Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1939-12-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:109 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

1

Kr 109.

Godkänd av första kammaren den 20 december 1939.

Godkänd av andra kammaren den 20 december 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område jämte i ämnet väckta motioner m. m.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 74.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 27 oktober 1939 dagtecknad proposition, nr 66, Ilar Kungl.

Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer,

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa

a) å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket till viss

lagring av jordbruksprodukter m. m. ett reservationsanslag av 25,000,000

kronor, samt

b) å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till prisreglerande åtgärder

ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor,

dels ock besluta, att de medel som inflyta i margarinaccis efter utgången

av november 1939 ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag tillföras

jordbrukets prisregleringsfond.

I samband med denna proposition har riksdagen till behandling förehaft

följande i anledning av densamma väckta motioner, nämligen:

1) 1:18, likalydande med 11:24, vari hemställts, att riksdagen vid behandling

av Kungl. Majds proposition nr 66 måtte besluta att, oavsett den

fullmakt, som eljest kan komma att beviljas Kungl. Majit att friare handhava

jordbrukets prisregleringsåtgärder, mjölkavgiften fortfarande skall uttagas

och att det utgående producentbidraget av 2 öre bibehålies med oförändrat

belopp, samt att de synpunkter i övrigt, som i motionen framhållas,

måtte vinna beaktande;

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 14 sand. Nr 109. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 109.

2) 1:21, likalydande med 11:26, vari hemställts,

1) att mjölkavgiften bibehålies vid 2 öre per kg mjölk,

2) att varje jordbrukare, som betalar mjölkavgift, erhåller ett pristillägg

motsvarande mjölkavgiftens belopp för intill 1,500 kg mjölk i månaden,

3) att de 30 miljoner, som Kungl. Hajd begärt för prisreglerande åtgärder,

måtte användas till prissänkning å importerat foder och konstgödsel;

3) I: 22, likalydande med II: 31, vari hemställts, atl riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 66 angående stödåtgärder för jordbruket

ville besluta,

1) att nuvarande regleringssystem i vad rör mjölkavgift, slaktdjur sa vgift

och margarinaccis ej må rubbas utan fortfarande bilda grundvalen för

stödåtgärderna på jordbrukets område,

2) att margarinaccismedlen även i fortsättningen må tillföras jordbrukets

prisregleringsfond,

3) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Hajd omedelbart

måtte träffa anstalter för att möjliggöra överskottssmörets avsättning på den

svenska marknaden,

4) att i övrigt vid fastställandet av direktiven för regleringsåtgärderna

beakta vad i motionen anförts;

4) 1:23, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Majds

proposition nr 66 måtte besluta att mjölkavgift fortfarande skall uttagas, att

producentbidraget bibehålies vid 2 öre per kg samt att detsamma utgår fölen

från 450 kg till 900 kg per månad utökad kvantitet;

5) 1:24, likalydande med 11:32, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse

lill Kungl. Majit ville göra framställning om skyndsam reglering av margald

nkonsumtionen för säkerställande av den svenska smörproduktionens avsättning

samt ali riksdagen i övrigt ville beakta i motionen framförda förslag

för åstadkommande av ett förbättrat jordbruksstöd;

6) 1:25, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område måtte uttala sig

för att en höjning av 1 öre per kg mjölk av utjämningsmedlen å produktmjölk

måtte få utgå i de tre nordliga utjämningsdistrikten, utöver de prisförbättringar,

som redan utgå i dessa distrikt;

7) 1:26, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

göra framställning om skyndsam reglering av margarinkonsumtionen för

säkerställande av den svenska smörproduktionens avsättning; samt

8) II: 25, vari hemställts, att riksdagen, med godkännande av Kungl.

Majis proposition örn höjning av priset på brödspannmål, måtte uttala sig

för att en höjning med 1 öre per kg av utjämningsmedlen å produktmjölk

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3

måtte la utgå i de tre nordliga utjämningsdistrikten utöver den särskilda

prisutjämning, som i dessa distrikt redan utgår.

