Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.
1939-03-24 · 2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1939:128, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Riksdagens skrivelse Nr 127—128.
statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen
att till statens bosättningslånefond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln, punkterna
26 och 27) föreslagit riksdagen dels att till Statens bosättningslån: Ersättning
åt ortsombud för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
25,000 kronor, dels ock att till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
Bosättningslånefonden tillkom vid 1937 års riksdag som ett led i strävandena
att underlätta familjebildningen. Så långt hittillsvarande erfarenheter
giva vid handen synes låneverksamheten ha utfallit gynnsamt. Trots att lånen
utlämnas utan borgenssäkerhet, fullgöras de kvartalsvis återkommande
amorteringarna i allmänhet tillfredsställande.
Riksdagen, som ansett sig böra medgiva, att till erforderlig ytterligare ökning
av fondens kapital anvisas det äskade beloppet, 5,000,000 kronor, samt
dessutom de båda begärda anslagen till förvaltningskostnader, får anmäla att
riksdagen för budgetåret 1939/40 anvisat dels under rubriken Statens utlåningsfonder
till Statens bosättningslånefond ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor; dels ock under femte huvudtiteln till Statens bosättningslån: Ersätt
ning
åt ortsombud ett förslagsanslag av 25,000 kronor och till Statens bosättningslån:
Ersättning åt riksbanken ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
Stockholm den 24 mars 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 128.
Godkänd av första kammaren den 24 mars 1939.
Godkänd av andra kammaren den 24 mars 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.
(Statsutskottets utlåtande nr 67.)
Till Konungen.
I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1939/40 har Kungl. Maj :t i avseende å kapitalinvestering för statens
järnvägar (punkt 42 av det vid propositionen under rubrik ”Kapitalbudgeten,
Bil. 4” fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i
ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiering av banan Långsele—Boden
för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor. * s|
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 27 januari 1939 dagtecknad proposition,
nr 73, föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banan Långsele—Boden för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 128.
ö
budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering under rubrik Statens järnvägar
anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
Såsom riksdagen tidigare vid olika tillfällen framhållit, får järn vägselektrifieringen
betraktas som ett led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning efter
tidsutvecklingen med dess högt drivna krav på snabba samfärdsmedel. Rent
driftstekniskt synes det lämpligt att i anslutning till de snart avslutade elektrifieringsarbetena
upp till Östersund och Långsele motsvarande arbeten igångsättas
å den cirka 500 km. långa linjen Långsele—Boden, där förbindelse uppnås
med den redan tidigare elektrifierade riksgränsbanan. Särskilt sistnämnda
förhållande har av olie fen för försvarsstaben framhållits som värdefullt, då genom
den rörliga elektriska materielens friare användning över hela statsbanenätet
statens järnvägars militära användbarhet ökas.
Elektrifieringsföretagets räntabilitet har av järnvägsstyrelsen rent siffermässigt
sett uppskattats till allenast 1.76 procent. De totala anläggningskostnaderna
hava numera beräknats till 33.6 miljoner kronor mot 28.2 miljoner kronor
1937. I det nu beräknade totalbeloppet ingår emellertid en post på 4 miljoner
kronor till förbättringsarbeten på bana och broar, varjämte kostnaderna
för ”elektriska lok m. m. och elektriska vagnuppvärmningsanordningar ” upptagits
med ett från 5.6 till 7.9 miljoner kronor ökat belopp.
Trots den betydligt större kapacitet, som banan sålunda erhåller efter elektrifieringen,
har dock ej räknats med några ökade trafikinkomster. Den ökade
trafikkapaciteten ger enligt riksdagens mening rätt hysa förväntningar på en
mera gynnsam framtida avkastning från anläggningen.
Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till elektrifiering av hanan
Långsele—Boden för budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering i statens
affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar anvisat ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor.
Stockholm den 24 mars 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.