Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.

1938-06-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:418, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 jämte i ämnet väckta motioner behandlade allmänna principfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

1

Nr 418.

Godkänd av första kammaren den 10 juni 1938.

Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 jämte i ämnet väckta motioner

behandlade allmänna principfrågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 184.)

Till Konungen.

I propositionen nr 275 har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 mars 1938 föreslagit

riksdagen att dels godkänna ett statsrådsprotokollet såsom bilaga bifogat

förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, dels ock bemyndiga Kungl.

Maj:t att, om så till följd av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom

landet eller inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten

eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat

samt att ställa å förskottsstaten upptagna anslag till vederbörande myndigheters

förfogande.

Riksdagen, som i annat sammanhang behandlar Kungl. Maj:ts förslag i

vad detsamma avser de särskilda i beredskapsstaten å drift- och kapitalbudget

upptagna anslagen, företager här till behandling de principfrågor,

som avse investeringsprogrammet och de budgettekniska anordningarna.

I samband med Kungl. Majrts förslag i nämnda frågor har riksdagen till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner (I: 334 och II: 479), i vilka motioner bland

annat hemställts,

1) att riksdagen i fråga om de i beredskapsstatförslaget upptagna specificerade

arbetena ville efter vederbörlig prövning godkänna arbeten i en förhållandevis

vidsträckt omfattning men inom ramen för de sålunda godkända

anslagen bemyndiga Kungl. Maj:t att igångsätta arbeten intill en sammanlagd

årskostnad för staten av 50 milj. kronor, vilken summa riksdagen efter vederbörande

utskotts avvägning må till angivna belopp uppdela mellan driftsbudgeten

och kapitalbudgeten,

2) att riksdagen vid ujjpställande av föreskrifter för beredskapsstatens

ikraftträdande måtte beakta, vad i olika hänseenden anförts beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 418—421.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 418.

riksdagsfullmaktens giltighetstid, remissförfarandet, arbetenas lokala och

säsongmässiga anpassning samt planmässiga igångsättande m. m.,

3) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om skyndsammaste

utredning angående inrättande av ett fristående centralorgan för den

egentliga arbetslöshetspolitiken samt att Kungl. Majit måtte till nästa års riksdag

inkomma med förslag i ämnet,

4) att riksdagen måtte avslå förslaget att i beredskapsstaten uppföra ett anslag

å 40 milj. kr. till statliga och kommunala beredskapsarbeten, men i avbidan

på den under punkt 3) begärda utredningen besluta att i beredskapsstaten

— utöver de under punkt 1) upptagna 50 miljoner kronorna — uppföra

ett anslag å 15 milj. kronor att ställas till arbetslöshetskommissionens förfogande,

dels två likalydande motioner (1:335 och 11:481), vari hemställts, att

riksdagen måtte begränsa det begärda bemyndigandet för Kungl. Majit att

fastställa beredskapsstaten eller del därav att gälla till den 15 februari 1939,

dels ock två likalydande motioner (I: 336 och lii 480), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam

utredning rörande riktlinjerna för arbetslöshetspolitikens planläggning

och organisation med särskild hänsyn till de förhållanden, som aktualiserats

genom uppställandet av en särskild beredskapsstat.

Riksdagen vill till en början beröra frågan om det i föreliggande proposition

med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ingående investeringsprogrammet

och särskilt omfattningen av de ifrågasatta av konjunkturpolitiska

skäl motiverade kapitalinvesteringarna. Riksdagen måste i likhet

med departementschefen och vissa motionärer finna åtskilliga svårigheter

föreligga härutinnan, att de i föreliggande beredskapsstat upptagna

förskottsanslagen i ett flertal fall hava samma ändamålsbeteckning som anslag,

upptagna å det föreliggande förslaget till riksstat. Emellertid anser sig

riksdagen kunna utgå från att Kungl. Majit, då det gäller ordnandet av sådana

arbeten, som äro avsedda att utföras med anlitande av medel å beredskapsstat,

men som eljest skolat senare bestridas av å den ordinarie budgeten

upptagna anslag söker vidtaga sådana anordningar, att icke praktiska

olägenheter uppkomma. I anledning av vad departementschefen anfört rörande

svårigheterna att på lämpligt sätt ordna arbeten under förutsättning

av en mindre allmän arbetslöshet vill riksdagen understryka vikten av att i

största möjliga utsträckning investeringsprogrammets genomförande sker

med hänsyn tagen till icke blott rådande läge på arbetsmarknaden, utan även

de lokala förhållandena å de orter, där arbetslösheten uppträder, utan att

dock hava erhållit en mera allmän spridning. Riksdagen förutsätter härvid,

att vid en mera lokalt begränsad arbetslöshet de för arbetslöshetens bekämpande

å den ordinarie budgeten till förfogande ställda medlen i första hand

komma till användning.

