Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1938-03-26 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1938:6, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 26 mars 1938.
Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1938.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen
för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens
sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till
kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 6 och 35.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen
avlåtna, den 4 januari 1938 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t
(punkt 1) av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag) gjort framställning beträffande
anslag till avlöningar för kommunikationsdepartementet.
Av utredningen framgår, att tekniska byråchefens arbetsbörda sedan en
längre tid är mycket betungande. På grund härav har det varit nödvändigt
att låta den å byrån placerade administrative tjänstemannen i viss utsträckning
biträda med föredragning. De på ifrågavarande byrå ankommande
ärendena — vilka till övervägande del äro av sådan natur, att de lämpligen
böra beredas av ingenjörstekniskt utbildade tjänstemän — hava under senare
år ytterligare ökats genom att för särskilda ändamål anvisats speciella anslag,
från vilka bidrag beviljas direkt av Kungl. Maj:t, exempelvis anslag
till brobyggnader och till mindre hamnar och farleder. Härtill kommer, att
man torde böra räkna med ett återförande inom den närmaste tiden från
regeringsrätten till Kungl. Maj:t i statsrådet av bland annat besvärsmål angående
vägbyggnadsarbeten, vilka mål efter överflyttningen förutsättas komma
att handläggas å ifrågavarande byrå.
Med hänsyn till anförda omständigheter har riksdagen funnit sig böra
godkänna förslaget om förstärkning av arbetskrafterna å departementets tekniska
byrå. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,
att nyssnämnda besvärsmål skola kunna handläggas å byrån utan
ytterligare personalökning.
Bihang till riksdagens protokoll W38. 14 sami. Nr 6.
76S 88 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 6.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —
2 kansliråd ................................................................ B 30
3 förste kanslisekreterare ............................ B 26
1 förste byråingenjör .................................................... B 26
3 andre kanslisekreterare ................................................ B 21
1 registrator .............................................................. B 15
1 förste expeditionsvakt.................................................. B 7
2 kanslibiträden .......................................................... B 7
1 expeditionsvakt.......................................................... B 5
3 kontorsbiträden ........................................................ B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator .............................................................. B 22
1 andre kanslisekreterare ................................................ B 21
1 expeditionsvakt.......................................................... B 5
Tjänstemän å extra stat.
1 föredragande i regeringsrätten ........................................ B 29
1 föredragande för stadsplaneärenden .................................. B 28;
Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstj ansten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångstjänst uppförde registratorn kvarstår i tjänst.
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................................... 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 133,900
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis............ 17,800
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 20,000
5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 12,000
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..................................... 24,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ................ 1,500 25,800
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................................................ 9,600
Summa förslagsanslag kronor 243,100;
Riksdagens skrivelse Nr 6. 3
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisat ett förslagsanslag av 243,100 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 43,800 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för
ordad personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,
dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 534,000 kronor, därav 267,000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vid den granskning riksdagen ägnat Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn
förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter har förslaget
befunnits vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas. Riksdagen
har också ansett sig böra godkänna den föreslagna överflyttningen till styrelsens
stat av vissa för närvarande med hamnbyggnadsmedel avlönade befattningshavare.
Även i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl.
Majit gjorda anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att
den framlagda staten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,
bro- och vägtrafikinspektion innehåller förslagsvis beräknade anslagsposter
till provisorisk avlöningsförstärkning och till dyrtidstillägg. Då riksdagen
ännu icke fattat beslut i fråga om provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg
under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter
riksdagen, att dessa förmåner komma att utgå till hithörande personal
efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i
allmänhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —
4 byråchefer .............................................................. B 30
4
Riksdagms skrivelse Nr 6.
Befattning Lönegrad
1 järnvägsinspektor ...................................................... B 28
1 luftfartsinspektör........................................................ B 28
2 förste byråingenjörer .................................................. B 26
1 förste revisor............................................................ B 24
1 kamrerare................................................................ B 24
4 byråingenjörer .......................................................... B21
3 revisorer ................................................................ B21
1 kansliskrivare............................................................ Bil
1 förste expeditionsvakt.................................................. B 7
5 kanslibiträden .......................................................... B 7
2 expeditionsvakter ...................................................... B 5
8 kontorsbiträden ........................................................ B 4
Tjänstemän å extra stat.
