Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående döv stumundervisning en, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.

1938-05-10 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:241, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande av lagen angående döv stumundervisning en, ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 241.

1

Nr 241.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1938.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till läroanstalter

för dövstumma m. m., utom såvitt angår upphävande

av lagen angående döv stumundervisning en,

ävensom i avseende å i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 116.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 182 av det vid nämnda

proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition angående läroanstalter för dövstumma, som kunde varda

riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Läroanstalter

för dövstumma: Avlöningar ett förslagsanslag av 725,000 kronor,

dels till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader ett förslagsanslag

av 720,000 kronor, dels ock såsom bidrag till tysta skolan i Lidingö ett

anslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 212), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

1. antaga vid sistnämnda statsrådsprotokoll fogat förslag till lag örn

upphävande av lagen den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 1) angående dövstumundervisningen;
2.

besluta, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga

barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola

vara anordnade, nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1938. l/f sami. Nr 21tl.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr %Jfl.

fyra upptagningsskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,

en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,

två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt

dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever

och förlagd till Gävle, samt

fyra fortsättning skolor, nämligen

en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,

en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,

en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt

en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd

till Broby gård i Funbo socken i Uppland;

3. besluta, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen

skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.

Maj:t bestämmes;

4. besluta, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli

1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;

5. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar

och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster

och dövstumkonsulenter;

6. bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i sådant hänseende enligt nämnda statsrådsprotokoll

föreslagits meddela erforderliga särskilda bestämmelser och

övergångsbestämmelser beträffande tillämpning av omförmälda avlöningsreglementen

å de under 4 och 5 angivna befattningshavarna ävensom

angående övergångslön;

7. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för statens

läroanstalter för dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1938/39;

8. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

läroanstalterna för dövstumma, att tillämpas under budgetåret 1938/39;

9. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 823,000 kronor;

10. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 467,000 kronor;

11. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 12,000 kronor;

12. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 10,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 2Jfl.

13. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000

kronor;

14. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag

till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd

föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till

tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen därtill

förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat

hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltager

i landsting;

15. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 5,000 kronor;

16. medgiva, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn

må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen enligt statsrådsprotokollet

angivits;

17. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,000 kronor;

18. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor;

19. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 10,000 kronor;

20. godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1938/39;

21. godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna, att tillämpas under budgetåret

1938/39;

22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor;

23. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 16,500 kronor;

24. bemyndiga Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i anspråk

för bestridande av i statsrådsprotokollet omförmälda pensioner

och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid dövstumundervisningsväsendet

och deras efterlevande;

25. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. å kapitalbudgeten

under rubrik Statens domäners fond för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

Beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 1. här ovan framlagda förslag

anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

I samband med propositionen nr 212 har riksdagen till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner (I: 267 och II: 392), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att pension från och med den 1 juli 1938 skall

beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i Gävle, Lars Fredrik Rehnqvist,

efter samma grunder som äro stadgade för motsvarande befattningshavare

vid blindskolorna;

dels en motion (I: 285), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte med ändring av Kungl. Maj:ts förslag besluta följande löneplacering

för nedanstående befattningshavare vid dövstumskolorna: arbetslärare

i barndomsskola: 12 lönegraden; slöjdlärarinna i barndomsskola:

15 lönegraden; kindergarten- och gymnastiklärarinna: 15 lönegraden;

slöjdlärarinna å övergångsstat: 10 lönegraden;

dels ock en motion (II: 415), vari hemställts, att riksdagen ville vidtaga

sådan ändring i den i propositionen föreslagna löneregleringen, att slöjdlärarinna

med pedagogisk utbildning placeras i lönegrad B 15.

Som förutsättning för 1937 års riksdags beslut örn statens övertagande

från och med den 1 juli 1938 av ansvaret för dövstumundervisningsväsendets

fortsatta uppehållande gällde, att landstingen och de städer,

som ej deltaga i landsting, utan ersättning och förbehåll samt med full

äganderätt till statsverket skulle överlämna all sin för dövstumundervisningsväsendet

använda fasta och lösa egendom, varav staten funne sig

vara i behov. Den verkställda utredningen har utvisat, att landstingen

och nämnda städer som regel ställt sig den av riksdagen uppställda förutsättningen

till efterrättelse. Riksdagen har icke ansett sig böra framställa

någon erinran mot vad av departementschefen föreslagits beträffande

villkoren och sättet för statens övertagande av berörda egendom.

