Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till civilt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. ■

1938-06-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:388, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till civilt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner. ■

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388.

1

Nr 388.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1938.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts

proposition med förslag till civilt avlöningsreglemente

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

■ (Statsutskottets utlåtande nr 161.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1938 dagtecknad proposition, nr

263, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna det vid propositionen fogade förslag till avlöningsreglemente

för ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila avlöningsreglementet);
dels

besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å följande

ordinarie tjänstemän, nämligen

a) tjänstemän vid de verk, för vilka något av följande avlöningsreglementen

äro gällande, nämligen reglementena den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

den 22 juni 1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten

samt den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket; dock

med undantag för överdirektör och kraftverksdirektör vid statens vattenfalls

verk;

b) förste provinsialläkare; samt

c) kemist och andre kemist i marinförvaltningen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, där så visar sig erforderligt, meddela

särskild, från civila avlöningsreglementet avvikande bestämmelse för befattningshavare

vid statlig sjukvårdsanstalt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,

som av departementschefen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om

övergången till civila avlöningsreglementet;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i civila

liihang till riksdagens protokoll 1938. 14 samt. Nr 388. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 388.

avlöningsreglementet avsedda befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft, bland

andra, följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en motion (I: 308) och två likalydande motioner (I: 310 och II: 452),

däri bland annat hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de befattningshavare,

vilka omedelbart före övergången till det nya avlöningsreglementet

åtnjuta barntillägg, skola bibehållas vid denna förmån enligt de under innevarande

budgetår gällande bestämmelserna;

dels två likalydande motioner (I: 312 och II: 451), däri bland annat hemställts,

att riksdagen vid godkännande av Kungl. Maj:ts förslag till civilt avlöningsreglemente

måtte besluta, att de befattningshavare, vilka enligt under

innevarande budgetår gällande bestämmelser åtnjuta barntillägg, skola efter

övergången till civila avlöningsreglementet bibehållas vid denna förmån för

samtliga de barn, för vilka de omedelbart före övergången äro tilläggsberättigade;
dels

två likalydande motioner (I: 313 och II: 443), däri föreslagits, att riksdagen

måtte besluta, att följande vid det nya avlöningsreglementets ikraftträdande

i tjänst varande befattningshavare, nämligen vid postverket postassistent,

vid statens järnvägar kontors- och stationsskrivare samt ritare och

vid telegrafverket kontorsskrivare och telegrafassistent, som innehaft löneklass

19 under minst sex år och uppnått en levnadsålder av 45 år, skola

övergångsvis äga uppbära lön enligt närmast högre löneklass;

dels två likalydande motioner (I: 314 och II: 447), däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta att, för den händelse föreskrift meddelas angående

skyldighet för länsveterinär att under semester eller annan ledighet tillhandahålla

vikarie nödig expeditionslokal, vikarien ålägges skyldighet att härför

lämna skälig ersättning eller, därest riksdagen icke nu vill företaga ändring

i Kungl. Maj:ts förslag, riksdagen måtte uttala, att frågan bör tagas upp

till omprövning i samband med frågan om särskilda bestämmelser för distriktsveterinärer;
dels

två likalydande motioner (I: 315 och II: 446), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att länsveterinär, som omedelbart före tillträdet till befattningen

innehaft distriktsveterinärtjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt

högsta löneklassen, skall vid tillträdet till länsveterinärbefattningen omedelbart

placeras i 23 löneklassen;

dels två likalydande motioner (I: 316 och II: 444), däri hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta sådan ändring av 13 § 2 mom. i förslaget till

civilt avlöningsreglemente, att tjänstledighet, som för högst 12 dagar årligen

beviljas tjänsteman för deltagande i övningar och utbildning såsom

landstormsofficer, skall hänföras till avdragsgruppen B;

dels ock en motion (11:449), däri bland annat hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att de befattningshavare, vilka omedelbart vid övergången till

det nya avlöningsreglementet åtnjuta barntillägg, bibehållas vid denna för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388.

3

mån enligt de under innevarande budgetår gällande bestämmelserna intill

dess att barnet eller barnen fyllt sexton år.

Frågan örn en avveckling av gällande system med dyrtidstillägg för befattningshavare

i statens tjänst, vilkas avlöningsförhållanden äro reglerade enligt

kommunikationsverkens avlöningsprinciper, och i samband därmed frågan

örn en allmän revision av de på dessa avlöningsprinciper uppbyggda, nu

gällande avlöningsförfattningarna har sedan ett flertal år tillbaka varit aktuell.

