Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38.

1938-06-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:408, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 408.

1

Nr 408.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1938.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret

1937/38.

(Statsutskottets utlåtande nr 209.)

Till Konungen.

I en den 4 januari 1938 dagtecknad proposition, nr 2, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, med godkännande av

de i protokollet berörda förslag, å övergångsstat för budgetåret 1937/38 upptaga

de inkomster och utgifter, som framgå av ett vid propositionen fogat

förslag till dylik övergångsstat. I punkterna 1 och 2 av propositionen har

lämnats en översikt över föreliggande regleringsbehov m. m. I detta avseende

får riksdagen inledningsvis anföra följande.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framställda förslag

skulle för avskrivningsändamål anvisas följande anslag:

Reglering av vissa å statsregleringsfonden bokförda tillgångar. . 1,717,000

Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets

byggnader m. m. anvisat lånekapital .................... 12,697,000

Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital.............. 48,000,000

Nedskrivning av lånekapital i lufifartsfonden................ 1,300,000

Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastighetsfond.. 21,000,000

Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens aktier...... 5,000,000

Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäldskontorets

avskrivningskonto...................................... 34,906,400

Summa kronor 124,620,400.

Medel till täckning av denna summa skulle enligt departementschefens

förslag erhållas ur kassafonden, som dock härvid skulle tillföras följande be
-

lopp:

Royalty från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund...... 11,900,000

Å riksbankens avbetalningslånefond reserverade vinstmedel .... 44,000,000

Statsverkets fond av rusdrycksmedel........................ 12,200,000

I anspråk tagna reservationer .............................. 8,000,000

Summa kronor 76,100,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19.‘>8. 14 sami. Nr 408. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 408.

Frånräknas ovannämnda riksbanksmedel och övriga engångsbelopp å sammanlagt

76,100,000 kronor begränsas den summa varmed kassafonden (den

blivande budgetutjämningsfonden) skulle belastas till 48,520,400 kronor.

De sålunda föreslagna avskrivningsåtgärderna sammanhänga med övergången

till det nya budgetutjämningssystemet, som gör det möjligt att å budgetutjämningsfonden

direkt redovisa högkonjunkturårens för kommande svagare

finansår reserverade överskottsmedel. I statsverkspropositionen räknades

med en dylik överbalansering av nästa års riksstat med cirka 19,000,000

kronor, vilket belopp var avsett att tillföras budgetutjämningsfonden. Enligt

den nya inkomstberäkningen i propositionen nr 321 skulle dock även detta

överskottsbelopp behöva tagas i anspråk för de nya 1''örsvarsutgifterna.

Vid sitt godkännande av budgetreformen fann 1937 års riksdag anledning

framhålla angelägenheten av att under gynnsamma finansår vissa avsättningar

skedde med tanke på kommande lågkonjunkturår. Då nu så icke

kan ske, synes det angeläget, att statsfinanserna i möjligaste mån på annat

sätt konsolideras, och det är främst från denna utgångspunkt, som riksdagen

ansett sig böra pröva lämpligheten av de i det följande avhandlade avskrivningsåtgärderna.

l:o) Slutlig redovisning av till allmänna arbeten in. m. under fonden för

förlag till statsverket anvisade anslag. Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit

riksdagen att, delvis med ändring av tidigare fattat beslut, bemyndiga

Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

föreslagit, meddela erforderliga bestämmelser för slutlig reglering vid

utgången av innevarande budgetår av till allmänna arbeten m. m. under

fonden för förlag till statsverket anvisade anslag.

Vidare hava (punkt 4) framlagts vissa förslag rörande avskrivning av statens

utlåningsfonders icke räntabla kapital.

Riksdagen tiar ansett sig böra bifalla del nu framlagda förslaget till slutlig

reglering vid utgången av innevarande budgetår av de under fonden för

förlag till statsverket anvisade anslagen till allmänna arbeten m. m.