Den föreslagna organisationen av dövstumundervisningsväsendet synes

riksdagen innebära betydande förbättringar i jämförelse med den nuvarande

organisationen. Härmed avser riksdagen särskilt förslaget

örn införande av obligatorisk och starkt yrkesbetonad fortsättningsskolundervisning

för de skolpliktiga dövstumma. Riksdagen, som icke har

något att i princip erinra mot vad av departementschefen i detta hänseende

föreslagits, är för sin del övertygad om att denna reform skall visa

sig ägnad att i hög grad förbättra de dövstummas utkomstmöjligheter.

Frågan, huruvida en särskild skola bör upprättas för skriv-teckenelever,

har i den föreliggande utredningen och av departementschefen

särskilt uppmärksammats. Kungl. Majit har i likhet med skolöverstyrelsen

föreslagit, att dessa mestadels svagt begåvade elever skola

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2^1. 5

undervisas i en särskild, till Gävle förlagd skola, inrymmande både barndoms-

och fortsättningsskola.

Bland dövstumlärarna synes den uppfattningen vara förhärskande, att

nämnda elever böra, liksom hittills, erhålla sin undervisning vid upptagningsskolor

och alltså icke hänföras till en särskild anstalt. Enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, avses med det av flertalet dövstumlärare

sålunda understödda förslaget icke, att skriv-teckeneleverna

skola undervisas gemensamt med de talundervisade barnen, utan att de vid

vissa av de särskilda upptagningsskolorna skola erhålla en för dem tillrättalagd

undervisning. Att de icke böra avskiljas till undervisning i en

särskild läroanstalt synes i huvudsak motiveras med att de i så fall skulle

bliva avstängda från samvaron med och påverkan i förmånlig riktning av

bättre lottade dövstumma barn, men även därmed, att dessa elever ofta

icke lämpa sig för yrkesutbildning och att det följaktligen finge anses

föga ändamålsenligt att för dem upprätta en särskild fortsättningsskola.

Det kan alltså konstateras, att meningsskiljaktigheten icke avser, huruvida

en kategoriklyvning bör äga rum vid undervisningen av de dövstumma

— härom äro alla överens — utan huruvida denna kategoriklyvning

bör ske bland annat genom upprättande av en särskild läroanstalt

för skriv-teckenelever eller genom uppdelning av dessa elever på

specialavdelningar vid upptagningsskolor.

Riksdagen har vid sin prövning av de föreliggande förslagen icke funnit

det klart ådagalagt, att samvaron mellan skriv-teckeneleverna och de

bättre utrustade eleverna är till fördel för båda dessa elevkategorier,

alltså också för de sistnämnda eleverna. Avseende bör enligt riksdagens

mening också fästas vid den av skolöverstyrelsen framförda synpunkten,

att förutsättningarna för att de svagt begåvade barnen, som hava svårt

att anpassa sig efter nya lärare med nya arbetsmetoder, skola kunna

nå bästa möjliga utveckling äro större, om de under hela sin skoltid —

alltså i såväl barndomsskolan som fortsättningsskolan — få vistas vid

en och samma läroanstalt och stå under ledning av i stort sett samma

lärare. Flertalet skäl synas riksdagen, såvitt nu kan bedömas, tala för

den av departementschefen förordade organisationen. Såsom denne

framhållit, måste de anordningar, som nu komma till stånd, i mångt

och mycket få karaktären av försök. Skulle erfarenheterna ådagalägga

lämpligheten av en jämkning av skolorganisationen på denna punkt,

exempelvis genom upprättande av specialavdelningar för skriv-teckeneleverna

vid vissa av upptagningsskolorna, är det möjligt att framdeles

föranstalta härom. I detta sammanhang anser sig riksdagen för

övrigt böra fästa uppmärksamheten på att den tid, som återstår till dess

staten skall övertaga dövstumundervisningen — den 1 juli 1938 —, är för

knapp för att tillåta en jämkning av organisationsplanen i antytt avseende.

