Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1938-03-26 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1938:6, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 26 mars 1938.

Godkänd av andra kammaren den 26 mars 1938.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen

för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens

sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 6 och 35.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen

avlåtna, den 4 januari 1938 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t

(punkt 1) av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag) gjort framställning beträffande

anslag till avlöningar för kommunikationsdepartementet.

Av utredningen framgår, att tekniska byråchefens arbetsbörda sedan en

längre tid är mycket betungande. På grund härav har det varit nödvändigt

att låta den å byrån placerade administrative tjänstemannen i viss utsträckning

biträda med föredragning. De på ifrågavarande byrå ankommande

ärendena — vilka till övervägande del äro av sådan natur, att de lämpligen

böra beredas av ingenjörstekniskt utbildade tjänstemän — hava under senare

år ytterligare ökats genom att för särskilda ändamål anvisats speciella anslag,

från vilka bidrag beviljas direkt av Kungl. Maj:t, exempelvis anslag

till brobyggnader och till mindre hamnar och farleder. Härtill kommer, att

man torde böra räkna med ett återförande inom den närmaste tiden från

regeringsrätten till Kungl. Maj:t i statsrådet av bland annat besvärsmål angående

vägbyggnadsarbeten, vilka mål efter överflyttningen förutsättas komma

att handläggas å ifrågavarande byrå.

Med hänsyn till anförda omständigheter har riksdagen funnit sig böra

godkänna förslaget om förstärkning av arbetskrafterna å departementets tekniska

byrå. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,

att nyssnämnda besvärsmål skola kunna handläggas å byrån utan

ytterligare personalökning.

Bihang till riksdagens protokoll W38. 14 sami. Nr 6.

76S 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 6.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —

2 kansliråd ................................................................ B 30

3 förste kanslisekreterare ............................ B 26

1 förste byråingenjör .................................................... B 26

3 andre kanslisekreterare ................................................ B 21

1 registrator .............................................................. B 15

1 förste expeditionsvakt.................................................. B 7

2 kanslibiträden .......................................................... B 7

1 expeditionsvakt.......................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................ B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator .............................................................. B 22

1 andre kanslisekreterare ................................................ B 21

1 expeditionsvakt.......................................................... B 5

Tjänstemän å extra stat.

1 föredragande i regeringsrätten ........................................ B 29

1 föredragande för stadsplaneärenden .................................. B 28;

Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstj ansten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångstjänst uppförde registratorn kvarstår i tjänst.

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 133,900

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis............ 17,800

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 20,000

5. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 12,000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................................... 24,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ................ 1,500 25,800

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................................................ 9,600

Summa förslagsanslag kronor 243,100;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 3

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisat ett förslagsanslag av 243,100 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 43,800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för

ordad personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,

dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 534,000 kronor, därav 267,000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vid den granskning riksdagen ägnat Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn

förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter har förslaget

befunnits vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas. Riksdagen

har också ansett sig böra godkänna den föreslagna överflyttningen till styrelsens

stat av vissa för närvarande med hamnbyggnadsmedel avlönade befattningshavare.

Även i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl.

Majit gjorda anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att

den framlagda staten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,

bro- och vägtrafikinspektion innehåller förslagsvis beräknade anslagsposter

till provisorisk avlöningsförstärkning och till dyrtidstillägg. Då riksdagen

ännu icke fattat beslut i fråga om provisorisk avlöningsförstärkning och dyrtidstillägg

under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter

riksdagen, att dessa förmåner komma att utgå till hithörande personal

efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i

allmänhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ........ —

4 byråchefer .............................................................. B 30

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagms skrivelse Nr 6.

