Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer m. m.
1938-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1938:261, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 261.
1
Nr 261.
Godkänd av första kammaren den 17 maj 1938.
Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majlis proposition angående anslag till främjande
av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr lil.)
Till Konungen.
1:°) Bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.! årets
statsverksproposition har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkten 23,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1938/39 beräkna, till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer, ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition,
nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över soeialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels godkänna
ej mindre de grunder för utlämnande av lån och bidrag av statsmedel
för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika
familjer, som av departementschefen förordats, än även de av honom förordade
ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer i hyreshus; dels medgiva, att Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer må disponeras
jämväl för beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer; dels ock
för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln anvisa till Främjande av
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag
av 1,500,000 kronor.
För att underlätta tillkomsten av hyresbostäder, lämpade för mindre bemedlade,
barnrika familjer, bosatta i städer och stadsliknande samhällen, har
alltsedan år 1935 pågått en statlig subventionering under samverkan med
kommuner och allmännyttiga bostadsföretag. Kiksdagen har funnit sig böra
bifalla departementschefens förslag, att denna verksamhet må fortgå. Uti
normerna för densamma skulle dock vidtagas den ändring att familjebidragsprocenten
— nu högst 50 procent av hyran — förhöjes till 60 procent för
familjer med 6—7 och till 70 procent för familjer med 8 eller flera barn under
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 261.
1209 38
2 Riksdagens skrivelse Nr 261.
16 år. Ifrågavarande jämkning har tillkommit efter förslag från statens byggnadslånebyrå
enligt ett av 1937 års riksdag uttryckt önskemål.
Yad därefter angår det nu framlagda nya och ekonomiskt rätt vittutseende
förslaget örn att subventioneringen av de barnrika familjernas bostadsförsörjning
skall utsträckas jämväl till egnahemsbebyggelse avses därmed bland
annat att underlätta bostadsförsörjningen för de barnrika familjerna på landsbygden.
Visserligen låta hyreshusen tvivelsutan lättare anpassa sig efter
familjernas och i all synnerhet de barnrika familjernas efter hand skiftande
utrymmesbehov. Särskilt vad landsbygden beträffar torde dock starka skäl
tala för att den statliga understödsverksamheten bör inriktas på enfamiljsbebyggelsen
i eget hem. Bortsett från lönebostäderna, till vilkas förbättring
statsunderstöd i annan form lämnas, är en dylik bebyggelse ej endast den
på landsbygden mest brukliga utan också med hänsyn till den spridda bosättningen,
den goda marktillgången och frånvaron av en mera rörlig bostadsmarknad
den mest naturliga bostadsformen. Att bostaden bör ägas av familjen
och ej till densamma uthyras framstår av skilda orsaker som önskvärt
och är för övrigt naturligt redan för att undvika den omgång, som ordnandet
av frågan örn bostadens underhåll eljest medför.
Den här föreslagna nya hjälpformen är avsedd att som en påbyggnad av
de redan existerande understödsformema användas för sådana flerbarnsfamiljer,
som — på sätt bostadssociala utredningen uttryckt det — till följd
av arten av familjeförsörjarens sysselsättning icke kunna komma i fråga för
arbetarsmåbrukslån och som ej kunna finansiera en tillräcklig örn- eller tillbyggnad
med hjälp av enbart bostadsförbättringsbidrag och vilka ej heller
äro tillräckligt ekonomiskt bärkraftiga för att erhålla vanliga egnahemslån.
En omfattande upprustning av den mindre bemedlade landsbygdsbefolkningens
bostäder har visserligen — delvis på statens initiativ och med rätt
stora statliga kapitalutlägg — på senaste tiden ägt rum. Det oaktat torde
ifrågavarande bostadsbestånd alltjämt inom stora delar av landet få anses
som efterblivet, och dess ytterligare förbättring är att betrakta som ett
viktigt socialt krav. Med avseende å bostadstillgången å landsbygden
rent kvantitativt sett förtjänar framhållas, att, trots den flykt från landsbygden,
som är ovedersäglig — och som ifrågavarande förslag också i sin
mån avser att motverka — och trots den minskade nativiteten, familjebildningen
på landsbygden dock, enligt vad sociala bostadsutredningen påvisat,
alltjämt ökar med en hastighet, som långt överstiger den under tidigare perioder
fram till och med världskriget. Detta beror — förutom på den upphörda
emigrationen — främst på att de stora, kring sekelskiftet födda arsgrupperna
kommit in i de äktenskapsbildande åldrarna och börjat inträda i den ålder,
då antalet minderåriga barn är störst.
Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden har riksdagen funnit sig
böra medgiva, att staten efter i huvudsak de former, som i propositionen
föreslagits, understödjer egnahemsbebyggelse åt landsbygdens barnrika
familjer, och riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran mot att den
försöksvis påbörjade subventioneringen av liknande egna hem i städerna ytterligare
utsträckes efter de riktlinjer härför, som av departementschefen angivits.
Riksdagens skrivelse Nr 261.
3
Erinras må, att ifrågavarande subventionering skall ske under kommunens
förmedling och att kommunen även står i ett, låt vara begränsat, ansvar för
betalningen av utlämnat lån, varigenom skapas vissa garantier för att verksamheten
bedrives nied tillbörlig ekonomisk varsamhet.
För såväl nybyggnad som förbättring kan understöd ifrågakomma. Byggnad
skall utgöras av enfamiljshus av lämplig typ för det avsedda ändamålet,
innehållande minst två rum och kök. Bostaden skall, där så kan ordnas inom
rimlig kostnad, vara försedd med vattenledning och central uppvärmningsanordning,
varjämte bostaden även i övrigt bör utrustas så, att hygienen befordras
och det husliga arbetet underlättas. Ifrågavarande normer — avseende
såväl stad som landsbygd — liksom bestämmelserna i övrigt hava synts
riksdagen i stort sett lämpligt avvägda.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt ej mindre de grunder för utlämnande av lån och bidrag
av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade,
barnrika familjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 mars 1938 förordats, än även de av departementschefen
förordade ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer i hyreshus, dels medgivit, att lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer må
disponeras jämväl för beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer,
dels ock till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 1,500,000 kronor.
2:o) Bostadsbyggande på landsbygden. I årets statsverksproposition har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen i avbidan på särskild proposition i ämnet
under femte huvudtiteln, punkt 24, att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,
ävensom å kapitalbudgeten att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition, nr 190, föreslagit
riksdagen dels godkänna de av departementschefen förordade ändrade grunderna
för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
som ock låneverksamheten ur Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
å landsbygden; dels ock för budgetåret 1938/39 anvisa under femte huvudtiteln
till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett
reservationsanslag av 2,500,000 kronor, ävensom å kapitalbudgeten, statens
utlåningsfonder, till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen dels godkänt
de av föredragande departementschefen förordade ändrade grunderna
för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden som ock
låneverksamheten ur lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,
dels ock för budgetåret 1938/39 anvisat såväl under femte huvudtiteln
till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett
4
Riksdagens skrivelse Nr 261.
reservationsanslag av 2,500,000 kronor som ock under rubriken Statens utlåningsfonder
till kapitalinvestering i Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
3:o) Lånefonden för lantarbetarbostäder. I årets statsverksproposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet å kapitalbudgeten till lånefonden för lantarbetarbostäder för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 190 föreslagit riksdagen
att å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, till Lånefonden för lantarbetarbostäder
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen under
rubriken Statens utlåningsfonder till kapitalinvestering i Lånefonden för
lantarbetarbostäder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av
500,000 kronor.
Stockholm den 17 maj 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.