Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1937-04-06 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1937:6, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Xr 6.

Godkänd av första kammaren den 6 april 1937.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1937.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen

för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens

sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har

Kungl. Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1937) gjort

framställning beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

I förhållande till innevarande budgetår innebär förevarande förslag endast

den förändringen, att den nuvarande befattningen som extra föredragande av

stadsplaneärenden med årligt arvode å 4,500 kronor jämte dyrtidstillägg

skulle ersättas av en tjänst å extra stat i 28:e lönegraden. Förutom hittillsvarande

föredragning av de stadsplaneärenden, som skola avgöras av

Konungen i statsrådet, skulle nämnda extra tjänsteman, i den mån tiden det

medgåve, även föredraga stadsplaneärenden, som höra under regeringsrätten.

Av utredningen framgår, att hithörande ärenden — väsentligen till följd av

1931 års nya lagstiftning på området — äro i stark ökning. Då dessa

ärenden ofta äro av en vittutseende ekonomisk betydelse för samhällen och

enskilda samt på grund härav deras snabba handläggning är av särskild vikt,

har riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande förslag.

Med avseende å anslagsberäkningen föreligger en minskning från ett

för innevarande budgetår anvisat totalbelopp av 233,800 kronor till före
iBihang

till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 6. 808 3T 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Riksdagens skrivelse Nr 6.

slagna 233,400 kronor. Det ökade anslagsbehov på cirka 5,000 kronor, som

nyssnämnda organisatoriska förändring medför, motväges nämligen av de

reduktioner i olika avlöningsposter, som företagits i samband med den nva

familjepensioneringens genomförande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

2 kansliråd ................................................................................

3 förste kanslisekreterare .........................................................

3 andre kanslisekreterare .........................................................

1 registrator .............................................................................

1 förste expeditionsvakt..........................................................

2 kanslibiträden ........................................................................

1 expeditionsvakt......................................................................

3 kontorsbiträden ......................................................

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ................................................................................................ B 22

1 andre kanslisekreterare .......................................................................... H21

1 expeditionsvakt.......................................................................................... jj 5

Tjänstemän å extra stat.

i föredragande i regeringsrätten .............................................................. B 29

1 föredragande för stadsplaneärenden ...................................................... B 28;

Ånm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförde registrator! kvarstår i tjänst.

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Lönegrad

B 30

B 26

B 21

B 15

B 7

B 7

B 5

B 4

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ......................................... kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... » 124,600

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ..... » 17,800

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ » 20,000

5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......................................... » 12,000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............................... kronor 24,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 1,500 t 25 800

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........................................................... » 9,200

Summa förslagsanslag kronor 233,400;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 3

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisat ett förslagsanslag av 233,400 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2), som avser anvisande av samma belopp som beviljats

för innevarande budgetår, har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 41,100

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3, sid. 7—32) föreslagit riksdagen att dels besluta, att befattningen

som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från

och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör och

chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras till befattningar,

vilka tillsättas genom förordnande på viss tid och förenas med arvode

av 19,000 kronor; dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels ock till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå

av automobilskattemedel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omfattar — efter inrättandet år 1936

av en ny vägtrafikbyrå samt lufttrafikärendenas överflyttning samma år till styrelsen

— numera 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, kameralbyrån, hamnbyrån,

vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån. Dessa byråer representera

omfattande administrativa uppgifter inom olika, delvis mycket betydelsefulla

områden av rikets kommunikationsväsen. Men förutom chefskapet för

denna i jämförelse med andra centrala ämbetsverk ganska stora personalorganisation

vilar å den nuvarande överdirektören också den ekonomiskt vittutseende

uppgiften att utöva högsta ledningen över vägorganisationen i länen.

Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn att

verkschefen erhåller ställning av generaldirektör.