Befattning Lönegrad

1 järnvägsinspektor ...................................................... B 28

1 luftfartsinspektör........................................................ B 28

2 förste byråingenjörer .................................................. B 26

1 förste revisor............................................................ B 24

1 kamrerare................................................................ B 24

4 byråingenjörer .......................................................... B21

3 revisorer ................................................................ B21

1 kansliskrivare............................................................ Bil

1 förste expeditionsvakt.................................................. B 7

5 kanslibiträden .......................................................... B 7

2 expeditionsvakter ...................................................... B 5

8 kontorsbiträden ........................................................ B 4

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör .................................................... B 26

1 biträdande luftfartsinspektör.......................................... B 26

Väg- och vattenbyggnads styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ............................................ B 30

1 byråchef och vägtrafikinspektör ...................................... B 30

3 väginspektörer.......................................................... B 29

2 förste byråingenjörer .................................................. B 26

5 byråingenjörer .......................................................... B21;

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 219,600

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 17,800

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................................. 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 80,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...............■ 4,400 84,400

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .....4................................................ ''000

Säger kronor 339,400

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 5

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 109,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................................... 45,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 3,200 48,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................................................... 8,300

4. Provisorisk avlöningsförstärkning, förslagsvis...................... 2,700

5. Dyrtidstillägg, förslagsvis............................................ 20,800

6. Pensionsavdrag motsvarande belopp, att tillföras civila tjänste
pensionsfonden.

............................................ 5,400

Säger kronor 194,600

Summa förslagsanslag kronor 534,000;

dels ock. till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 534,000 kronor, därav 267,000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av

113,200 kronor, därav 63,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har

riksdagen till statens väginstitut för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av

140,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 740,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 740,000 kronor,

Vad Kungl. Maj:t med avseende å personalorganisationen sålunda föreslagit

har riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen godkänner jämväl

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett belopp å 55,700 kronor till extra

biträden och ritare, vilket innebär möjliggörande av en mindre utökning av

personalen främst i de nordliga länen. Likaså bifaller riksdagen förslaget

om ökning av de för expenser avsedda medlen med 2,000 kronor.

Även i övrigt har riksdagen funnit sig kunna godkänna den av Kungl.

Majit gjorda anslagsberäkningen. Riksdagen vill emellertid erinra örn att

den framlagda staten under rubriken avlöningar innehåller förslagsvis be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

räknade anslagsposter till provisorisk avlöningsförstärkning och till dyrtidstillägg.

Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga om provisorisk avlöningsförstärkning

och dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, förutsätter riksdagen, att dessa förmåner komma att

utgå till hithörande personal efter samma grunder, som må bliva gällande

för statens befattningshavare i allmänhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen
dels

godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1938/39:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 235,000

2. Avlöningar till icke-ordin arie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 292,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 9,400 301,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ................................................ 5,600

4. Provisorisk avlöningsförstärkning, förslagsvis ...................... 12,900

5. Dyrtidstillägg, förslagsvis.............................................. 75,000

6. Pen sion savdrag motsvarande belopp, att tillföras civila tjänste
pensionsfonden

........................................................ 13,600

Säger kronor 643,800

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis.......................................... 175,000

2. Expenser, förslagsvis .................................................. 92,000

Säger kronor 267,000

Summa kronor 910,800

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som verkställts

av vägingenjörer och deras biträden ................................ 170,800

Nettoutgift förslagsvis kronor 740,000;

dels och till vägorganisationen i länen för budgetåret 1938/39 anvisat ett

förslagsanslag av 740,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 740,000 kronor.

7:o) Ändrade grunder för statsbidrag till den allmänna väghållningen.

Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att godkänna framlagda förslag

till dels förordning angående upphävande av förordningen den 30 juni 1936

(nr 452) örn fördelning av automobilskattemedel, dels ock förordning örn

ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående

statsbidrag till den allmänna väghållningen i riket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. <

I särskilda motioner (1:142 och II: 238) Ilar bland annat hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Konungen hemställa örn en reglering av bidragstilldelningen

till städerna i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

som framlagts av 1935 års vägsakkunniga.

Vad angår här föreliggande förslag örn ändrade bidragsgrunder må till

en början beträffande landsbygdens anpart erinras, att av det till 85 procent

utgående underhållsbidraget för närvarande 55 procent — liksom ock utjämningsbidraget

till mera betungade distrikt — kunna få lyftas redan på

våren och 30 procent under senare delen av året. I jämförelse härmed

kan ur likviditetssynpunkt departementschefens förslag innebärande att

samtliga dessa bidragsbelopp skola utbetalas först efter den 30 juni, d. v. s.

