Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.
1938-06-01 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1938:339, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 339.
1
Nr 339.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1938.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts
proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala
flickskolor, kommunala mellanskolor och högre
folkskolor jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 156.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 119 och 170 av det vid
nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition angående lönereglering för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39 dels till Kommunala läroverk: Bidrag
till kommunala flickskolor ett förslagsanslag av 1 520 000 kronor; dels
till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag
av 2 440 000 kronor; dels ock till Högre folkskolor: Understöd ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 230), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 339.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 339.
1. besluta, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad av chefen för ecklesiastikdepartementet
i sistnämnda statsrådsprotokoll anförts, från och med
den 1 januari 1939 åtnjuta avlöning jämlikt i samma statsrådsprotokoll omförmälda
förslag till avlöningsreglemente;
2. besluta, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den
1 januari 1939 under de villkor, som av departementschefen angivits, utgå
statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående
dyrtidstillägg — 3/4 av de enligt omförmälda avlöningsreglemente utgående
lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att
meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;
3. bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;
4. medgiva, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning
att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente, vid ingången
av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de -—
dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då
fortfarande ägt giltighet;
5. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna
bestämmer;
6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;
7. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunderna bestämmer;
8. tili Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;
9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 1 850 000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 339.
3
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner (1: 265 och II: 419), vari hemställts, att
riksdagen vid fattande av beslut med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående lönereglering för lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska
mellanskolor ville genom särskild övergångsbestämmelse medgiva, att
icke "adjunktskompetenta lärare vid dessa skolor, som vid löneregleringens
ikraftträdande under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring
av enahanda art som den nuvarande, måtte efter Kungl. Majlis prövning
förklaras berättigade att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den tjugoförsta
;
dels två likalydande motioner (1: 266 och II: 394). vari hemställts, bland
annat, att riksdagen ville hos Kungl. Majit hemställa örn en fördelning av
statsbidragen, som av motionärerna föreslagits, så att de mindre kommunala
mellanskolorna erhålla högre statsbidrag än vad Kungl. Maj:t föreslagit;
dels två likalydande motioner (I: 276 och II: 416), vari hemställts, att
riksdagen ville vidtaga sådan ändring i den genom propositionen nr 230 föreslagna
löneregleringen, att vid löneregleringens ikraftträdande redan anställda,
vid högre lärarinneseminarium utbildade, ordinarie lärare vid kommunala
mellanskolor placeras i lönegrad B 23;
dels två likalydande motioner (I: 277 och II: 417), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, bland annat, att rektorer vid kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor skola åtnjuta tillläggslöner
av respektive 3 360, 2 880, 2 400 och 1 920 kronor, och att lärare
må beviljas ledighet med avdrag enligt § 14 avlöningsreglementet mom. C 3)
under högst sex månader.
dels en motion (II: 395), vari hemställts att riksdagen ville besluta att
låta ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938
och innan löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft
erhålla ordinarie anställning vid allmänt läroverk, komma i åtnjutande av
övergangslön och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas
avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem
med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning;
dels ock en motion (II: 418), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
alt alla ungdomsskolor, som förut tilldelats statsbidrag, i fortsättningen måtte
erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla för statliga samrealskolor.
I. Löncrcgleringsfrågan.
A. Lönesystem m. m.
Riksdagen, sorn delar departementschefens uppfattning örn behovet av en
lönereglering för lärarna vid förevarande skolor, finner det följdriktigt, att
löneregleringen sker med tillämpning av samma principer, som följts vid
4
Riksdagens skrivelse Nr 339.
dc av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringarna, alltså på grundval
av det för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken genomförda
lönesystemet. Mot vad av departementschefen i övrigt i detta sammanhang
anförts har riksdagen intet att erinra.
B. Löneslällningar.
1. Ordinarie ämneslårare.
Även riksdagen finner det erforderligt att vid flertalet av de ifrågavarande
skolformerna avpassa lönesättningen för ämneslärarna efter lärarkompetensens
art. Mot huvuddragen i det av Kungl. Maj:t härutinnan framlagda
förslaget har riksdagen intet att erinra. Riksdagen beslutar således, att adjunktsbehörig
ämneslårare vid kommunal mellanskola och praktisk mellanskola
samt vid kommunal flickskola hänföres till 23 lönegraden och att ickeadjunktsbehörig
ämneslårare vid de nämnda skolorna placeras i 21 lönegraden.