Frågan om och på vad sätt fortsättningsskolpliktiga dövstumma böra

beredas tillgång till ordnad lantbruksundervisning har, såsom framgår av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2.^1.

den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, också varit föremål för

delade meningar. Enligt det ena förslaget, framlagt av 1936 års utredningsman

och biträtt av skolöverstyrelsen samt statskontoret, skulle lantbruksundervisningen

bedrivas vid den av tredje dövstumskoldistriktet uppehållna

lantbruksskolan i Råbylund i Skåne, vilken skulle komma i åtnjutande

av statsbidrag, beräknat efter antalet vid skolan undervisade elever,

och fortsättningsskolundervisning i trädgårdsskötsel meddelas vid den

statliga dövstumskolan i Vänersborg. Enligt det andra förslaget, framlagt

av 1937 års förutnämnda sakkunniga och biträtt av lantbruksstyrelsen

samt Kungl. Maj:t, skulle staten för ändamålet inköpa egendomen Broby

gård i Uppland för en köpeskilling av 54,000 kronor jämte en till 2,000 kronor

beräknad livränta till en förutvarande ägare av egendomen, vilken livränta

enligt försäkringsteknisk beräkning den 1 juli 1938 kommer att motsvara

ett kapitalvärde av omkring 25,000 kronor. Vid egendomen i fråga

skulle meddelas både lantbruksutbildning och undervisning i trädgårdsskötsel.

I likhet med departementschefen anser riksdagen att de dövstumma

vid den fortsatta utbildningen böra beredas tillfälle till lantbruksutbildning

och till utbildning i trädgårdsskötsel. Vid sin prövning av frågan

om sättet för anordnande av denna utbildning har riksdagen icke förbisett,

att ett genomförande av det av överstyrelsen tillstyrkta förslaget

örn lantbruksutbildning i Råbylund och utbildning i trädgårdsskötsel i

Vänersborg skulle för staten medföra lägre kostnader än ett bifall till

det andra förslaget. Emellertid har riksdagen funnit det välbetänkt, att

staten, som redan anvisat sammanlagt 77,182 kronor till ny- och ombyggnadsarbeten

vid Broby gård, förvärvar denna egendom för den

ifrågasatta köpeskillingen, vilken med hänsyn till egendomens allmänna

beskaffenhet synes kunna godtagas. Riksdagen, vars vederbörande utskott

vid besök på gården kunnat konstatera, att denna väl lämpar sig för det

avsedda ändamålet, anser sig böra framhålla, att egendomen på grund av

sin storlek och i betraktande av den utrustning, varöver den disponerar,

synes kunna bereda utrymme för ett större antal elever än enligt statsrådsprotokollet

beräknats. Det torde emellertid vara både troligt och

önskvärt, att det skall visa sig möjligt att öka intresset för denna form

av fortsättningsundervisning. Ur denna synpunkt är det fördelaktigt, att

lantbruks- och trädgårdsutbildningen förlägges till Broby gård, som medgiver

en icke oväsentlig utökning av elevnumerären.

Riksdagen, som sålunda bifaller Kungl Maj:ts förslag om inköp av

Broby gård för anordnande av fortsatt undervisning för dövstumma i

lantbruk och trädgårdsskötsel, anser sig icke böra för närvarande godkänna

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 6,000 kronor till iordningställande

av trädgården m. m. De arbeten, som avsetts skola utföras med anlitande

av detta anslagsbelopp, synas icke vara av trängande natur och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr %J+1.

torde kunna för en ganska ringa kostnad successivt utföras av de blivande

eleverna vid ifrågavarande fortsättningsskola. Riksdagen vill även

erinra, att Kungl. Majit räknat med att några ändrings- eller reparationsarbeten

som regel icke skola under nästa budgetår utföras vid de

övriga dövstumskolorna. Vid den omprövning av frågan om erforderliga

byggnadsarbeten vid Broby gård, som under den närmaste tiden torde

komma till stånd, bör enligt riksdagens mening tagas under övervägande,

om icke den byggnad, som nu inrymmer rättarbostaden, kan slopas och

bostad för denne befattningshavare i stället upplåtas i någon av de övriga

byggnaderna. Tillika vill riksdagen ifrågasätta, om icke egendomen

bör ställas under domänstyrelsens tillsyn.

Skolöverstyrelsen har uttalat den bestämda uppfattningen, att fortsättningsskolan

vid Broby gård bör som föreståndare få en person, som

avlagt dövstumlärarexamen. Departementschefen har däremot givit sin

anslutning till ett av 1937 års sakkunniga framställt förslag om att som

föreståndare för skolan bör vara anställd en agronom med erforderliga

specialinsikter. Behovet av undervisning i de teoretiska läroämnena skulle

enligt departementschefens förslag tills vidare tillgodoses medelst timlärare.