I samband med framläggandet av angivna förslag har departementschefen

även förordat avskrivning av de å förlagsfonden redovisade tillgångar, som

uppkommit genom disposition av ett å riksstaten för budgetåret 1931/32 under

fonden anvisat skattemedelsanslag å 3‘5 miljoner kronor till förlag för

inköp av smågatsten. Denna avskrivning skulle såsom avseende skattemedelskapital

ske utan anvisning av täckningsmedel. I anslutning härtill vill

riksdagen framhålla, att det, såsom departementschefen i annat sammanhang

uttalat, torde få ankomma på Kungl. Majit att utan särskilt riksdagens bemyndigande

vidtaga de åtgärder för reglering av statens bokförda förmögenhet,

som erfordras vid övergången till den nya budgetordningen, i den mån

denna reglering låter sig genomföra utan disposition av täckningsmedel anvisade

över riksstaten. Det nu anförda bar även avseende å det av departementschefen

vid anmälan av förevarande proposition framlagda förslaget om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 408.

3

avskrivning av stålens utlåningsfonders icke räntabla kapital, vilket förslag

i övrigt icke givit anledning till särskilt uttalande från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, delvis med ändring av tidigare

fattat beslut, bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen föreslagit, meddela erforderliga bestämmelser

för slutlig reglering vid utgången av innevarande budgetår av till allmänna

arbeten m. m. under fonden för förlag till statsverket anvisade anslag.

2:o) Återbäring av royalty tillfallen Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

enligt 1927 års malmavtal. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5). har riksdagen medgivit, att den jämlikt 1927 års malmavtal Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund åvilande förbindelsen att i särskilda

poster till staten erlägga ett belopp, motsvarande viss del av bolaget tillfallen

royalty, må fullgöras genom inbetalning till statsverket den 30 juni

1938 av ett belopp av 11,899,306 kronor 15 öre.

3:o) Redovisning i rikshuvudboken av riksbankens tillgångar m. m. Kungl.

Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen besluta dels, att riksbankens grundfond

samt avbetalningslånefonden skola, på sätt i det föregående förordats,

per den 30 juni 1938 upptagas till redovisning i rikshuvudboken såsom

delfonder under huvudrubriken »Riksbanksfonden», dels ock, att till avbetalningslånefonden

överförda, reserverade vinstmedel skola under innevarande

budgetår av riksbanken inlevereras till statsverket.

Upptagandet jämväl av riksbankens fonder i rikshuvudboken ansluter sig

till en av 1909 års riksdag till Kungl. Majit gjord framställning. I detta avseende

skiljer sig ej heller det nu här framlagda förslaget från vad som

förutsattes vid den av 1937 års riksdag godkända budgetreformen i vidare

mån än att den tredje av riksbankens fonder, nämligen den till 20,000,000

kronor uppgående reservfonden, av departementschefen ansetts — i dess

egenskap av en riksbankens inre reserv att tillgå vid förluster — alltjämt

böra hållas utanför riksbokföringen.

Till stöd för Kungl. Majits därutöver gjorda förslag att avbetalningslånefondens

tillgångar, 44,000,000 kronor, skola få tagas i anspråk för avskrivningsändamål

kan åberopas, att dessa tillgångar ursprungligen uppkommit

av vinstmedel, d. v. s. medel, som även normalt pläga tagas i anspråk för

statsregleringarna. Genom att avbetalningslånefonden i stället tillföres lånemedel

med ett till 50,000,000 kronor utökat belopp torde denna finansieringsfråga

få anses på ett tillfredsställande sätt ordnad.

Riksdagen får anmäla att riksdagen dels beslutat, afl riksbankens grundfond

samt avbetalningslånefonden skola, på sätt i det föregående förordats,

per den 30 juni 1938 upptagas till redovisning i rikshuvudboken såsom delfonder

under huvudrubriken »Riksbanksfonden», dels ock, att till avbctalningslånefonden

överförda, reserverade vinstmedel skola under innevarande

budgetår av riksbanken inlevereras till statsverket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 408.