Likaledes medgiver riksdagen, att ordinarie ämneslårare vid andra
högre folkskolor än praktiska mellanskolor, oavsett lärarkompetensens art,
beredas avlöning enligt 21 lönegraden.
Såsom av redogörelsen i propositionen nr 230 framgår, har departementschefen
uttalat sig för att Kungl. Maj:t skulle kunna tilldela adjunktsbehörighet
åt lärare, som icke genomgått provår men som avlagt filosofisk ämbetsexamen
eller därmed likvärdiga akademiska prov. Däremot har departementschefen
förklarat sig icke kunna acceptera en av skolöverstyrelsen framförd
tanke, att nu i tjänst varande lärare vid kommunala mellanskolor, vilka
hava lägre examensmeriter än ämbetsexamen eller därmed likvärdiga akademiska
prov, skulle kunna efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt
fall förklaras berättigade att åtnjuta lön enligt högre lönegrad än 21 lönegraden.
Spörsmålet om beredande övergångsvis av fördelaktigare löneförmåner åt
icke-adjunktskompetenta lärare har upptagits till behandling jämväl i de
i ämnet väckta motionerna. I de likalydande motionerna I: 265 och II: 419
har anvisats utvägen, att icke-adjunktskompetent lärare vid kommunal mellanskola
eller praktisk mellanskola, vilken vid löneregleringens ikraftträdande
under minst tio år med högsta vitsord fullgjort tjänstgöring av enahanda
art som den nuvarande, skulle efter prövning av Kungl. Majit kunna
förklaras berättigad att åtnjuta avlöning enligt högre lönegrad än den 21 :a.
I de likalydande motionerna I: 276 och lii 416 har föreslagits, att vid löneregleringens
ikraftträdande redan anställda, vid högre lärarinneseminarium
utbildade, ordinarie lärare vid kommunala mellanskolor skulle placeras i
23 lönegraden.
Till belysning av den föreliggande frågan må återgivas följande från skolöverstyrelsen
under hand erhållna, preliminära uppgifter rörande rektorer
Riksdagens skrivelse Nr 330.
5
och ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och praktiska mellanskolor, fördelade efter lärarkompetensens art:
Kompetens
Kommunala
mellanskolor
Ht 37
Kommunala
flickskolor
Ht 37
Praktiska
mellanskolor
Vt 37
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Män
Kvin-
nor
Sum-
ma
Adjunktskompetens......
106
49
155
1
4
5
24
10
34
Akademisk examen utan
provår ..............
37
9
46
2
17
19
14
12
26
Examen vid högre lära- rinneseminarium (perso- ner med akademisk exa- men icke inräknade) ..
58
58
200
200
12
12
Folkskollärarexamen (per- soner med akademisk
examen och examen vid
högre lärarinnesemina- rium icke inräknade) . .
5
2
7
1
1
23
5
28
övriga ................
4
—
4
—
3
3
9
1
10
Summa
152
118
270
3
225
228
70
40
110
Därav med folkskollärar- examen
37
13
50
_
4
4
38
19
57
Riksdagen, som godkänner departementschefens förslag örn att lärare utan
provår men med filosofisk ämbetsexamen eller likvärdiga akademiska prov
må kunna tillerkännas adjunktsbehörighet och alltså erhålla uppflyttning
till 23 lönegraden, anser det för sin del icke obilligt, att jämväl nu i tjänst
varande lärare med lägre lärdomsmeriter må kunna erhålla gynnsammare
lönegradsplacering än Kungl. Maj:ts förslag innebär. I anknytning till vad
i de föreliggande motionerna anförts må framhållas, att åtskilliga av de
sistnämnda lärarna äro synnerligen förtjänta och under en lång följd av
år hava utfört ett högt skattat arbete i de högre kommunala skolornas tjänst.