Med hänsyn till att tyngdpunkten vid den vid ifrågavarande skola

meddelade undervisningen av naturliga skäl måste falla på den praktiska

lantbruksutbildningen, ansluter sig riksdagen till departementschefens

uppfattning om att en agronom bör vara föreståndare för skolan. Denne

bör i enlighet med vad av 1937 års sakkunniga framhållits därjämte

hava vid dövstumskola inhämtat erforderlig kännedom om de dövstumma

i allmänhet samt om sättet att meddela sig med dem. Örn den teoretiska

undervisningen icke kan meddelas av föreståndaren och det skulle

visa sig omöjligt att överlämna denna undervisning åt en timlärare,

torde det bliva nödvändigt att för ändamålet anställa en extra eller

extra ordinarie lärare. Det lärer ankomma på Kungl. Majit att i sinom

tid taga detta spörsmål under närmare övervägande.

De av departementschefen i övrigt framställda förslagen rörande dövstumundervisningsväsendets

organisation efter statsövertagandet har riksdagen,

i den mån dessa förslag i detta sammanhang äro föremål för prövning,

funnit sig böra godkänna.

Förslagen rörande personalens sammansättning och storlek godkännas

av riksdagen med de ändringar, som må kunna föranledas av vad i det

föregående yttrats rörande personalen vid Broby gård.

I avseende å personalens löneställning har Kungl. Majit föreslagit, att

lönen för rektorerna vid dövstumskolorna skall beräknas med utgångspunkt

från högsta löneklassen i lönegraden L 26, dock med ett lönetillägg

av 960 kronor för rektor vid dövstumskolan i Vänersborg samt

480 kronor för rektorerna vid dövstumskolorna i Gävle, Härnösand,

Lund och Örebro samt å Manilla. Till rektor vid dövstumskolan i Växjö

skulle icke utgå något lönetillägg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 241.

Riksdagen anser sig böra i likhet med skolöverstyrelsen och departementschefen

förutsätta, att dövstumlärarseminariet icke nödvändigtvis

skall vara förlagt till manillaskolan och att rektor vid denna skola icke skall

under alla omständigheter vara föreståndare för seminariet. Vid sådant

förhållande kan ej ifrågasättas tillerkännande av högre lönegradsplacering

för rektor vid nämnda skola. Riksdagen vill tillägga, att

arbetsuppgifterna i övrigt vid denna skola, som torde komma att understiga

dem, som komma att falla exempelvis på rektor vid skolan i Vänersborg,

knappast synas i och för sig motivera en särskilt fördelaktig löneplacering

för rektor vid skolan å Manilla. Skulle erfarenheterna utvisa

lämpligheten av att dövstumlärarseminariet fast fogas till sistnämnda

skola och att med befattningen som rektor för dövstumskolan bör vara

förenad befattningen som föreståndare för seminariet, kommer spörsmålet

i ett annat läge, som gör det påkallat, att frågan örn kompetensen för

rektorstjänstens innehavare och dennes löneställning upptages till förnyat

övervägande.

I likhet med departementschefen och på av honom anförda skäl finner

riksdagen, att lönen för rektor vid Manillaskolan och vid de övriga

dövstumskolorna bör utgå med belopp, motsvarande högsta löneklassen

i 26 lönegraden jämte ovannämnda lönetillägg.

Kungl. Majit har i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna föreslagit,

att lärarna i kunskapsämnen vid dövstumskolorna skola hänföras

till lönegraden L 20. Riksdagen godkänner detta förslag.

Vad de övriga lärarbefattningarna beträffar, har Kungl. Majit föreslagit,

att arbetslärare i fortsättningsskola, skolkökslärarinna samt skolköks-

och kindergartenlärarinna skola hänföras till lönegraden L 15, arbetslärare

i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,

kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna till

lönegraden L 10 samt slutligen slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning

till lönegraden L 8 på övergångsstat.

I motionen I: 285 har i anledning härav yrkats, att arbetslärare i barndomsskola

måtte placeras i 12 i stället för 10 lönegraden, slöjdlärarinna

i barndomsskola med pedagogisk utbildning i 15 i stället för 10 lönegraden,

kindergarten- och gymnastiklärarinna i 15 i stället för 10 lönegraden

samt slöjdlärarinna utan pedagogisk utbildning å övergångsstat i

10 i stället för 8 lönegraden.

I motionen lii 415 har yrkats, att slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning

måtte placeras i lönegraden B 15.