I avseende å omfattningen av beredskapsbudgeten håller riksdagen före,

att en ganska vid ram bör förefinnas, för att Kungl. Majit skall kunna med

hänsyn till arbetslöshetens art och lokala fördelning kunna vidtaga de åt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

3

gärder, som i varje särskilt fall må visa sig lämpliga för vinnande av det

med åtgärderna närmast avsedda syftet. Med hänsyn härtill har riksdagen

icke ansett någon allmän begränsning i det framlagda programmet böra

ske. Riksdagen vill emellertid uttala den förhoppningen, att arbeten i större

omfattning icke skola i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas

under den tid, som förlöper, intill dess riksdagen kan bliva i tillfälle att

till prövning upptaga frågan örn vad som må kunna göras för att motverka

följderna av en inträdande kris. I anslutning till vad som i vissa motioner

framhållits vill riksdagen emellertid hava uttalat den uppfattningen att

— om en begränsning i fråga örn dispositionsrätten av de å beredskapsstaten

upptagna förskottsanslagen ej av antydda skäl synes böra ifrågakomma

— framläggandet av den tilläggsstat till riksstaten för det år beredskapsstaten

avser torde böra ske så tidigt under riksdagen, att riksdagen

snarast möjligt beredes tillfälle att pröva de åtgärder, som av en rådande

kris påkallas och för vilka anslag å tilläggsstat måste beviljas. Detta lärer

kunna ske omkring den 15 februari eller vid den tidpunkt, som motionsvis

föreslagits såsom gräns för beredskapsstatens giltighetstid. På detta sätt

får riksdagen möjlighet att icke blott erhålla uppgift om de åtgärder, som

av Kungl. Majit vidtagits genom anvisningar å beredskapsstaten, utan även

att pröva omfattningen av den fortsatta verksamheten för krisens utjämnande.

Genom en sådan åtgärd torde också det praktiska syftet med det

i motionen I: 335 framställda yrkandet rörande en tidsbegränsning av ifrågasatta

bemyndigandet bliva i huvudsak tillgodosett.

På grund av vad som framhållits särskilt i avseende å formerna för användningen

av anslagen till statliga och kommunala beredskapsarbeten vill

riksdagen uttala, att dessa anslag böra få disponeras enligt den praxis, som

hittills utvecklat sig. Särskilt bör uppmärksammas, att de statliga åtgärderna

icke försvaga exportnäringens konkurrensförmåga eller försvåra jordbrukets

möjligheter att erhålla arbetskraft.

Riksdagen övergår härefter till frågan örn de budgettekniska anordningar,

som av departementschefen föreslagits för genomförande av det framlagda

förslaget om en beredskapsstat. Även örn riksdagen icke bortser från att vid

tillämpningen och speciellt vid upprättandet av de särskilda förskottsstater,

som avsetts skola komma till stånd, svårigheter kunna komma att visa sig,

vill dock riksdagen betona, att det nu är fråga örn ett försök att på ett annat

och mera fullständigt sätt, än som vid 1933 års kris var möjligt, skapa enhetlighet

och åstadkomma mera fasta normer på åtskilliga betydelsefulla

områden, vilka icke tidigare varit föremål för reglering. Det torde under

sådana förhållanden icke låta sig göra att i förväg fullt ut bedöma, huru

de budgettekniska anordningarna lämpligen böra i detalj utformas, och

säkerligen kunna härvid skilda synpunkter göras gällande. Riksdagen har

emellertid vid ett ingående övervägande av detta spörsmål icke funnit skäl

föreligga att frångå de synpunkter, som av departemenschefen blivit anförda

i frågan. Givetvis förutsätter riksdagen härvid, att, då erfarenhet vunnits

rörande det budgetmässiga utformandet av beredskapsstaten och vad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 418.

därmed äger samband, vissa jämkningar i vad som nu föreslagits kunna

komma att påkallas av såväl mera formella som rent praktiska skäl. Riksdagen

anser sig alltså nu böra ansluta sig till departementschefens synpunkter,

i följd varav riksdagen uppställer beredskapsstaten beträffande utgiftssidan

i huvudsak efter förebild av riksstaten och utgår från att å tilläggsstat

framdeles begäres täckning för de medelsanvisningar, som av Kungl.

Majit kunna behöva göras från anslagen å beredskapsstat. Även i avseende

å anslags-, anvisnings- och redovisningsförfarandet vill riksdagen ansluta sig

till vad departementschefen anfört.

Riksdagen har uppmärksammat, att Kungl. Majit genom det framlagda

förslaget sökt bereda riksdagen tillfälle att i möjligaste mån pröva de ändamål,

för vilka å beredskapsstaten upptagits särskilda förskottsanslag. Riksdagen

har också i detalj ingått i granskning av de utav Kungl. Majit gjorda

anslagsäskandena, vilket närmare framgår av efterföljande utlåtanden.