Redan år 1930 framlade 1928 års lönekommitté vissa förslag härutinnan,

vilka dock icke föranledde någon framställning till riksdagen. Uppdraget

att verkställa ytterligare utredningar i ämnet har sedermera varit anförtrott

1936 års lönekommitté, vilken såsom resultat av hittills fullgjorda

utredningsarbeten dels framlagt betänkande med utredning och förslag angående

dyrortsgrupperingen, dels ock avgivit betänkande med förslag till civilt

avlöningsreglemente. Kungl. Maj:ts föreliggande proposition är i allt

väsentligt grundad på sistnämnda lönekommittés förslag.

Dyrortsgrupperingen.

Riksdagen finner i likhet med föredragande departementschefen, att lönekommittén

anfört övertygande skäl för att det nuvarande dyrortsgrupperingssystemet,

vilket är baserat på mätningar av de totala levnadskostnaderna

på olika orter, i princip bibehålies. Att, såsom från vissa håll ifrågasatts,

övergå till ett förenklat dyrortsgrupperingssystem, innebärande ett beaktande

vid grupperingen allenast av olikheterna i hyror och skatter, lärer sålunda

icke böra ifrågakomma i betraktande av vad kommittén anfört rörande

konstaterade lokala och regionala variationer i livsmedelspriserna. Fastmera

finner riksdagen välbetänkt, att åtgärder, på sätt kommittén ifrågasatt,

vidtagas för ett fullständiggörande och förbättrande av metoderna för grupperingsarbetet.

De reformförslag härutinnan, som lönekommittén framlagt

och som i främsta rummet avse utfyllnad av den tillämpade konsumtionsbudgeten

till att omfatta hittills icke medtagna varuslag ävensom ändrade

grunder för beräkning av bostads- och skatteposterna, synas riksdagen i allt

väsentligt förtjänta av att vinna beaktande vid planerandet av kommande

dyrortsgrupperingsarbeten. Givet är, att det därmed åsyftade förbättrade

resultatet av grupperingsarbetet måste i viss mån bliva beroende av på vad

sätt de av lönekommittén föreslagna reformåtgärderna på området organisatoriskt

genomföras. Riksdagen vill i avseende härå framhålla vikten av att,

då nu en utfyllnad av den till grund för dyrortsgrupperingen liggande levnadskostnadsbudgeten

är avsedd att komma lill stånd genom upptagande

däri av nya varuslag, prisinsamlingsarbetet genom lämpliga anvisningar till

de lokala kommunala myndigheterna o. dyl. så organiseras, att möjligast

tillförlitliga prisuppgifter lämnas från de olika i undersökningarna ingående

orterna, under tillbörligt beaktande av kvalitets- och andra på prisförhållandena

inverkande faktorer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 388-

Förslaget till civilt avlöningsreglemente.

Det förslag till civilt avlöningsreglemente, som innefattas i Kungl. Maj:ts

proposition, har såsom föredragande departementschefen framhållit tillkommit

efter ingående utredningar och överväganden inom 1936 års lönekommitté,

varvid kommittén tillika samarbetat med delegerade för de civila

lönenämnderna och statskontoret och överlagt med representanter för de

större personalsammanslutningarna inom statsförvaltningen. Frågan örn

en allmän översyn över gällande avlöningsförfattningar vid den nyreglerade

civila statsförvaltningen och den därtill anknutna frågan örn lönereglering

synas ock riksdagen numera befinna sig i det skick, att desamma böra upptagas

till slutlig prövning. Vid den granskning riksdagen ägnat det föreliggande

förslaget till civilt avlöningsreglemente har riksdagen kommit till den

uppfattningen, att detsamma är väl ägnat att läggas till grund tor nya avlöningsföreskrifter

inom den civila statsförvaltningen, vadan riksdagen ansett

sig nu böra fatta beslut i ämnet på grundval av Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har intet att erinra mot vad Kungl. Majit föreslagit i avseende

å civila avlöningsreglementets tillämplighetsområde. Det nya reglementet

torde sålunda omedelbart vid ikraftträdandet böra vinna tillämpning å de

befattningshavare, vilkas avlöningsförhållanden för närvarande äro reglerade

genom avlöningsreglementena för allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken,

provinsialläkarstaten, domänverket samt lots- och fyrstaten.