Riksdagen har för sin del funnit fog föreligga för att de lärare, som

av Kungl. Majit föreslagits skola hänföras till lönegraden L 10, alltså

arbetslärare i barndomsskola, slöjdlärarinna med pedagogisk utbildning,

kindergartenlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna, erhålla

en fördelaktigare löneställning. Med ledning av den utredning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr ftl+l.

rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter, som nu föreligger,

har riksdagen funnit sig böra placera nämnda befattningshavare

i lönegraden Lil i stället för L 10. Däremot finner riksdagen anledning

icke föreligga att höja löneställningen för slöjdlärarinnor utan pedagogisk

utbildning, vilka i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra hänföras till

lönegraden L 8. Det synes lämpligt, att sistnämnda lärarinnor i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag uppföras på övergångsstat. Enligt

detta förslag skulle på övergångsstat uppföras 6 slöjdlärarinnor och

på ordinarie stat 2 sådana lärarinnor. Enligt vad under hand från skolöverstyrelsen

upplysts, har det vid den fortsatta utredningen av dövstumskolornas

personalförhållanden befunnits, att fem av de nuvarande

slöjdlärarinnorna äro i besittning av tillräcklig pedagogisk utbildning,

medan endast tre sakna sådan. På grund härav har riksdagen å den

personalförteckning, som fastställts för dövstumskolorna, uppfört fem

slöjdlärarinnor å ordinarie stat och tre på övergångsstat.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande regleringen av

lönerna för personalen vid dövstumskolorna har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som i denna del får anses stå

i överensstämmelse med 1937 års riksdags i ämnet fattade beslut, böra

sådana pensioner och tilläggspensioner till förutvarande befattningshavare

vid dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, vilka

före den 1 juli 1938 beviljats av vederbörande dövstumskoldistrikt och

icke i vanlig ordning gäldas av statens pensionsanstalt, övertagas av

statsverket och bestridas från det under riksstatens elfte huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd. I detta

sammanhang har riksdagen behandlat det i de båda likalydande motionerna

I: 267 och II: 392 framställda yrkandet, att pension från och med

den 1 juli 1938 måtte beredas hantverksläraren vid dövstumskolan i

Gävle Lars Fredrik Rehnqvist efter samma grunder, som äro stadgade

för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna.

Från föreståndaren för dövstumskolan i Gävle har under hand

inhämtats, att Rehnqvist, som är född den 18 oktober 1872 och anställdes

vid skolan den 1 april 1924, har en tjänstgöring, som består

av undervisning i skrädderi under 10 timmar i veckan och yrkesarbete

för skolans räkning under omkring 36 timmar i veckan. Han åtnjuter

en årslön av 2,400 kronor, förutom tillfälligt lönetillägg av 384 kronor

per år och dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för statliga befattningshavare

med reglerade löner. Av motionen framgår, att Rehnqvist

icke genom dövstumskoldistriktets försorg kommer att beredas

pension före den 1 juli 1938 och att han på grund av sin ålder knappast

torde kunna beredas sysselsättning vid dövstumskolorna, sedan

dessa övertagits av staten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr

Riksdagen har med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna

funnit det motiverat, att staten påtager sig kostnaderna för

Rehnqvists pensionering, oaktat han icke före den 1 juli 1938 lärer

komma i åtnjutande av pension genom dövstumskoldistriktets försorg.

Givetvis har emellertid riksdagen icke kunnat bifalla det motionsvis

framförda förslaget, att Rehnqvist, som icke är anställd i statens tjänst,

skulle komma i åtnjutande av pension efter samma grunder som gälla

för motsvarande befattningshavare vid blindskolorna, d. v. s. i anslutning

till bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet. Lämpligen

bör Rehnqvist i likhet med berörda förutvarande befattningshavare vid

dövstumundervisningsväsendet, vilkas pensioner från och med den 1

juli 1938 skola övertagas av statsverket, tilldelas pension ur förslagsanslaget

till diverse pensioner och understöd. Riksdagen har i frågans

nuvarande läge ansett sig böra bemyndiga Kungl. Majit att bestämma

skälig pension för Rehnqvist, varvid hänsyn bör tagas till de pensionsregler,

som i liknande fall tillämpats av det dövstumskoldistrikt, i vars

tjänst Rehnqvist nu befinner sig, samt att för ändamålet taga nämnda

förslagsanslag i anspråk.

Under avsnittet öv er g äng sjör hållanden har departementschefen uttalat

sig för den principen, att vederbörande nu vid dövstumundervisningsväsendet

anställda ordinarie befattningshavare icke böra genom övergången

i statlig tjänst lida minskning i löneförmånerna vid den ordinarie

tjänsten, samt föreslagit, att det skulle överlåtas åt Kungl. Majit

att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp lönefyllnad

må utgå. Riksdagen, som medgiver, att det må ankomma på Kungl.