sedan hälften av vägdistriktens räkenskapsår förflutit, medföra nackdelar för

distrikten. Ur statens synpunkt äro dock fördelarna påtagliga. Utanordningarna

kunna ske mera enhetligt. Genom att utbetalningarna helt framflyttas

till ett senare statligt budgetår är det ock möjligt att uppgöra beräkningarna

av hithörande riksstatsanslag betydligt säkrare än för närvarande

är fallet. Till grund för dessa riksdagen förelagda anslagsberäkningar

skulle nämligen kunna läggas den vägdistriktens budget, som uppgjorts i

samband med vägskattens fastställande inom vägdistrikten föregående års

höst för följande kalenderår. Att märka är också, att den föreslagna omläggningen

ej synes, enligt vad departementschefen påvisat, behöva medföra

någon mera avsevärd framflyttning av tiden för dessa utbetalningar. Av det

nuvarande 55-procentsbidraget lyftes huvuddelen under månaderna mars—maj,

men även efter den 30 juni hava rätt stora utbetalningar plägat förekomma.

Om nu vid den nya ordningen sådana anstalter träffas, att hela underhållsbidraget

kan, såsom önskvärt är, få lyftas tämligen omedelbart efter den 30

juni behöver alltså tidsförskjutningen i det stora hela ej bliva mera avsevärd.

Riksdagen godkänner alltså de av departementschefen föreslagna

formerna för underhållsbidragets utbetalning.

Riksdagen godkänner ävenledes förslaget örn att ett belopp av 25,000,000

kronor ställes till förfogande för utbetalning av statsbidrag till vägbyggnader

utförda för medel, helt förskjutna och i stor utsträckning upplånade av vägdistrikten.

För en del hårt betungade vägdistrikt torde den bestående

lättnad i finansiellt avseende, som på detta sätt vinnes, mer än väl uppväga

ovan avhandlade förskjutning i tiden för underhållsbidragens utanordning.

Även i övriga hänseenden har riksdagen funnit sig böra godtaga de av

departementschefen -— på grundval av vägsakkunnigas förslag — förordade

anordningarna för dispositionen av landsbygdens anpart i automobilskattemedlen.

Riksdagen har alltså ej heller velat motsätta sig förslaget, att de

smärre vägförbättringsarbeten, vilka tidigare fått inräknas i underhållet,

numera för större rättvisas och likformighets vinnande överflyttas till sådana

förbättringsarbeten, till vilka bidrag beviljas från liinsfonderna. Riksdagen

anser sig dock härvid böra ytterligare framhålla vad vägsakkunniga anfört

om angelägenheten av att dylika smiirre vägbreddningar och vägrätningar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

samt andra sådana mindre omfattande vägförbättringsarbeten kunna få verkställas

i enkla former och utan någon större ingenjörsteknisk omgång.

Utgångspunkten för beräkningen av städernas totala andel i automobilskattemedlen

Ilar varit att i huvudsak bibehålla det nuvarande förhållandet

mellan städernas och landsbygdens andelar. Denna för Kungl. Maj:ts förslag

normerande utgångspunkt anser sig riksdagen böra godkänna.

Yad därefter angår fördelningen mellan städerna inbördes delar riksdagen

de betänkligheter, som ett flertal länsstyrelser och även andra anfört

mot de sakkunnigas i och för sig principiellt riktiga förslag, att jämväl

städerna skola komma i åtnjutande av ett efter deras verkliga underhållskostnader

avvägt särskilt underhållsbidrag. Att kunna särskilt för varje

stad urskilja de »för automobiltrafiken viktiga gatorna och vägarna» möter

självfallet redan det stora svårigheter. Än vanskligare måste det sannolikt

ställa sig att ens något så när likformigt och exakt bestämma vad och hur

mycket av stadens allmänna kostnader för gatuunderhållet, som belöper å

denna automobiltrafikens speciella del i gatunätet. Departementschefens

förslag förutsätter däremot ej någon dylik mera omfattande bokförings- och

kontrollapparat. Samtidigt möjliggör sistnämnda förslag bättre än hittillsvarande

system en tilldelning åt de olika städerna, anpassad efter storleken

av deras bidragsberättigade gatuarbeten och deras olika behov i övrigt.