1 förste byråingenjör .................................................... B 26
1 biträdande luftfartsinspektör.......................................... B 26
Väg- och vattenbyggnads styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 byråchef och broinspektor ............................................ B 30
1 byråchef och vägtrafikinspektör ...................................... B 30
3 väginspektörer.......................................................... B 29
2 förste byråingenjörer .................................................. B 26
5 byråingenjörer .......................................................... B21;
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 219,600
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 17,800
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................................. 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................... 80,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...............■ 4,400 84,400
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .....4................................................ ''000
Säger kronor 339,400
Riksdagens skrivelse Nr 6. 5
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 109,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................................... 45,100
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 3,200 48,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................................................... 8,300
4. Provisorisk avlöningsförstärkning, förslagsvis...................... 2,700
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis............................................ 20,800
6. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila tjänste
pensionsfonden.
............................................ 5,400
Säger kronor 194,600
Summa förslagsanslag kronor 534,000;
dels ock. till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 534,000 kronor, därav 267,000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av
113,200 kronor, därav 63,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har
riksdagen till statens väginstitut för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av
140,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen
i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 740,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 740,000 kronor,
Vad Kungl. Maj:t med avseende å personalorganisationen sålunda föreslagit
har riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen godkänner jämväl
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett belopp å 55,700 kronor till extra
biträden och ritare, vilket innebär möjliggörande av en mindre utökning av
personalen främst i de nordliga länen. Likaså bifaller riksdagen förslaget
om ökning av de för expenser avsedda medlen med 2,000 kronor.
Även i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl.
Majit gjorda anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att
den framlagda staten under rubriken avlöningar innehåller förslagsvis be
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
räknade anslagsposter till provisorisk avlöningsförstärkning och till dyrtidstillägg.
Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga om provisorisk avlöningsförstärkning
och dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst, förutsätter riksdagen, att dessa förmåner komma att
utgå till hithörande personal efter samma grunder, som må bliva gällande
för statens befattningshavare i allmänhet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen
dels
godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1938/39:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 235,000
2. Avlöningar till icke-ordin arie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................... 292,300
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 9,400 301,700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ................................................ 5,600
4. Provisorisk avlöningsförstärkning, förslagsvis ...................... 12,900
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis.............................................. 75,000
6. Pen sion savdrag motsvarande belopp, att tillföras civila tjänste
pensionsfonden
........................................................ 13,600
Säger kronor 643,800
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis.......................................... 175,000
2. Expenser, förslagsvis .................................................. 92,000
Säger kronor 267,000
Summa kronor 910,800
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som verkställts
av vägingenjörer och deras biträden ................................ 170,800
Nettoutgift förslagsvis kronor 740,000;
dels och till vägorganisationen i länen för budgetåret 1938/39 anvisat ett
förslagsanslag av 740,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 740,000 kronor.
7:o) Ändrade grunder för statsbidrag till den allmänna väghållningen.
Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att godkänna framlagda förslag
till dels förordning angående upphävande av förordningen den 30 juni 1936
(nr 452) örn fördelning av automobilskattemedel, dels ock förordning örn
ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående
statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 6. <
I särskilda motioner (1:142 och II: 238) Ilar bland annat hemställts, att
riksdagen ville i skrivelse till Konungen hemställa örn en reglering av bidragstilldelningen
till städerna i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,
som framlagts av 1935 års vägsakkunniga.
Vad angår här föreliggande förslag örn ändrade bidragsgrunder må till
en början beträffande landsbygdens anpart erinras, att av det till 85 procent
utgående underhållsbidraget för närvarande 55 procent — liksom ock utjämningsbidraget
till mera betungade distrikt — kunna få lyftas redan på
våren och 30 procent under senare delen av året. I jämförelse härmed
kan ur likviditetssynpunkt departementschefens förslag innebärande att
samtliga dessa bidragsbelopp skola utbetalas först efter den 30 juni, d. v. s.