I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt och ändamålsenligt,

att den civila statsförvaltningens befattningshavare på detta sätt i

möjligaste mån inordnas under ett gemensamt avlöningsreglemente. Riksdagen

ansluter sig även till den av departementschefen uttalade principiella

uppfattningen, att civila avlöningsreglementet bör göras tillämpligt jämväl å

vissa andra grupper civila befattningshavare med nyreglerade löner än som

avses i nyssnämnda avlöningsreglementen, såsom professorer nr. fl. vid universiteten

och karolinska mediko-kirurgiska institutet ävensom justitieråd,

regeringsråd och landshövdingar. Frågan om utsträckt tillämpning av reglementet

å ifrågavarande grupper synes riksdagen böra snarast upptagas till

beredning och avgörande.

Av propositionen framgår, att utredning inom 1936 års lönekommitté för

närvarande pågår av frågan angående nytt avlöningsreglemente för ordinarie

beställningshavare vid försvarsväsendet. Departementschefen uttalar

den förhoppningen, att förslag härutinnan skall kunna av kommittén avgivas

inom sådan tid, att detta ärende kan föreläggas 1939 års riksdag. Departementschefen

framhåller även önskvärdheten av att frågan om revidering

av avlöningsbestämmelserna för det statliga undervisningsväsendets befattningshavare

kan beredas och avslutas i så god tid, att jämväl förslag härutinnan

kan föreläggas nästa års riksdag. Riksdagen vill med understrykande

av vad departementschefen sålunda anfört för sin del även framhålla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388.

5

angelägenheten av att de av departementschefen berörda, återstående löneregleringsfrågorna

snarast möjligt bliva underställda riksdagens prövning.

Riksdagen övergår härefter till att beröra vissa i propositionen behandlade

principspörsmål, vilka äro av betydelse för konstruktionen av det statliga

lönesystemet. Vad härvid till en början angår frågan om beliovsprincipens

tillämpning inom det statliga lönesystemet är riksdagen ense med departementschefen

därom, att förutsättningar för närvarande måste anses

saknas för övergång till ett lönesystem, där i högre grad än förut hänsyn

tages till familjestorlek och försörjningsplikt. Riksdagen har härvid icke

kunnat undgå att fästa synnerligt avseende vid den omständigheten, att

tjänstemännen själva genom sina representanter inför lönekommittén energiskt

motsatt sig ett lönesystem, som är uppbyggt enligt denna princip. Riksdagen

godkänner fördenskull Kungl. Maj:ts förslag, att de nuvarande inom

dyrtidstilläggets ram utgående barntilläggen skola i princip upphöra i samband

med det civila avlöningsreglementets ikraftträdande.

I avseende å frågan om tillämpning vid avlöningsbestämmelsernas utformande

av brutto- eller nettolönesystem synes det riksdagen icke vara tvivel

underkastat, att betydande fördelar ur administrativ förenklingssynpunkt

måste vara att vinna av en sådan anordning av löneplanerna, att dessa upptoge

nettolönebelopp med fråndragande alltså av de avgifter, befattningshavarna

hade att erlägga för sin tjänste- och familjepensionering. En övergång

till ett dylikt system skulle emellertid, såsom i propositionen franxhålles,

under nuvarande föi’hållanden vara förenad med avsevärda svårigheter

på grund av de övei’gångsförhållanden, som råda i avseende å familjepensioneringen.

De skäl, som sålunda i propositionen anföxis för att låta

med prövningen av frågan om en omläggning av löneplanerna i antydd

riktning tillsvidare anstå, hava synts riksdagen övertygande, vadan riksdagen

vill giva sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag även på förevarande punkt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle å de i löneplanerna upptagna lönebeloppen

utgå rörligt tillägg under vissa i pixxpositionen närmare angivna förutsättningar

och enligt där meddelade regler (29—31 §§ av reglementsförslaget).

Departementschefen förutsätter visserligen i likhet med lönekommittén,

att anpassningen av statstjänstemännens löner efter det allmänna

inkomstläget och den allmänna sociala standardens förändringar framför

allt måste åstadkommas genom tid efter annan skeende löneregleringar,

men anser å andra sidan, att även under själva löneregleringsperioderna en

viss anpassning av lönerna efter inträdande förändringar i avseende å priser

och arbetsmarknadslöner är av förhållandena motiverad. Med hänsyn

till de variationer i pris- och levnadskostnadsnivån, som alltjämt förekomma,

finner jämväl riksdagen lämpligt och ändamålsenligt, att även efter

dyrtidstilläggssystemets avveckling en anordning bibehålies, som möjliggör

en viss rörlighet hos lönerna.

