Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till fonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m.
1939-11-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1939:50 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till fonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 50.
7
Nr 50.
Godkänd av första kammaren den 1 november 1939.
Godkänd av andra kammaren den 4 november 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anvisande av medel till fonden
för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m.
(Första särskilda utskottets utlåtande nr 29.)
Till KONUNGEN.
I den till innevarande års urtima riksdag avlåtna propositionen nr 1 med
förslag till tilläggsstat I har Kungl. Majit under kapitalinvesteringar, statens
utlåningsfonder, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition
i ämnet till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift å tilläggsstat
I för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
I en den 29 september 1939 dagtecknad proposition, nr 35, har Kungl.
Majit sedermera föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i allmänna villkor och bestämmelser för lån från lånefonden
för inköp av gasgeneratorer för motordrift; dels till Inköp av generatorgasdrivna
jordbrukstraktorer å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 under driftbudgeten, nionde huvudtiteln, anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor; dels ock till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten,
Statens utlåningsfonder, anvisa ett reservationsanslag av
2,000,000 kronor.
Då gasgeneratorlånefonden år 1932 inrättades var motivet främst angelägenheten
av att under då rådande arbetslöshet inom skogsbruket finna nya
utvägar för att öka avsättningen av virke, enkannerligen allt det gallringsoch
avfallsvirke, som uppstår i skogarna och som ofta lämpligast kan nyttiggöras
genom kolning, något som ur allmän sysselsättningssynpunkt normalt
är av största vikt. Örn nu denna fråga ånyo kommit starkt i förgrunden beror
detta främst på träkolsgasens användbarhet som ersättningsmedel för de flytande
motorbränslena.
De generatorgasdrivna motorfordonen synas numera ha nått ett tämligen
högt mått av teknisk fulländning. På sakkunnigt håll anses de båda svenska
aggregattyperna vara fullt jämförbara med sina utländska medtävlare. Efter
8
Riksdagens skrivelse Nr 50.
ganska omfattande, nyligen avslutade praktiska prov har gasgeneratorkommittén
ansett sig kunna fastslå, att generatorgasdriften är tekniskt så långt
kommen, att den bör räknas med som en värdefull reserv vid krig eller avspärrning.
Vid normalt bensinpris äro de ekonomiska fördelarna påtagliga
vid en mera sammanhängande intensiv drift. För vissa mera oavbrutet fortgående
bruks- och industritransporter lämpar sig träkolsdriften särskilt väl,
men proven ha även visat dess användbarhet för skogstransporter. En god
träkolsförsörjning är emellertid uppenbarligen av största vikt. Enligt vad
som inhämtats har vednämnden redan vidtagit åtgärder för dess tryggande.1
Förhoppningar böra alltså kunna hysas att gasgeneratordriften även efter
inträdda normala förhållanden skall visa sig ha naturliga förutsättningar att
bestå inom landet. Den särskilda omsorg och de större besvär som äro förenade
med de träkolsdrivna fordonens skötsel synas kunna motvägas av en
bättre bränsleekonomi. Vid en allsidig bedömning av träkolsdriftens förutsättningar
och den lämpliga statliga understödspolitiken bör dock ej förbises
att erfarenheterna från den hittillsvarande långivningen — så gott som helt
begränsad till åren 1932 och 1933 — ingalunda varit gynnsamma. Enligt vad
som upplysts har gasgeneratordriften för de i regel ekonomiskt svagt ställda
låntagarna så långt ifrån att innebära någon ekonomisk fördel i stället i många
fall medfört misslyckanden och förluster.
Efter att tidigare ha drivits mera hantverksmässigt är emellertid tillverkningen
av aggregaten numera omhändertagen av kapitalkraftiga företag som
torde räkna med en produktion i standardiserade serier i större skala. Utför - säljningsprisen synas också vara så satta, att stora krav böra kunna ställas
på praktisk användbarhet, driftsäkerhet samt också och ej minst på en försäljnings-
och serviceorganisation beträffande aggregat och fordon, som i
allo arbetar under ansvarskännande former.
Med hänsyn till tidigare erfarenheter och för att ej träkolsdriften ånyo skall
komma i misskredit har gengasnämnden påyrkat handledning och kontroll
över tillverknings- och försäljningsverksamheten på detta område. Denna
fråga är för närvarande under övervägande av Kungl. Majit. För egen
del vill riksdagen endast framhålla vikten av att garantier i möjligaste mån
skapas för ej endast att generatorerna äro väl konstruerade utan ock att de
passa till det fordon och den drift för vilka de äro avsedda.