Medan sålunda för närvarande en så stor del av städernas totala andel som

80 procent fördelas å de enskilda städerna alldeles oberoende av deras

kostnader för vägväsendet och allenast på grundval av den automobilskatt,

som influtit från envar av dem, skulle enligt departementschefens förslag

endast 40 procent utgå i förhållande till influten bilskatt, medan återstoden,

60 procent, skulle stå till förfogande för att efter en mera fri behovsprövning

fördelas mellan de olika städerna. Riksdagen anser därför Kungl. Maj:ts

förslag böra åtminstone tills vidare godtagas i avvaktan på en ytterligare

omprövning av de möjligheter, som kunna förefinnas att åstadkomma en ännu

bättre grund för en rättvis och samtidigt praktiskt genomförbar fördelning av

städernas andel dem emellan. Riksdagen förutsätter alltså, att Kungl. Majit,

med beaktande av de motionsvis anförda synpunkterna, ånyo överväger frågan

örn städernas inbördes bidragsrätt.

I detta sammanhang vill riksdagen framhålla som önskvärt, att i sådana

fall, då med en stad införlivas större landsbygdsområde, särskild hänsyn måtte

vid statsbidragstilldelningen tagas till storleken av det bidrag, som, därest

området alltjämt tillhört vägdistrikt på landet, kunnat påräknas till där nödvändiga

vägförbättringsföretag.

Yad till sist angår automobilskattemedlens rent budgetmässiga behandling

måste riksdagen anse automobilskattemedlen såväl till uppkomst som ändamål

intaga en sådan särställning, att deras avskiljande från andra statliga

inkomstkällor är väl motiverat. Riksdagen anser alltså specialbudgeten för

automobilskattemedlen böra bibehållas.

De av departementschefen föreslagna budgetära detaljanordningarna hava

ej givit riksdagen anledning till erinran. Härmed avses allenast att ytter
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6.

ligare säkerställa, att inflytande automobilskattemedel skola förslå till de

ändamål, vartill de anvisats.

Beträffande budgetåret 1938/39 skulle framflyttningen av utbetalningarna

å landsbygdens underhållsbidrag liksom ock vissa andra omläggningar, som

dock allenast äro av en rent räkenskapsmässig karaktär, medföra ett högst

avsevärt minskat behov av anslag, varigenom möjliggöres en avsättning till

statens automobilskattemedelsfond på inemot 42,000,000 kronor.

Riksdagen har alltså ansett sig böra godkänna automobilskattemedlens

användning enligt de riktlinjer, som departementschefen angivit. Yad angår

fördelningen av städernas anpart av dessa medel mellan städerna inbördes

anser dock riksdagen det vara förtjänt av ytterligare omprövning huruvida

ej möjligheter finnas att åstadkomma ännu bättre och rättvisare grunder för

denna fördelning.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen godkänt de i statsrådsprotokollet angivna förslagen till förordningar

dels angående upphävande av förordningen den 30 juni 1936 (nr

452) örn fördelning av automobilskattemedel, dels ock örn ändring i vissa

delar av förordningen den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till

den allmänna väghållningen i riket.

8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8) har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i en den 3

mars 1938 dagtecknad proposition, nr 173, till bidrag till vägunderhållet på

landet m. m. för budgetåret 1938/1939 anvisat ett förslagsanslag av 21,900,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp

av 21,900,000 kronor.

9:o) Bidrag till halvpermanenta vägbeläggningar. Med hänvisning till

vad riksdagen under punkten 7:o) yttrat får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) till bidrag till halvpermanenta

vägbeläggningar för budgetåret 1938/1939 anvisat ett reservationsanslag av

3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Särskilda bidrag till vägdistrikten. Med åberopande av vad som

anförts under punkten 7:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) till särskilda bidrag till vägdistrikten för

budgetåret 1938/1939 anvisat ott reservationsanslag av 25,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

ll:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) örn beräkning av anslag till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild framställning

numera gjorts i propositionen nr 173 — kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

12:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Kungl. Majit bär (punkt

12) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av landsvägar för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Kungl. Marits förslag örn anvisande

för nästkommande budgetår av anslag för ifrågavarande ändamål med

7,000,000 kronor eller samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår,

bar till bidrag till nyanläggning av landsvägar för budgetåret 1938/39 anvisat

ett reservationsanslag av 7,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 13) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor, att avräknas niot automobilskattemedlen.