Jämväl vad angår verkets personalorganisation i övrigt godkänner riksdagen

det framlagda förslaget.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

dels beslutat, att befattningen som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning

som generaldirektör och chef för styrelsen och att sistnämnda befattning

skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande på

viss tid, och förenas med arvode av 19,000 kronor;

dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

tsS OJ

4

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

4 byråchefer .............................................................................. B 30

1 järnvägsinspektor ..................................................................... B 28

1 luftfartsinspektör ..................................................................... B 28

2 förste byråingenjörer ............................................................... B 26

1 förste revisor ........................................................................... B 24

3 byråingenjörer ........................................................................ B 21

3 revisorer ................................................................................. g 21

1 kansliskrivare ........................................................................... Bil

1 förste expeditionsvakt ............................................................... B 7

4 kanslibiträden ........................................................................ g 7

2 expeditionsvakter ..................................................................... g 5

5 kontorsbiträden ........................................................................ J3 4

Tjänsteman ä extra stat.

1 förste byråingenjör .................................................................. B 26

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspekti on.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ......................................................... B 30

1 byråchef och vägtrafikinspektör ................................................ B 30

väginspektörer ........................................................................ B 29

förste byråingenjörer ............................................................... B 26

byråingenjörer ........................................................................ B21‘

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat. Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 192,600

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 8,900

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .......................................... 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m........................................... 60,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 3,700 04500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ............................................................... 14,000

Säger kronor 280,600

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

5

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtraäkinspektion. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 109,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m........................................... 39,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 2,800 42,600

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ............................................................... 7,800

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................... 14,700

5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila pen
sionsfonden

.................................................................. 5,200

Säger kronor 179,400

_1—

Summa förslagsanslag kronor 460,000;

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis

230,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) bär riksdagen tili Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

5:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5) föreslagit riksdagen

att till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit, att med ett slutligt

ståndpunktstagande beträffande väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt

och administrativt avseende bör anstå i avbidan på ytterligare utredning

rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska

högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan institutets och statens

provningsanstalts arbetsområden. Det torde emellertid, såsom departementschefen

framhållit, få anses lämpligt att redan nu, utan avvaktan på organisationsfrågans

slutliga lösning, vidtaga en ändring i fråga örn institutets direktion.

Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen funnit sig kunna

godkänna. Härvid har riksdagen utgått från att de ledamöter i institutets styrelse,

som ej äro bosatta i Stockholm, skola äga åtnjuta resekostnads- och

traktamentsersättning i enlighet med vad härom i allmänhet är stadgat.

Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för institutet under nästkommande

budgetår har icke givit anledning till någon erinran från riksdagens

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit

riksdagen dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938,

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Vid den granskning, riksdagen ägnat Kungl. Majits förslag örn utbyte av

6 vägingenjörsassistentbefattningar mot samma antal biträdande vägingenjörsbefattningar

samt örn uppflyttning av de biträdande vägingenjörerna från 20

till 22 lönegraden, har riksdagen funnit förslaget vara av beskaffenhet att

kunna godtagas. Riksdagen har jämväl ansett sig böra bifalla Kungl. Majits

förslag örn anvisande av medel för anställande i 22 län av tillfälliga vägingenjörsassistenter

med en beräknad årlig tjänstgöringstid av sju månader. Även

i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl. Majit gjorda

anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att den framlagda

staten under rubriken avlöningar innehåller en förslagsvis beräknad anslagspost

till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg

under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter

riksdagen, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå

efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i

allmänhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 235,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m........................................ 280,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 6,000 286,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ............................................................... 3,000

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................... 50,000

5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila pensions
fonden

......................................................... 12,400

Säger kronor 586,400

Omkostnader. Krotior

1. Reseersättningar, förslagsvis ................................................ 175,000

2. Expenser, förslagsvis............................................................ 90,000

Säger kronor 265,000

Summa kronor 851,400

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

7

Särskilda uppbördsmedel. Kronor

Arvoden oell andra ersättningar för förrättningar, som verkställts av

vägingenjörer och deras biträden ............................................. 241,400

Nettoutgift förslagsvis kronor 610,000;

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

7:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Med bifall till Kungl.

