Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk m. m.

1938-05-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:314, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tekniska läroverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagen skrivelse Nr Sif/.

1

Nr 314.

Godkänd av första kammaren den 27 maj 1938.

Godkänd av andra kammaren den 27 maj 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till tekniska

läroverk m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 152.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 184 och 193 av det vid

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition angående partiell omorganisation av tekniska skolan i

Stockholm m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1938/39 dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag

av 795,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag

av 90,000 kronor; dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m.

ett reservationsanslag av 89,400 kronor; dels till Tekniska läroverk: Stipendier

ett reservationsanslag av 9,500 kronor; dels ock till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm ett förslagsanslag

av 159,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 18 februari 1938 dagtecknad proposition

(nr 158), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels besluta, att i Stockholm skall från och med budgetåret 1938/39 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas ett

tekniskt gymnasium under förutsättning dels att maskin- och byggnadsyrkesskolorna

samt dithörande övriga delar av tekniska skolan i Stockholm

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 11/ sami. Nr 311/. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 314.

nedläggas, respektive omorganiseras, på sätt av departementschefen i

statsrådsprotokollet för den 18 februari 1938 angivits, dels ock att kommunen

för nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning ävensom till anskaffning och komplettering av

undervisningsmateriel bidrager med 10,000 kronor;

dels medgiva, att de tekniska elementarskolorna i Borås och Norrköping

må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, ombildas till tekniska gymnasier, anordnade på sätt av

departementschefen i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits, under villkor,

att vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning för de

tekniska läroverken, med undantag för tekniska gymnasiet i Göteborg, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels godkänna i statsrådsprotokollet likaledes intagen avlöningsstat för

sagda tekniska läroverk, att tillämpas under budgetåret 1938/39;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 788,700 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 91,500 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 67,100 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 8,500 kronor;

dels till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 159,000

kronor, därav 41,470 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms stad

för samma tid för berörda ändamål bidrager med enahanda belopp samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden;

dels ock medgiva, att lektorerna vid tekniska läroverket i Malmö A. K.

Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende är föreskrivet,

under tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången av det för vardera

av dem meddelade förordnandet såsom biträde åt rektor vid nämnda läroverk

åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor, som Malmö stad kan

komma att utbetala.

Omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

Behovet av ett statligt tekniskt läroverk i Stockholm är starkt framträdande.

Riksdagen, som på grund härav finner sig böra medgiva, att en

sådan läroanstalt kommer till stånd, anser i likhet med de i ärendet hörda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 31J+-

3

myndigheterna och departementschefen, att det nya tekniska läroverket

bör ersätta de i tekniska skolan i Stockholm ingående maskin- och byggnadsyrkesskolorna.

Dessa delar av tekniska skolan böra alltså nedläggas

i samband med att det tekniska läroverket inrättas.

Enligt departementschefens mening kan denna organisationsfråga upptagas

till avgörande trots att ställning icke samtidigt kan tagas till frågan

örn tekniska skolans organisation i övrigt. Riksdagen vill för sin del ansluta

sig till departementschefens uppfattning i detta hänseende. Det bör beaktas,

att alla de sakkunnigutredningar, som i ämnet verkställts under de senaste

30 åren, utgått ifrån, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna böra avskiljas

från tekniska skolan och förvandlas till statliga tekniska läroanstalter.

1 detta avseende står alltså Kungl. Maj:ts förslag i nära överensstämmelse

med en för länge sedan accepterad organisationsplan. Vidare bör framhållas,

att inträdesfordringarna och de organisatoriska förhållandena i övrigt

vid den läroanstalt, som skulle ersätta maskin- och byggnadsyrkesskolorna,

icke synas hava något omedelbart samband med motsvarande spörsmål

i avseende å de läroanstalter, som kunna komma att i framtiden omhänderhava

den vid tekniska skolan nu meddelade konstindustriella undervisningen

och teckningslärarutbildningen. Riksdagen anser sig sålunda böra

bifalla Kungl. Maj:ts förslag om att den ifrågasatta omorganisationen

genomföres från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer.

Tillströmningen av elever från Stockholm till tekniska gymnasiet i Örebro

och önskvärdheten av en avlastning av gymnasielinjerna vid de allmänna

läroverken i den förstnämnda staden kan enligt riksdagens mening

anföras till förmån för att det nya tekniska läroverket i Stockholm bör

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i första hand erhålla karaktären av

ett tekniskt gymnasium. Riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag i denna

del och har ingenting att invända emot, att i gymnasiet inrymmas linjer

för maskinteknik, byggnadsteknik och framdeles även elektroteknik.