sedan hälften av vägdistriktens räkenskapsår förflutit, medföra nackdelar för
distrikten. Ur statens synpunkt äro dock fördelarna påtagliga. Utanordningarna
kunna ske mera enhetligt. Genom att utbetalningarna helt framflyttas
till ett senare statligt budgetår är det ock möjligt att uppgöra beräkningarna
av hithörande riksstatsanslag betydligt säkrare än för närvarande
är fallet. Till grund för dessa riksdagen förelagda anslagsberäkningar
skulle nämligen kunna läggas den vägdistriktens budget, som uppgjorts i
samband med vägskattens fastställande inom vägdistrikten föregående års
höst för följande kalenderår. Att märka är också, att den föreslagna omläggningen
ej synes, enligt vad departementschefen påvisat, behöva medföra
någon mera avsevärd framflyttning av tiden för dessa utbetalningar. Av det
nuvarande 55-procentsbidraget lyftes huvuddelen under månaderna mars—maj,
men även efter den 30 juni hava rätt stora utbetalningar plägat förekomma.
Om nu vid den nya ordningen sådana anstalter träffas, att hela underhållsbidraget
kan, såsom önskvärt är, få lyftas tämligen omedelbart efter den 30
juni behöver alltså tidsförskjutningen i det stora hela ej bliva mera avsevärd.
Riksdagen godkänner alltså de av departementschefen föreslagna
formerna för underhållsbidragets utbetalning.
Riksdagen godkänner ävenledes förslaget örn att ett belopp av 25,000,000
kronor ställes till förfogande för utbetalning av statsbidrag till vägbyggnader
utförda för medel, helt förskjutna och i stor utsträckning upplånade av vägdistrikten.
För en del hårt betungade vägdistrikt torde den bestående
lättnad i finansiellt avseende, som på detta sätt vinnes, mer än väl uppväga
ovan avhandlade förskjutning i tiden för underhållsbidragens utanordning.
Även i övriga hänseenden har riksdagen funnit sig böra godtaga de av
departementschefen -— på grundval av vägsakkunnigas förslag — förordade
anordningarna för dispositionen av landsbygdens anpart i automobilskattemedlen.
Riksdagen har alltså ej heller velat motsätta sig förslaget, att de
smärre vägförbättringsarbeten, vilka tidigare fått inräknas i underhållet,
numera för större rättvisas och likformighets vinnande överflyttas till sådana
förbättringsarbeten, till vilka bidrag beviljas från liinsfonderna. Riksdagen
anser sig dock härvid böra ytterligare framhålla vad vägsakkunniga anfört
om angelägenheten av att dylika smiirre vägbreddningar och vägrätningar
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
samt andra sådana mindre omfattande vägförbättringsarbeten kunna få verkställas
i enkla former och utan någon större ingenjörsteknisk omgång.
Utgångspunkten för beräkningen av städernas totala andel i automobilskattemedlen
Ilar varit att i huvudsak bibehålla det nuvarande förhållandet
mellan städernas och landsbygdens andelar. Denna för Kungl. Maj:ts förslag
normerande utgångspunkt anser sig riksdagen böra godkänna.
Yad därefter angår fördelningen mellan städerna inbördes delar riksdagen
de betänkligheter, som ett flertal länsstyrelser och även andra anfört
mot de sakkunnigas i och för sig principiellt riktiga förslag, att jämväl
städerna skola komma i åtnjutande av ett efter deras verkliga underhållskostnader
avvägt särskilt underhållsbidrag. Att kunna särskilt för varje
stad urskilja de »för automobiltrafiken viktiga gatorna och vägarna» möter
självfallet redan det stora svårigheter. Än vanskligare måste det sannolikt
ställa sig att ens något så när likformigt och exakt bestämma vad och hur
mycket av stadens allmänna kostnader för gatuunderhållet, som belöper å
denna automobiltrafikens speciella del i gatunätet. Departementschefens
förslag förutsätter däremot ej någon dylik mera omfattande bokförings- och
kontrollapparat. Samtidigt möjliggör sistnämnda förslag bättre än hittillsvarande
system en tilldelning åt de olika städerna, anpassad efter storleken
av deras bidragsberättigade gatuarbeten och deras olika behov i övrigt.