Majlis förslag (punkt 7) har riksdagen till bidrag till byggande av landsvägar

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

8:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8)

föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,700,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I två likalydande motioner (I: 58 och II: 139) har vidare hemställts, att

riksdagen måtte som bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 2,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Slutligen har i motionen II: 297 hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till färdigställande av mellanriksvägen Umfors—norska gränsen för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 78,300 kronor.

Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta

för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden

levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Med beaktande av de

i motionerna I: 58 och II: 139 anförda synpunkterna har riksdagen funnit sig

böra medgiva, att anslaget upptages till 1,800,000 kronor eller 100,000 kronor

mer än Kungl. Majit föreslagit och 200,000 kronor mer än som anvisats för

innevarande budgetår. Härigenom har också framställningen i motionen

II: 297 örn beredande av ytterligare medel till vägen Umfors—norska gränsen

i viss mån tillmötesgåtts. Eiksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av

Kungl. Majits förslag och motionerna 1:58 samt 11:139 och 297, till bidrag

till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

9:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 9) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner (I: 148 och II: 198), vari hemställts, att till

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 måtte

anvisas ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

motionen II: 47, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

och motionen II: 124, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande

av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande

byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Anslaget är sålunda — såsom av riksdagen redan tidigare vid upprepade

tillfällen framhållits — av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det är

också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och bebyggelse.

De statliga insatserna för detta ändamål måste i jämförelse med

utgifterna för andra väganläggningar betraktas som ganska begränsade. Örn

en utfarts vägsanläggning skall kunna åstadkommas, beror nämligen främst på

den härav berörda befolkningens egna ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag

lämnas nämligen för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel,

högst en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas

till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett

mindre bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare. Enligt de

fastställda grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets

belopp.

Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av

anslagsbeloppet har riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes

till 1,200,000 kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som av Kungl. Majit

äskats.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:148 samt II: 47,

124 och 198, till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

^ 10:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av

500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

H:o) Bidrag till byggande av broar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förs^a§

(punkt 11} har riksdagen till bidrag till byggande av broar för budget
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 9

året 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

12:o) Stensättning av vägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12) har riksdagen till stensättning av vägar för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

13:o) Inköp av gatsten. Kungl. Maj:t bar (punkt 13) föreslagit riksdagen

att till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, därav 3,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

I två likalydande motioner (1:146 och II: 199) bär hemställts, att riksdagen

måtte besluta till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av

automobilskattemedel.

Riksdagen bar funnit sig böra medgiva, att det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet, 4,000,000 kronor, ställes till förfogande för fortsatta gatstensinköp.

Anslaget är avsett att användas endast i den mån detta påkallas för att bereda

lindring av den inom stenindustriområdena alltjämt rådande stora arbetslösheten.

Med beaktande av de synpunkter, som i väckta motioner anförts,

bär riksdagen emellertid funnit, att allenast hälften av anslaget, eller 2,000,000

kronor, bör utgå av automobilskattemedel. Riksdagen får alltså anmäla, att

riksdagen, med bifall till motionerna 1:146 och II: 199, till inköp av gatsten

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,

därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen

till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av

150,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

15:o) Anslag av automobilskattemedel m. m. Kungl. Maj:t har i nedannämnda

punkter föreslagit riksdagen

punkten 15

dels godkänna följande

Förslag

till

Förordning

moä särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.

Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan hinder av övergångs
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

bestämmelsen till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) örn fördelning av

automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

dels ock till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 12,897,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

punkten 16

dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 51,591,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel,

dels ock medgiva, att av den del av landsbygdens andel för

budgetåret 1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av

sagda andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning

av utjämningsbidrag åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i

huvudsaklig överensstämmelse med de för motsvarande bidrag under år 1937

gällande grunderna;

punkten 17

att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande beträffande

vägunderhållet väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (1:147 och II: 200), vari hemställts, att riksdagen

måtte, i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till fördelning

av automobilskattemedlen å de olika anslagen under sjätte huvudtiteln

för nästa budgetår, uttala, att vägdistriktens ränteutgifter med anledning

av vägkassornas förskottering av statsbidrag för anläggning eller omläggning

av vägar må kunna inräknas i underlaget för vägdistriktens kostnader

för vägunderhållet, varå statsbidrag i författningsenlig ordning utgår;

dels ock motionen II: 122, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

att räntekostnad å för förskotterande av statsbidrag till vägbyggnadsföretag

upptagna lån må inräknas-i kostnaderna för vägunderhållet och anses berättigat

till statsbidrag efter samma grunder, som gälla för övriga underhållskostnader.

Beträffande väganläggningarnas tekniska utförande hava vidare väckts följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (I: 149 och II: 222), vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av de anslag under sjätte huvudtiteln, vilka avse

Vägbyggnader och vägunderhåll, pufckterna 5—15, ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t i anslutning till motiveringen härovan måtte

vidtaga ändringar i instruktionen för väganläggningar i syfte att förhindra

ky§gan(le av från trafiksäkerhetens synpunkt onödiga och från kostnadssynpunkt

alltför dyra vägrätningar;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dels ock motionen II: 115, varl hemställts, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl Majit framhålla önskvärdheten av att vid ombyggnad av bygdevägar

och övriga mindre vägar jämförelsevis billiga vägtyper måtte ari vändas,

medförande att det lokala vägnätet måtte kunna någorlunda snart utbyggas

utan att i större utsträckning behöva försenas tillfölje ombyggnaden av de

större landsvägarna.

I motionerna har upptagits frågan örn gottgörelse. till vagdistrikten

för ränteutgifter med anledning av förskotterade statsbidrag. Såsom riksdagen

år 1936 i skrivelse till Kungl. Majit framhöll, torde det vara förtjänt

av övervägande, huruvida ej genom någon lämplig anordning ersättning skulle

kunna beredas vägdistrikten för dylika ränteutlägg. Att marka ar emellertid,

att redan genom det nya utjämningsbidraget viss gottgörelse, låt vara i en

mera indirekt form, lämnas även för dylika ränteutgifter, i den mån desamma

drabba mera betungade vägdistrikt. Det bör ej heller förbises, att vägarbetenas

utförande i förväg innebar lokala fördelar med hänsyn till de ökade

sysselsättningsmöjligheter, som härigenom öppnas för de arbetslösa inom

bygden. „

Med avseende å vägföretagens planläggning och utförande vill riksdagen,

i anslutning till väckta motioner, framhålla önskvärdheten av att från trafiksäkerhetens

och den blivande sannolika trafikutvecklingens synpunkter onödiga

och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägrätningar förhindras samt

dessutom att vid förekommande ombyggnader av bygdevägar och andra mindre

vägar användas billiga vägtyper, anpassade efter lokala behov och den påräkneliga

trafiken. Riksdagen förväntar därför, att Kungl. Majit agnar denna

fråga sin uppmärksamhet.

Vad departementschefen anfört rörande inräkning av kostnaderna for pensionering

av vägdistriktens tekniska personal i kostnaderna för vägunderhåll

föranleder intet annat uttalande än att det synes lämpligt, att genom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetas allmänna normer att tillämpas

vid dylik pensionering.

Med iakttagande dels att från de för budgetåret 1937/1938 tillgängliga

automobilskattemedlen, beräknade till 106 miljoner kronor, böra dragas 656,200

kronor, anvisade under femte huvudtiteln till statspolisen m. m., samt 90,000

kronor, anvisade under nionde huvudtiteln som gottgörelse till fiskerinäringen

för erlagd bensinskatt, eller alltså sammanlagt 746,200 kronor, dels ock

att utjämningsbidraget åt betungade vägdistrikt bör beräknas till 5.5 i stället

för 3.8 miljoner kronor, skulle fördelningen av hithörande medel vad sjätte

huvudtiteln beträffar te sig sålunda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Ar 6.

