Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1937-04-06 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1937:6, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Xr 6.
Godkänd av första kammaren den 6 april 1937.
Godkänd av andra kammaren den 6 april 1937.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
för budgetåret 193711938 av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1937/1938 har
Kungl. Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1937) gjort
framställning beträffande anslag till kommunikationsdepartementet: Avlöningar.
I förhållande till innevarande budgetår innebär förevarande förslag endast
den förändringen, att den nuvarande befattningen som extra föredragande av
stadsplaneärenden med årligt arvode å 4,500 kronor jämte dyrtidstillägg
skulle ersättas av en tjänst å extra stat i 28:e lönegraden. Förutom hittillsvarande
föredragning av de stadsplaneärenden, som skola avgöras av
Konungen i statsrådet, skulle nämnda extra tjänsteman, i den mån tiden det
medgåve, även föredraga stadsplaneärenden, som höra under regeringsrätten.
Av utredningen framgår, att hithörande ärenden — väsentligen till följd av
1931 års nya lagstiftning på området — äro i stark ökning. Då dessa
ärenden ofta äro av en vittutseende ekonomisk betydelse för samhällen och
enskilda samt på grund härav deras snabba handläggning är av särskild vikt,
har riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande förslag.
Med avseende å anslagsberäkningen föreligger en minskning från ett
för innevarande budgetår anvisat totalbelopp av 233,800 kronor till före
iBihang
till riksdagens protokoll 1937. 14 sami. Nr 6. 808 3T 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Riksdagens skrivelse Nr 6.
slagna 233,400 kronor. Det ökade anslagsbehov på cirka 5,000 kronor, som
nyssnämnda organisatoriska förändring medför, motväges nämligen av de
reduktioner i olika avlöningsposter, som företagits i samband med den nva
familjepensioneringens genomförande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
2 kansliråd ................................................................................
3 förste kanslisekreterare .........................................................
3 andre kanslisekreterare .........................................................
1 registrator .............................................................................
1 förste expeditionsvakt..........................................................
2 kanslibiträden ........................................................................
1 expeditionsvakt......................................................................
3 kontorsbiträden ......................................................
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ................................................................................................ B 22
1 andre kanslisekreterare .......................................................................... H21
1 expeditionsvakt.......................................................................................... jj 5
Tjänstemän å extra stat.
i föredragande i regeringsrätten .............................................................. B 29
1 föredragande för stadsplaneärenden ...................................................... B 28;
Ånm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförde registrator! kvarstår i tjänst.
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Lönegrad
B 30
B 26
B 21
B 15
B 7
B 7
B 5
B 4
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ......................................... kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... » 124,600
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ..... » 17,800
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ » 20,000
5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......................................... » 12,000
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m............................... kronor 24,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 1,500 t 25 800
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........................................................... » 9,200
Summa förslagsanslag kronor 233,400;
Riksdagens skrivelse Nr 6. 3
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisat ett förslagsanslag av 233,400 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2), som avser anvisande av samma belopp som beviljats
för innevarande budgetår, har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 41,100
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3, sid. 7—32) föreslagit riksdagen att dels besluta, att befattningen
som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall från
och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning som generaldirektör och
chef för styrelsen och att sistnämnda befattning skall hänföras till befattningar,
vilka tillsättas genom förordnande på viss tid och förenas med arvode
av 19,000 kronor; dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938; dels ock till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis 230,000 kronor att utgå
av automobilskattemedel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omfattar — efter inrättandet år 1936
av en ny vägtrafikbyrå samt lufttrafikärendenas överflyttning samma år till styrelsen
— numera 6 byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, kameralbyrån, hamnbyrån,
vägtrafikbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån. Dessa byråer representera
omfattande administrativa uppgifter inom olika, delvis mycket betydelsefulla
områden av rikets kommunikationsväsen. Men förutom chefskapet för
denna i jämförelse med andra centrala ämbetsverk ganska stora personalorganisation
vilar å den nuvarande överdirektören också den ekonomiskt vittutseende
uppgiften att utöva högsta ledningen över vägorganisationen i länen.
