Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1938-06-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:339, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

1

Nr 339.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1938.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts

proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor och högre

folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 156.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 119 och 170 av det vid

nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Kommunala läroverk: Bidrag

till kommunala flickskolor ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor; dels

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 2 440 000 kronor; dels ock till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 230), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 339.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 339.

1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad av chefen för ecklesiastikdepartementet

i sistnämnda statsrådsprotokoll anförts, från och med

den 1 januari 1939 åtnjuta avlöning jämlikt i samma statsrådsprotokoll omförmälda

förslag till avlöningsreglemente;

2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den

1 januari 1939 under de villkor, som av departementschefen angivits, utgå

statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående

dyrtidstillägg — 3/4 av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående

lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att

meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;

3. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning

att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente, vid ingången

av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de -—

dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna

bestämmer;

6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;

7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunderna bestämmer;

8. tili Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;

9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 1 850 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

3

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner (1: 265 och II: 419), vari hemställts, att

riksdagen vid fattande av beslut med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående lönereglering för lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska

mellanskolor ville genom särskild övergångsbestämmelse medgiva, att

icke "adjunktskompetenta lärare vid dessa skolor, som vid löneregleringens

ikraftträdande under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring

av enahanda art som den nuvarande, måtte efter Kungl. Majlis prövning

förklaras berättigade att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den tjugoförsta

;

dels två likalydande motioner (1: 266 och II: 394). vari hemställts, bland

annat, att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa örn en fördelning av

statsbidragen, som av motionärerna föreslagits, så att de mindre kommunala

mellanskolorna erhålla högre statsbidrag än vad Kungl. Maj:t föreslagit;

dels två likalydande motioner (I: 276 och II: 416), vari hemställts, att

riksdagen ville vidtaga sådan ändring i den genom propositionen nr 230 föreslagna

löneregleringen, att vid löneregleringens ikraftträdande redan anställda,

vid högre lärarinneseminarium utbildade, ordinarie lärare vid kommunala

mellanskolor placeras i lönegrad B 23;

dels två likalydande motioner (I: 277 och II: 417), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, bland annat, att rektorer vid kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor skola åtnjuta tillläggslöner

av respektive 3 360, 2 880, 2 400 och 1 920 kronor, och att lärare

må beviljas ledighet med avdrag enligt § 14 avlöningsreglementet mom. C 3)

under högst sex månader.

dels en motion (II: 395), vari hemställts att riksdagen ville besluta att

låta ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938

och innan löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft

erhålla ordinarie anställning vid allmänt läroverk, komma i åtnjutande av

övergangslön och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas

avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem

med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning;

dels ock en motion (II: 418), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

alt alla ungdomsskolor, som förut tilldelats statsbidrag, i fortsättningen måtte

erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla för statliga samrealskolor.

I. Löncrcgleringsfrågan.

A. Lönesystem m. m.

Riksdagen, sorn delar departementschefens uppfattning örn behovet av en

lönereglering för lärarna vid förevarande skolor, finner det följdriktigt, att

löneregleringen sker med tillämpning av samma principer, som följts vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 339.

dc av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringarna, alltså på grundval

av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken genomförda

lönesystemet. Mot vad av departementschefen i övrigt i detta sammanhang

anförts har riksdagen intet att erinra.

B. Löneslällningar.

1. Ordinarie ämneslårare.

Även riksdagen finner det erforderligt att vid flertalet av de ifrågavarande

skolformerna avpassa lönesättningen för ämneslärarna efter lärarkompetensens

art. Mot huvuddragen i det av Kungl. Maj:t härutinnan framlagda

förslaget har riksdagen intet att erinra. Riksdagen beslutar således, att adjunktsbehörig

ämneslårare vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola

samt vid kommunal flickskola hänföres till 23 lönegraden och att ickeadjunktsbehörig

ämneslårare vid de nämnda skolorna placeras i 21 lönegraden.

Likaledes medgiver riksdagen, att ordinarie ämneslårare vid andra

högre folkskolor än praktiska mellanskolor, oavsett lärarkompetensens art,

beredas avlöning enligt 21 lönegraden.