Enligt riksdagens mening äro de i pxopositionen föreslagna grunderna för

det lörliga tilläggets beräknande lämpligt och skäligt avvägda såväl med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 388.

hänsyn till tjänstemännens intresse av att bliva kompenserade för dyrtidens

verkningar som ock till statens ekonomiska intressen.

Riksdagen delar ock den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att en maximering av det lönebelopp för månad, å vilket rörligt tillägg må

utgå, är befogad. Beträffande frågan örn maximeringsgränsens lämpliga fixerande

kunna givetvis olika meningar råda. Riksdagen anser sig emellertid

i detta hänseende icke kunna godkänna Kungl. Maj:ts förslag, utan har för

sin del beslutat, att maximibeloppet av den månadslön, å vilket rörligt tillägg

må beräknas, bestämmes till 900 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag att rörligt tillägg beräknas å de i löneplanerna

upptagna bruffolönebeloppen, givetvis med iakttagande av den av riksdagen

beslutade maximeringen, har riksdagen ingen erinran att framställa.

Vidkommande de av lönekommittén tillämpade principerna för inräknande

i de fasta lönerna av viss del av nu utgående dyrtidstillägg, i fråga

örn löneförbättringens storlek samt beträffande de i reglementsförslaget upptagna

löneplanernas allmänna konstruktion ■—• 5 § av reglementsförslaget

— får riksdagen anföra, att riksdagen i dessa delar icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Såsom framgår av vad riksdagen ovan anfört, har riksdagen godkänt

Kungl. Maj:ts förslag, att de nuvarande inom dyrtidstilläggets ram utgående

barntilläggen skola i princip upphöra i samband med civila avlöningsreglementets

ikraftträdande. Det i propositionen innefattade reglementsförslaget

är ock utformat med utgångspunkt från att löneförmånerna skola

för innehavare av en och samma befattning vara lika oavsett familjeförsörjningsbörda.

Fråga uppstår då, huru förfaras skall med de barntillägg, som enligt nu

gällande dyrtidstilläggsbestämmelser tillkomma befattningshavare med försörjningsplikt

gentemot bani. Såsom i propositionen framhålles, komme ett

omedelbart genomförande av nämnda likalönsprincip att medföra, att den

löneökning, som löneregleringen avser att bereda tjänstemännen, för befattningshavare

med flera barn skulle bliva obetydlig eller ingen alls. I åtskilliga

fall skulle befattningshavaren, om hänsyn toges till samtliga avlöningsformer,

få vidkännas direkt och betydande avlöningsminskning. Till

undvikande härav föreslår Kungl. Maj:t en övergångsanordning av innebörd,

att de befattningshavare, vilka omedelbart före övergången till de

nya avlöningsbestämmelserna åtnjuta barntillägg, bibehållas vid denna förmån

enligt de för innevarande budgetår gällande bestämmelserna, såvitt angår

barn utöver ett. Befattningshavare med allenast ett tilläggsberättigande

barn skulle sålunda icke erhålla något fortsatt barntillägg. Bestämmelser

rörande avveckling på nu angivet sätt av för närvarande utgående barntillägg

skulle meddelas genom särskilt beslut, fristående från avlöningsreglementet.

Riksdagen finner det rimligt och billigt, att de befattningshavare, som för

närvarande uppbära barntillägg och på grund härav skulle efter övergången

till det nya avlöningsreglementet komma att åtnjuta mindre löneinkomst än

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388.

7

omedelbart dessförinnan, genom en särskild åtgärd skyddas mot löneminskning.

Den åtgärd i sådant hänseende, som Kungl. Maj:t föreslår och som

innebär genomförande av en allenast successiv avveckling av de nuvarande

barntilläggen, synes ock riksdagen vara ägnad att i huvudsak tillgodose det

syfte man härutinnan vill vinna. Förutsättningen härför är emellertid enligt

riksdagens mening, att den successiva avvecklingen får omfatta samtliga

barntillägg. Indragningen omedelbart vid reglementets ikraftträdande av

tillägg för ett barn skulle vid nuvarande indexläge föranleda, att ett mycket

stort antal befattningshavare med försörjningsplikt mot barn drabbades av

löneminskning. Även om löneminskningarna komme att röra sig örn relativt

små belopp, måste det dock anses tämligen otillfredsställande, om måhända

det övervägande flertalet familjeförsörjare skulle såsom resultat av

den blivande löneregleringen komma att få se sina löneinkomster reducerade.