Den inträffade krissituationen tiar även för jordbruket kommit att medföra

kraftiga verkningar. Genom densamma ha sådana rubbningar uppstått i det

hittills tillämpade systemet för jordbruksregleringen, att detta icke helt oförändrat

kan tillämpas. Riksdagen vill här endast erinra om de svårigheter,

som till följd av kriget uppstått för vår export och import av jordbruksprodukter

samt för vår import av vissa för jordbruket nödiga produktionsmedel

såsom gödnings- och fodermedel. De reglerande åtgärderna på jordbrukets

område ha hittills haft till huvudsaklig uppgift att skydda det egna jordbruket

mot ohejdad konkurrens från utlandet och förhindra ett pristryckande

överflöd av jordbruksprodukter på hemmamarknaden. Till följd av krisen

har man emellertid tvingats att betrakta förhållandena även ur andra synpunkter.

Det ovissa läget som kriget medför gör det nu nödvändigt att i viss

utsträckning stimulera produktionen i syfte att säkerställa tillgången på livsmedel

för den händelse en strängare avspärrning av tillförseln skidle äga

rum. Enligt gällande direktiv för jordbruksregleringen har avsetts att upprätthålla

en prisnivå, ungefärligen motsvarande medelprisnivån under åren

1925—1929. Upprätthållandet av en sådan prisnivå torde emellertid i nuvarande

läge icke vara tillfredsställande och icke heller leda till åsyftat mål.

Såsom departementschefen framhållit har fördyring uppkommit för jordbruket

genom stegringen i priserna på transporter och vissa förnödenheter

för jordbruksproduktionen. Den förstärkta krigsberedskapen har för jordbruket

liksom för andra näringsgrenar medfört icke oväsentliga svårigheter

genom den minskade möjligheten att erhålla erforderlig arbetskraft.

Med hänsyn till det anförda finner riksdagen, att det icke låter

sig göra att bibehålla prisnivån för jordbruksprodukter vid det läge,

som förutsattes av årets lagtima riksdag, därest en tillfredsställande

produktion skall ernås. Rikdagen vill emellertid framhålla, att även riksdagen

till fullo beaktar de risker för en inflationsartad utveckling, som

kunna uppstå lill följd av alltför stora prisstegringar å bland annat

jordbruksprodukterna. I överensstämmelse med departementschefen finner

jämväl riksdagen, att jordbrukarna liksom övriga befolkningsgrupper i viss

omfattning själva få bära de svårigheter och kostnader, som blivit en följd

av krisen. Såsom riksdagen redan antytt, är läget för närvarande synnerligen

osäkert och svårövei-blickat. Att på längre sikt med någon större grad av

visshet förutse den kommande utvecklingen låter sig uppenbarligen icke göra.

Med hänsyn härtill finner riksdagen icke lämpligt, att redan nu, innan läget

klarnat, några alltför bestämda uttalanden göras ifråga om den prisnivå på

jordbrukets produkter, som bör eftersträvas såsom den ur förut berörda synpunkter

lämpligaste, eller att eljest några nya mera ingående direktiv lämnas

för jordbruksregleringens handhavande. I detta sammanhang vill riksdagen

även erinra, att frågan vid den lagtima riksdagen nästa år, alltså inom några

månader, ånyo kommer att underställas riksdagens prövning. Riksdagen vill

emellertid framhålla, att det skulle vara av värde att i sammanhang med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 109.

framläggandet av Kungl. Maj:ts förslag i ämnet till nästa års lagtima 1''iksdag

erhålla en undersökning rörande den då ifrågakommande samlade ökningen

av det svenska jordbrukets produktionskostnader sedan tiden före krigsutbrottet.

Läget torde för närvarande få anses vara sådant, att vidsträckta fullmakter

måste lämnas Kungl. Maj:t för att möjliggöra för Kungl. Maj.t att vidtaga

de åtgärder, som på grund av förändrade förhållanden kunna påkallas. Riksdagen

finner sig därför böra lämna Kungl. Maj:! befogenhet att, under hänsynstagande

till vad riksdagen nu anfört samt i det följande kommer att uttala

i fråga örn regleringen av de särskilda produktionsområdena, vidtaga av

omständigheterna betingade ändringar i de linjer, som av riksdagen tidigare

utstakats för jordbruksregleringens handhavande.

I fråga örn mjölkregleringen biträder riksdagen departementschefens uppfattning,

att det pris på produktmjölk, som bör stödjas, bör vara något

högre än nu gällande direktiv avse. Även beträffande smörpriset kan riksdagen

ansluta sig till vad departementschefen uttalat. Priset på produktmjölk

bör sålunda med tillhjälp av prisutjämningsbidrag avvägas med hänsyn

tagen till smörpriset.