Såsom av redogörelsen i propositionen nr 230 framgår, har departementschefen

uttalat sig för att Kungl. Maj:t skulle kunna tilldela adjunktsbehörighet

åt lärare, som icke genomgått provår men som avlagt filosofisk ämbetsexamen

eller därmed likvärdiga akademiska prov. Däremot har departementschefen

förklarat sig icke kunna acceptera en av skolöverstyrelsen framförd

tanke, att nu i tjänst varande lärare vid kommunala mellanskolor, vilka

hava lägre examensmeriter än ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska

prov, skulle kunna efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt

fall förklaras berättigade att åtnjuta lön enligt högre lönegrad än 21 lönegraden.

Spörsmålet om beredande övergångsvis av fördelaktigare löneförmåner åt

icke-adjunktskompetenta lärare har upptagits till behandling jämväl i de

i ämnet väckta motionerna. I de likalydande motionerna I: 265 och II: 419

har anvisats utvägen, att icke-adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken vid löneregleringens ikraftträdande

under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda

art som den nuvarande, skulle efter prövning av Kungl. Majit kunna

förklaras berättigad att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den 21 :a.

I de likalydande motionerna I: 276 och lii 416 har föreslagits, att vid löneregleringens

ikraftträdande redan anställda, vid högre lärarinneseminarium

utbildade, ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor skulle placeras i

23 lönegraden.

Till belysning av den föreliggande frågan må återgivas följande från skolöverstyrelsen

under hand erhållna, preliminära uppgifter rörande rektorer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

5

och ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och praktiska mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens art:

Kompetens

Kommunala

mellanskolor

Ht 37

Kommunala

flickskolor

Ht 37

Praktiska

mellanskolor

Vt 37

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Män

Kvin-

nor

Sum-

ma

Adjunktskompetens......

106

49

155

1

4

5

24

10

34

Akademisk examen utan

provår ..............

37

9

46

2

17

19

14

12

26

Examen vid högre lära- rinneseminarium (perso- ner med akademisk exa- men icke inräknade) ..

58

58

200

200

12

12

Folkskollärarexamen (per- soner med akademisk

examen och examen vid

högre lärarinnesemina- rium icke inräknade) . .

5

2

7

1

1

23

5

28

övriga ................

4

—

4

—

3

3

9

1

10

Summa

152

118

270

3

225

228

70

40

110

Därav med folkskollärar- examen

37

13

50

_

4

4

38

19

57

Riksdagen, som godkänner departementschefens förslag örn att lärare utan

provår men med filosofisk ämbetsexamen eller likvärdiga akademiska prov

må kunna tillerkännas adjunktsbehörighet och alltså erhålla uppflyttning

till 23 lönegraden, anser det för sin del icke obilligt, att jämväl nu i tjänst

varande lärare med lägre lärdomsmeriter må kunna erhålla gynnsammare

lönegradsplacering än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I anknytning till vad

i de föreliggande motionerna anförts må framhållas, att åtskilliga av de

sistnämnda lärarna äro synnerligen förtjänta och under en lång följd av

år hava utfört ett högt skattat arbete i de högre kommunala skolornas tjänst.

Det är emellertid förenat med stora svårigheter att på ett i det hela tillfredsställande

sätt avgränsa de lärare, som böra komma i åtnjutande av

gynnsammare löneförmåner. Vid ärendets behandling inom riksdagen hava

framförts olika förslag till lösningar av detta problem. Sålunda har ifrågasatts

en utvidgning av det av departementschefen föreslagna dispensförfarandet

på så sätt, att adjunktsbehörighet skulle kunna av Kungl. Maj:t

efter prövning i varje särskilt fall tillerkännas förtjänta ordinarie lärare vid

kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor utan provår och utan

filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdig examenskompetens, under

förutsättning att vederbörande lärare vid löneregleringens ikraftträdande

tjänstgjort förslagsvis minst tio eller minst femton år och att hans lärdomslneriter

äro godtagbara. Vidare har, under hänvisning till att adjunkter,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

ö

sorn vid förstatligande av kommunal mellanskola överflyttats till realskola

och som icke äga formell adjunktskompetens, vid den av 1937 års riksdag

beslutade läroverkslärarlöncregleringen hänförts till 22 lönegraden, den tanken

framförts, att icke-adjunktsbehörig ordinarie lärare, som vid löneregleringens

ikraftträdande tjänstgör vid kommunal mellanskola och praktisk

mellanskola, skulle avlönas enligt 22 lönegraden under förutsättning, att

läraren vid ett eventuellt förstatligande av läroanstalten skulle komma att

hänföras till 22 lönegraden enligt grunderna för nyssnämnda av 1937 års

riksdag beslutade lönereglering. Vid bifall till det sistnämnda förslaget skulle

alltså vid förevarande skolor finnas lärare i 23 lönegraden och i 21 lönegraden

samt — under en övergångsperiod — i 22 lönegraden.