Riksdagen har därför ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn att
verkschefen erhåller ställning av generaldirektör.
Jämväl vad angår verkets personalorganisation i övrigt godkänner riksdagen
det framlagda förslaget.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
dels beslutat, att befattningen som överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skall från och med den 1 juli 1937 utbytas mot en befattning
som generaldirektör och chef för styrelsen och att sistnämnda befattning
skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande på
viss tid, och förenas med arvode av 19,000 kronor;
dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
-
tsS OJ
4
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnads styrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
4 byråchefer .............................................................................. B 30
1 järnvägsinspektor ..................................................................... B 28
1 luftfartsinspektör ..................................................................... B 28
2 förste byråingenjörer ............................................................... B 26
1 förste revisor ........................................................................... B 24
3 byråingenjörer ........................................................................ B 21
3 revisorer ................................................................................. g 21
1 kansliskrivare ........................................................................... Bil
1 förste expeditionsvakt ............................................................... B 7
4 kanslibiträden ........................................................................ g 7
2 expeditionsvakter ..................................................................... g 5
5 kontorsbiträden ........................................................................ J3 4
Tjänsteman ä extra stat.
1 förste byråingenjör .................................................................. B 26
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspekti on.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor ......................................................... B 30
1 byråchef och vägtrafikinspektör ................................................ B 30
väginspektörer ........................................................................ B 29
förste byråingenjörer ............................................................... B 26
byråingenjörer ........................................................................ B21‘
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat. Kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 192,600
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 8,900
3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .......................................... 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m........................................... 60,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 3,700 04500
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,
förslagsvis ............................................................... 14,000
Säger kronor 280,600
Riksdagens skrivelse Nr 6.
5
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtraäkinspektion. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 109,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m........................................... 39,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 2,800 42,600
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,
förslagsvis ............................................................... 7,800
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................... 14,700
5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila pen
sionsfonden
.................................................................. 5,200
Säger kronor 179,400
_1—
Summa förslagsanslag kronor 460,000;
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 460,000 kronor, därav förslagsvis
230,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I anledning av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) bär riksdagen tili Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 92,800 kronor, därav förslagsvis 54,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
5:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 5) föreslagit riksdagen
att till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit, att med ett slutligt
ståndpunktstagande beträffande väginstitutets blivande ställning i organisatoriskt
och administrativt avseende bör anstå i avbidan på ytterligare utredning
rörande institutets blivande uppgifter, särskilt i förhållande till tekniska
högskolan, ävensom angående gränsdragningen mellan institutets och statens
provningsanstalts arbetsområden. Det torde emellertid, såsom departementschefen
framhållit, få anses lämpligt att redan nu, utan avvaktan på organisationsfrågans
slutliga lösning, vidtaga en ändring i fråga örn institutets direktion.
Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit har riksdagen funnit sig kunna
godkänna. Härvid har riksdagen utgått från att de ledamöter i institutets styrelse,
som ej äro bosatta i Stockholm, skola äga åtnjuta resekostnads- och
traktamentsersättning i enlighet med vad härom i allmänhet är stadgat.
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för institutet under nästkommande
budgetår har icke givit anledning till någon erinran från riksdagens
sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till statens väginstitut för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 230,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit
riksdagen dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938,
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Vid den granskning, riksdagen ägnat Kungl. Majits förslag örn utbyte av
6 vägingenjörsassistentbefattningar mot samma antal biträdande vägingenjörsbefattningar
samt örn uppflyttning av de biträdande vägingenjörerna från 20
till 22 lönegraden, har riksdagen funnit förslaget vara av beskaffenhet att
kunna godtagas. Riksdagen har jämväl ansett sig böra bifalla Kungl. Majits
förslag örn anvisande av medel för anställande i 22 län av tillfälliga vägingenjörsassistenter
med en beräknad årlig tjänstgöringstid av sju månader. Även
i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl. Majit gjorda
anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att den framlagda
staten under rubriken avlöningar innehåller en förslagsvis beräknad anslagspost
till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg
under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter
riksdagen, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå
efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i
allmänhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 235,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m........................................ 280,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 6,000 286,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,
förslagsvis ............................................................... 3,000
4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................... 50,000
5. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila pensions
fonden
......................................................... 12,400
Säger kronor 586,400
Omkostnader. Krotior
1. Reseersättningar, förslagsvis ................................................ 175,000
2. Expenser, förslagsvis............................................................ 90,000
Säger kronor 265,000
Summa kronor 851,400
Riksdagens skrivelse Nr 6.