Under behandlingen av den föreliggande frågan har bland annat från

Stockholms stads men också från intresserade yrkessammanslutningars

sida framställts vissa önskemål i fråga örn organisationen av det nya tekniska

läroverket, vilka bland annat innebära, att inträde vid läroanstalten

skulle kunna vinnas också av begåvade och eljest dugliga lärjungar utan

realexamen och att möjlighet skulle beredas för sådana elever, som samtidigt

måste bedriva förvärvsarbete, att tillgodogöra sig undervisningen

vid den tekniska läroanstalten. Dessa önskemål, som föranlett staden och

nämnda sammanslutningar att ifrågasätta inrättandet av en teknisk läroanstalt

av speciell konstruktion, förmedlande både gymnasie- och fackskoleutbildning

utan att därför vara på vanligt sätt i undervisningshänseende

uppdelad på särskilda studielinjer, har departementschefen sökt

inom ramen för ett tekniskt gymnasiums allmänna organisation tillmötesgå

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr SI4.

bland annat genom att ifrågasätta förläggandet av väsentliga delar av

undervisningen till vid den nya statliga läroanstalten anordnade aftonkurser,

vissa lättnader i inträdesfordringarna och införande i viss utsträckning

av förkortade läsår vid det tekniska gymnasiet. Departementschefen

har också ansett det böra övervägas, huruvida en sådan anordning kunde

anses lämplig, som beredde elever på linjen för maskinteknik och sedermera

även på linjen för elektroteknik möjlighet att erhålla en avrundad kurs

i fackämnena, avslutad med andra läsårets utgång och ungefär motsvarande

nuvarande fackskolans lärokurs.

Riksdagen har för sin del icke något att erinra mot att de sålunda ifrågasatta

anordningarna tagas under närmare övervägande genom Kungl.

Maj:ts försorg. Skulle det med hänsyn till den ifrågasatta förkortningen

av lärotiden härvid befinnas ändamålsenligt, att någon av berörda linjer

gives form av fackskolelinje, har riksdagen intet att erinra emot en sådan

anordning. Riksdagen anser sig emellertid böra uttala, att till det nya tekniska

läroverket böra förläggas fackskolelinjer i maskinteknik, byggnadsteknik

och framdeles även elektroteknik, som helt få karaktären av aftonkurser

och som mottaga elever bland annat från de av departementschefen

berörda kommunala prepar andkur serna. På så sätt underlättas

ytterligare möjligheterna för yrkesarbetare, som lämpa sig för studier

av denna art, att vid sidan av sitt förvärvsarbete eller i varje fall utan

nämnvärdare avbrott i detta förskaffa sig utbildning för mer kvalificerade

befattningar inom näringslivet. Enligt riksdagens mening böra eleverna

vid dessa fackskolelinjer kunna under vissa former övergå till det tekniska

gymnasiet. Det förtjänar också tagas i övervägande, örn icke lärotiden i

fackskolelinjerna i syfte att underlätta elevernas studiearbete bör kunna

utsträckas utöver fyra terminer till exempelvis fem eller sex terminer.

Riksdagen vill framhålla, att vissa av de anordningar, som av riksdagen

nu angivits, med framgång prövats vid fackskolan för maskinindustri i

Eskilstuna.

Då enligt departementschefens förslag, vilket riksdagen godkänner,

avvecklingen av maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan

skall påbörjas först från och med det andra år, varunder det nya

tekniska läroverket är i verksamhet, torde det icke vara erforderligt,

att de av riksdagen angivna fackskolelin jerna påbörjas förrän från

och med budgetåret 1939/40. Härigenom erhålles erforderligt rådrum för

de ytterligare överväganden rörande den jämkning i departementschefens

förslag, som av riksdagen satts i fråga. Undervisningen vid de vid tekniska

skolan anordnade aftonkurserna bör emellertid under budgetåret 1938/39,

om så låter sig göra, anpassas icke blott, såsom departementschefen förutsatt,

med hänsyn till fordringarna för inträde i tekniska gymnasiets

första klass utan också för inträde i de av riksdagen angivna fackskolelinjernas

första klass.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 814-

De föreslagna villkoren för omorganisationen har riksdagen godtagit.

I likhet med departementschefen vill riksdagen framhålla, att

ordnandet av mellanhavandet mellan staten och Stockholms stad beträffande

lokaler för nu förevarande delar av tekniska skolan icke

får inverka på bedömandet av frågan, örn och i vad mån staden bör tillhandahålla

lokaler m. m. jämväl för de läroanstalter, som kunna komma

att inrättas i stället för de kvarvarande delarna av tekniska skolan.

Även om lärarna vid tekniska skolan icke kunna betraktas såsom statstjänstemän

— det av vederbörande sakkunniga i detta avseende åberopade

förhållandet, att skolan upprätthålles genom anslag såväl av staten

som av Stockholms stad, synes likvisst riksdagen icke vara utslagsgivande

vid bedömandet av lärarnas ställning i berörda hänseende — synes fog

föreligga för att de lärare, som genom omorganisationen förlora sina anställningar,

genom statens tillskyndan erhålla ersättningar i den omfattning,

som av departementschefen förordats. Riksdagen godkänner jämväl

departementschefens förslag beträffande fördelningen av dessa kostnader

mellan staten och staden.

De verkställda kostnadsberäkningarna och vad av departementschefen

i samband därmed anförts hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

De modifikationer i organisationsplanen, som i det föregående av riksdagen

angivits, påkalla icke några förändringar i kostnadsberäkningarna

för nästa budgetår.

