Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till en anläggning för torvbrikettillverkning.

1939-12-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:85 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till en anläggning för torvbrikettillverkning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 85.

1

Nr 85.

Godkänd av första kammaren den 13 december 1939.

Godkänd av andra kammaren den 13 december 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds

proposition angående anslag till en anläggning för

torvbrikettillverkning.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 59.)

Till KONUNGEN.

I en den 10 november 1939 dagtecknad proposition, nr 71, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk

lorvförädling m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Möjlighetei na att tillvarataga de stora bränsletillgångar, som inrymmas i

landets torvmossar, ha redan långt tidigare varit föremål för statsmakternas

intresse. Ej endast genom upplysningsverksamhet från statens tor vingenjörer

utan också genom en omfattande långivning sökte staten särskilt under

världskrigsai en främja saväl torvströ- som bränntorvtillverkningen. Under

intryck också av världskrigsårens högt uppdrivna kolpris — med noteringar

töi engelska stenkol på över 200 kronor per ton — investerades i torvindustrien

ett kapital av mellan 20 och 30 miljoner kronor. På denna blomstringsperiod

gjorde emellertid den efterföljande depressionen ett hastigt och för de

nystartade bränntorvfabrikerna synnerligen ödeläggande slut, varav ej heller

staten undgick att få taga följderna i form av kapitalförluster på lämnade

torvlån. En av statens järnvägar enligt beslut av 1916 års riksdag anlagd

torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse intill Vislanda visade sig även den

förlustbringande och måste nedläggas. I ett den 9 februari 1927 avgivet utlåtande

ansåg sig kommerskollegium böra uttala det omdömet, att de mångfaldiga

försöken att förädla torven till ett högvärdigt och föga skrymmande

bränsle, vilka sedan länge pågått, ej ännu lett till ekonomiskt förmånliga resultat

samt att även arbetena på att utvinna andra produkter av torven fortfarande

befunne sig på experiment- och försöksstadierna.

Mot bakgrunden av dessa erfarenheter måste tvekan hysas mot förevarande

förslag, som innebär investering av inemot 5 miljoner kronor i ett nytt

torvindustriföretag. Särskilt i betraktande av företagets karaktär av en för
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 19.19. 14 sami. Nr 85—86.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 85.

söksverksamliet vore det önskvärt, att detta kunde startas i en mindre kapitalkrävande

skala.

Att finna en lönande användning för landets torvmossar är dock alltjämt

ett nationellt problem, som kan motivera en ytterligare statlig insats och vissa

ytterligare statliga uppoffringar.

Metoderna för torvens bearbetning ha också efterhand utvecklats, och praktiska

erfarenheter från allra sista tiden föreligga bland annat från Danmark

och Estland. Medan man tidigare räknade med att ett ton bränntorv motsvarade

ett halvt ton stenkol anses ett ton torvbriketter av den kvalitet, örn

vars tillverkning nu är fråga, lia samma bränslevärde som cirka 2/3 ton kol.

Framställningskostnaden för F/2 ton briketter — i bränslevärde motsvarande

cirka 1 ton stenkol — kan beräknas till 25 kronor. Häremot må ställas svenska

stenkolsnoteringar med 20—25 kronor under augusti och 35—45 kronor

per ton i november 1939.

I nuvarande avspärrningsläge måste utsikterna för den här planlagda torvbrikettillverkningen

på den staten tillhöriga, redan tidigare delvis utdikade

Store Mosse i Skåne åtminstone rent kalkylatoriskt framträda som rätt gynnsamma.

Enligt ingenjörs vetenskap sakademiens uttalanden bör anläggningen

planeras i full fabriksskala för en tillverkning motsvarande cirka 50,000 ton

briketter per år, vilket enligt utländska erfarenheter synes vara en lämplig

ekonomisk enhet.

Mot dessa omdömen, vilka bekräftats av upplysningar, som av riksdagens

vederbörande utskott inhämtats, har riksdagen ej ansett sig böra förutsätta

någon begränsning av företaget. Att märka är att ritningar redan föreligga

färdiga för en tillverkning av nyss angiven storlek, medan utarbetningen av

ritningar för en fabrik med en mera begränsad produktion uppges komma

att fördröja igångsättningen inemot ett år. Att till en början låta tillverkningen

omfatta allenast torvpulver —- något som kräver en betydligt mindre

dyrbar maskinanskaffning — är enligt uppgift ej heller lämpligt. Torvpulvret

är visserligen att betrakta som ett rätt gott industribränsle, men det

är skrymmande och kan ej med ekonomisk fördel transporteras några längre

avstånd. Svårigheter föreligga därför för dess avsättning. Möjligheterna att

särskilt inom Skåne kunna sälja den mera förädlade men en större maskinutrustning

krävande brikettprodukten anges däremot vara goda. Tillverkningens

framförande till detta stadium erfordras också för de planerade försöken

att ur landets torvmossar utvinna ett speciellt för flygmotorer lämpligt

bränsle. Särskilt i utlandet har denna fråga tillmätts intresse. Men

även inom vårt land ha framförts tekniska uppslag, som förtjäna beaktas

samt eventuellt också praktiskt undersökas.

Från dessa utgångspunkter har riksdagen ej velat motsätta sig att det begärda

anslaget, 5,000,000 kronor, nu beviljas. Härigenom skulle det bliva

möjligt att igångsätta fabrikationen i så god tid att briketter skulle kunna

levereras redan till bränslesäsongen 1940/41. Enligt riksdagens mening böra

emellertid de utarbetade planerna alltjämt betraktas som preliminära och i

behov av ytterligare omprövning. Detta gäller ej minst med hänsyn till de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 85.

3

svårigheter, som eventuellt kunna under nuvarande krisförhållanden uppkomma

för att genomföra den till uppemot 3,000,000 kronor kalkylerade fabriks-

och maskinanläggningen. I anslutning till departementschefens uttalande

vill riksdagen till sist framhålla, att överhuvud ej större del av anslaget

tages i användning än som är nödvändigt med tagen hänsyn till bästa

ekonomiska betingelser för den framtida fabrikationen.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk Torv förädling m. m. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetaret 1939/40 såsom kapitalinvestering i

fonden för statens aktier anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Stockholm den 13 december 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.