Att vid en eventuellt inträdande höjning av levnadskostnadsindex med därav

följande ökning i procenttalet för det rörliga tilläggets beräknande löneminskningarna

även för familjeförsörjarna skulle i stort sett bortfalla, förringar

icke enligt riksdagens mening önskvärdheten av en förmånligare avvecklingsordning

än som av Kungl. Maj:t föreslagits.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Kungl. Maj:ts förslag rörande barntillläggens

avveckling, har riksdagen funnit starka billighetsskäl tala för ett tillmötesgående

av det i motionerna 1:308, 310 och 312 samt 11:449, 451 och

452 gjorda yrkandet, att de tjänstemän, som omedelbart före övergången

till civila avlöningsreglementet uppbära barntillägg enligt nu gällande dyrtidstilläggsbestämmelser,

berättigas övergångsvis bibehållas vid denna förmån

för samtliga tilläggsberättigande barn. Riksdagen har alltså ansett

sig böra bifalla ifrågavarande motioner, såvitt angår nu behandlade

fråga.

Enligt den i statsrådsprotokollet i förevarande ärende gjorda hemställan

föreslås, bland annat, att riksdagen skall godkänna det av föredragande departementschefen

förordade förslaget till civilt avlöningsreglemente. Riksdagen,

som i det föregående behandlat vissa av de i förslaget intagna paragraferna,

övergår nu till en detaljgranskning av författningsförslaget i övrigt.

Enligt den föreslagna lydelsen a v 1 § 1 mom. första stycket skall genom

beslut av Kungl. Majit och riksdagen bestämmas, å vilka ordinarie befattningar

i statens tjänst civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning. I

en vid reglementet fogad tjänsteförteckning, vilken jämlikt föreskrift i momentets

andra stycke skall fastställas av Kungl. Majit, skola upptagas de

befattningar, vilkas löneförhållanden regleras genom reglementet. Den formella

avfattningen av tjänsteförteckningen skulle sålunda icke behöva av

Kungl. Majit underställas riksdagens prövning vare sig vid det nya reglementets

godkännande av riksdagen eller sedermera vid ändringar i reglementets

tillämpningsområde, vid inrättandet av nya eller uteslutande av

tidigare befintliga tjänster. Riksdagen anser denna av Kungl. Majit före
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 388.

slagna ordning — vilken i praktiken följts även under de nuvarande reglementenas

giltighetstid — lämplig och godkänner fördenskull densamma.

Riksdagen finner icke heller anledning till erinran mot de under 2 § i

reglementsförslaget upptagna bestämmelserna angående avlönings åtnjutande

m. m. eller vill vidtaga någon ändring uti de under 3 g intagna stadgandena

angående tjänstgöringsföreskrifter, förflyttningsskyldighet m. m.

Bestämmelserna under 8 § angående lönetursberäkning vid befordran

m. m. innebära, att de för närvarande gällande reglerna angående tillgodoräkning

av föregående tjänstetid för placering i löneklass vid icke-ordinarie

tjänstemans övergång till ordinarie befattning eller vid ordinarie tjänstemans

befordran till högre ordinarie tjänst skulle avföras ur lönesystemet

och ersättas med en vidgad tillämpning av sneddningsreglerna. Borttagandet

av tillgodoräkningsbestämmelserna har skett närmast i syfte att ernå enklare

och mera enhetliga regler angående lönetursberäkningen och därigenom

avlägsna eller åtminstone i möjligaste mån begränsa de ojämnheter och

svårigheter, vilka visat sig vara förenade med tillämpningen av de nuvarande,

vaga och delvis oklara tillgodoräkningsföreskrifterna. Härigenom

skulle också vinnas, att det administrativa arbete, som löneklassplaceringarna

genom tillgodoräkningsförfarandet förorsaka ämbetsverken, minskades.

De skäl, som föranlett upptagande i reglementsförslaget av ändrade lönetursbestämmelser,

finner riksdagen vägande. De nya bestämmelserna synas

ock riksdagen vara av beskaffenhet att kunna godtagas. Det torde visserligen

icke kunna undvikas, att ett borttagande av tillgodoräkningsreglererna i

vissa fall, i jämförelse med nuvarande förhållanden, kan medföra försämring

i lönetursrätten, särskilt vid övergång från icke-ordinarie till ordinarie

tjänst. Då emellertid -— såsom departementschefen framhållit — förslaget

förutsätter genomförande av vissa förändringar i löneplanerna för

extra ordinarie och extra tjänstemän, vilka förändringar, av den verkställda

utredningen att döma, skulle vid tillämpning av de föreslagna lönetursbestämmelserna

i det övervägande antalet fall medföra ett bibehållande av

eller förbättring i löneklassplaceringen, anser sig riksdagen böra godkänna

Kungl. Maj:ts förslag.