Det är emellertid förenat med stora svårigheter att på ett i det hela tillfredsställande
sätt avgränsa de lärare, som böra komma i åtnjutande av
gynnsammare löneförmåner. Vid ärendets behandling inom riksdagen hava
framförts olika förslag till lösningar av detta problem. Sålunda har ifrågasatts
en utvidgning av det av departementschefen föreslagna dispensförfarandet
på så sätt, att adjunktsbehörighet skulle kunna av Kungl. Maj:t
efter prövning i varje särskilt fall tillerkännas förtjänta ordinarie lärare vid
kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor utan provår och utan
filosofisk ämbetsexamen eller därmed likvärdig examenskompetens, under
förutsättning att vederbörande lärare vid löneregleringens ikraftträdande
tjänstgjort förslagsvis minst tio eller minst femton år och att hans lärdomslneriter
äro godtagbara. Vidare har, under hänvisning till att adjunkter,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 339.
ö
sorn vid förstatligande av kommunal mellanskola överflyttats till realskola
och som icke äga formell adjunktskompetens, vid den av 1937 års riksdag
beslutade läroverkslärarlöncregleringen hänförts till 22 lönegraden, den tanken
framförts, att icke-adjunktsbehörig ordinarie lärare, som vid löneregleringens
ikraftträdande tjänstgör vid kommunal mellanskola och praktisk
mellanskola, skulle avlönas enligt 22 lönegraden under förutsättning, att
läraren vid ett eventuellt förstatligande av läroanstalten skulle komma att
hänföras till 22 lönegraden enligt grunderna för nyssnämnda av 1937 års
riksdag beslutade lönereglering. Vid bifall till det sistnämnda förslaget skulle
alltså vid förevarande skolor finnas lärare i 23 lönegraden och i 21 lönegraden
samt — under en övergångsperiod — i 22 lönegraden.
Även andra anordningar äro tänkbara. Riksdagen finner sig i frågans nuvarande
läge icke kunna göra något uttalande rörande i vilken utsträckning
eller på vad sätt de ifrågavarande lärarna böra tillerkännas fördelaktigare
löneställning. Frågan är svårbedömbar även av den anledningen, att åtgärder
i antydd riktning lätt nog kunna medföra konsekvenser i avseende å
lönesättningen inom det statliga undervisningsväsendet. Enligt riksdagens
mening bör frågan tagas under förnyad omprövning genom Kungl. Maj:ts
försorg. Det är önskvärt, att det förslag, som därav må kunna föranledas,
förelägges 1939 års riksdag.
Vad av departementschefen i övrigt föreslagits rörande löneställningen
för de ordinarie ämneslärarna lämnar riksdagen utan erinran. Riksdagen
förutsätter således, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att efter ansökning
och prövning från fall till fall förklara lärare i tekniskt eller yrkesbetonat
ämne vid praktisk mellanskola, vilken icke äger formell adjunktsbehörighet
men som med hänsyn till dessa skolors utbildningsuppgift måste
anses besitta en med sådan behörighet likvärdig kompetens, berättigad att
åtnjuta lön såsom adjunktskompetent lärare.
2. Rektorer.
Riksdagen har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, att rektorsbefattningarna
vid de ifrågavarande kommunala läroanstalterna i anslutning
till vad som skett beträffande motsvarande befattningar vid de allmänna
läroverken fördelas på vissa särskilda avlöningsgrupper alltefter läroanstalternas
storlek och att till grund för denna fördelning lägges ett poängsystem,
varvid för varje fullt 50-tal lärjungar beräknas 1 poäng och för varje klassavdelning
1 poäng.
I motionerna I: 277 och II: 417 hava, vad angår kommunala mellanskolor,
kommunala flickskolor och praktiska mellanskolor, ifrågasatts vissa jämkningar
i de av Kungl. Maj:t föreslagna rektorsarvodena. Dessa jämkningar
framgå närmare av efterföljande sammanställning, som jämväl upptager en
jämförelse med motsvarande förhållanden vid de statliga realskolorna.
Riksdagens skrivelse Nr 339.