I anledning av vissa motionsvis gjorda yrkanden och förslag anser sig riksdagen

slutligen böra anföra följande.

I motionerna I: 334 och lii 479 har föreslagits, att riksdagen vid uppställandet

av föreskrifter för beredskapsstatens användning måtte uttala sig för

fastställande av vissa grunder, enligt vilka igångsättande av arbeten med anlitande

av anslag å beredskapsstat borde ske, samt bland annat ifrågasatts,

att yttranden skulle inhämtas av vissa särskilt angivna myndigheter

och organ, verksamma på arbetsmarknadens och näringslivets områden.

I anledning härav vill riksdagen framhålla, att riksdagen givetvis utgår från

att de frågor, som beröra igångsättande av här avsedda arbeten, bliva i vederbörlig

ordning förberedda. Anledning synes sålunda saknas att från

riksdagens sida lämna några närmare direktiv beträffande remissförfarandet,

något som knappast skulle stå i god överensstämmelse med hittills tilllämpad

praxis och som för övrigt i vissa hänseenden torde vara ägnat att

medföra med hänsyn till det ändamål, det här gäller att tillgodose, ej alltid

önskvärda konsekvenser.

I samma motioner har yrkats på skyndsam utredning angående inrättande

av ett fristående centralorgan för den egentliga arbetslöshetspolitiken. Då

riksdagen utgår från att Kungl. Majit upptager till övervägande spörsmålet

örn ordnandet i lämpliga former av behandlingen av sådana ärenden, som

kräva en mera enhetlig handläggning, har riksdagen, som icke känt sig övertygad

om behovet av ett fristående organ för detta ändamål, icke ansett sig

böra göra framställning i enlighet med det motionsvis nu framförda kravet.

Vidkommande åter det i motionerna 1:336 och 11:480 upptagna yrkandet

om skrivelse till Kungl. Majit med anhållan om skyndsam utredning

rörande riktlinjerna för arbetslöshetspolitikens planläggning och organisation

med särskild hänsyn till de förhållanden, som aktualiserats genom uppställandet

av beredskapsstaten, finner sig riksdagen böra betona, att åtskilliga

nya spörsmål inom arbetslöshetspolitiken uppkommit i och med förslaget

örn en särskild beredskapsstat. Då riksdagen emellertid anser, att de nu arbetande

1937 års arbetslöshetssakkunniga vid fullgörandet av sitt uppdrag icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

5

torde kunna undgå att till prövning upptaga även förevarande spörsmål, finner

sig riksdagen ej böra nu göra någon framställning i ämnet till Kungl.

Maj:t.

Riksdagen vill slutligen erinra om att vederbörande departementschef vid

behandlingen av framställningen om förskottsanslag å beredskapsstat såsom

bidrag till vägarbeten framhållit, att han utgått från den förutsättningen

att vägarbeten i regel skulle utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den

storlek, som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad. Riksdagen

har redan i detta sammanhang velat understryka departementschefens

sålunda gjorda uttalande och utgår följaktligen från att ifrågavarande

vägarbeten komma till utförande i den ordning, som hittills varit bruklig.

I övrigt kommer riksdagen att beträffande vägarbetena senare uttala sig och

i samband därmed behandla vissa motionsvis gjorda yrkanden.

I anslutning till de synpunkter, som sålunda anförts, kommer riksdagen att

i särskilda härefter följande skrivelser för varje departement (med undantag

för jordbruksdepartementet, som behandlas i annat sammanhang) ävensom

för affärsverkens vidkommande behandla de av Kungl. Majit å beredskapsstat

begärda anslagen samt skall framdeles upptaga frågan om ifrågasatta

avskrivningar beträffande förskottsanslagen å beredskapsstat. Sedan samtliga

av Kungl. Majit eller i motioner begärda anslag blivit av riksdagen behandlade,

kommer riksdagen att fastställa beredskapsstat för budgetåret

1938/39.

Det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet att sätta beredskapsstaten

eller viss del därav i tillämpning samt att ställa medel till vederbörande myndigheters

förfogande lämnas i detta sammanhang.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels beslutit att en beredskapsstat för

budgetåret 1938/39 skall upprättas i enlighet med de allmänna riktlinjer, som

av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet den 31 mars 1938 angivits,

dock med beaktande av de synpunkter, som här ovan blivit av riksdagen

anförda, samt att å denna beredskapsstat skola uppföras de förskottsanslag,

som av riksdagen anvisas; dels ock bemyndigat Kungl. Majit att, örn

så till följd av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller

inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten

eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat samt att

ställa å förskottsstaten upptagna anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Stockholm den 10 juni 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.