Även andra anordningar äro tänkbara. Riksdagen finner sig i frågans nuvarande

läge icke kunna göra något uttalande rörande i vilken utsträckning

eller på vad sätt de ifrågavarande lärarna böra tillerkännas fördelaktigare

löneställning. Frågan är svårbedömbar även av den anledningen, att åtgärder

i antydd riktning lätt nog kunna medföra konsekvenser i avseende å

lönesättningen inom det statliga undervisningsväsendet. Enligt riksdagens

mening bör frågan tagas under förnyad omprövning genom Kungl. Maj:ts

försorg. Det är önskvärt, att det förslag, som därav må kunna föranledas,

förelägges 1939 års riksdag.

Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande löneställningen

för de ordinarie ämneslärarna lämnar riksdagen utan erinran. Riksdagen

förutsätter således, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att efter ansökning

och prövning från fall till fall förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat

ämne vid praktisk mellanskola, vilken icke äger formell adjunktsbehörighet

men som med hänsyn till dessa skolors utbildningsuppgift måste

anses besitta en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigad att

åtnjuta lön såsom adjunktskompetent lärare.

2. Rektorer.

Riksdagen har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att rektorsbefattningarna

vid de ifrågavarande kommunala läroanstalterna i anslutning

till vad som skett beträffande motsvarande befattningar vid de allmänna

läroverken fördelas på vissa särskilda avlöningsgrupper alltefter läroanstalternas

storlek och att till grund för denna fördelning lägges ett poängsystem,

varvid för varje fullt 50-tal lärjungar beräknas 1 poäng och för varje klassavdelning

1 poäng.

I motionerna I: 277 och II: 417 hava, vad angår kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor, ifrågasatts vissa jämkningar

i de av Kungl. Maj:t föreslagna rektorsarvodena. Dessa jämkningar

framgå närmare av efterföljande sammanställning, som jämväl upptager en

jämförelse med motsvarande förhållanden vid de statliga realskolorna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

7

Realskola1

Kommunal mellanskola och flick- skola samt praktisk mellanskola

Grupp I.

Kungl. Mai:ts

förslag

Motionärernas

förslag

Poäng ...............

över 25

över 25

Rektorsarvode .......

....... 3 360

2 880

3 360

Grupp II.

Poäng ...............

....... 12—25

15—25

15—25

Rektorsarvode .......

....... 2 880

2 400

2 880

Grupp III.

Poäng ...............

....... högst 11

8—14

8—14

Rektorsarvode .......

....... 2 400

1 920

2 400

Grupp IV.

Poäng ...............

....... —

högst 7

högst 7

Rektorsarvode .......

....... .

1 440

1 920

Sammanställningen ger vid handen, att motionärerna anslutit sig till den

av departementschefen föreslagna fördelningen av läroanstalterna på avlöningsgrupper,

vilken fördelning i lönehänseende är något ofördelaktigare än

den vid realskolorna tillämpade, men ifrågasatt ett rektorsarvode, som i

varje avlöningsgrupp överstiger det av departementschefen förordade med

480 kronor. På grund härav skulle, försåvitt angår de tre högsta avlöningsgrupperna,

rektorerna vid de förevarande skolorna enligt motionärernas förslag

erhålla samma avlöning som rektorerna vid realskolorna.

Riksdagen har för sin del funnit skäl tala för en höjning utöver Kungl.

Maj:ts förslag av rektorsarvodena vid de största av de ifrågavarande läroanstalterna.

Detta synes riksdagen böra ske på så sätt, att de av Kungl. Maj:t

förordade avlöningsgrupperna utbyggas med ytterligare en avlöningsgrupp

med ett arvode av 3 360 kronor, alltså motsvarande den vid de största realskolorna

utgående lektorslönen. Riksdagen har på grund härav bestämt

rektorsarvodena vid kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

kommunala flickskolor på sätt framgår av följande sammanställning:

Grupp 1.