Medan sålunda för närvarande en så stor del av städernas totala andel som
80 procent fördelas å de enskilda städerna alldeles oberoende av deras
kostnader för vägväsendet och allenast på grundval av den automobilskatt,
som influtit från envar av dem, skulle enligt departementschefens förslag
endast 40 procent utgå i förhållande till influten bilskatt, medan återstoden,
60 procent, skulle stå till förfogande för att efter en mera fri behovsprövning
fördelas mellan de olika städerna. Riksdagen anser därför Kungl. Maj:ts
förslag böra åtminstone tills vidare godtagas i avvaktan på en ytterligare
omprövning av de möjligheter, som kunna förefinnas att åstadkomma en ännu
bättre grund för en rättvis och samtidigt praktiskt genomförbar fördelning av
städernas andel dem emellan. Riksdagen förutsätter alltså, att Kungl. Majit,
med beaktande av de motionsvis anförda synpunkterna, ånyo överväger frågan
örn städernas inbördes bidragsrätt.
I detta sammanhang vill riksdagen framhålla som önskvärt, att i sådana
fall, då med en stad införlivas större landsbygdsområde, särskild hänsyn måtte
vid statsbidragstilldelningen tagas till storleken av det bidrag, som, därest
området alltjämt tillhört vägdistrikt på landet, kunnat påräknas till där nödvändiga
vägförbättringsföretag.
Yad till sist angår automobilskattemedlens rent budgetmässiga behandling
måste riksdagen anse automobilskattemedlen såväl till uppkomst som ändamål
intaga en sådan särställning, att deras avskiljande från andra statliga
inkomstkällor är väl motiverat. Riksdagen anser alltså specialbudgeten för
automobilskattemedlen böra bibehållas.
De av departementschefen föreslagna budgetära detaljanordningarna hava
ej givit riksdagen anledning till erinran. Härmed avses allenast att ytter
-
9
Riksdagens skrivelse Nr 6.
ligare säkerställa, att inflytande automobilskattemedel skola förslå till de
ändamål, vartill de anvisats.
Beträffande budgetåret 1938/39 skulle framflyttningen av utbetalningarna
å landsbygdens underhållsbidrag liksom ock vissa andra omläggningar, som
dock allenast äro av en rent räkenskapsmässig karaktär, medföra ett högst
avsevärt minskat behov av anslag, varigenom möjliggöres en avsättning till
statens automobilskattemedelsfond på inemot 42,000,000 kronor.
Riksdagen har alltså ansett sig böra godkänna automobilskattemedlens
användning enligt de riktlinjer, som departementschefen angivit. Yad angår
fördelningen av städernas anpart av dessa medel mellan städerna inbördes
anser dock riksdagen det vara förtjänt av ytterligare omprövning huruvida
ej möjligheter finnas att åstadkomma ännu bättre och rättvisare grunder för
denna fördelning.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen godkänt de i statsrådsprotokollet angivna förslagen till förordningar
dels angående upphävande av förordningen den 30 juni 1936 (nr
452) örn fördelning av automobilskattemedel, dels ock örn ändring i vissa
delar av förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till
den allmänna väghållningen i riket.
8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8) har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i en den 3
mars 1938 dagtecknad proposition, nr 173, till bidrag till vägunderhållet på
landet m. m. för budgetåret 1938/1939 anvisat ett förslagsanslag av 21,900,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp
av 21,900,000 kronor.
9:o) Bidrag till halvpermanenta vägbeläggningar. Med hänvisning till
vad riksdagen under punkten 7:o) yttrat får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) till bidrag till halvpermanenta
vägbeläggningar för budgetåret 1938/1939 anvisat ett reservationsanslag av
3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
10:o) Särskilda bidrag till vägdistrikten. Med åberopande av vad som
anförts under punkten 7:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) till särskilda bidrag till vägdistrikten för
budgetåret 1938/1939 anvisat ott reservationsanslag av 25,000,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
ll:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) örn beräkning av anslag till avsättning till
statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild framställning
numera gjorts i propositionen nr 173 — kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
12:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit bär (punkt
12) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av landsvägar för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Kungl. Marits förslag örn anvisande
för nästkommande budgetår av anslag för ifrågavarande ändamål med
7,000,000 kronor eller samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår,
bar till bidrag till nyanläggning av landsvägar för budgetåret 1938/39 anvisat
ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 13) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor, att avräknas niot automobilskattemedlen.