193711938 års automobilskattemedel.

105,253,800 (106.000,000 — 746,200) kr.

Vägunderhåll m. m. Väg- och

(30 % å kostnad för år vattenbyggDads1936)

styrelsen

18,900,000 kr. 284,000 kr.

Städernas totala andel (20 %)

13,037,800 kr.

Statens Vägorganisa- Övriga nyss- Att fördelas

väginstitut tionen i länen nämnda spe- mellan städer

230,800 kr. 610,000 kr. cialanslag å och landsbygd

6:e huvudtiteln 65,189,000 kr.

20,040,000 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

52,151,200 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

7,822,680 kr. 44,328,520 kr.

Vägdistriktens direkta Utjämnings- Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (55 % å bidrag under år 1938 5 828 520 kr

verklig kostnad för år 1937) 5,500,000 kr.

33,000,000 kr.

Undei åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels godkänt följande

Förslag

till

Förordning

med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.

Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret

1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan binder av övergångsbestämmelsen

till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) om fördelning av

automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning

stadgats.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av

13,037,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 52,151,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

medgivit, att av den del av landsbygdens andel för budgetåret 1937/1938

av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av sagda andel, må disponeras

ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning av utjämningsbidrag

åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig Överensstämmelse

med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande grunderna;
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dels ock till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

16:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen till bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

17:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

18:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Då Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till

bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 600,000 kronor.

19:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen till underhåll och

drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 35,000 kronor.

20:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen till

bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

21 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen till bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1937/

1938 anvisat ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Vägtrafikväsendet.

22:o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,070,000 kronor.

23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret 1937/

1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6.

24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Då Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 26) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till

bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett reservationsanslag av 29,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,012.500 kronor.

26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Riksdagen, som funnit sig

böra bifalla Kungl. Majlis förslag (punkt 28), har till underhåll och drift av

luftfartsleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 150,000

kronor.

27:o) Radiotjänst för luftfarten. Då Kungl. Majlis förslag (punkt 29) ej

givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till radiotjänst för luftfarten

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 190,000 kronor.

28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majis

förslag (punkt 30) har riksdagen till extra besiktningar av luftfartyg för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Med bi
fall

till Kungl. Majis förslag (punkt 31) har riksdagen till utvidgning av belysningsanläggningen

å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Byggnadsväsende!;.

30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maji har (punkt 32) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för byggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1937/1938, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor.

I två likalydande motioner (1:145 och II: 197) har bland annat hemställts,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maji anhålla örn utredning och förslag

snarast möjligt i syfte att effektivt begränsa tjänstemännens i byggnadsstyrelsen

rätt att åtaga sig enskilda arkitektuppdrag.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Majis förevarande förslag

jämväl i vad detsamma avser anvisande av medel till förstärkning av byggnadsstyrelsens

arbetskrafter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Beträffande den i motionerna påtalade privata arkitektverksamheten må till

en början erinras örn den kår av arkitekter utom stat, som alltjämt finnes inom

byggnadsstyrelsen. Dessa »arkitekter i byggnadsstyrelsen» åtnjuta ej någon

avlöning från styrelsen och äro att betrakta som enskilda yrkesmän. A ad

angår de fast anställdas enskilda verksamhet utövas numera, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, en rätt långt gående kontroll över att

densamma ej får på ett olämpligt sätt inkräkta på arbetet i tjänsten eller att

den eljest bedrives under olämpliga former. Riksdagen förväntar emellertid,

att Kungl. Majit måtte föranstalta därom att hithörande spörsmål kommer

under bedömande av 1986 års lönekommitté i samband med den allmänna utredning

rörande lönernas avvägning och den revision av lönevillkoren som

åvilar nämnda kommitté, på grund varav någon ytterligare framställning från

riksdagen i frågan ej för närvarande synes vara påkallad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:

Personalförteckning.