Poäng ..........................över 35

Rektorsarvode .................. 3 360

Grupp II.

Poäng.......................... 26—35

Rektorsarvode ................. 2 880

1 I)et för dessa läroanstalter angivna rektorsarvodct motsvarar skillnaden mellan rektorslönen

och slutlönen för adjunkt inom motsvarande dyrorlsgrupp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Grupp III.

Poäng ..........................15—25

Rektorsarvode .................. 2 400

Grupp IV.

Poäng .......................... 8—14

Rektorsarvode .................. 1920

Grupp V.

Poäng ..........................högst 7

Rektorsarvode .................. 1440

I övrigt bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag i fråga om lönesättningen

för rektorer, således jämväl förslaget rörande rektorsarvoden vid högre

folkskolor, som icke äro praktiska mellanskolor.

3. Tillsynslärare.

Riksdagen vill framhålla, att löneregleringen näppeligen kommer att medföra

någon löneminskning för de lärare, vilka tjänstgöra såsom tillsynslärare,

detta bland annat på grund av de av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen

i det följande antagna bestämmelserna rörande ersättning åt lärare,

som genom löneregleringen lider löneminskning. Vid sådant förhållande och

då de av Kungl. Maj:t föreslagna arvodena till tillsynslärare synas kunna

godtagas med hänsyn till dessa befattningshavares uppgifter och andra omständigheter,

finner sig riksdagen böra godkänna Kungl. Maj:ts förslag.

4. Icke-ordinarie ämneslärare.

Vad av departementschefen anförts rörande avlöning åt icke-ordinarie

ämneslärare godtages av riksdagen.

5. Lärare i övningsämnen och praktiska läroämnen m. m.

Riksdagen godkänner den av departementschefen förordade regleringen

av anställnings- och löneförhållandena för övningslärarpersonalen vid dessa

skolor. Jämväl förslaget i vad det avser lönesättningen för lärare i praktiska

läroämnen vid praktiska mellanskolor synes kunna bifallas. Kungl. Maj:ts

förslag i dessa delar få betraktas som en provisorisk reglering av förhållandena

på detta område, vid vilken det synes befogat att iakttaga en viss

försiktighet.

C. Avlöningsreglementet.

Det av vederbörande sakkunniga framlagda förslaget till avlöningsreglemente

synes efter de jämkningar, som kunna föranledas av de av departe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

9

mentscliefen förordade och av riksdagen gjorda ändringarna i de sakkunnigas

förslag, kunna i sina huvuddrag läggas till grund för de bestämmelser

i ämnet, som komma att framdeles meddelas. Riksdagen förutsätter, att vid

den mera i detalj gående prövning av förslaget till avlöningsreglemente, som

av departementschefen ställts i utsikt, de jämkningar i övrigt vidtagas, som

kunna befinnas lämpliga i syfte att åstadkomma överensstämmelse, så långt

detta låter sig göra, med de lönebestämmelser, som numera utfärdats beträffande

de statligt anställda lärarna och beträffande folk- och småskollärarna.

I detta sammanhang anser sig riksdagen till närmare övervägande böra

upptaga allenast den ovanberörda frågan om löneavdrag för lärare vid ledighet

för studier. I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har i

detta hänseende yrkats den ändringen i departementschefens förslag, att

lärare må beviljas ledighet med vederbörligt avdrag under högst sex i

stället för av departementschefen tillstyrkta tre månader. Till stöd för detta

yrkande har bland annat anförts, att ifrågavarande studier i flertalet fall

komme att bedrivas vid universitet, varför det vore rimligt att ej underskrida

den tid, som motsvarar en termin.

Riksdagen anser i likhet med motionärerna det befogat, att ifrågavarande

kommunalt anställda lärare likställas med lärarna vid de allmänna läroverken

i avseende å ledighet för idkande av studier. Riksdagen vill därför

medgiva, att vederbörande lärare må vidkännas omförmälda löneavdrag för

sammanlagt högst sex månader. I övrigt ansluter sig riksdagen lill departementschefens

förslag på denna punkt.

II. Statsbidragsfrågan.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten skall gälda tre fjärdedelar av

samtliga de lönebelopp, som enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande

skola, samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och

provisorisk avlöningsförstärkning men hela kostnaden för dyrtidstillägg.