Under framhållande av svårigheten att anskaffa erforderliga medel för

mjölkregleringens upprätthållande har departementschefen uttalat tvekan rörande

lämpligheten att upphöra med mjölkavgiftens upptagande såsom jordbruksnämnden

föreslagit. I motionerna I: 18 och II: 24, 1:21 och II: 26 samt

I: 22 och II: 31 ävensom I: 23 har yrkats på mjölkavgiftens bibehållande.

Även riksdagen ställer sig tveksam till lämpligheten av att upphöra med uttagandet

av mjölkavgifterna. Givet är, att bortfallandet av denna inkomstpost

för jordbruksregleringen kommer att medföra svårigheter att i fortsättningen

finansiera regleringen. Med hänsyn till det mycket svåröverblickade

läget vill riksdagen emellertid icke motsätta sig att Kungl. Maj :t lämnas möjlighet

att även på denna punkt handla efter vad omständigheterna kunna kräva.

Det torde alltså få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma huruvida

mjölkavgift skall uttagas eller ej ävensom i förstnämnda fall med vilket

belopp avgiften skall utgå. Därest smörpriset bibehålies vid 3 kronor per

kilogram synas emellertid riksdagen övervägande skäl tala för mjölkavgiftens

bibehållande. Utgår sådan avgift, bör dess belopp beräknas för kilogram avgiftspliktig

mjölk samt därefter inom de olika prisutjämningsdistrikten fördelas

å produktmjolken efter samma grunder som för närvarande. Skulle

mjölkavgift ej uttagas, bör prisutjämningsbidraget beräknas efter den vid

mejerierna invägda mjölken samt därefter inom varje distrikt utslås å produktmjölken

efter nyssnämnda grunder.

I likhet med departementschefen anser riksdagen att den vid årets lagtima

riksdag beslutade anordningen bibehålies, varigenom särskilt småbrukarna

med hjälp av det s. k. producentbidraget tillförsäkrades förhöjda

mjölkpriser. I fråga örn producentbidragets storlek har departementschefen

uttalat, att detsamma bör bestämmas till lägst 1 öre per kilogram och utgå

även om mjölkavgiften upphör. För de producenter, som leverera mjölk

direkt till konsumenterna, har departementschefen dock ansett, att pristilläg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

get endast bör utgå med mjölkavgiftens belopp och således upphöra då avgiften

icke längre utgår. I den kvantitet, varå producentbidraget skall utgå,

har icke föreslagits någon ändring. Denna kvantitet förutsättes alltså alltjämt

förbli 450 kilogram per månad och producent. I ett flertal av de väckta

motionerna har frågan om producentbidragets storlek och omfattning berörts.

Sålunda hemställes i likalydande motionerna I: 18 och II: 24, att producentbidraget

fortfarande skall utgå med 2 öre. Liknande yrkande har

gjorts i motion I: 23, i vilken motion därjämte yrkats på att den kvantitet,

varå bidraget skall utgå, fastställes till 900 kilogram per månad. I motionerna

1:21 och II: 28 har hemställts örn bibehållande av en mjölkavgift av

2 öre per kilogram samt om höjning av nyssberörda kvantitet till 1,500 kilogram

i månaden. Riksdagen behjärtar i likhet med motionärerna till fullo

småbrukarnas till följd av krisen svåra ställning. Då de mjölkproducenter,

som ha fördel av bidraget, merendels till följd av krisen befinna sig i ett svårare

läge än övriga producenter, synes även riksdagen skäligt, att bidraget bestämmes

liksom för närvarande lill 2 öre per kilogram. Riksdagen anser jämväl,

att en viss höjning av den kvantitet, varå producentbidraget utgår, bör

ske. Vid övervägande av den kvantitet, som härvid bör komma i betraktande,

har riksdagen ansett sig böra bestämma en kvantitet av 650 kilogram per

månad. Det är att märka, att — därest endast en bestämd summa finnes tillgänglig

för prisregleringen — en stegring av kvantiteten väl medför, att en

grupp smärre producenter får ökat bidrag men ock att en viss minskning av

prisutjämningsbidragets storlek samtidigt äger rum för samtliga producenter.

För att få en jämnare fördelning av bidraget torde såsom i motionerna

1:18 och 11:24 ifrågasatts kunna övervägas, att bidraget beräknas å årskvantiteten.