I motionen lii 44 bar hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till nyanläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands län samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med hänsyn till anslagets behjärtansvärda syfte har riksdagen funnit sig
böra medgiva, att detsamma bestämmes till 1,900,000 kronor eller 100,000
kronor mer än som anvisats för budgetåret 1937/38 och nu av Kungl. Majit
äskats för budgetåret 1938/39.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionen lii 44, till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs
och Värmlands län för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 1,900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har
(punkt 14) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen behandlat
följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, I: 81 och lii 174, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att bidraget till byggande av enskilda utfartsvägar
höjes till 1,759,400 kronor;
dels två likalydande motioner, I: 80 och lii 167, i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen;
Riksdagens skrivelse Nr 6. 11
k
dels motionen II: 96, däri hemställts, att riksdagen måtte till byggande
av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1938/39 anslå ett till 1,500,000 kronor
förhöjt belopp;
dels och motionen II: 45, däri hemställts, att riksdagen matte besluta, att
till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av
anslagsbeloppet har riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes
till 1,400,000 kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som anvisats
för innevarande budgetår och som nu av Kungl. Maj:t äskats.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 80 och 81 samt II: 96, 167 och 174 ävensom med bifall till
motionen II: 45, till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
15:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Bidrag till byggande av broar. Med bifall till Kungl. Majis förevarande
förslag (punkt 16) har riksdagen till bidrag till byggande av broar
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.
Majis förslag (punkt 17) angående anslag till bro mellan Sverige och Norge
över Svinesund kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
18:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 18) föreslagit riksdagen
att till stensättning av vägar för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I samband med statens inköp av gatsten har förutsatts, att huvuddelen
av de inköpta lagren icke skulle, annat än undantagsvis, försäljas och därmed
tynga marknaden utan vid lämplig tidpunkt komma till användning
vid fortsatta statliga stensättningsarbeten. Enligt riksdagens uttalanden bör
desslikes jämsides med konjunkturutjämningssynpunkterna också beaktas
önskvärdheten av att stenlagren inom rimlig tid kunna komma till nytta.
Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag, till stensättning av vägar för budgetåret 1938/39 anvisat
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 6.
19:o) Inköp av gatsten. Kungl. Maj:t kar (punkt 19) föreslagit riksdagen
att till inköp av gatsten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot autombilskattein
edlén.
Riksdagen kar funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om att jämväl
för nästa budgetår 4,000,000 kronor — varav hälften av automobilskattemedel
— ställas till förfogande för fortsatta gatstensinköp. Anslaget är avsett att
användas endast i den mån detta påkallas för att bereda lindring av den inom
stendustriområdena rådande arbetslösheten.
I förevarande sammanhang vill riksdagen erinra örn riksdagens år 1936
gjorda uttalanden om behovet av statlig hjälp till gatstensindustrien för att
övervinna de onormala hinder, som genom importförbud, valutarestriktioner
och andra dylika utländska åtgärder rests för en export, för vilken eljest stora
naturliga förutsättningar borde förefinnas. Riksdagen framhöll därvid också,
att den svenska totala importen från vissa av de länder, som närmast hade
behov av svensk gatsten, vida överstege vår export dit. I anslutning härtill
anser sig riksdagen nu ånyo böra erinra örn önskvärdheten av ytterligare
överväganden huruvida ej lättnader i dessa importrestriktioner skulle kunna
uppnås.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av gatsten för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000
kronor att avräknas mot autombilskattemedlen.
j20:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till
anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens
län för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 115,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att de för fullbordande av ifrågavarande
väganläggning ytterligare erforderliga anslagsmedlen nu anvisas.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning
av medelsbehovet, får alltså anmäla, att riksdagen till anläggning av
enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 115,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
21:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 21) har riksdagen till bidrag
till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1938/39
anvisat ett reservationsanslag av 70,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
22:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till bidrag till säkerhetsanordningar
Riksdagens skrivelse Nr 6.