I de likalydande motionerna 1:266 och 11:394 har hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla örn ändrad fördelning av kostnaderna

för skolorna mellan statsverket och kommunerna, så att de mindre kommunala

mellanskolorna erhålla större statsbidrag än vad av Kungl. Majit föreslagits.

I sistnämnda syfte har i motionerna ifrågasatts, att statsbidrag

skulle för varje kommunal mellanskola utgå till hela avlöningen åt rektor

och tre ordinarie ämneslärare samt med 50 procent av lönen åt samtliga

övriga lärare. Dyrtidstillägg skulle i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag helt gäldas av statsverket.

I motionen 11:418 har hemställts, att alla kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor och högre folkskolor, som förut tilldelats statsbidrag,

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1A sami. Nr 339.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 339.

måtte i fortsättningen erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla

för statliga samrealskolor.

Ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kan komma att medföra ökade

utgifter för huvudmännen för kommunala mellanskolor och högre folkskolor,

vilka visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hava ett

ringa antal elever men som det oaktat kunna vara av stor betydelse för den

bygd, där skolan är belägen. Med hänsyn till de starka skäl, som i övrigt

tala för grundprinciperna i det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidragssystemet,

anser sig emellertid riksdagen icke böra av nämnda anledning ifrågasätta

någon jämkning i statsbidragsgrunderna. Däremot finner riksdagen

skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna och lämpligheten av att

i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor av angiven art

i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunen.

Riksdagen utgår från att Kungl. Majit i fortsättningen uppmärksammar

den av riksdagen berörda frågan.

Mot detaljerna i Kungl. Majits föreliggande förslag har riksdagen icke något

att erinra. I likhet med departementschefen och skolöverstyrelsen anser

sålunda riksdagen, att statsbidraget bör utgå enligt en för alla de ifrågavarande

skolformerna gemensam kvotdel. Riksdagen bifaller förslaget, att

denna kvotdel bestämmes till % av de ovannämnda lönekostnaderna.

Riksdagen kan alltså icke godtaga de sakkunnigas förslag om en differentiering

av statsbidraget efter skolformernas art. En sådan anordning skulle

medföra den icke önskvärda konsekvensen, att kommunerna av ekonomiska

skäl .skulle komma att föredraga de skolformer, som åtnjöte högre

statsbidrag, framför de andra.

III. Löne- och statsbidragsregleringens genomförande.

Riksdagen anser i likhet med departementschefen, att löne- och statsbidragsregleringen

bör genomföras först från och med den 1 januari 1939.

I motionen 11:395 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan

löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie

anställning vid allmänt läroverk, må komma i åtnjutande av övergångslön

och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas

avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem

med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning.

Då riksdagen i likhet med departementschefen finner vissa billighetsskäl

tala för en utvidgning av förmånen av övergångslön till att gälla

också de i motionen angivna lärarna och ett beslut i anslutning till det motionsvis

framställda yrkandet icke torde komma att medföra några nämnvärdare

ekonomiska konsekvenser, vill riksdagen icke motsätta sig, att över
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

11

gångslön må utgå jämväl till nämnda lärare ävensom till motsvarande lärare

vid kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan meddela de föreskrifter,

som kunna befinnas erforderliga.

I övrigt bifaller riksdagen vad av departementschefen föreslagits i avseende

å löne- och statsbidragsregleringens genomförande.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.

Vad i förevarande avseende föreslagits finner sig riksdagen kunna bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

A. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

1. beslutat, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 ävensom

av riksdagen i det föregående anförts, fran och med den 1 januari 1939

åtnjuta avlöning jämlikt i nämnda statsrådsprotokoll berörda förslag till

avlöningsreglemente;

2. beslutat, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den

1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda statsrådsprotokoll angivits,

utgå statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående

dyrtidstillägg — % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente

utgående lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstilllägg

och provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl.

Majit att meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;
3.

bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda

avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;

4. medgivit, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning

att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente, vid ingången

av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de —

dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,

örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då

fortfarande ägt giltighet;

5. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 339.

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna

bestämmer;

6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;

7. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31

december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor nied

följande belopp för helt budgetår räknat:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunderna bestämmer;

8. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;

9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 1 850 000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Iduns tryckeri, Esselte, Stockholm 1938

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.