4:o) Rusdryeksmedclsfolldén. Med bifall till vad Kungl. Majit (punkt 7)

föreslagit, har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Majit att förordna om överförande

från statsverkets fond av rusdrycksmedel till fonden för låneunderstöd

av ett enligt riksdagens i skrivelse den 23 april 1932, nr 142, anmälda

beslut ur förstnämnda fond utlämnat lån till frälsningsarméns förlagsaktiebolag,

dels beslutat att efter nämnda överföring kvarstående behållning å

statsverkets fond av rusdrycksmedel skall per den 30 juni 1938 över inkomsttiteln

»I anspråk tagna kapitaltillgångar: Statens produktiva fonder»

tillgodoföras statsverkets kassafond, dels ock antagit följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 21 april 1933

(nr 138) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att förordningen den 21 april 1933 angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel skall upphöra att gälla med utgången av juni

månad 1938.

5:o) Inkomstberäkning. Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt 8) örn

inkomstberäkning för övergångsstaten anmäler riksdagen framdeles sitt beslut.

6:o) Reglering av vissa å statsregleringsfondcn bokförda tillgångar. Med

bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 9) har riksdagen till Reglering av vissa

å statsregleringsfonden bokförda tillgångar under Oförutsedda utgifter å

övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisat ett anslag av 1,717,000 kronor.

7: o) Avskrivning av till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader

m. m. anvisat lånckapital. Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt

10, sid. 67) angående anslag till avskrivning av till vissa engångskostnader

för försvarsväsendets byggnader m. m. anvisat lånekapital anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut.

8:o) Nedskrivning av statens järnvägars lånekapital. Kungl. Majit har

(punkt 11) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade principer för regleringen av å statens järnvägars fond bokfört icke

räntabelt lånemedelskapital, dels ock till Nedskrivning av statens järnvägars

lånekapital å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa ett anslag av

48,000,000 kronor.

Det i kommunikationsverken (statens järnvägar samt post-, telegraf- och

vattenfallsverken) investerade kapitalet härrör till övervägande del från låne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 408.

5

medel. Detta kapital är i allt väsentligt nedlagt i telegraf- och järnvägsanläggningar,

kraftstationer och andra statliga rörelsegrenar, vilka på grund av

teknikens framsteg äro underkastade stark värdeminskning. Riksdagen har

därför tidigare vid upprepade tillfällen fäst Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på angelägenheten av en mera tillfredsställande amortering av detta kapital.

Vad särskilt angår statens järnvägar, har också enligt tidigare beslut avsetts,

att i runt tal 170,000,000 kronor av det i statsbanorna investerade lånekapitalet

efterhand skulle utbytas mot skattemedel.

Under erinran härom har riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, vilket avser statens järnvägar. Förutom en avskrivning

å 122,200,000 kronor, som på grund av särskilda förhållanden skulle kunna

ske utan tillförande av nytt skattekapital, innebär förslaget en ytterligare

nedskrivning med 48,000,000 kronor genom anvisande av anslag med samma

belopp å skattebudgeten.

Såsom helhet betraktat medför detta beslut alltså en mindre kännbar belastning

på statskassan än vad som tidigare avsetts.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels godkänt av departementschefen

förordade principer för regleringen av å statens järnvägars fond bokfört icke

räntabelt lånemedelskapital, dels ock till Nedskrivning av statens järnvågars

lånekapital å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisat ett anslag av

48,000,000 kronor.

9:o) Nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har

(punkt 12) föreslagit riksdagen, bland annat, att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital i luftfartsfonden å övergångsstat

för budgetåret 1937/38 beräkna ett anslag av 1,300,000 kronor.

Med bifall till vad Kungl. Majit sedermera i en den 20 maj 1938 dagtecknad

proposition, nr 320, föreslagit, bär riksdagen till Nedskrivning av lånekapital

i luftfartsfonden å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisat

ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

10 :o) Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastighetsfond.