Härigenom skulle de producenter, som vissa månader leverera

mindre kvantitet mjölk än 650 kilogram, kunna få tillgodoräkna sig de kvantiteter,

som under andra månader överstiga nämnda mjölkmängd intill en

sammanlagd årskvantitet av 7,800 kilogram. Emellertid torde svårligen någon

ändring i hittills tillämpade bestämmelser nu kunna ske, då den reglering,

varom här är fråga, endast har avseende å viss del av regleringsår. Riksdagen

har vid behandling av den föreliggande frågan funnit önskvärt, att

stödet till småbrukarna kunnat givas en bättre gestaltning. Emellertid ha

i nuvarande läge utan föregående utredning andra utvägar icke stått till

buds. Utöver nu omförmälda bidrag torde de särskilda fasta tilläggen till

prisutjämningsbidragen, som hittills utgått i Norrland, alltjämt böra utgå.

Att ytterligare höja bidragen för Norrland på sätt i motionerna I: 25 och II:

25 yrkats finner riksdagen för närvarande svårligen låta sig göra.

Departementschefen har utöver förut omförmälda bemyndiganden även

begärt, att det måtte få ankomma på Kungl. Maj:! att få avgöra huruvida

margarinaccisen i fortsättningen skall uttagas eller icke. I ett flertal motioner

har frågan örn avsättningsförhållandena för margarinet och smöret berörts.

Sålunda har i motionerna II: 22 och II: 31 samt I: 24 och II: 32 ävensom

I: 26 hemställts, att skrivelse till Kungl. Hajd måtte avlåtas i ämnet. I

förstnämnda två motioner har därjämte yrkats på margarinaccisens bibe
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 109.

hållande. Riksdagen anser, att även i fråga om margarinaccisen Kungl. Maj:t

bör erhålla det begärda bemyndigandet och att det sålunda må ankomma på

Kungl. Majit att besluta, örn margarinaccis skall utgå eller icke. Det synes

dock riksdagen som örn med nuvarande priser på smör och margarin skäl ej

finnas för accisens borttagande. Beträffande ordnandet av smörets och margarinets

avsättningsförhållanden inom landet finnas givetvis ett flertal olika

möjligheter alt lösa delta spörsmål. Sålunda kan ifrågakomma afl söka få

lili stånd en frivillig ransonering av margarinet genom margarinfabrikerna

och detaljaffärerna. Eif genomförande av en dylik reglering skulle emellertid

stöta på mycket slöra svårigheter, då det uppenbarligen bleve hart när

omöjligt för affärerna att verkställa en rättvis fördelning av margarinet. En

annan lösning av problemet vore ali anordna en statlig kortransonering av

margarinet. Möjlighet finnes även att förordna örn inblandning av smör i

margarin. Ulan nämare utredning har del icke varit möjligt för riksdagen

att laga ställning till vilket av sistnämnda två alternativ, som kan anses mest

tillfredsställande. Även andra utvägar för frågans lösning torde möjligen

kunna utfinnas. Med hänsyn lill problemets vikt i nuvarande läge anser

sig riksdagen emellertid kunna förvänta, att Kungl. Majit kommer att vidtaga

erforderliga åtgärder och där så finnes nödvändigt förelägga riksdagen

förslag i ämnet.

I fråga örn slaktdjursregleringen biträder riksdagen vad Kungl. Majit föreslagit.

De nuvarande anordningarna torde sålunda i huvudsak böra bibehållas.

Vid handhavandet av regleringen bör ett tryggande av landets

behov av kött och fläsk i första hand eftersträvas. För att uppnå detta

torde en viss lagring av kött och fläsk böra företagas. Även torde, därest

så finnes möjligt och ändamålsenligt, medel kunna disponeras för export

av omförmälda animaliska produkter. I enlighet med vad departementschefen

uttalat synes såsom export- och importorgan kunna anlitas Sveriges

slakteriförbund. I till riksdagens vederbörande utskott ställd skrivelse lia uttalats

vissa farhågor rörande elt genomförande av denna anordning. Dessa

farhågor finner riksdagen med hänsyn till vad departementschefen anfört

icke vara av den art, att desamma böra föranleda, att riksdagen icke skulle

kunna biträda departementschefens förslag i förevarande avseende. Riksdagen

förutsätter nämligen i anslutning till vad departementschefen uttalat, att,

därest den av departementschefen ifrågasatta anordningen kommer till stånd,

tidigare importörers och exportörers berättigade intressen komma att tillgodoses

i den mån så med hänsyn till förhållandena låter sig göra och att nyssnämnda

näringsidkare direkt få medverka på ifrågavarande område för den

händelse ej detta medför särskilda olägenheter. Beträffande upptagandet av

slaktdjursavgifter anser riksdagen, att det bör överlämnas åt Kungl. Majit

att avgöra huruvida dylika avgifter skola upptagas eller icke.