I motionen lii 44 bar hemställts, att riksdagen måtte till bidrag till nyanläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands län samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med hänsyn till anslagets behjärtansvärda syfte har riksdagen funnit sig

böra medgiva, att detsamma bestämmes till 1,900,000 kronor eller 100,000

kronor mer än som anvisats för budgetåret 1937/38 och nu av Kungl. Majit

äskats för budgetåret 1938/39.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionen lii 44, till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 1,900,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 14) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen behandlat

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, I: 81 och lii 174, i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att bidraget till byggande av enskilda utfartsvägar

höjes till 1,759,400 kronor;

dels två likalydande motioner, I: 80 och lii 167, i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 11

k

dels motionen II: 96, däri hemställts, att riksdagen måtte till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1938/39 anslå ett till 1,500,000 kronor

förhöjt belopp;

dels och motionen II: 45, däri hemställts, att riksdagen matte besluta, att

till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med beaktande av de motionsvis framförda önskemålen örn höjning av

anslagsbeloppet har riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes

till 1,400,000 kronor, d. v. s. 200,000 kronor mer än som anvisats

för innevarande budgetår och som nu av Kungl. Maj:t äskats.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 80 och 81 samt II: 96, 167 och 174 ävensom med bifall till

motionen II: 45, till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

15:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 500,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Bidrag till byggande av broar. Med bifall till Kungl. Majis förevarande

förslag (punkt 16) har riksdagen till bidrag till byggande av broar

för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.

Majis förslag (punkt 17) angående anslag till bro mellan Sverige och Norge

över Svinesund kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

18:o) Stensättning av vägar. Kungl. Maji har (punkt 18) föreslagit riksdagen

att till stensättning av vägar för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband med statens inköp av gatsten har förutsatts, att huvuddelen

av de inköpta lagren icke skulle, annat än undantagsvis, försäljas och därmed

tynga marknaden utan vid lämplig tidpunkt komma till användning

vid fortsatta statliga stensättningsarbeten. Enligt riksdagens uttalanden bör

desslikes jämsides med konjunkturutjämningssynpunkterna också beaktas

önskvärdheten av att stenlagren inom rimlig tid kunna komma till nytta.

Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag, till stensättning av vägar för budgetåret 1938/39 anvisat

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6.

19:o) Inköp av gatsten. Kungl. Maj:t kar (punkt 19) föreslagit riksdagen

att till inköp av gatsten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas mot autombilskattein

edlén.

Riksdagen kar funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag om att jämväl

för nästa budgetår 4,000,000 kronor — varav hälften av automobilskattemedel

— ställas till förfogande för fortsatta gatstensinköp. Anslaget är avsett att

användas endast i den mån detta påkallas för att bereda lindring av den inom

stendustriområdena rådande arbetslösheten.

I förevarande sammanhang vill riksdagen erinra örn riksdagens år 1936

gjorda uttalanden om behovet av statlig hjälp till gatstensindustrien för att

övervinna de onormala hinder, som genom importförbud, valutarestriktioner

och andra dylika utländska åtgärder rests för en export, för vilken eljest stora

naturliga förutsättningar borde förefinnas. Riksdagen framhöll därvid också,

att den svenska totala importen från vissa av de länder, som närmast hade

behov av svensk gatsten, vida överstege vår export dit. I anslutning härtill

anser sig riksdagen nu ånyo böra erinra örn önskvärdheten av ytterligare

överväganden huruvida ej lättnader i dessa importrestriktioner skulle kunna

uppnås.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av gatsten för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000

kronor att avräknas mot autombilskattemedlen.

j20:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till

anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens

län för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 115,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen har funnit sig böra medgiva, att de för fullbordande av ifrågavarande

väganläggning ytterligare erforderliga anslagsmedlen nu anvisas.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning

av medelsbehovet, får alltså anmäla, att riksdagen till anläggning av

enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 115,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

21:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 21) har riksdagen till bidrag

till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1938/39

anvisat ett reservationsanslag av 70,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till bidrag till säkerhetsanordningar