13
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1938/39 beräkna ett reservationsanslag
av 620,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 januari 1938 dagtecknad proposition,
nr 58, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Såväl den år 1924 som den år 1933 utfärdade kungörelsen rörande säkerhetsanordningar
vid plankorsningar mellan järnväg och väg ålägga järnvägen
anordningarnas vidtagande, underhåll och bevakning. Örn vem som skall
vidkännas de härav föranledda kostnaderna har — med hänsyn främst till
vanskligheten att kunna åstadkomma rättvist avvägda och samtidigt praktiskt
tillämpliga normer — dock icke vare sig i dessa kungörelser eller i
annan författning lämnats någon bestämmelse.
För att underlätta dessa säkerhetsåtgärder och samtidigt undgå tvister
har det ansetts lämpligt att statsbidrag för ändamålet direkt utgår av automobilskattemedel,
vilka i varje fall indirekt måste i stor utsträckning komma
att belastas, nämligen i den mån kostnaderna bliva ålagda de vägliållningsskyldiga.
Nu förevarande proposition avser i stort sett vissa nytillkomna säkerhetsanordningar,
vilka icke kunnat innefattas i den av 1929 års riksdag beslutade,
mera vittutseende regleringen av en del då föreliggande ersättningsanspråk.
Enligt riksdagens mening kan förslaget — vars antagande skulle
öppna möjlighet för Kungl. Majit att lämna bidrag med högst 90 procent
till anläggningskostnad, som järnväg haft att vidkännas för säkerhetsanordning,
mot avstående från järnvägens sida av alla vidare anspråk å ersättning
för anläggning, underhåll och drift av anordningar, som vidtagits före den
1 januari 1938 — anses innebära en ur olika synpunkter godtagbar utväg
att främja en avveckling av hithörande ersättningsanspråk.
Med bifall alltså till propositionen har riksdagen till bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 600,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Kungl. Majit har
(punkt 23) föreslagit riksdagen att till bidrag till hamn- och farledsundersökningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.
Enligt Kungl. Majits förevarande förslag skulle anslag för bidrag till hamnocli
farledsundersökningar anvisas med oförändrat belopp, men anslaget, som
nu har karaktären av reservationsanslag, å riksstaten för nästkommande budgetår
uppföras såsom förslagsanslag i syfte att för Kungl. Majit bereda tillgång
till medel för utförande i fall av behov av undersökningar för hamnoch
farledsarbeten, som kunna erfordras för motverkande av arbetslöshet.
Då vad Kungl. Majit sålunda föreslagit icke givit riksdagen anledning till
erinran, har riksdagen till bidrag till hamn- och farledsundersökningar för
budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 8,000 kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
24:o) Bidrag till handels!]amnar och farleder. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24) angående anslag till bidrag till handelshamnar och farleder
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
25:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 25) icke givit riksdagen anledning
till erinran, har riksdagen till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av
200,000 kronor.
26:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till underhåll och drift
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
27:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen till bidrag till
byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1938/39
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
28:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen till bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1938/39
anvisat ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
V ägtrafik väsendet.
29:o) Besiktning av motorfordon. Riksdagen, som ej funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 29) har till besiktning
av motorfordon för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av
850,000 kronor.
30:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
31 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 29,000 kronor.
Byggnadsväsende^
32:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32) har riksdagen dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Riksdagens skrivelse Nr 6.
15
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar tili tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 275,600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................................... 127,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 9,300 136,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke- ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................................................ 21.500
Säger kronor 433,400
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 33,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit 9,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................................... 28,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 2,200 30,300
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,100
Säger kronor 77,200
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 18,300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar, m. m................................... 18,300
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 4,400 22,700
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................................................ 3,100
Säger kronor 44,100
Summa förslagsanslag kronor 554,700;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisat
ett förslagsanslag av 554,700 kronor.
33:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Majits
förslag (punkt 33) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 89,900 kronor.
34:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)
har riksdagen till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
35:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
35) gjort framställning om anslag till avlöningar inom länsarkitektsorganisationen.