Majit att från fall till fall besluta, huruvida och med vilket belopp sådan

lönefyllnad må utgå, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit vid

bestämmandet av lönefyllnaden tillser, att ingen av ifrågavarande nu

anställda ordinarie befattningshavare kommer att lida minskning i löneförmånerna

vid den ordinarie tjänst, som av dem innehades vid övergången

i statstjänst.

Såsom framgår av redogörelsen i statsrådsprotokollet komma de uppgifter,

som hittills omhänderhafts av den privata tysta skolan å Lidingö

— fortsatt undervisning åt dövstumma kvinnliga lärjungar — att genom

omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet övertagas av staten.

Skolans styrelse har bland annat uttalat en önskan, att de vid skolan

anställda lärarinnor, som på grund härav komma att förlora sin anställning,

måtte i fråga örn ersättning av statsmedel, lönetursrätt och pension

jämställas med sådana ämneslärarinnor och lärare i övningsämnen,

som till följd av 1927 års skolreform mistat sina befattningar. Departementschefen

har på av skolöverstyrelsen anförda skäl ansett sig icke

böra ifrågasätta, att staten skulle ikläda sig direkta utgifter för ersättning

åt ifrågavarande lärarpersonal, men i likhet med överstyrelsen fun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr *241.

nit sig icke böra ställa sig avvisande gentemot att ifrågavarande lärare,

i den mån så kan ske, beredas platser vid dövstumskolorna.

Riksdagen, som vill framhålla, att tysta skolan under flera år fullgjort

en viktig samhällelig uppgift, anser det på grund härav icke utan vidare

klart, att statens omsorger om de vid skolan nu anställda lärarinnorna

böra begränsas på sätt av skolöverstyrelsen och departementschefen

ifrågasatts. Örn det befinnes, att skolan saknar ekonomiska förutsättningar

för att draga försorg örn lärarpersonalen och om denna icke kan

i sin helhet beredas sysselsättning vid de statliga dövstumskolorna eller

vid tysta skolan efter den omläggning av denna skolas verksamhet, som

av den föreliggande utredningen att döma är förestående, bör enligt

riksdagens mening upptagas till övervägande, örn icke de principer, som

av staten förut i liknande fall följts, tala för att staten jämväl i detta

fall bör träda hjälpande emellan. Under nuvarande förhållanden anser

sig riksdagen allenast böra godkänna departementschefens förslag, att

de lärare vid tysta skolan, som förlora sin anställning på grund av

dövstumundervisningsväsendets omorganisation, böra i den mån så kan

ske beredas platser vid de statliga dövstumskolorna.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande övergångsförhållandena

anser sig riksdagen kunna godkänna.

I det föregående har riksdagen uttalat sin anslutning till vissa av de

av departementschefen framställda förslagen rörande utbildningen av

lärare för dövstumundervisningsväsendet. De av departementschefen i

detta hänseende i övrigt framställda förslagen innebära, att kostnaderna

för lärarutbildningen, som hittills i viss utsträckning bestritts av donationsmedel,

skola i fortsättningen helt gäldas av statsmedel samt att

utbildningen skall äga rum genom årliga ettåriga kurser, tills vidare

förlagda till dövstumskolan å Manilla, efterföljda av eventuellt till andra

dövstumskolor förlagda provårskurser. Departementschefen har vidtagit

vissa beskärningar i de av överstyrelsen för ändamålet ifrågasatta arvodesbeloppen.

De av departementschefen föreslagna arvodes- och anslagsbeloppen

synas riksdagen väl avvägda med hänsyn till lärarutbildningens jämförelsevis

begränsade omfattning. Riksdagen, som icke har något att

erinra mot vad i propositionen föreslagits i fråga örn lärarutbildningen,

förutsätter i likhet med departementschefen, att föreståndar- och lärararvoden

skola utgå vid dövstumlärarseminariet och vid provårsanstalterna

endast de år, då lärarutbildning bedrives.

Riksdagen anser goda skäl hava anförts för att staten bör påtaga sig

ansvaret för den religiösa och sociala omvårdnaden av de dövstumma.

Kungl. Maj:ts förslag om anställande av fem dövstumpräster och fem

dövstumkonsulenter, alla på ordinarie stat i lönegraden B 21, har synts

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 21+1.

riksdagen bereda trygghet för att dessa vårdnadsuppgifter komma att

på ett tillfredsställande sätt omhänderhavas. Riksdagen godkänner Kungl.

