar
enligt nedan angivna grunder.
a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna
egenskap särskilt arvode med 960 kronor för år.
b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed jämförliga
prövningar utgår ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl.
Majit,
c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs
är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare
för provårskursen, åtnjuter särskilt arvode härför med vid allmänt läroverk
1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.
d) Lärare i läsämne samt övningsskollärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,
där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande
icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen,
utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskilt arvode med 300
kronor för år.
e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs
är anordnad, åtnjuter ersättning för i provåret ingående metodiska föreläsningar
och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt grunder,
som bestämmas av Kungl. Majit.
f) Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap särskilt
arvode med 600 kronor för år.
2 mom. De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning
m. m. av ovannämnda arvoden och ersättningar, meddelas av Kungl.
Majit.
29 §.
Ersättning till lärare för tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt må icke
åtnjutas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut
av Kungl. Majit och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst
uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom lärarens vanliga tjänstutövning,
anvisats särskilda medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild
gottgörelse.
30 §.
Avlider lärare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp,
motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för döds
-
64
Riksdagens skrivelse Nr 469.
fallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till
följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen
anses inbegripen.
4 kap. Lönenämnd.
31 §.
Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant
ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken
löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;
och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk
natur, vilka Kungl. Majit kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.
5 kap. Reglementets tillämplighet m. m.
32 §.
1 mom. Innehar lärare omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente
träder i kraft för den läroanstalt han tillhör, befattning å då gällande stat för
läroanstalten, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och
bestämmelser ävensom särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter,
och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han göra anmälan
i nämnda hänseende till vederbörande rektor före viss av Kungl. Majit
bestämd tidpunkt. Lärare, som före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan,
skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande
avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den
rätt till pension, som dittills tillkommit honom.
2 mom. En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt,
då detta reglemente träder i kraft för vederbörande läroanstalt, innehar
ordinarie lärarbefattning vid läroanstalten eller som senare tillträder sådan befattning,
är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor
samt särskilda av Kungl. Majit och riksdagen beslutade föreskrifter ävensom
dels minskning i eller upphörande av såväl extra inkomster, som kunna medfölja
befattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, som ock de arvoden
och ersättningar, vilka omförmälas i 28 §, dels ock de ändrade bestämmelser,
som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3 morn., 25, 26 och 27 §§
berörda hänseenden samt i fråga örn såväl egen pension som änke- och pupillpensionering.
Detta reglemente skall lända till efterrättelse, vad beträffar småskoleseminarierna,
från och med den 1 juli 1938 och, vad beträffar övriga i tjänsteförteckningen
upptagna läroanstalter, från och med den 1 januari 1938; skolande
härvid i fråga örn inplacering övergångsvis å löneplanen av kvinnlig lärarpersonal
gälla, vad därom särskilt stadgas.
Det alla etc.
Riksdagens skrivelse Nr 469.
65
Bilaga till avlöning sreglementet.
Tjänsteförteckning, angivande ordinarie befattningar vid vederbörande läroanstalter
ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader,
till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § avlöningsreglementet för
ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende intagna löneplanen.
Läroanstalter och befattningar
Lönegrad (L)
Högre lärarinneseminariet.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Lektor.........................................
28
Adjunkt........................................
24
Ämneslärarinna...................................
22
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .
20
Övningsskollärare..................................
20
Lärarinna i hushållsgöromål (vid statens skolköksseminarium och
hushållsskola)...................................
19
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................
16
De allmänna läroverken.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Lektor.........................................
27
Adjunkt........................................
23
Ämneslärarinna...................................
21
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .
20
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................
16
övergångsstat.
Adjunkt som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning. . .
22
Folkskoleseminarierna.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Lektor .........................................
27
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott. . .
21
Övningsskollärare.................................
20
Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd....................
18
Lärare i trädgårdsskötsel:
vid dubbelseminarium........................
17
vid enkelseminarium.........................
14
Lärarinna i hushållsgöromål eller i kvinnlig slöjd vid manligt
seminariums övningsskola..........................
16
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 11 sami. Nr 169.
5
66
Riksdagens skrivelse Nr 469.
Läroanstalter och befattningar
Lönegrad (L)
.. ''
Övergångsstat.
Adjunkt........................................
23
Småskoleseminarierna.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Adjunkt.......................................
23
Lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott . .
21
Övningsskollärare..................................
20
Lärarinna i kvinnlig slöjd...........................
18
Lärarinna i hushållsgöromål..........................
16
Övergångsstat.
Amneslärare.....................................
20
Läroanstalterna för blinda.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
20
Lärare i musik eller gymnastik med lek och idrott.........
20
15
Lärarinna i hushållsgöromål..........................
15
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Lärarinna i kunskapsämne...........................
20
15
De tekniska läroverken.
Rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i reglementet..............
—
Lektor .........................................
27
Anm. k andre lärare vid tekniska gymnasiet i Göteborg äger
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
tillämpning.
Stockholm 1937, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
872848
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.