Beträffande äggregleringen torde några ändrade dispositioner för närvarande

icke vara behövliga.

Vad angår brödsäds- och fodermedelsregleringen finner sig riksdagen även

härutinnan i huvudsak kunna ansluta sig till vad departementschefen före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

7

slagit. Det torde sålunda vara lämpligt att återgå till det till och med konsumtionsåret

1935/36 tillämpade inlösningsförfarandet. Härigenom torde en

bättre stabilitet och en lugnare utveckling av förhållandena på brödsädsmarknaden

kunna påräknas. I fråga örn priserna för brödsäd finner riksdagen

de enligt gällande direktiv fastställda priserna av 16 kronor 50 öre

för deciton vete och 16 kronor för deciton råg under höstmånaderna med

en mot lagringskostnaderna svarande successiv stegring av priset längre

fram under konsumtionsåret intill 18 kronor för vete och 17 kronor 50 öre

för råg per deciton vara för låga med hänsyn till rådande priser å fodermedel

och risken för en okontrollerad utfodring av brödsäd. Ett inlösningspris

den 1 juni 1940 av 21 kronor 50 öre för deciton av såväl vete som råg

synes lämpligt. Genom en nedsättning eller borttagande av veteavgiften

torde denna höjning av vetepriset kunna företagas utan att till följd därav

någon nämnvärd höjning av priset å vetemjöl behöver äga rum. För att

förhindra att en stegring i större omfattning inträder i fråga om rågmjölspriset

har Kungl. Majit förordat vissa åtgärder i prisnedsättande syfte. Riksdagen

anser i likhet med departementschefen det i hög grad önskvärt, att

rågmjölspriset hålles nere för konsumenterna. Riksdagen vill emellertid framhålla,

att — innan den av departementschefen ifrågasatta utvägen att lämna

kvarnarna viss prisrestitution på förmalda myckenheter råg beträdes —

möjligheterna noga övervägas ali hålla rågmjölspriset nere med tillhjälp av

övriga av departementschefen omförmälda åtgärder.

I fråga om åtgärderna för fodermedelsregleringen vill riksdagen framhålla,

alt en lämplig avvägning bör ske mellan priserna å ena sidan på brödsäd

och å andra sidan å foderspannmål. Det torde även på sätt departementschefen

ifrågasatt böra lämnas möjlighet för Kungl. Majit att, om så skulle

erfordras för att kunna tillgodose behovet av foderspannmål, längre fram

under konsumtionsåret utförsälja vissa kvantiteter brödsäd från inneliggande

lager. Riksdagen förutsätter dock, att en dylik försäljning av brödsäd

för utfodring sker med försiktighet och ej äger rum förrän man kan något

överblicka förutsättningarna för den blivande brödsädesskörden. Den nu

gällande anordningen, att priserna på oljekakor å den inhemska marknaden

bestämmas av livsmedelsnämnden, torde såsom departementschefen uttalat

lämpligen böra bibehållas. För att tillgodose behovet av fodermedel

synes även i möjligaste mån böra verkställas import av majs.

Såsom departementschefen framhållit torde med hänsyn till åtgärderna

på ifrågavarande område de bestämmelser, som meddelats i kungörelsen nr

650/1937 angående statsbidrag för sändningar av vissa fodermedel till Västerbottens

och Norrbottens län, kunna upphöra att gälla.

Mot förslaget om lagring av jordbruksprodukter har riksdagen intet ali

erinra. Dylik lagring synes i viss utsträckning önskvärd. Riksdagen har

icke heller något att erinra mot det för ändamålet begärda anslaget av

25,000,000 kronor. Beloppet torde anvisas å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket.

Med den ståndpunkt riksdagen förut intagit i fråga om upphörandet av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 109.

de avgifter, som hittills använts för finansiering av jordbruksregleringen,

uppkommer det förhållande, att dessa inkomstkällor icke vidare förslå för

jordbruksregleringens upprätthållande. Enligt vad departementschefen uppgivit

skulle efter prisutjämningen för den under september levererade mjölken

i november månad finnas tillgängligt ett belopp av 10,000,000 kronor.