7
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
Arvoden oell andra ersättningar för förrättningar, som verkställts av
vägingenjörer och deras biträden ............................................. 241,400
Nettoutgift förslagsvis kronor 610,000;
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
förslagsanslag av 610,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
7:o) Bidrag till byggande av landsvägar. Med bifall till Kungl.
Majlis förslag (punkt 7) har riksdagen till bidrag till byggande av landsvägar
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor,
att utgå av automobilskattemedel.
8:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har (punkt 8)
föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av
Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,700,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I två likalydande motioner (I: 58 och II: 139) har vidare hemställts, att
riksdagen måtte som bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,200,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Slutligen har i motionen II: 297 hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till färdigställande av mellanriksvägen Umfors—norska gränsen för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 78,300 kronor.
Förevarande anslag till ödebygdsvägar har tillkommit för att underlätta
för den i Norrlands ödebygder bosatta, oftast under sällsynt hårda förhållanden
levande befolkningen att erhålla vägförbindelser. Med beaktande av de
i motionerna I: 58 och II: 139 anförda synpunkterna har riksdagen funnit sig
böra medgiva, att anslaget upptages till 1,800,000 kronor eller 100,000 kronor
mer än Kungl. Majit föreslagit och 200,000 kronor mer än som anvisats för
innevarande budgetår. Härigenom har också framställningen i motionen
II: 297 örn beredande av ytterligare medel till vägen Umfors—norska gränsen
i viss mån tillmötesgåtts. Eiksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av
Kungl. Majits förslag och motionerna 1:58 samt 11:139 och 297, till bidrag
till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor, att
utgå av automobilskattemedel.
9:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har
(punkt 9) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, att utgå av automobilskattemedel.
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels två likalydande motioner (I: 148 och II: 198), vari hemställts, att till
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 måtte
anvisas ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
motionen II: 47, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
och motionen II: 124, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Avsikten med anslaget till enskilda utfartsvägar är att genom beredande
av statsbidrag uppmuntra och möjliggöra för befolkningen i avlägset liggande
byar eller gårdar att själva bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.
Anslaget är sålunda — såsom av riksdagen redan tidigare vid upprepade
tillfällen framhållits — av en synnerligen behjärtansvärd natur. Det är
också på ett framträdande sätt ägnat att främja landets uppodling och bebyggelse.
De statliga insatserna för detta ändamål måste i jämförelse med
utgifterna för andra väganläggningar betraktas som ganska begränsade. Örn
en utfarts vägsanläggning skall kunna åstadkommas, beror nämligen främst på
den härav berörda befolkningens egna ansträngningar och uppoffringar. Statsbidrag
lämnas nämligen för närvarande i allmänhet endast med en fjärdedel,
högst en tredjedel av kostnaderna. Statens bidrag må ej i något fall bestämmas
till högre belopp än halva kostnaden. Härtill kommer emellertid ett
mindre bidrag från landsting, kommun eller annan icke-sakägare. Enligt de
fastställda grunderna skall detta uppgå till minst 15 procent av statsbidragets
belopp.
Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av
anslagsbeloppet har riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes
till 1,200,000 kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som av Kungl. Majit
äskats.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:148 samt II: 47,
124 och 198, till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
^ 10:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar
till inlandsbanan för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av
500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
H:o) Bidrag till byggande av broar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förs^a§
(punkt 11} har riksdagen till bidrag till byggande av broar för budget
-
Riksdagens skrivelse Nr 6. 9
året 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att utgå av
automobilskattemedel.
