Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer m. m.

1938-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:261, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 261.

1

Nr 261.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1938.

Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majlis proposition angående anslag till främjande

av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr lil.)

Till Konungen.

1:°) Bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.! årets

statsverksproposition har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkten 23,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1938/39 beräkna, till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer, ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition,

nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över soeialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels godkänna

ej mindre de grunder för utlämnande av lån och bidrag av statsmedel

för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika

familjer, som av departementschefen förordats, än även de av honom förordade

ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer i hyreshus; dels medgiva, att Lånefonden för

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer må disponeras

jämväl för beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer; dels ock

för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln anvisa till Främjande av

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 1,500,000 kronor.

För att underlätta tillkomsten av hyresbostäder, lämpade för mindre bemedlade,

barnrika familjer, bosatta i städer och stadsliknande samhällen, har

alltsedan år 1935 pågått en statlig subventionering under samverkan med

kommuner och allmännyttiga bostadsföretag. Kiksdagen har funnit sig böra

bifalla departementschefens förslag, att denna verksamhet må fortgå. Uti

normerna för densamma skulle dock vidtagas den ändring att familjebidragsprocenten

— nu högst 50 procent av hyran — förhöjes till 60 procent för

familjer med 6—7 och till 70 procent för familjer med 8 eller flera barn under

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 261.

1209 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 261.

16 år. Ifrågavarande jämkning har tillkommit efter förslag från statens byggnadslånebyrå

enligt ett av 1937 års riksdag uttryckt önskemål.

Yad därefter angår det nu framlagda nya och ekonomiskt rätt vittutseende

förslaget örn att subventioneringen av de barnrika familjernas bostadsförsörjning

skall utsträckas jämväl till egnahemsbebyggelse avses därmed bland

annat att underlätta bostadsförsörjningen för de barnrika familjerna på landsbygden.

Visserligen låta hyreshusen tvivelsutan lättare anpassa sig efter

familjernas och i all synnerhet de barnrika familjernas efter hand skiftande

utrymmesbehov. Särskilt vad landsbygden beträffar torde dock starka skäl

tala för att den statliga understödsverksamheten bör inriktas på enfamiljsbebyggelsen

i eget hem. Bortsett från lönebostäderna, till vilkas förbättring

statsunderstöd i annan form lämnas, är en dylik bebyggelse ej endast den

på landsbygden mest brukliga utan också med hänsyn till den spridda bosättningen,

den goda marktillgången och frånvaron av en mera rörlig bostadsmarknad

den mest naturliga bostadsformen. Att bostaden bör ägas av familjen

och ej till densamma uthyras framstår av skilda orsaker som önskvärt

och är för övrigt naturligt redan för att undvika den omgång, som ordnandet

av frågan örn bostadens underhåll eljest medför.

Den här föreslagna nya hjälpformen är avsedd att som en påbyggnad av

de redan existerande understödsformema användas för sådana flerbarnsfamiljer,

som — på sätt bostadssociala utredningen uttryckt det — till följd

av arten av familjeförsörjarens sysselsättning icke kunna komma i fråga för

arbetarsmåbrukslån och som ej kunna finansiera en tillräcklig örn- eller tillbyggnad

med hjälp av enbart bostadsförbättringsbidrag och vilka ej heller

äro tillräckligt ekonomiskt bärkraftiga för att erhålla vanliga egnahemslån.

En omfattande upprustning av den mindre bemedlade landsbygdsbefolkningens

bostäder har visserligen — delvis på statens initiativ och med rätt

stora statliga kapitalutlägg — på senaste tiden ägt rum. Det oaktat torde

ifrågavarande bostadsbestånd alltjämt inom stora delar av landet få anses

som efterblivet, och dess ytterligare förbättring är att betrakta som ett

viktigt socialt krav. Med avseende å bostadstillgången å landsbygden

rent kvantitativt sett förtjänar framhållas, att, trots den flykt från landsbygden,

som är ovedersäglig — och som ifrågavarande förslag också i sin

mån avser att motverka — och trots den minskade nativiteten, familjebildningen

på landsbygden dock, enligt vad sociala bostadsutredningen påvisat,

alltjämt ökar med en hastighet, som långt överstiger den under tidigare perioder

fram till och med världskriget. Detta beror — förutom på den upphörda

emigrationen — främst på att de stora, kring sekelskiftet födda arsgrupperna

kommit in i de äktenskapsbildande åldrarna och börjat inträda i den ålder,

då antalet minderåriga barn är störst.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden har riksdagen funnit sig

böra medgiva, att staten efter i huvudsak de former, som i propositionen

föreslagits, understödjer egnahemsbebyggelse åt landsbygdens barnrika

familjer, och riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran mot att den

försöksvis påbörjade subventioneringen av liknande egna hem i städerna ytterligare

utsträckes efter de riktlinjer härför, som av departementschefen angivits.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 261.

3

Erinras må, att ifrågavarande subventionering skall ske under kommunens

förmedling och att kommunen även står i ett, låt vara begränsat, ansvar för

betalningen av utlämnat lån, varigenom skapas vissa garantier för att verksamheten

bedrives nied tillbörlig ekonomisk varsamhet.

För såväl nybyggnad som förbättring kan understöd ifrågakomma. Byggnad

skall utgöras av enfamiljshus av lämplig typ för det avsedda ändamålet,

innehållande minst två rum och kök. Bostaden skall, där så kan ordnas inom

rimlig kostnad, vara försedd med vattenledning och central uppvärmningsanordning,

varjämte bostaden även i övrigt bör utrustas så, att hygienen befordras

och det husliga arbetet underlättas. Ifrågavarande normer — avseende

såväl stad som landsbygd — liksom bestämmelserna i övrigt hava synts

riksdagen i stort sett lämpligt avvägda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt ej mindre de grunder för utlämnande av lån och bidrag

av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade,

barnrika familjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden för den 3 mars 1938 förordats, än även de av departementschefen

förordade ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer i hyreshus, dels medgivit, att lånefonden

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer må

disponeras jämväl för beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer,

dels ock till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 1,500,000 kronor.

2:o) Bostadsbyggande på landsbygden. I årets statsverksproposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen i avbidan på särskild proposition i ämnet

under femte huvudtiteln, punkt 24, att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor,

ävensom å kapitalbudgeten att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition, nr 190, föreslagit

riksdagen dels godkänna de av departementschefen förordade ändrade grunderna

för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

som ock låneverksamheten ur Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

å landsbygden; dels ock för budgetåret 1938/39 anvisa under femte huvudtiteln

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett

reservationsanslag av 2,500,000 kronor, ävensom å kapitalbudgeten, statens

utlåningsfonder, till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen dels godkänt

de av föredragande departementschefen förordade ändrade grunderna

för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden som ock

låneverksamheten ur lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden,

dels ock för budgetåret 1938/39 anvisat såväl under femte huvudtiteln

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 261.

reservationsanslag av 2,500,000 kronor som ock under rubriken Statens utlåningsfonder

till kapitalinvestering i Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

3:o) Lånefonden för lantarbetarbostäder. I årets statsverksproposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet å kapitalbudgeten till lånefonden för lantarbetarbostäder för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 190 föreslagit riksdagen

att å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, till Lånefonden för lantarbetarbostäder

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen under

rubriken Statens utlåningsfonder till kapitalinvestering i Lånefonden för

lantarbetarbostäder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.