Kungl. Majit bar (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastighetsfond

å övergångsstat för budgetåret 1937/38 beräkna ett anslag av

20,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förutnämnda proposition, nr 320, föreslagit

riksdagen att för ifrågavarande ändamål å övergångsstat för budgetåret

1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 21,000,000 kronor.

Kostnaderna för statens byggnader — med undantag för de vid affärsverken

— bestredos tidigare i allmänhet belt å skattebudgeten. Med avsteg härifrån

hava byggnadsföretagen sedermera alltifrån 1933 års riksdag helt eller

delvis bestritts av lånemedel. Enligt en av innevarande års riksdag godkänd

norm skall hädanefter vid nyinvestering i statens allmänna fastighetsfond

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 408.

grundavskrivning ske med 25 procent och vid behov av extraordinär avskrivning

med 50 procent. Ett sådant extraordinärt avskrivningsbehov skall anses

föreligga beträffande fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner. Med utgångspunkt

från denna norm skulle för vissa byggnadsarbeten, till vilka under

budgetåren 1933/34—1937/38 anslag anvisats att utgå av lånemedel, återstå

att avskriva i runt tal 21,000,000 kronor, vilket belopp nu av Kungl.

Maj:t äskats.

Det övriga i dessa byggnader investerade kapitalet, i runt tal 27,000,000

kronor, utgöres av lånemedel, vilka äro avsedda att först efterhand avamorteras

genom årliga mindre avskrivningar.

Den föreslagna engångsavskrivningen med 21,000,000 kronor torde överensstämma

med sunda budgetprinciper och riksdagens tidigare hävdade uppfattning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen å övergångsstat för budgetåret 1937/

38 till Nedskrivning av lånekapital i statens allmänna fastighets fond anvisat

ett reservationsanslag å 21,000,000 kronor.

liro) Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens aktier. Kungl.

Maj:t har (punkt 14, sid. 85 och 86) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till Nedskrivning av lånekapital i fonden för statens

aktier å övergångsstat för budgetåret 1937/38 beräkna ett anslag av

5,000,000 kronor.

Med bifall till vad Kungl. Maj:t sedermera i den tidigare berörda propositionen

nr 320 föreslagit, har riksdagen till Nedskrivning av lånekapital i

fonden för statens aktier å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisat ett

reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

12 :o) Lånemedelsförluster, bokförda å riksgäidskontorets avskrivningskonto.

Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen dels att besluta

om upprättande per den 30 juni 1938 av en fond för oreglerade kapitalmedelsförluster

för redovisning av förluster uppkommande å statens kapitalfonder,

dels ock att till täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäidskontorets

avskrivningskonto, å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisa

ett anslag av 34,906,400 kronor.

Ifrågavarande förluster, till vilkas täckning anslag nu begäres, hava i huvudsak

uppkommit å järnvägslånefonderna och vissa andra lånefonder samt

vid inlösen av obligationer, utställda i flera myntslag och till följd härav inlösta

till överkurs.

Med bifall till Kungl. Majlis förslag har riksdagen dels beslutat örn upprättande

per den 30 juni 1938 av en fond för oreglerade kapitalmedelsförluster

för redovisning av förluster uppkommande å statens kapitalfonder,

dels ock till Täckande av lånemedelsförluster, bokförda å riksgäidskontorets

avskrivningskonto, å övergångsstat för budgetåret 1937/38 anvisat ett anslag

av 34,906,400 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 408.

13:o) Kapitalökning för riksbanksfonden. Under åberopande av vad riksdagen

under punkten 3: o) anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) såsom kapitalökning för Riksbanksfonden,

att tillföras delfonden Avbetalningslånefonden, å övergångsstat

för budgetåret 1937/38 anvisat ett anslag av 30,000,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Stockholm den 8 juni 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.