12:o) Stensättning av vägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 12) har riksdagen till stensättning av vägar för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
13:o) Inköp av gatsten. Kungl. Maj:t bar (punkt 13) föreslagit riksdagen
att till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, därav 3,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
I två likalydande motioner (1:146 och II: 199) bär hemställts, att riksdagen
måtte besluta till inköp av gatsten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att utgå av
automobilskattemedel.
Riksdagen bar funnit sig böra medgiva, att det av Kungl. Maj:t äskade
beloppet, 4,000,000 kronor, ställes till förfogande för fortsatta gatstensinköp.
Anslaget är avsett att användas endast i den mån detta påkallas för att bereda
lindring av den inom stenindustriområdena alltjämt rådande stora arbetslösheten.
Med beaktande av de synpunkter, som i väckta motioner anförts,
bär riksdagen emellertid funnit, att allenast hälften av anslaget, eller 2,000,000
kronor, bör utgå av automobilskattemedel. Riksdagen får alltså anmäla, att
riksdagen, med bifall till motionerna 1:146 och II: 199, till inköp av gatsten
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor,
därav 2,000,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.
14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen
till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av
150,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
15:o) Anslag av automobilskattemedel m. m. Kungl. Maj:t har i nedannämnda
punkter föreslagit riksdagen
punkten 15
dels godkänna följande
Förslag
till
Förordning
moä särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.
Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan hinder av övergångs
-
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
bestämmelsen till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) örn fördelning av
automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning stadgats.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
dels ock till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
gator och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 12,897,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
punkten 16
dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 51,591,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel,
dels ock medgiva, att av den del av landsbygdens andel för
budgetåret 1937/1938 av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av
sagda andel, må disponeras ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning
av utjämningsbidrag åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i
huvudsaklig överensstämmelse med de för motsvarande bidrag under år 1937
gällande grunderna;
punkten 17
att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande beträffande
vägunderhållet väckta motioner, nämligen
dels två likalydande motioner (1:147 och II: 200), vari hemställts, att riksdagen
måtte, i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag till fördelning
av automobilskattemedlen å de olika anslagen under sjätte huvudtiteln
för nästa budgetår, uttala, att vägdistriktens ränteutgifter med anledning
av vägkassornas förskottering av statsbidrag för anläggning eller omläggning
av vägar må kunna inräknas i underlaget för vägdistriktens kostnader
för vägunderhållet, varå statsbidrag i författningsenlig ordning utgår;
dels ock motionen II: 122, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,
att räntekostnad å för förskotterande av statsbidrag till vägbyggnadsföretag
upptagna lån må inräknas-i kostnaderna för vägunderhållet och anses berättigat
till statsbidrag efter samma grunder, som gälla för övriga underhållskostnader.
Beträffande väganläggningarnas tekniska utförande hava vidare väckts följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner (I: 149 och II: 222), vari hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av de anslag under sjätte huvudtiteln, vilka avse
Vägbyggnader och vägunderhåll, pufckterna 5—15, ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla att Kungl. Maj:t i anslutning till motiveringen härovan måtte
vidtaga ändringar i instruktionen för väganläggningar i syfte att förhindra
ky§gan(le av från trafiksäkerhetens synpunkt onödiga och från kostnadssynpunkt
alltför dyra vägrätningar;
11
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock motionen II: 115, varl hemställts, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl Majit framhålla önskvärdheten av att vid ombyggnad av bygdevägar
och övriga mindre vägar jämförelsevis billiga vägtyper måtte ari vändas,
medförande att det lokala vägnätet måtte kunna någorlunda snart utbyggas
utan att i större utsträckning behöva försenas tillfölje ombyggnaden av de
större landsvägarna.