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

13

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1938/39 beräkna ett reservationsanslag

av 620,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 21 januari 1938 dagtecknad proposition,

nr 58, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Såväl den år 1924 som den år 1933 utfärdade kungörelsen rörande säkerhetsanordningar

vid plankorsningar mellan järnväg och väg ålägga järnvägen

anordningarnas vidtagande, underhåll och bevakning. Örn vem som skall

vidkännas de härav föranledda kostnaderna har — med hänsyn främst till

vanskligheten att kunna åstadkomma rättvist avvägda och samtidigt praktiskt

tillämpliga normer — dock icke vare sig i dessa kungörelser eller i

annan författning lämnats någon bestämmelse.

För att underlätta dessa säkerhetsåtgärder och samtidigt undgå tvister

har det ansetts lämpligt att statsbidrag för ändamålet direkt utgår av automobilskattemedel,

vilka i varje fall indirekt måste i stor utsträckning komma

att belastas, nämligen i den mån kostnaderna bliva ålagda de vägliållningsskyldiga.

Nu förevarande proposition avser i stort sett vissa nytillkomna säkerhetsanordningar,

vilka icke kunnat innefattas i den av 1929 års riksdag beslutade,

mera vittutseende regleringen av en del då föreliggande ersättningsanspråk.

Enligt riksdagens mening kan förslaget — vars antagande skulle

öppna möjlighet för Kungl. Majit att lämna bidrag med högst 90 procent

till anläggningskostnad, som järnväg haft att vidkännas för säkerhetsanordning,

mot avstående från järnvägens sida av alla vidare anspråk å ersättning

för anläggning, underhåll och drift av anordningar, som vidtagits före den

1 januari 1938 — anses innebära en ur olika synpunkter godtagbar utväg

att främja en avveckling av hithörande ersättningsanspråk.

Med bifall alltså till propositionen har riksdagen till bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. Kungl. Majit har

(punkt 23) föreslagit riksdagen att till bidrag till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Enligt Kungl. Majits förevarande förslag skulle anslag för bidrag till hamnocli

farledsundersökningar anvisas med oförändrat belopp, men anslaget, som

nu har karaktären av reservationsanslag, å riksstaten för nästkommande budgetår

uppföras såsom förslagsanslag i syfte att för Kungl. Majit bereda tillgång

till medel för utförande i fall av behov av undersökningar för hamnoch

farledsarbeten, som kunna erfordras för motverkande av arbetslöshet.

Då vad Kungl. Majit sålunda föreslagit icke givit riksdagen anledning till

erinran, har riksdagen till bidrag till hamn- och farledsundersökningar för

budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6.

24:o) Bidrag till handels!]amnar och farleder. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24) angående anslag till bidrag till handelshamnar och farleder

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

25:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 25) icke givit riksdagen anledning

till erinran, har riksdagen till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

26:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

27:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riksdagen till bidrag till

byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1938/39

anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

28:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen till bidrag till

byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1938/39

anvisat ett reservationsanslag av 750,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

V ägtrafik väsendet.

29:o) Besiktning av motorfordon. Riksdagen, som ej funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 29) har till besiktning

av motorfordon för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av

850,000 kronor.

30:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

31 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 29,000 kronor.

Byggnadsväsende^

32:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32) har riksdagen dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

15

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor

1. Avlöningar tili tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 275,600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................................... 127,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 9,300 136,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke- ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................................................ 21.500

Säger kronor 433,400

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis................ 33,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................................... 28,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 2,200 30,300

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4,100

Säger kronor 77,200

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 18,300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar, m. m................................... 18,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 4,400 22,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................................................ 3,100

Säger kronor 44,100

Summa förslagsanslag kronor 554,700;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisat

ett förslagsanslag av 554,700 kronor.

33:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Majits

förslag (punkt 33) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 89,900 kronor.

34:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34)

har riksdagen till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

35:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

35) gjort framställning om anslag till avlöningar inom länsarkitektsorganisationen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Länsarkitektsorganisationen — med för närvarande 14 länsarkitekter fördelade

på distrikt omfattande ett, två eller ända till tre län — har tillkommit

för att tillgodose länsstyrelsernas sedan lång tid tillbaka föreliggande men

genom den nya stadsbyggnadslagstiftningen än ytterligare stegrade behov

av tekniskt skolade hjälpkrafter, vilka kunna medverka till en snabb och

praktisk lösning av de ekonomiskt vittutseende frågor, som särskilt planläggningen

av samhällenas bebyggelse ofta nog utgöra.

Krav hava framställts på en övergång från tvåläns- eller trelänsdistrikt

till distrikt, omfattande endast ett län, varigenom skulle kunna undvikas den

omgång och de övriga nackdelar, som i all synnerhet göra sig gällande för

bilänens del. Departementschefen har nu föreslagit en utökning av antalet

länsarkitekter från 14 till 17 i stället för av byggnadsstyrelsen föreslagna 24.

Enligt riksdagens mening har av byggnadsstyrelsen på ett övertygande sätt

ådagalagts olägenheterna av nuvarande system, varvid länsarkitekten är stationerad

i ett huvudlän med biträdande länsarkitekt i bilänen. Inom åtminstone

fem av de län, där för närvarande endast biträdande länsarkitekt

finnes stationerad, torde med hänsyn till såväl arbetets omfattning som inflytande

intäkter rätt goda skäl kunna anföras för befattningens förändring

till länsarkitekt.

Den nuvarande länsarkitektsorganisationen har emellertid endast varit i

verksamhet i två år, och redan på grund härav är, såsom departementschefen

anfört, försiktighet påkallad vid beslut örn dess ytterligare utbyggnad. Riksdagen

har alltså i fråga örn utökningen av antalet länsarkitekter funnit sig

böra ansluta sig till Kungl. Majlis förslag. Även i fråga örn utökningarna

i övrigt har riksdagen ansett sig böra följa propositionen i avvaktan på

ytterligare erfarenhet örn de förändringar, som kunna vara påkallade beträffande

såväl själva organisationen som ock personalens avlönings- och

anställningsförhållanden. I sistnämnda avseende har riksdagens uppmärksamhet

särskilt fästs på den av göromålens olika art ej tillfyllest motiverade

skillnad, som råder mellan ritbiträdena å kontoren i huvudlänen och i

bilänen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag,

dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

7 biträdande länsarkitekter.............................................. B 24;

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

17

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat. Kronor

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till 17 länsarkitekter

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis .............

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis —

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................................

b. Avlöningsförköjningar m. m., förslagsvis.............

Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis......................

Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

204,300

_15,000 219,300

........ 51,000

189,300

10-000 199 300

........ 70,000

7,400

Summa förslagsanslag kronor 547,000;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisat ett förslagsanslag av 547,000 kronor.

36:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt

36) föreslagit riksdagen att till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

Den av Kungl. Majit föreslagna höjningen av förevarande anslag med

5,000 kronor till 75,000 kronor — vilken höjning helt sammanhänger med

det under nästföregående punkt omförmälda av riksdagen bifallna förslaget

örn utbyggnad av länsarkitektsorganisationen — har icke givit riksdagen anledning

till erinran. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Länsarkitektsorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 75,000 kronor.

37:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 37) har riksdagen till utredningar rörande

tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetaret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 15,000 kronor.

38:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med

bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 38) har riksdagen till mätningar m. m.

av kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 3,500 kronor.

39:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 39) föreslagit riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 175,000

kronor.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle det för det löpande underhållet av

historiska byggnader nu avsedda beloppet av 100,000 kronor i anledning av

den inträdda prisstegringen höjas till 115,000 kronor. Härjämte skulle för

utförande av restaureringsarbeten å Kalmar och Lucko slott samt Bohus

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr (i. 762 38 a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 6.

fästningsruin beräknas ett belopp av 60,000 kronor mot 50,000 kronor för

innevarande budgetår. I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslag för

nästkommande budgetår uppföras med sammanlagt 175,000 kronor. Vad

Kungl. Majit sålunda föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till underhåll av vissa

historiska byggnader m. rn. för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

40:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt

40) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten å Stockholms slott för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Med framhållande ytterligare av vad departementschefen anfört örn angelägenheten

av att Stockholms slott såsom landets förnämsta historiska

minnesmärke kan alltigenom hållas i ett värdigt skick och att härför erforderliga

anslag ställas till förfogande, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag, till restaureringsarbeten å

Stockholms slott för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

41:o) Iståndsättning av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott.

Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen till iståndsättning

av kajmuren vid uppfarten till Drottningholms slott för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 28,000 kronor.

42:o) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Gripsholms slott. Med bifall till

Kungl. Majits förslag (punkt 42) har riksdagen till iståndsättningsarbeten rn. m.

vid Gripsholms slott för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av

37,000 kronor.

Diverse.

43:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Majits förslag (punkt 43) angående anslag till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

44:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 44) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

45:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall

till Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen t\W postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 5,600,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

19

46:o) Försvarsberedskap vid statensjärnvägar. Beträffande Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 46) angående anslag till försvarsberedskap vid statens järnvägar

har riksdagen redan anmält sitt beslut.

47:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Då Kungl. Maj:ts förevarande

förslag (punkt 47) ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen

till extra besiktningar av luftfartyg rn. m. för budgetåret 1938/39 anvisat

ett förslagsanslag av 2,500 kronor.

48:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Kungl. Majit har (punkt

48) föreslagit riksdagen''att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till ersättningar för skador vid eldsläckning för

budgetåret 1938/39 beräkna ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 11 februari 1938 dagtecknad proposition,

nr lil, föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål anvisa ett

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Förevarande förslag, som tillkommit efter framställning från 1935 års

riksdag har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Med utformningen av närmare grunder för anslagets användning har måst

anstå i avvaktan på ett Kungl. Majits blivande, i vanlig administrativ ordning

fattat beslut örn motsvarande normer för ersättningar enligt den skogseldslag,

som antogs vid 1937 års riksdag. Redan avvägningen av anslaget — med

ett belopp av 10,000 kronor för det halvår, som tager sin början den 1 januari

1939 eller samma dag som ersättningsbestämmelserna enligt skogseldslagen

äro avsedda att träda i kraft — visar emellertid, att fråga endast kan bliva

örn gottgörelser i en begränsad utsträckning. Någon ersättning eller belöning

för själva biträdet med eldens släckning kommer alltså, i motsats

till vad som gäller i fråga örn skogseld, ej att innefattas i ersättningarna.

För egen del vill riksdagen ifrågasätta, huruvida ej ersättningsbestämmelserna

överhuvud till en början och i avvaktan på ytterligare erfarenheter örn ersättningsanspråkens

omfattning böra givas en sådan utformning, att gottgörelse

för lidna skador endast må utgå i mera ömmande fall.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till ersättningar för skador vid eldsläckning

för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

49:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 49) har riksdagen till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1938/39

anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

50:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 50) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 6.

51:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. På grund av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1938/39 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

52:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) Ilar riksdagen till bidrag till

nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1938/39 anvisat

ett anslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

53:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till vissa internationella

sammanslutningar för budgetåret 1938/39 anvisat ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

54:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.

Kungl. Majit har (punkt 54) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att behovet av regionplan för Göteborg

med omgivningar nu aktualiserats ävensom att åstadkommandet av en dylik

plan får anses representera ett betydande allmänt statsintresse. För staten,

som har att bära den övervägande delen av kostnaderna för vägnätets utbyggande

och förbättring, är det sålunda av stor betydelse, att vägföretagen

inom ifrågavarande område planläggas på ett sådant sätt, att framtida dyrbara

omläggningar såvitt möjligt undvikas.

Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig böra medgiva, att staten,

som tidigare bidragit till regionplan för Stockholm med omgivningar med

sammanlagt 57,000 kronor, nu lämnar ett liknande bidrag för Göteborg med

kringliggande område. Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran

mot det för ändamålet föreslagna beloppet, 30,000 kronor, att fördelas med

lika belopp på tre budgetår, får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag

till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar för budgetåret

1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

55:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

56:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Majis förslag (punkt 56) angående

anslag till extra utgifter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt

beslut.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

21

57: o) Provisorisk avlöningsför stärkning åt vissa befattningshavare i

statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 57 och 58) angående anslag till

ifrågavarande ändamål kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Stockholm den 26 mars 1938.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.