7
Realskola1
Kommunal mellanskola och flick- skola samt praktisk mellanskola
Grupp I.
Kungl. Mai:ts
förslag
Motionärernas
förslag
Poäng ...............
över 25
över 25
Rektorsarvode .......
....... 3 360
2 880
3 360
Grupp II.
Poäng ...............
....... 12—25
15—25
15—25
Rektorsarvode .......
....... 2 880
2 400
2 880
Grupp III.
Poäng ...............
....... högst 11
8—14
8—14
Rektorsarvode .......
....... 2 400
1 920
2 400
Grupp IV.
Poäng ...............
....... —
högst 7
högst 7
Rektorsarvode .......
....... .
1 440
1 920
Sammanställningen ger vid handen, att motionärerna anslutit sig till den
av departementschefen föreslagna fördelningen av läroanstalterna på avlöningsgrupper,
vilken fördelning i lönehänseende är något ofördelaktigare än
den vid realskolorna tillämpade, men ifrågasatt ett rektorsarvode, som i
varje avlöningsgrupp överstiger det av departementschefen förordade med
480 kronor. På grund härav skulle, försåvitt angår de tre högsta avlöningsgrupperna,
rektorerna vid de förevarande skolorna enligt motionärernas förslag
erhålla samma avlöning som rektorerna vid realskolorna.
Riksdagen har för sin del funnit skäl tala för en höjning utöver Kungl.
Maj:ts förslag av rektorsarvodena vid de största av de ifrågavarande läroanstalterna.
Detta synes riksdagen böra ske på så sätt, att de av Kungl. Maj:t
förordade avlöningsgrupperna utbyggas med ytterligare en avlöningsgrupp
med ett arvode av 3 360 kronor, alltså motsvarande den vid de största realskolorna
utgående lektorslönen. Riksdagen har på grund härav bestämt
rektorsarvodena vid kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och
kommunala flickskolor på sätt framgår av följande sammanställning:
Grupp 1.
Poäng ..........................över 35
Rektorsarvode .................. 3 360
Grupp II.
Poäng.......................... 26—35
Rektorsarvode ................. 2 880
1 I)et för dessa läroanstalter angivna rektorsarvodct motsvarar skillnaden mellan rektorslönen
och slutlönen för adjunkt inom motsvarande dyrorlsgrupp.
8
Riksdagens skrivelse Nr 339.
Grupp III.
Poäng ..........................15—25
Rektorsarvode .................. 2 400
Grupp IV.
Poäng .......................... 8—14
Rektorsarvode .................. 1920
Grupp V.
Poäng ..........................högst 7
Rektorsarvode .................. 1440
I övrigt bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag i fråga om lönesättningen
för rektorer, således jämväl förslaget rörande rektorsarvoden vid högre
folkskolor, som icke äro praktiska mellanskolor.
3. Tillsynslärare.
Riksdagen vill framhålla, att löneregleringen näppeligen kommer att medföra
någon löneminskning för de lärare, vilka tjänstgöra såsom tillsynslärare,
detta bland annat på grund av de av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen
i det följande antagna bestämmelserna rörande ersättning åt lärare,
som genom löneregleringen lider löneminskning. Vid sådant förhållande och
då de av Kungl. Maj:t föreslagna arvodena till tillsynslärare synas kunna
godtagas med hänsyn till dessa befattningshavares uppgifter och andra omständigheter,
finner sig riksdagen böra godkänna Kungl. Maj:ts förslag.
4. Icke-ordinarie ämneslärare.
Vad av departementschefen anförts rörande avlöning åt icke-ordinarie
ämneslärare godtages av riksdagen.
5. Lärare i övningsämnen och praktiska läroämnen m. m.
Riksdagen godkänner den av departementschefen förordade regleringen
av anställnings- och löneförhållandena för övningslärarpersonalen vid dessa
skolor. Jämväl förslaget i vad det avser lönesättningen för lärare i praktiska
läroämnen vid praktiska mellanskolor synes kunna bifallas. Kungl. Maj:ts
förslag i dessa delar få betraktas som en provisorisk reglering av förhållandena
på detta område, vid vilken det synes befogat att iakttaga en viss
försiktighet.