I avlöningsreglementets 13 § 2 mom. föreslår Kungl. Maj:t vissa bestämmelser

angående avlöning åt befattningshavare under tjänstledighet för militär

tjänstgöring. I de två likalydande motionerna I: 316 och II: 444 har

hemställts, att momentet måtte kompletteras med en bestämmelse av innebörd,

att tjänsteman, som för högst 12 dagar årligen beviljas ledighet för

deltagande i övningar och utbildning såsom landstormsofficer, måtte berättigas

åtnjuta lön med B-avdrag. Riksdagen finner, med hänsyn till den ökade

betydelse för riksförsvaret, som numera tillkommer den frivilliga landstormen,

ävensom till önskvärdheten ur denna synpunkt, att rekryteringen av

landstormsbefäl underlättas, det i motionerna gjorda yrkandet vara förtjänt

av beaktande. Riksdagen har dock ansett sig icke kunna utan ytterligare

utredning i ämnet bifalla motionerna. Riksdagen förutsätter emellertid, att

Kungl. Maj:t ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet och — därest för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3S8.

9

hållandena skulle därtill föranleda — för riksdagen framlägger förslag till

komplettering av avlöningsreglementets bestämmelser på denna punkt.

Vid jämförelse med nu gällande föreskrifter innebär det i 21 § 1 mom. införda

stadgandet angående vikariatsersättning, bland annat, den nyheten,

att det nuvarande villkoret, att vikariat skall för att medföra vikariatsersättning

hava varat mer än sju dagar i följd, upphäves. Under 3 mom. av

samma paragraf hava vidare upptagits föreskrifter angående s. k. vikariatslön

vid förordnanden av längre varaktighet. De sålunda föreslagna bestämmelserna,

ävensom övriga under ifrågavarande paragraf upptagna föreskrifter,

hava icke föranlett erinran från riksdagens sida. Vad särskilt beträffar

förslaget örn vikariatslön innebär detsamma för övrigt, att i ett för hela civilförvaltningen

gemensamt avlöningsreglemente en form för vikariatsersättning

skulle införas, som i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 juni 1928 angivna grunderna för ersättning vid s. k. långtidsförordnanden

i praktiken hittills tillämpats vid längre vikariat inom allmänna

civilförvaltningen. Att ärenden rörande vikariatslön förbehållas Kungl.

Majits prövning, finner riksdagen ur enhetlighetssynpunkt lämpligt.

Vad beträffar det i 35 § behandlade spörsmålet örn sjukhusvård åt befattningshavare,

får riksdagen anföra, att riksdagen icke är beredd att nu fatta

definitiv ståndpunkt till huru kostnaderna för vården å allmänt sjukhus

skola ersättas och huru de i samband därmed framlagda detaljspörsmålen

höra slutligt regleras. I sak har riksdagen den uppfattningen, att för de särskilda

befattningshavarna dessa frågor böra lösas på ett likformigt sätt, men

vissa svårigheter torde föreligga, bland annat, därutinnan, att vid åtskilliga av

landsting drivna sjukvårdsinrättningar vården å enskilda och halvenskilda

rum ersättes enligt av landstingen fastställda legosängsavgifter, varvid särskild

ersättning för läkarvård icke utgår. På grund härav har riksdagen

ansett en omarbetning av 35 § höra ske, sedan ytterligare utredning i ärendet

verkställts. Paragrafen torde i reglementet nu höra ersättas med en allmän

bestämmelse om att frågan örn vård å allmänt sjukhus och ersättningen

därför regleras genom särskilda föreskrifter, som beslutas av Kungl. Majit

och riksdagen. Riksdagen anser sig kunna förvänta, att förslag i sådant hänseende

förelägges 1939 års riksdag redan vid tiden för riksdagens sammankomst.

I syfte att bereda pensionsberättigade efterlevande efter tjänsteman, som

avlider medan han är i tjänst, ett något större ekonomiskt stöd under den

första tiden efter dödsfallet än vad familjepensionen utgör, har Kungl.

Majit under 40 § föreslagit ökning av den i paragrafen omförmälda begravningshjälpen

för det fall, att för månad räknat familjepensionen understiger

tjänstemannens lön jämte därå utgående rörligt tillägg vid tiden för dödsfallet.