Den åtgärd, vartill nu riksdagen närmast har att taga ställning'', är en utökning
av gasgeneratorlånefondens kapital med 2,000,000 kronor. Riksdagen
vill medgiva, att detta belopp anvisas.
En första installation av ett träkolsaggregat är förenad med ett betydande
kapitalutlägg, och för att underlätta en övergång till denna nya driftform äro
gasgeneratorlånen avsedda. Med utgångspunkt från att ett aggregat skulle
kosta 2,000—2,500 kronor har departementschefen ansett lånesumman böra
1 Enligt uppgifter, som lämnats riksdagens vederbörande utskott, kunna 1.2 kg. krossade
träkol beräknas i »bränslevärde» motsvara 1 liter bensin. Även vid nuvarande höga träkolspris
bör träkolet kunna erhållas för omkring hälften av motsvarande kvantitet bensin (bensinpriset
då räknat efter cirka 30 öre pr Uter; 1 läst = 20 hl = 250—450 kg träkol).
Riksdagens skrivelse Nr 50.
9
sättas till högst 2,000 kronor (högst 80 procent av anskaffnings- och monteringskostnaderna).
Lånen skulle utlämnas mot säkerhet som kommerskollegium
anser sig kunna godtaga. Räntan skulle utgöra 3 procent. Lånetiden
har av departementschefen föreslagits till 5 år.
Beträffande lånetiden har riksdagen ansett ändring i dessa villkor böra
företagas. I enlighet med vad kommerskollegium ifrågasatt anser riksdagen
att lånetiden bör utsträckas till 6 år. Det första året skulle då -— med
tanke på de övriga rätt tyngande utgifter, varmed gasgeneratorinstallationen
väl oftast under den första försökstiden lär bli förenad — vara amorteringsfritt,
varefter lånet skulle från och med det andra året amorteras halvårsvis
med 7i» per gång.
Omnämnas må att den sålunda av riksdagen angivna amorteringsplanen
tillämpas beträffande de lån för anskaffning av arbetsmaskiner m. m., som
utlämnas från statens hantverkslånefond och där befunnits lämplig, samt
att för lån från den år 1938 inrättade maskinlånefonden för jordbruket förutsättes
en lånetid av lägst 5 och högst 8 år. Det bör i detta sammanhang
ej förbises, att för gasgeneratordriven bil betalas fordonsskatt med allenast
hälften av eljest utgående belopp, något som för en medelstor lastbil kan
beräknas medföra en besparing av cirka 200 kronor per år.
Vad riksdagen ovan anfört om vikten av att försäljningen av aggregaten
bedrives med tillbörligt ansvar och under kontroll har alldeles särskilt avseende
på de oftast ej så ekonomiskt välsituerade personer, som behöva anlita
statens gasgeneratorlånefond för finansieringen av sin bilutrustning.
Även förslaget örn ett anslag på 150,000 kronor för inköp m. m. av generatorgasdrivna
jordbrukstraktorer till den lokala lantbruksundervisningen
har riksdagen ansett sig böra godkänna. Enligt prov som under sommaren
1938 utförts av gasgeneratorkommittén synas även vid traktorsdrift träkolsgas
kunna finna en lönande användning som bränsle. Frågan synes dock
alltjämt befinna sig på försöksstadiet.
Vikten av att tidigare anställda prov och försök med traktorer utan dröjsmål
fortsättas torde under nuvarande förhållanden vara uppenbar. Riksdagen
vill också förutsätta ett övervägande av vad som från statens sida kan
göras för att påskynda tillverkningen av driftsäkra träkolstraktörer samt
också för att eventuellt för jordbrukarna underlätta själva anskaffningen
av dylika traktorer.
Även i övrigt är det angeläget att statlig försöks- och provningsverksamhet
utföres, så att staten kan inom gasgeneratordriftens område, häri inbegripet
även träkolsförsörjningen, utöva den ledande verksamhet som påkallas
av tidsläget. Enligt vad som upplyses i propositionen stå medel för
ändamålet till förfogande.
Med bifall alltså till Kungl. Maj :ts förslag -— dock med lånetidens utsträckning
från 5 till 6 år — har riksdagen dels godkänt de av departementschefen
i propositionen nr 35 förordade ändringarna i allmänna villkor och bestämmelser
för lån från lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift,
dock med iakttagande att lånetiden utsträckes från 5 till 6 år; dels till Inköp
Riksdagens skrivelse Nr 50.
10
av generatorgasdrivna jordbrukstraktorer å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1939/40 under driftbudgeten, nionde huvudtiteln, anvisat ett reservationsanslag
av 150,000 kronor; dels ock till Lånefonden för inköp av
gasgeneratorer för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, anvisat ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Stockholm den 4 november 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.