C. Avlöningsreglementet.
Det av vederbörande sakkunniga framlagda förslaget till avlöningsreglemente
synes efter de jämkningar, som kunna föranledas av de av departe
-
Riksdagens skrivelse Nr 339.
9
mentscliefen förordade och av riksdagen gjorda ändringarna i de sakkunnigas
förslag, kunna i sina huvuddrag läggas till grund för de bestämmelser
i ämnet, som komma att framdeles meddelas. Riksdagen förutsätter, att vid
den mera i detalj gående prövning av förslaget till avlöningsreglemente, som
av departementschefen ställts i utsikt, de jämkningar i övrigt vidtagas, som
kunna befinnas lämpliga i syfte att åstadkomma överensstämmelse, så långt
detta låter sig göra, med de lönebestämmelser, som numera utfärdats beträffande
de statligt anställda lärarna och beträffande folk- och småskollärarna.
I detta sammanhang anser sig riksdagen till närmare övervägande böra
upptaga allenast den ovanberörda frågan om löneavdrag för lärare vid ledighet
för studier. I de båda likalydande motionerna 1:277 och 11:417 har i
detta hänseende yrkats den ändringen i departementschefens förslag, att
lärare må beviljas ledighet med vederbörligt avdrag under högst sex i
stället för av departementschefen tillstyrkta tre månader. Till stöd för detta
yrkande har bland annat anförts, att ifrågavarande studier i flertalet fall
komme att bedrivas vid universitet, varför det vore rimligt att ej underskrida
den tid, som motsvarar en termin.
Riksdagen anser i likhet med motionärerna det befogat, att ifrågavarande
kommunalt anställda lärare likställas med lärarna vid de allmänna läroverken
i avseende å ledighet för idkande av studier. Riksdagen vill därför
medgiva, att vederbörande lärare må vidkännas omförmälda löneavdrag för
sammanlagt högst sex månader. I övrigt ansluter sig riksdagen lill departementschefens
förslag på denna punkt.
II. Statsbidragsfrågan.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att staten skall gälda tre fjärdedelar av
samtliga de lönebelopp, som enligt avlöningsreglementet skola utgå vid vederbörande
skola, samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstillägg och
provisorisk avlöningsförstärkning men hela kostnaden för dyrtidstillägg.
I de likalydande motionerna 1:266 och 11:394 har hemställts, att riksdagen
måtte hos Kungl. Majit anhålla örn ändrad fördelning av kostnaderna
för skolorna mellan statsverket och kommunerna, så att de mindre kommunala
mellanskolorna erhålla större statsbidrag än vad av Kungl. Majit föreslagits.
I sistnämnda syfte har i motionerna ifrågasatts, att statsbidrag
skulle för varje kommunal mellanskola utgå till hela avlöningen åt rektor
och tre ordinarie ämneslärare samt med 50 procent av lönen åt samtliga
övriga lärare. Dyrtidstillägg skulle i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag helt gäldas av statsverket.
I motionen 11:418 har hemställts, att alla kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor och högre folkskolor, som förut tilldelats statsbidrag,
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1A sami. Nr 339.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 339.
måtte i fortsättningen erhålla sådant efter samma bestämmelser som gälla
för statliga samrealskolor.
Ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kan komma att medföra ökade
utgifter för huvudmännen för kommunala mellanskolor och högre folkskolor,
vilka visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hava ett
ringa antal elever men som det oaktat kunna vara av stor betydelse för den
bygd, där skolan är belägen. Med hänsyn till de starka skäl, som i övrigt
tala för grundprinciperna i det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidragssystemet,
anser sig emellertid riksdagen icke böra av nämnda anledning ifrågasätta
någon jämkning i statsbidragsgrunderna. Däremot finner riksdagen
skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna och lämpligheten av att
i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor av angiven art
i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunen.
Riksdagen utgår från att Kungl. Majit i fortsättningen uppmärksammar
den av riksdagen berörda frågan.