Begravningshjälpen skall härvid ökas med ett belopp, motsvarande

skillnaden. Riksdagen, som finner syftet med den föreslagna anordningen

behjärtansvärt, vill ansluta sig till förslaget i fråga.

Under 54 § 4—5 mom. hava upptagits vissa särskilda föreskrifter beträffande

tjänstemän vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Med

Bihang till riksdagens protokoll 19,VI. 14 sami. Nr 388.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 388.

hänsyn till sjukvårdens speciella förhållanden och krav har det synts departementschefen

angeläget, att möjlighet lämnades öppen för Kungl. Majit att,

om så undantagsvis skulle visa sig erforderligt, meddela särskild från avlöningsreglementet

avvikande bestämmelse beträffande befattningshavare vid

statlig sjukvårdsanstalt, vadan bemyndigande för Kungl. Majit härutinnan

borde av riksdagen utverkas. Riksdagen anser sig böra lämna Kungl. Majit

det begärda bemyndigandet.

För närvarande gäller, att länsveterinär är skyldig att utan ersättning tillhandahålla

vikarie såväl expeditionslokal som sovplats. I 55 § 7 mom. av

reglementsförslaget har i förevarande hänseenden upptagits allenast föreskrift

om skyldighet för länsveterinär att utan ersättning tillhandahålla vikarie

expeditionslokal. Vikarien skulle alltså hava att själv ombestyra och bekosta

bostad (sovrum). I de båda likalydande motionerna I: 314 och II: 447

har föreslagits sådan ändring av förslaget på denna punkt, att — därest föreskrift

meddelas örn skyldighet för länsveterinär att tillhandahålla vikarien

nödig expeditionslokal — vikarien skulle åläggas skyldighet att härför lämna

skälig ersättning. Alternativt har hemställts, att, för den händelse riksdagen

icke nu vill företaga ändring i reglementsförslaget i detta hänseende,

riksdagen måtte uttala, att frågan härom bör tagas upp till omprövning i

samband med spörsmålet om särskilda bestämmelser för distriktsveterinärer.

Såsom motionärerna även antytt, lärer denna fråga äga sådant samband

med den inom 1936 års lönekommitté för närvarande pågående utredningen

angående revisionen av lönebestämmelserna för distriktsveterinärer,

att den bör övervägas i nämnda sammanhang. Riksdagen förutsätter ock, att

lönekommittén under utredningens gång tager berörda fråga under omprövning.

I detta sammanhang vill riksdagen även erinra örn den i motionerna I: 315

och II: 446 gjorda hemställan, att riksdagen måtte besluta, att länsveterinär,

som omedelbart före tillträdet till befattningen innehaft distriktsveterinärtjänst

och i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen, skall vid tillträdet

till länsveterinärbefattningen omedelbart placeras i 23 löneklassen.

Såsom stöd för yrkandet har åberopats stadgandet i reglementsförslagets

51 § 5 mom. punkt 2, enligt vilket stadgande förste provinsialläkare, som

omedelbart före tillträdet till befattningen innehaft provinsialläkartjänst och

i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen, skall vid tillträdet till

förste provinsialläkarbefattningen omedelbart placeras i 31 löneklassen.

Riksdagen vill icke förneka, att en särbestämmelse i enlighet med i motionerna

upptaget förslag har visst fog för sig. Då emellertid — på sätt ovan

framhållits — frågan örn nya avlöningsbestämmelser för distriktsveterinärer

för närvarande är under utredning inom 1936 års lönekommitté, förutsätter

riksdagen, att kommittén vid fullgörandet av sitt uppdrag jämväl ägnar nu

ifrågavarande spörsmål tillbörlig uppmärksamhet. Riksdagen har ansett någon

särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida icke nu vara påkallad.

De av Kungl. Majit under 58 § av reglementsförslaget upptagna föreskrifterna

angående lönenämnd föranleda ej erinran från riksdagens sida. Riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 388-

11

dagen vill i detta sammanhang understryka de i propositionen gjorda uttalandena

rörande önskvärdheten av att behandlingen inom Kungl. Maj:ts kansli

av löneärenden koncentreras till finansdepartementet. Ett sammanförande

av löneärendena till ett departement torde enligt riksdagens mening vara en

viktig förutsättning för att en likformig och konsekvent tillämpning av de

nya avlöningsbestämmelserna skall kunna komma till stånd.

Beträffande övriga i det föregående icke särskilt omnämnda paragrafer i

reglementsförslaget godkänner riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen

godkänner ock vad Kungl. Majit föreslagit i avseende å tidpunkten för civila

avlöningsreglementets ikraftträdande.