Maj:ts förslag i denna del. Även förslaget, att kostnaderna för dövstumprästernas

verksamhet skola bestridas av kyrkofonden, bifalles av

riksdagen. Likaledes godkänner riksdagen de av Kungl. Majit i övrigt

föreslagna åtgärderna till förmån för de dövstumma. Riksdagen antager

sålunda de av Kungl. Majit föreslagna gynnsammare grunderna för

statsbidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn och bifaller

ävenledes förslaget, att för budgetåret 1938/39 anvisas ett reservationsanslag

av 17,500 kronor till bidrag till kursverksamhet m. m. för de

dövstumma. I överensstämmelse med Kungl. Majits förslag bör anslaget

till bidrag till tysta skolan i Lidingö för nästa budgetår utgå med

oförändrat belopp, 10,000 kronor.

De av Kungl. Majit verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret

1938/39 hava endast i följande hänseenden givit riksdagen anledning till

erinran.

Med hänsyn till de ändringar, som av riksdagen företagits i Kungl.

Majits förslag — höjd löneställning för den lärarpersonal, som av Kungl.

Majit hänförts till lönegraden L 10, ävensom ändrad fördelning av slöjdlärarinnorna

mellan ordinarie befattningshavare och befattningshavare

å övergångsstat — har i avlöningsstaten för läroanstalterna för dövstumma

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat

höjts med i runt tal 14,000 kronor till 614,000 kronor och anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat minskats med i runt tal

9,000 kronor till 13,000 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har under hand från skolöverstyrelsen

inhämtat, att vid beräkningarna av delposten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal hänsyn icke tagits till behovet

av en gårdskarl vid fortsättningsskolan i Växjö. Enligt lämnad uppgift

åtnjuter den vid denna skola nu anställde gårdskarlen en kontant

lön av 1,080 kronor. Riksdagen har ansett sig böra för ändamålet höja

vederbörande delpost — 157,000 kronor — med i runt tal 1,100 kronor

till 158,100 kronor. Vad riksdagen i det föregående yttrat rörande

sättet för bestridandet av den teoretiska undervisningen vid fortsättningsskolan

å Broby gård har ansetts icke böra för närvarande föranleda

en höjning av delposten i fråga, vilken med hänsyn till osäkerheten i

anslagsberäkningarna i enlighet med Kungl. Majits förslag som en övergångsanordning

för nästa budgetår betecknats förslagsvis. Befinnes det

nödvändigt att anställa en extra eller extra ordinarie lärare för den

teoretiska undervisningen vid nämnda fortsättningsskola eller befinnes

posten i övrigt vara för lågt beräknad, ankommer det på Kungl. Majit

att medgiva, att posten må överskridas.

Riksdagen, som i övrigt godkänner beräkningarna av nämnda avid
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

ningsanslag, anvisar sålunda för ändamålet för nästa budgetår ett anslag,

som med (14,000 — 9,000 + 1,100=) 6,100 kronor överstiger det av

Kungl. Majit begärda, d. v. s. ett anslag av (823,000 + 6,100=) 829,100

kronor.

Såsom av det föregående framgår, har riksdagen icke funnit skäl att

anvisa ett av Kungl. Majit begärt anslagsbelopp å 6,000 kronor för

iordningställande av trädgården vid Broby gård m. m. för nästa budgetår.

Riksdagen anvisar fördenskull till inköp av egendomen Broby gård m. m.

såsom kapitalinvestering i domänfonden ett reservationsanslag av 54,000

kronor för nästa budgetår i stället för det av Kungl. Majit för ändamålet

föreslagna reservationsanslaget av 60,000 kronor.

Riksdagen, som i övrigt bifaller Kungl. Majits i berörda proposition

framställda förslag, såvitt nu är i fråga, får under åberopande av vad

sålunda anförts anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits

förslag

1. beslutat, att för meddelande av undervisning åt dövstumma skolpliktiga

barn m. fl. följande skolor från och med den 1 juli 1938 skola

vara anordnade, nämligen

fyra upptagning sskolor, av vilka en skall vara förlagd till Härnösand,

en till Lund, en till Manilla och en till Vänersborg,

två specialskolor, av vilka den ena skall vara avsedd för oegentligt

dövstumma och förlagd till Örebro samt den andra avsedd för skrivteckenelever

och förlagd till Gävle, samt

fyra fortsättningsskolor, nämligen

en i Vänersborg, avsedd för gossar, som åtnjutit talundervisning,

en i Växjö, avsedd för flickor, som åtnjutit talundervisning,

en i Gävle, avsedd för icke-talundervisade gossar och flickor, samt

en för undervisning i lantbruksyrket och i trädgårdsskötsel, förlagd

till Broby gård i Funbo socken i Uppland;

2. beslutat, att för utbildning av lärare för dövstumundervisningen

skall upprätthållas ett seminarium vid dövstumskola, som av Kungl.