Lönegrad Befattning

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....

4 byggnadsråd .............................................................

1 byråchef ...................................................................

1 byrådirektör .............................................................

6 intendenter ................................................................

1 kamrerare ................................................................

1 sekreterare ................................................................

4 assistenter ................................................................

3 byggnadskontrollanter .................................................

1 notarie ......................................................................

1 kansliskrivare ..........................................................

1 förste expeditionsvakt .................................................

4 kanslibiträden ..........................................................

2 expeditionsvakter .......................................................

6 kontorsbiträden ..........................................................

2 skrivbiträden .............................................................

B 30

B 30

B 28

B 26

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

Bil

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef ....................................................................

1 inspektör ....................................................................

1 notarie och revisor .....................................................

1 byråingenjör ..............................................................

B 30

B 26

B 21

B 21

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Lönegrad Befattning

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister .............................................................................. B 10

3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................................... B 8;

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 275,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................ 119,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 8,500 128,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,

förslagsvis .............................................. 19,500

Säger kronor 423,100

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 33,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ... 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 28,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 1,900 30,000

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,000

Säger kronor 76,800

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 18,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 13,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 4,200 17 400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ............................................................... 2,900

Säger kronor 38,600

Summa förslagsanslag kronor 538,500;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett förslagsanslag av 538,500 kronor.

31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 86,900 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 6.

32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen

att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 32,000 kronor.

I motionen II: 223 har hemställts, att anslaget icke ensidigt lämnas för propagerande

och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande utan

i stället för utredning och konsulterande verksamhet för en ökad avsättning

av gallringsveden från enskilda skogar.

Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål under de senare åren

utgått med 50,000 kronor får riksdagen medgiva, att anslag nu anvisas med

det av Kungl. Majit äskade till 32,000 kronor nedsatta beloppet.

I förevarande motion ha påtalats vissa missförhållanden, avseende att vedeldningen

på ett ekonomiskt olämpligt sätt inkräktade på industriens virkesförsörjning.

I anledning härav vill riksdagen framhålla, att, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, byggnadsstyrelsen redan har sin uppmärksamhet

riktad på angelägenheten av att propagandan för vedeldningen

lägges på ett sådant sätt, att en dylik mindre rationell användning av skogstillgångarna

undvikes.

Med bifall till Kungl. Majis förslag har riksdagen till bidrag till propagerande

och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 32,000 kronor.

33:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maji har (punkt

35) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1937/1938, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.

På grund av vad departementschefen anfört har riksdagen funnit sig böra

medgiva, att å avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen uppföres en

förslagsvis beräknad anslagspost å 70,000 kronor till avlöningar till tillfälliga

biträden. Riksdagen, som jämväl i övrigt bifallit Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

1.

2.

3.

Avlöningsstat. Kronor

Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till 14 länsarkitekter .............................. 168,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis .................. 12>800 181,100

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 75,000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. ............................................ 135,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 4,200 139,500

Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........................ 70,000

Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,700

Summa förslagsanslag kronor 470,300;

Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 14 sami. Nr 6. sos 37 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dels och till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 470,300 kronor.

34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Riksdagen, som funnit

sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36), har till Länsarkitektsorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att förevarande anslag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med ett från 5,000 till 15,000 kronor förhöjt

belopp. Riksdagen — som ej funnit anledning till erinran mot förslaget,

att kostnader för utredningar, vilka ej inom tio år resulterat i arbeten, vartill

särskilt anslag beviljats, må, efter beslut härom av Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall, slutligt stanna å nu ifrågavarande anslag — får anmäla, att riksdagen

till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen till mätningar m. m. av

kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 2,000 kronor.