Riksdagen övergår härefter till att beröra frågan om de för löneregleringens

genomförande behövliga övergångsanordningarna. I likhet med vad

fallet varit vid tidigare löneregleringar, torde de föreskrifter, som erfordras

för att reglera tjänstemännens övergång till civila avlöningsreglementet, böra

utfärdas av Kungl. Majit. I propositionen har lämnats en redogörelse för de

allmänna grunder, efter vilka övergången bör ordnas, ävensom för vissa viktigare

bestämmelser, vilka böra av Kungl. Majit meddelas. Då riksdagen

icke funnit anledning till erinran mot de i propositionen angivna allmänna

huvudgrunderna för övergången, får riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att

i anslutning därtill utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

I motionerna I: 313 och II: 443 har föreslagits, att riksdagen måtte besluta,

att vissa i 15 lönegraden placerade befattningshavare vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar, som innehaft löneklass 19 under minst sex år

och uppnått en levnadsålder av 45 år, skola övergångsvis äga uppbära avlöning

enligt närmast högre löneklass.

Riksdagen vill i anledning härav erinra, att i viss mån liknande motioner

förelågo vid såväl 1926 som 1928 års riksdagar. Riksdagens vederbörande

utskott uttalade vid dessa tillfällen att, även örn vissa billighetsskäl syntes

kunna anföras för ett bifall till de då föreliggande motionerna, utskottet

dock särskilt med hänsyn till svårigheten att överblicka de konsekvenser,

ett bifall till motionerna skulle kunna medföra med avseende å andra befattningshavargrupper,

för det dåvarande måst ställa sig avvisande till det i

motionerna framställda yrkandet.

Jämväl 1936 års lönekommitté har på förekommen anledning behandlat

en fråga av liknande innebörd. På sätt framgår av kommittébetänkandet

(sid. 257) har emellertid kommittén ansett detta spörsmål eventuellt kunna

komma att sammanhänga med den kommittén åliggande granskningen av

olika befattningars inplacering å tjänsteförteckningen, varför det enligt kommitténs

uppfattning borde närmare övervägas i nämnda sammanhang.

Då riksdagen förutsätter, att den i de nu föreliggande motionerna väckta

frågan sålunda kommer att av kommittén tagas under övervägande vid kommittéuppdragets

fortsatta fullgörande, har riksdagen ansett någon riksdagens

åtgärd i ämnet för närvarande icke vara erforderlig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 388.

Slutligen vill riksdagen framhålla, att Kungl. Maj:t torde få vidtaga de

mindre jämkningar i reglementsförslagets ordalydelse, som kunna erfordras

på grund av vad riksdagen i det föregående anfört eller som eljest kunna

befinnas av omständigheterna påkallade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
1.

godkänt det vid propositionen nr 263 fogade förslaget till avlöningsreglemente

för ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen med

därtill hörande ikraftträdandebestämmelse (civila avlöningsreglementet),

dock med följande ändringar, nämligen

a) att rörligt tillägg ej må beräknas å belopp, varmed avlöningen för månad

överstiger 900 kronor (31 § av reglementsförslaget); samt

b) att bestämmelserna om sjukhusvård (35 § av reglementsförslaget) utgå

och ersättas med en allmän föreskrift av innehåll, att frågan örn vård å allmänt

sjukhus och ersättningen därför skall regleras genom särskilda föreskrifter,

som beslutas av Kungl. Majit och riksdagen;

2. beslutat, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å följande

ordinarie tjänstemän, nämligen

a) tjänstemän vid de verk, för vilka något av följande avlöningsreglementen

äro gällande, nämligen reglementena den 19 juni 1919 (nr 343) för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

den 22 juni 1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten

samt den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid domänverket; dock

med undantag för överdirektör och kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk;
b)

förste provinsialläkare; samt

c) kemist och andre kemist i marinförvaltningen;

3. bemyndigat Kungl. Majit att, där så visar sig erforderligt, meddela

särskild, från civila avlöningsreglementet avvikande bestämmelse för befattningshavare

vid statlig sjukvårdsanstalt;

4. bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,

som av föredragande departementschefen förordats, utfärda erforderliga

bestämmelser om övergången till civila avlöningsreglementet; samt

5. beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i civila avlöningsreglementet

avsedda befattningshavare enligt de grunder, som av riksdagen

i det föregående angivits.

Stockholm den 8 juni 1938.

Med undersåtlig vördnad.

388246. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.