Majit bestämmes;

3. beslutat, att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende skola från och med den 1 juli

1938 göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor;

4. beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å husmödrar

och sjuksköterskor vid statens dövstumskolor ävensom å dövstumpräster

och dövstumkonsulenter;

5. bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i sådant hänseende i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 föreslagits meddela erforderliga

särskilda bestämmelser och övergångsbestämmelser beträffande tillämp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

ning av omförmälda avlöningsreglementen å de under 3 och 4 angivna

befattningshavarna ävensom angående övergångslön, dock med iakttagande

av vad riksdagen i det föregående anfört;

6. godkänt följande personalförteckning för statens läroanstalter för

dövstumma, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

7 rektorer, lön enligt i anslutning till avlöningsreglementet för

ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende meddelade

särskilda bestämmelser.............................. —

Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen II i sagda bestämmelser,

5 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen IV.

58 lärare i kunskapsämne..............................L 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola.......................L 15

1 skolkökslärarinna..................................LIS

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor...................L15

14 arbetslärare i barndomsskola.........................Lil

5 slöjdlärarinnor.................................... Lil

2 kindergartenlärarinnor..............................Lil

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna..................Lil

6 husmödrar.......................................B 7

5 sjuksköterskor .................................... B 6

Tjänstemän å övergångsstat.

3 slöjdlärarinnor.................................... L 8;

7. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för dövstumma,

att tillämpas under budgetåret 1938/39:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp................kronor 32,050

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis

.................... > 350

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m.m., förslagsvis kronor 158,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................... » 4,000

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis...................

kronor 614,000

» 13,000

» 32,400

» 162,100

> 7,600

Summa förslagsanslag kronor 829,100;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 15

8. till Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar för budgetåret 1988/39

anvisat ett förslagsanslag av 829,100 kronor;

9. till Läroanstalter för dövstumma: Omkostnader för budgetåret 1938/

39 anvisat ett förslagsanslag av 467,000 kronor;

10. till Läroanstalter för dövstumma: Resor för döv stumskolelev er

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 12,000 kronor;

11. till Läroanstalter för dövstumma: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor;

12. till Läroanstalter för dövstumma: Understöd åt blivande dövstumlärare

för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 4,000

kronor;

13. bemyndigat Kungl. Majit att meddela bestämmelser angående statsbidrag

till avlöning åt sådan vid dövstumundervisningsväsendet nu anställd

föreståndare eller ordinarie lärare, vilken icke önskar övergå till

tjänstgöring vid statlig dövstumskola och icke heller kan lagligen därtill

förbindas och som på grund härav må komma att uppföras på indragningsstat

hos vederbörande landsting eller stad, som icke deltar i

landsting;

14. såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

m. fl. uppförda dövstumlärare för budgetåret 1938/39 anvisat ett

förslagsanslag av 5,000 kronor;

15. medgivit, att bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn

må från och med budgetåret 1938/39 utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivits;

16. såsom Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn för

budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 16,000 kronor;

17. såsom Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 17,500 kronor;

18. såsom Bidrag till tysta skolan i Lidingö för budgetåret 1938/39

anvisat ett anslag av 10,000 kronor;

19. godkänt följande personalförteckning för dövstumprästerna och

dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 dövstumpräster.................................... B 21

5 dövstumkonsulenter................................. B 21;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 2Jfl.

20. godkänt följande avlöningsstat för dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna,

att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 70,000

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... »_800

Summa utgifter kronor 70,800;

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden.......................kronor 42,000

Nettoutgift kronor 28,800;

21. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 28,800 kronor;

22. till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 16,500 kronor;

23. bemyndigat Kungl. Majit att taga det under elfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. i

anspråk för bestridande av dels de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 angivna pensioner

och tilläggspensioner till vissa förutvarande befattningshavare vid

dövstumundervisningsväsendet och deras efterlevande, dels ock pension

till läraren i skrädderi vid dövstumskolan i Gävle Lars Fredrik Rehnqvist

med belopp, som Kungl. Majit finner skäligt bestämma;

24. till Inköp av egendomen Broby gård m. m. såsom kapitalinvestering

under rubrik Statens affårsfonder: Domänverket för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 54,000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1938, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

382328

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.