I motionerna har upptagits frågan örn gottgörelse. till vagdistrikten
för ränteutgifter med anledning av förskotterade statsbidrag. Såsom riksdagen
år 1936 i skrivelse till Kungl. Majit framhöll, torde det vara förtjänt
av övervägande, huruvida ej genom någon lämplig anordning ersättning skulle
kunna beredas vägdistrikten för dylika ränteutlägg. Att marka ar emellertid,
att redan genom det nya utjämningsbidraget viss gottgörelse, låt vara i en
mera indirekt form, lämnas även för dylika ränteutgifter, i den mån desamma
drabba mera betungade vägdistrikt. Det bör ej heller förbises, att vägarbetenas
utförande i förväg innebar lokala fördelar med hänsyn till de ökade
sysselsättningsmöjligheter, som härigenom öppnas för de arbetslösa inom
bygden. „
Med avseende å vägföretagens planläggning och utförande vill riksdagen,
i anslutning till väckta motioner, framhålla önskvärdheten av att från trafiksäkerhetens
och den blivande sannolika trafikutvecklingens synpunkter onödiga
och från kostnadssynpunkt alltför dyra vägrätningar förhindras samt
dessutom att vid förekommande ombyggnader av bygdevägar och andra mindre
vägar användas billiga vägtyper, anpassade efter lokala behov och den påräkneliga
trafiken. Riksdagen förväntar därför, att Kungl. Majit agnar denna
fråga sin uppmärksamhet.
Vad departementschefen anfört rörande inräkning av kostnaderna for pensionering
av vägdistriktens tekniska personal i kostnaderna för vägunderhåll
föranleder intet annat uttalande än att det synes lämpligt, att genom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens försorg utarbetas allmänna normer att tillämpas
vid dylik pensionering.
Med iakttagande dels att från de för budgetåret 1937/1938 tillgängliga
automobilskattemedlen, beräknade till 106 miljoner kronor, böra dragas 656,200
kronor, anvisade under femte huvudtiteln till statspolisen m. m., samt 90,000
kronor, anvisade under nionde huvudtiteln som gottgörelse till fiskerinäringen
för erlagd bensinskatt, eller alltså sammanlagt 746,200 kronor, dels ock
att utjämningsbidraget åt betungade vägdistrikt bör beräknas till 5.5 i stället
för 3.8 miljoner kronor, skulle fördelningen av hithörande medel vad sjätte
huvudtiteln beträffar te sig sålunda:
12
Riksdagens skrivelse Ar 6.
193711938 års automobilskattemedel.
105,253,800 (106.000,000 — 746,200) kr.
Vägunderhåll m. m. Väg- och
(30 % å kostnad för år vattenbyggDads1936)
styrelsen
18,900,000 kr. 284,000 kr.
Städernas totala andel (20 %)
13,037,800 kr.
Statens Vägorganisa- Övriga nyss- Att fördelas
väginstitut tionen i länen nämnda spe- mellan städer
230,800 kr. 610,000 kr. cialanslag å och landsbygd
6:e huvudtiteln 65,189,000 kr.
20,040,000 kr.
Landsbygdens totala andel (80 %)
52,151,200 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
7,822,680 kr. 44,328,520 kr.
Vägdistriktens direkta Utjämnings- Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (55 % å bidrag under år 1938 5 828 520 kr
verklig kostnad för år 1937) 5,500,000 kr.
33,000,000 kr.
Undei åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels godkänt följande
Förslag
till
Förordning
med särskild bestämmelse angående fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen.
Härigenom förordnas, att vid fördelningen av de under budgetåret
1936/1937 inflytande automobilskattemedlen skall, utan binder av övergångsbestämmelsen
till förordningen den 30 juni 1936 (nr 452) om fördelning av
automobilskattemedel, tillämpas vad i 3 § 1 mom. a) samma förordning
stadgats.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av
13,037,800 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels till förbättring och underhåll av vägar å landsbygden för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 52,151,200 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels
medgivit, att av den del av landsbygdens andel för budgetåret 1937/1938
av automobilskattemedlen, som motsvarar 85 procent av sagda andel, må disponeras
ett belopp av förslagsvis 5,500,000 kronor för tilldelning av utjämningsbidrag
åt mera betungade vägdistrikt under år 1938 i huvudsaklig Överensstämmelse
med de för motsvarande bidrag under år 1937 gällande grunderna;
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 18,900,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
16:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen till bidrag till vissa
forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
17:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
18:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Då Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till
bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 600,000 kronor.
19:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen till underhåll och
drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 35,000 kronor.
20:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen till
bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
21 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen till bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1937/
1938 anvisat ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
Vägtrafikväsendet.
22:o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 24) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,070,000 kronor.
23:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 25) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret 1937/
1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
24:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Då Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till
bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett reservationsanslag av 29,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
25:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 1,012.500 kronor.
26:o) Underhåll och drift av luftfartsleder. Riksdagen, som funnit sig
böra bifalla Kungl. Majlis förslag (punkt 28), har till underhåll och drift av
luftfartsleder för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 150,000
kronor.
27:o) Radiotjänst för luftfarten. Då Kungl. Majlis förslag (punkt 29) ej
givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till radiotjänst för luftfarten
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 190,000 kronor.
28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 30) har riksdagen till extra besiktningar av luftfartyg för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
29:o) Utvidgning av belysningsanläggningen å Bulltofta flygplats. Med bi
fall
till Kungl. Majis förslag (punkt 31) har riksdagen till utvidgning av belysningsanläggningen
å Bulltofta flygplats för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Byggnadsväsende!;.
30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maji har (punkt 32) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
för byggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1937/1938, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 538,500 kronor.
I två likalydande motioner (1:145 och II: 197) har bland annat hemställts,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maji anhålla örn utredning och förslag
snarast möjligt i syfte att effektivt begränsa tjänstemännens i byggnadsstyrelsen
rätt att åtaga sig enskilda arkitektuppdrag.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Majis förevarande förslag
jämväl i vad detsamma avser anvisande av medel till förstärkning av byggnadsstyrelsens
arbetskrafter.
15
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Beträffande den i motionerna påtalade privata arkitektverksamheten må till
en början erinras örn den kår av arkitekter utom stat, som alltjämt finnes inom
byggnadsstyrelsen. Dessa »arkitekter i byggnadsstyrelsen» åtnjuta ej någon
avlöning från styrelsen och äro att betrakta som enskilda yrkesmän. A ad
angår de fast anställdas enskilda verksamhet utövas numera, enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, en rätt långt gående kontroll över att
densamma ej får på ett olämpligt sätt inkräkta på arbetet i tjänsten eller att
den eljest bedrives under olämpliga former. Riksdagen förväntar emellertid,
att Kungl. Majit måtte föranstalta därom att hithörande spörsmål kommer
under bedömande av 1986 års lönekommitté i samband med den allmänna utredning
rörande lönernas avvägning och den revision av lönevillkoren som
åvilar nämnda kommitté, på grund varav någon ytterligare framställning från
riksdagen i frågan ej för närvarande synes vara påkallad.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Lönegrad Befattning
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ....
4 byggnadsråd .............................................................
1 byråchef ...................................................................
1 byrådirektör .............................................................
6 intendenter ................................................................
1 kamrerare ................................................................
1 sekreterare ................................................................
4 assistenter ................................................................
3 byggnadskontrollanter .................................................
1 notarie ......................................................................
1 kansliskrivare ..........................................................
1 förste expeditionsvakt .................................................
4 kanslibiträden ..........................................................
2 expeditionsvakter .......................................................
6 kontorsbiträden ..........................................................
2 skrivbiträden .............................................................
B 30
B 30
B 28
B 26
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
Bil
B 7
B 7
B 5
B 4
B 2
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef ....................................................................
1 inspektör ....................................................................
1 notarie och revisor .....................................................
1 byråingenjör ..............................................................