Mot detaljerna i Kungl. Majits föreliggande förslag har riksdagen icke något
att erinra. I likhet med departementschefen och skolöverstyrelsen anser
sålunda riksdagen, att statsbidraget bör utgå enligt en för alla de ifrågavarande
skolformerna gemensam kvotdel. Riksdagen bifaller förslaget, att
denna kvotdel bestämmes till % av de ovannämnda lönekostnaderna.
Riksdagen kan alltså icke godtaga de sakkunnigas förslag om en differentiering
av statsbidraget efter skolformernas art. En sådan anordning skulle
medföra den icke önskvärda konsekvensen, att kommunerna av ekonomiska
skäl .skulle komma att föredraga de skolformer, som åtnjöte högre
statsbidrag, framför de andra.
III. Löne- och statsbidragsregleringens genomförande.
Riksdagen anser i likhet med departementschefen, att löne- och statsbidragsregleringen
bör genomföras först från och med den 1 januari 1939.
I motionen 11:395 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie
ämneslärare vid kommunal mellanskola, som under år 1938 och innan
löneregleringen för de kommunala mellanskolorna trätt i kraft erhålla ordinarie
anställning vid allmänt läroverk, må komma i åtnjutande av övergångslön
och sålunda i likhet med läroverkens lärare ej behöva vidkännas
avbrott i löneförmånernas utbetalande på grund av övergång från lönesystem
med förskottsutbetalning till lönesystem med efterskottsutbetalning.
Då riksdagen i likhet med departementschefen finner vissa billighetsskäl
tala för en utvidgning av förmånen av övergångslön till att gälla
också de i motionen angivna lärarna och ett beslut i anslutning till det motionsvis
framställda yrkandet icke torde komma att medföra några nämnvärdare
ekonomiska konsekvenser, vill riksdagen icke motsätta sig, att över
-
Riksdagens skrivelse Nr 339.
11
gångslön må utgå jämväl till nämnda lärare ävensom till motsvarande lärare
vid kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att härutinnan meddela de föreskrifter,
som kunna befinnas erforderliga.
I övrigt bifaller riksdagen vad av departementschefen föreslagits i avseende
å löne- och statsbidragsregleringens genomförande.
IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1938/39.
Vad i förevarande avseende föreslagits finner sig riksdagen kunna bifalla.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
A. att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
1. beslutat, att lärare vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
och högre folkskolor skola, med iakttagande av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars 1938 ävensom
av riksdagen i det föregående anförts, fran och med den 1 januari 1939
åtnjuta avlöning jämlikt i nämnda statsrådsprotokoll berörda förslag till
avlöningsreglemente;
2. beslutat, att till envar av ifrågavarande skolor skall från och med den
1 januari 1939 under de villkor, som i nämnda statsrådsprotokoll angivits,
utgå statsbidrag, motsvarande — förutom hela kostnaden för eventuellt utgående
dyrtidstillägg — % av de enligt omförmälda avlöningsreglemente
utgående lönebeloppen samt av eventuellt utgående provisoriskt dyrortstilllägg
och provisorisk avlöningsförstärkning, ävensom bemyndiga Kungl.
Majit att meddela de föreskrifter i övrigt, som i detta hänseende kunna erfordras;
3.
bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,
som kunna erfordras för genomförandet av de ovannämnda
avlöningsbestämmelserna eller eljest stå i samband därmed;
4. medgivit, att ordinarie lärare vid ifrågavarande skolor må, under förutsättning
att de underkasta sig nämnda avlöningsreglemente, vid ingången
av januari 1939 av statsmedel uppbära ett belopp, motsvarande vad de —
dyrtidstillägg frånräkna! — skulle hava uppburit i förskott för samma månad,
örn de före den 1 januari 1939 gällande avlöningsbestämmelserna då
fortfarande ägt giltighet;
5. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
12
Riksdagens skrivelse Nr 339.
till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.
Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunderna
bestämmer;
6. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;
7. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden den 1 juli—den 31
december 1938 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor nied
följande belopp för helt budgetår räknat:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor;
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande
grunderna bestämmer;
8. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor;
9. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 1 850 000 kronor.
Stockholm den 1 juni 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Iduns tryckeri, Esselte, Stockholm 1938
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.