Omorganisation av vissa tekniska läroverk.

Genom utvecklingens gång har skillnaden mellan tekniska elementarskolor

och tekniska gymnasier allt mer och mer utplånats. Med hänsyn härtill

och till vad av departementschefen i övrigt yttrats finner riksdagen

starka skäl föreligga för att de båda kvarvarande tekniska elementarskolorna

ombildas till tekniska gymnasier. Härvid anser sig riksdagen böra

lägga stor vikt vid det förhållandet, att de för dessa skolor ansvariga lokala

myndigheterna önska en sådan omorganisation. Riksdagen vill i likhet

med skolöverstyrelsen peka på de föreliggande möjligheterna till lättnader

i inträdesfordringarna vid tekniska gymnasier och har fäst avseende

vid överstyrelsens erinran om att elevrekryteringen vid ifrågavarande

elementarskolor icke torde komma att märkbart påverkas vid

en ombildning av dessa läroanstalter till tekniska gymnasier.

Till vad av departementschefen anförts rörande vissa jämkningar i undervisningen

vid tekniska gymnasiet i Härnösand i syfte att bättre tillgodose

utbildningen inom vissa för denna landsända betydelsefulla undervisningsområden

giver riksdagen sin anslutning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 314-

Anslagsberäkningar för budgetåret 1938 39.

De av Kungl. Maj:t verkställda anslagsberäkningarna för budgetåret

1938/39 anser sig riksdagen kunna godtaga. Riksdagen godkänner således

jämväl det förslag rörande rätt för två lektorer vid tekniska läroverket

i Malmö att utan hinder av gällande avlöningsbestämmelser åtnjuta

kommunalt hyresbidrag, vilket av Kungl. Majit framlagts med anledning

av den av 1937 års riksdag begärda utredningen. I anslutning

till vad departementschefen anfört rörande utgående av dyrtidstilllägg

å vissa arvoden vid de tekniska läroverken vill riksdagen erinra

om att riksdagen i skrivelse nr 8 under punkten 103:o) uttalat sig för

att frågan om sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å löneförmåner

av denna art bör tagas under närmare omprövning genom Kungl.

Majits försorg.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,

dels beslutat, att i Stockholm skall från och med budgetåret 1938/39

eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt upprättas

ett tekniskt gymnasium med teknisk fackskola under förutsättning dels

att maskin- och byggnadsyrkesskolorna samt dithörande övriga delar av

tekniska skolan i Stockholm nedläggas, respektive omorganiseras på sätt

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 18 februari 1938

angivits, dels ock att kommunen för nämnda gymnasium med fackskola

tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning ävensom till anskaffning och komplettering av undervisningsmateriel

bidrager med 10,000 kronor;

dels medgivit, att de tekniska elementarskolorna i Borås och Norrköping

må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer, ombildas till tekniska gymnasier, anordnade

på sätt i omförmälda statsrådsprotokoll angivits, under villkor, att

vederbörande kommun tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning;

dels godkänt följande personalförteckning för de tekniska läroverken,

med undantag för tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat:

8 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglementet.......

Anm.: Av dessa rektorer skola 1 tillhöra avlöningsgruppen I, 2 avlöningsgruppen

II, 4 avlöningsgruppen III och 1 avlöningsgruppen IV.

41 lektorer .........................

L 27;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 314-

dels godkänt följande avlöningsstat för sagda tekniska läroverk, att

tillämpas under budgetåret 1938/39:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Utgifter:

Avlöningar till lärare, förslagsvis..............

Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar . . .kronor 19,200

b. Ålderstillägg, förslagsvis......... » 3,300

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

..................... »_LOOP

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare..........kronor 4,550

b. Arvoden åt bibliotekarier........ » 3,450

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............ » 6,750

d. Arvoden åt vaktmästare m. fl. . . . » 5,850

kronor 484,000

23,500

20,600

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 262,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

..................... *_11,000 » 273,500

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis................... »_4,800

Summa kronor 806,400

Särskilda uppbördsmedel:

Av kommuner, respektive lärare erlagda hyresersätt
ningar,

respektive hyror.......................kronor 17,700

Nettoutgift kronor 788,700;

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisat

ett förslagsanslag av 788,700 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisat

ett förslagsanslag av 91,500 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 67,100 kronor;

dels till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1938/39 anvisat

ett reservationsanslag av 8,500 kronor;

dels till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 159,000 kronor, därav 41,470 kronor skola utgå under villkor,

att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål bidrager med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 314-

enahanda belopp samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av

Sjöstedtska fonden;

dels ock medgivit, att lektorerna vid tekniska läroverket i Malmö

A. K. Liljenqvist och J. F. Olsson må, utan hinder av vad i 29 § avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

är föreskrivet, under tiden från och med den 1 juli 1938 intill utgången

av det för vardera av dem meddelade förordnandet såsom biträde åt

rektor vid nämnda läroverk åtnjuta det årliga hyresbidrag å 1,000 kronor,

som Malmö stad kan komma att utbetala.

Stockholm den 27 maj 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1938, Ivar Haggströms Boktryckeri A. B.

88*587

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.