B 30
B 26
B 21
B 21
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Lönegrad Befattning
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister .............................................................................. B 10
3 värmeledningsskötare tillika reparatörer .................................... B 8;
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat. Kronor
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 275,600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................ 119,500
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 8,500 128,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,
förslagsvis .............................................. 19,500
Säger kronor 423,100
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 33,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t ... 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 28,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 1,900 30,000
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,000
Säger kronor 76,800
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 18,300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 13,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ............... 4,200 17 400
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänste
män,
förslagsvis ............................................................... 2,900
Säger kronor 38,600
Summa förslagsanslag kronor 538,500;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett förslagsanslag av 538,500 kronor.
31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 86,900 kronor.
17
Riksdagens skrivelse Nr 6.
32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen
att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000 kronor.
I motionen II: 223 har hemställts, att anslaget icke ensidigt lämnas för propagerande
och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande utan
i stället för utredning och konsulterande verksamhet för en ökad avsättning
av gallringsveden från enskilda skogar.
Under erinran att anslag för ifrågavarande ändamål under de senare åren
utgått med 50,000 kronor får riksdagen medgiva, att anslag nu anvisas med
det av Kungl. Majit äskade till 32,000 kronor nedsatta beloppet.
I förevarande motion ha påtalats vissa missförhållanden, avseende att vedeldningen
på ett ekonomiskt olämpligt sätt inkräktade på industriens virkesförsörjning.
I anledning härav vill riksdagen framhålla, att, enligt vad riksdagens
vederbörande utskott inhämtat, byggnadsstyrelsen redan har sin uppmärksamhet
riktad på angelägenheten av att propagandan för vedeldningen
lägges på ett sådant sätt, att en dylik mindre rationell användning av skogstillgångarna
undvikes.
Med bifall till Kungl. Majis förslag har riksdagen till bidrag till propagerande
och konsulterande verksamhet för vedeldningens främjande m. m.
för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 32,000 kronor.
33:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maji har (punkt
35) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1937/1938, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 470,300 kronor.
På grund av vad departementschefen anfört har riksdagen funnit sig böra
medgiva, att å avlöningsstaten för länsarkitektsorganisationen uppföres en
förslagsvis beräknad anslagspost å 70,000 kronor till avlöningar till tillfälliga
biträden. Riksdagen, som jämväl i övrigt bifallit Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
1.
2.
3.
Avlöningsstat. Kronor
Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till 14 länsarkitekter .............................. 168,300
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis .................. 12>800 181,100
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis .................. 75,000
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. ............................................ 135,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 4,200 139,500
Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........................ 70,000
Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,700
Summa förslagsanslag kronor 470,300;
Bihang till riksdagens protokoll 11)37. 14 sami. Nr 6. sos 37 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels och till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av 470,300 kronor.
34:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Riksdagen, som funnit
sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36), har till Länsarkitektsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.
35:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till utredningar rörande tillämnade
byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att förevarande anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med ett från 5,000 till 15,000 kronor förhöjt
belopp. Riksdagen — som ej funnit anledning till erinran mot förslaget,
att kostnader för utredningar, vilka ej inom tio år resulterat i arbeten, vartill
särskilt anslag beviljats, må, efter beslut härom av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall, slutligt stanna å nu ifrågavarande anslag — får anmäla, att riksdagen
till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
36:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen till mätningar m. m. av
kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 2,000 kronor.
37:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Då Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39) icke givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen
till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å
Stockholms slott. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen
tili restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å Stockholms
slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag av 64,000
kronor.
39:o) Restaurering av Gustaf lilis paviljong i Haga. Riksdagen, som
funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41), har till restaurering
av Gustaf III.s paviljong i Haga för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag
av 98,000 kronor.
40: o) Iståndsättning av kaj muren vid uppfarten till Drottningholms slott.
Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av
kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 28,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att de föreslagna iståndsättningsarbetena
må komma till utförande. Under erinran därom, att kostnaderna för
arbetena, 56,000 kronor, äro avsedda att lika fördelas på de två närmaste budgetåren,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till iståndsättning av kajmuren
vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett
reservationsanslag av 28,000 kronor.