37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Då Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 39) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen

till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen

tili restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å Stockholms

slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 64,000

kronor.

39:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga. Riksdagen, som

funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41), har till restaurering

av Gustaf III.s paviljong i Haga för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag

av 98,000 kronor.

40: o) Iståndsättning av kaj muren vid uppfarten till Drottningholms slott.

Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av

kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 28,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att de föreslagna iståndsättningsarbetena

må komma till utförande. Under erinran därom, att kostnaderna för

arbetena, 56,000 kronor, äro avsedda att lika fördelas på de två närmaste budgetåren,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till iståndsättning av kajmuren

vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett

reservationsanslag av 28,000 kronor.

41 :o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Riksdagen bar

med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 43) till iståndsättningsarbeten

m. m. vid Gripsholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag

av 32,000 kronor.

Diverse.

42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Majis förslag (punkt 44) örn anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maji medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Maji bar (punkt

45) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.

Maji medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

I två likalydande motioner (I: 28 och II: 29) bar hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maji medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor höja det av Kungl.

Maji å sjätte huvudtiteln upptagna extra reservationsanslaget för budgetåret

1937/1938 till 50,000 kronor.

Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Maji vid 1922 års riksdag,

närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter

i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom

var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,

exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare

hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor av

skilda slag.

Anslaget, som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor, bar sedermera

efterhand sänkts. För budgetåret 1936/1937 var — med utgångspunkt

fråh senaste årens anslagsbelastning — ett belopp av 5,000 kronor anvisat,

och Kungl. Maji har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1937/1938 oförändrat

upptages med samma belopp.

På sätt av de väckta motionerna närmare framgår planlägges emellertid

en ny riksdagsresa att äga rum instundande sommar. Med avseende å de

kostnader för densamma, som böra bestridas från förevarande anslag, må erinras,

att den av riksdagens ledamöter under sommaren 1929 företagna

studieresan till Norrland föranledde utbetalningar från anslaget med cirka

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 6.

42.000 kronor. Med utgångspunkt härifrån Ilar riksdagen funnit, att anslaget

för nästkommande budgetår bör upptagas till det i motionerna angivna beloppet

50,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till motionernas motivering får riksdagen anmäla,

att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, till ersättning åt

statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av

50.000 kronor.

44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 5,300,000 kronor.

45:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

På grund av Kungl. Ma.j:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till bidrag för

turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1937/1938

anvisat ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

46:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 2,000

kronor.

47:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Riksdagen, som ej

funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49), har till

bidrag till svenska brandskyddsföreningen för budgetåret 1937/1938 anvisat

ett anslag av 2,000 kronor.

48:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I anslutning till en av riksdagen i skrivelse den 5 juni 1936 gjord framställning

i ämnet har Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936

föreskrivit införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter,

som stå under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Enligt Kungl. Majits

nu föreliggande förslag avses nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

skola medverka vid vissa för undervisningens ändamålsenliga bedrivande

erforderliga åtgärder, såsom utgivande av handledning för de lärare,

som skola handhava undervisningen, och anordnande av praktiska kurser för

samma lärare ävensom utarbetande av undervisningsfilm, åskådliggörande

bilder och andra lämpliga hjälpmedel för undervisningen. Med hänsyn härtill

skulle statsbidraget till föreningen, vilket under innevarande budgetår utgår

m.ed 50,000 kronor, för nästkommande budgetår höjas till 100,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Kiksdagen, sorn, i likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna,

funnit föreningens medverkan till främjande av ifrågavarande

undervisning väl motiverad, har ansett sig böra bifalla den sålunda föreslagna

anslagshöjningen samt får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till

nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1937/1938

anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen till bidrag till vissa internationella

sammanslutningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

51:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53)

rörande anslag till extra utgifter kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt

beslut.

52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) angående anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt

beslut.

Stockholm den 6 april 1937.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.