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Länsarkitektsorganisationen — med för närvarande 14 länsarkitekter fördelade
på distrikt omfattande ett, två eller ända till tre län — har tillkommit
för att tillgodose länsstyrelsernas sedan lång tid tillbaka föreliggande men
genom den nya stadsbyggnadslagstiftningen än ytterligare stegrade behov
av tekniskt skolade hjälpkrafter, vilka kunna medverka till en snabb och
praktisk lösning av de ekonomiskt vittutseende frågor, som särskilt planläggningen
av samhällenas bebyggelse ofta nog utgöra.
Krav hava framställts på en övergång från tvåläns- eller trelänsdistrikt
till distrikt, omfattande endast ett län, varigenom skulle kunna undvikas den
omgång och de övriga nackdelar, som i all synnerhet göra sig gällande för
bilänens del. Departementschefen har nu föreslagit en utökning av antalet
länsarkitekter från 14 till 17 i stället för av byggnadsstyrelsen föreslagna 24.
Enligt riksdagens mening har av byggnadsstyrelsen på ett övertygande sätt
ådagalagts olägenheterna av nuvarande system, varvid länsarkitekten är stationerad
i ett huvudlän med biträdande länsarkitekt i bilänen. Inom åtminstone
fem av de län, där för närvarande endast biträdande länsarkitekt
finnes stationerad, torde med hänsyn till såväl arbetets omfattning som inflytande
intäkter rätt goda skäl kunna anföras för befattningens förändring
till länsarkitekt.
Den nuvarande länsarkitektsorganisationen har emellertid endast varit i
verksamhet i två år, och redan på grund härav är, såsom departementschefen
anfört, försiktighet påkallad vid beslut örn dess ytterligare utbyggnad. Riksdagen
har alltså i fråga örn utökningen av antalet länsarkitekter funnit sig
böra ansluta sig till Kungl. Majlis förslag. Även i fråga örn utökningarna
i övrigt har riksdagen ansett sig böra följa propositionen i avvaktan på
ytterligare erfarenhet örn de förändringar, som kunna vara påkallade beträffande
såväl själva organisationen som ock personalens avlönings- och
anställningsförhållanden. I sistnämnda avseende har riksdagens uppmärksamhet
särskilt fästs på den av göromålens olika art ej tillfyllest motiverade
skillnad, som råder mellan ritbiträdena å kontoren i huvudlänen och i
bilänen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag,
dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
7 biträdande länsarkitekter.............................................. B 24;
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Riksdagens skrivelse Nr 6.
17
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat. Kronor
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till 17 länsarkitekter
b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis .............
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis —
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m................................
b. Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis.............
Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis......................
Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
204,300
_15,000 219,300
........ 51,000
189,300
10-000 199 300
........ 70,000
7,400
Summa förslagsanslag kronor 547,000;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisat ett förslagsanslag av 547,000 kronor.
36:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt
36) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av förevarande anslag med
5,000 kronor till 75,000 kronor — vilken höjning helt sammanhänger med
det under nästföregående punkt omförmälda av riksdagen bifallna förslaget
örn utbyggnad av länsarkitektsorganisationen — har icke givit riksdagen anledning
till erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Länsarkitektsorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 75,000 kronor.
37:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 37) har riksdagen till utredningar rörande
tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetaret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
38:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med
bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 38) har riksdagen till mätningar m. m.
av kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 3,500 kronor.
39:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har
(punkt 39) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 175,000
kronor.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle det för det löpande underhållet av
historiska byggnader nu avsedda beloppet av 100,000 kronor i anledning av
den inträdda prisstegringen höjas till 115,000 kronor. Härjämte skulle för
utförande av restaureringsarbeten å Kalmar och Lucko slott samt Bohus
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr (i. 762 38 a
18
Riksdagens skrivelse Nr 6.
fästningsruin beräknas ett belopp av 60,000 kronor mot 50,000 kronor för
innevarande budgetår. I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslag för
nästkommande budgetår uppföras med sammanlagt 175,000 kronor. Vad
Kungl. Majit sålunda föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till underhåll av vissa
historiska byggnader m. rn. för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
40:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt
40) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten å Stockholms slott för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
Med framhållande ytterligare av vad departementschefen anfört örn angelägenheten
av att Stockholms slott såsom landets förnämsta historiska
minnesmärke kan alltigenom hållas i ett värdigt skick och att härför erforderliga
anslag ställas till förfogande, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag, till restaureringsarbeten å
Stockholms slott för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
41:o) Iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott.
Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen till iståndsättning
av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 28,000 kronor.
42:o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Med bifall till
Kungl. Majits förslag (punkt 42) har riksdagen till iståndsättningsarbeten rn. m.
vid Gripsholms slott för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av
37,000 kronor.
Diverse.
43:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Majits förslag (punkt 43) angående anslag till ersättning till statens allmänna
fastighetsfond kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
44:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 44) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
45:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall
till Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen t\W postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 5,600,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
19
46:o) Försvarsberedskap vid statensjärnvägar. Beträffande Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 46) angående anslag till försvarsberedskap vid statens järnvägar
har riksdagen redan anmält sitt beslut.
47:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Då Kungl. Maj:ts förevarande
förslag (punkt 47) ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen
till extra besiktningar av luftfartyg rn. m. för budgetåret 1938/39 anvisat
ett förslagsanslag av 2,500 kronor.
48:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Kungl. Majit har (punkt
48) föreslagit riksdagen''att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd, till ersättningar för skador vid eldsläckning för
budgetåret 1938/39 beräkna ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 11 februari 1938 dagtecknad proposition,
nr lil, föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål anvisa ett
förslagsanslag av 10,000 kronor.
Förevarande förslag, som tillkommit efter framställning från 1935 års
riksdag har riksdagen funnit sig böra bifalla.
Med utformningen av närmare grunder för anslagets användning har måst
anstå i avvaktan på ett Kungl. Majits blivande, i vanlig administrativ ordning
fattat beslut örn motsvarande normer för ersättningar enligt den skogseldslag,
som antogs vid 1937 års riksdag. Redan avvägningen av anslaget — med
ett belopp av 10,000 kronor för det halvår, som tager sin början den 1 januari
1939 eller samma dag som ersättningsbestämmelserna enligt skogseldslagen
äro avsedda att träda i kraft — visar emellertid, att fråga endast kan bliva
örn gottgörelser i en begränsad utsträckning. Någon ersättning eller belöning
för själva biträdet med eldens släckning kommer alltså, i motsats
till vad som gäller i fråga örn skogseld, ej att innefattas i ersättningarna.
För egen del vill riksdagen ifrågasätta, huruvida ej ersättningsbestämmelserna
överhuvud till en början och i avvaktan på ytterligare erfarenheter örn ersättningsanspråkens
omfattning böra givas en sådan utformning, att gottgörelse
för lidna skador endast må utgå i mera ömmande fall.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till ersättningar för skador vid eldsläckning
för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
49:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 49) har riksdagen till bidrag
för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1938/39
anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
50:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 50) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
51:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. På grund av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
52:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) Ilar riksdagen till bidrag till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1938/39 anvisat
ett anslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
53:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till vissa internationella
sammanslutningar för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
54:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.
Kungl. Majit har (punkt 54) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Av utredningen i ärendet framgår, att behovet av regionplan för Göteborg
med omgivningar nu aktualiserats ävensom att åstadkommandet av en dylik
plan får anses representera ett betydande allmänt statsintresse. För staten,
som har att bära den övervägande delen av kostnaderna för vägnätets utbyggande
och förbättring, är det sålunda av stor betydelse, att vägföretagen
inom ifrågavarande område planläggas på ett sådant sätt, att framtida dyrbara
omläggningar såvitt möjligt undvikas.
Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig böra medgiva, att staten,
som tidigare bidragit till regionplan för Stockholm med omgivningar med
sammanlagt 57,000 kronor, nu lämnar ett liknande bidrag för Göteborg med
kringliggande område. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran
mot det för ändamålet föreslagna beloppet, 30,000 kronor, att fördelas med
lika belopp på tre budgetår, får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag
till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar för budgetåret
1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
55:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av
80,000 kronor.
56:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Majis förslag (punkt 56) angående
anslag till extra utgifter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt
beslut.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
21
57: o) Provisorisk avlöningsför stärkning åt vissa befattningshavare i
statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 57 och 58) angående anslag till
ifrågavarande ändamål kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
Stockholm den 26 mars 1938.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.