41 :o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Riksdagen bar
med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 43) till iståndsättningsarbeten
m. m. vid Gripsholms slott för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag
av 32,000 kronor.
Diverse.
42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Majis förslag (punkt 44) örn anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maji medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Maji bar (punkt
45) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.
Maji medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
I två likalydande motioner (I: 28 och II: 29) bar hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maji medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor höja det av Kungl.
Maji å sjätte huvudtiteln upptagna extra reservationsanslaget för budgetåret
1937/1938 till 50,000 kronor.
Förevarande anslag tillkom på förslag av Kungl. Maji vid 1922 års riksdag,
närmast för att bereda statsbanorna ersättning för järnvägstransporter
i samband med studieresor, anordnade för riksdagens ledamöter. Dessutom
var anslaget avsett för betalning av biljettkostnaden vid en del andra resor,
exempelvis besök vid internationella kongresser, anordnade i Sverige. Tidigare
hade ingen gottgörelse utgått till statens järnvägar för dessa resor av
skilda slag.
Anslaget, som ursprungligen var uppfört med 50,000 kronor, bar sedermera
efterhand sänkts. För budgetåret 1936/1937 var — med utgångspunkt
fråh senaste årens anslagsbelastning — ett belopp av 5,000 kronor anvisat,
och Kungl. Maji har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1937/1938 oförändrat
upptages med samma belopp.
På sätt av de väckta motionerna närmare framgår planlägges emellertid
en ny riksdagsresa att äga rum instundande sommar. Med avseende å de
kostnader för densamma, som böra bestridas från förevarande anslag, må erinras,
att den av riksdagens ledamöter under sommaren 1929 företagna
studieresan till Norrland föranledde utbetalningar från anslaget med cirka
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
42.000 kronor. Med utgångspunkt härifrån Ilar riksdagen funnit, att anslaget
för nästkommande budgetår bör upptagas till det i motionerna angivna beloppet
50,000 kronor.
Under hänvisning i övrigt till motionernas motivering får riksdagen anmäla,
att riksdagen, med bifall till förevarande motioner, till ersättning åt
statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag av
50.000 kronor.
44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 5,300,000 kronor.
45:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
På grund av Kungl. Ma.j:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till bidrag för
turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1937/1938
anvisat ett reservationsanslag av 190,000 kronor.
46:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1937/1938 anvisat ett anslag av 2,000
kronor.
47:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Riksdagen, som ej
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49), har till
bidrag till svenska brandskyddsföreningen för budgetåret 1937/1938 anvisat
ett anslag av 2,000 kronor.
48:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till bidrag till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
I anslutning till en av riksdagen i skrivelse den 5 juni 1936 gjord framställning
i ämnet har Kungl. Majit genom cirkulär den 27 november 1936
föreskrivit införande av obligatorisk trafikundervisning i de läroanstalter,
som stå under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Enligt Kungl. Majits
nu föreliggande förslag avses nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
skola medverka vid vissa för undervisningens ändamålsenliga bedrivande
erforderliga åtgärder, såsom utgivande av handledning för de lärare,
som skola handhava undervisningen, och anordnande av praktiska kurser för
samma lärare ävensom utarbetande av undervisningsfilm, åskådliggörande
bilder och andra lämpliga hjälpmedel för undervisningen. Med hänsyn härtill
skulle statsbidraget till föreningen, vilket under innevarande budgetår utgår
m.ed 50,000 kronor, för nästkommande budgetår höjas till 100,000 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Kiksdagen, sorn, i likhet med departementschefen och de i ärendet hörda myndigheterna,
funnit föreningens medverkan till främjande av ifrågavarande
undervisning väl motiverad, har ansett sig böra bifalla den sålunda föreslagna
anslagshöjningen samt får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1937/1938
anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
49:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen till bidrag till vissa internationella
sammanslutningar för budgetåret 1937/1938 anvisat ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
50:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1937/1938 anvisat ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
51:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53)
rörande anslag till extra utgifter kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt
beslut.
52:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) angående anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt
beslut.
Stockholm den 6 april 1937.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.