Härutöver har för ändamålet ansetts erforderligt, att ett belopp av

30.000. 000 kronor anvisas å budgeten. I motionerna 1:18 och 11:24 samt

1:22 och 11:31 har framhållits, att skattemedel åtminstone i första hand

icke böra anvisas för ifrågavarande ändamål utan att så långt som möjligt

erforderliga belopp böra anskaffas genom upptagande av de hittills anlitade

avgifterna. Riksdagen anser, att, därest medel icke skulle finnas tillgängliga

för jordbruksregleringens upprätthållande, det i nuvarande läge

icke kan anses medföra betänkligheter, att medel för ändamålet uppföras

å budgeten. Vid de beräkningar riksdagen verkställt rörande medelsbehovet

för regleringens upprätthållande i enlighet med de av riksdagen beslutade

direktiven har riksdagen funnit, att de av Kungl. Hajd äskade medlen

med hänsyn till bland annat den av riksdagen beslutade ökningen av

producentbidraget icke komme att räcka till regleringsårets slut. Till följd

av att prisutjämningsbidraget å mjölk utbetalas mer än en månad i efterskott

synas dock medlen bliva tillräckliga för att täcka kostnaderna för

regleringen intill dess nya medel kunna bliva för ändamålet anvisade och

tillgängliga för nästa budgetår. Med hänsyn till det ovissa läget och den

rad av okända faktorer, som påverka varje beräkning av regleringens utgifter

och inkomster, har riksdagen icke ansett sig böra vidtaga någon höjning

av det av Kungl. Maj :t för regleringens vidmakthållande begärda beloppet.

Skulle det längre fram visa sig, att en dylik ökning blir ofrånkomligt

nödvändig, förutsätter riksdagen, att Kungl. Maj :t under nästa års lagtima

riksdag framlägger förslag örn anvisande av erforderliga medel. Riksdagen

finner sig alltså böra anvisa 30,000,000 kronor. I detta belopp inräknas

2.000. 000 kronor, som departementschefen ansett behövligt för täckande av

vissa lagringskostnader. Att hela nämnda belopp om 30,000,000 kronor skall

såsom i motionerna I: 21 och II: 26 yrkats användas till prissänkning å importerat

foder och konstgödsel anser riksdagen icke möjligt, då i så fall ytterligare

samma belopp måste anvisas för jordbruksregleringens upprätthållande.

Om anslag å budgeten skulle behöva tillgripas för att hålla priset å importerat

foder och å konstgödsel å en med hänsyn till jordbruksregleringen

i dess helhet lämplig nivå, förväntar riksdagen att Kungl. Maj :t framlägger

förslag därom.

Beträffande det föreslagna nya anslaget å driftbudgeten torde såsom departementschefen

anfört böra gälla, att det skall disponeras för genomförande

av här angivna regleringsåtgärder, i den mån prisregleringsfonden ej

ger tillräcklig tillgång till medel. För vinnande av ökad överskådlighet

bor i samband med att det nya regleringsanslaget ställts till förfogande tillses,

att från regleringsfonden avlyftes fonden åvilande belastning till följd

av vissa av departementschefen omnämnda förskott från fonden för mötan
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

9

de av förluster på spannmålsregleringen m. m. En annan konsekvens av

den i viss mån ändrade finansieringen av regleringsutgifterna bör såsom

departementschefen uttalat bliva, att margarinaccismedlen ej längre tillföras

prisregleringsfonden. Med hänsyn till att riksdagen först i senare

delen av december månad träffat avgörande i saken, bör den nya ordningen

tillämpas från och med januari månad 1940. Det nya regleringsanslaget har

anvisats såsom reservationsanslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

medgivit Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen

i det föregående angivna riktlinjer,

dels å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisat

a) å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket till viss lagring

av jordbruksprodukter m. m. ett reservationsanslag av 25,000,000 kronor;

samt

b) å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till prisreglerande åtgärder

ett reservationsanslag av 30,000,000 kronor;

dels ock beslutat, att de medel som inflyta i margarinaccis efter utgången

av december månad 1939 ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag

tillföras jordbrukets prisregleringsfond.

Stockholm den 20 december 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. U sami. Nr 109.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.