Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.

1939-03-24 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:128, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 127—128.

statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen

att till statens bosättningslånefond för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (femte huvudtiteln, punkterna

26 och 27) föreslagit riksdagen dels att till Statens bosättningslån: Ersättning

åt ortsombud för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

25,000 kronor, dels ock att till Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Bosättningslånefonden tillkom vid 1937 års riksdag som ett led i strävandena

att underlätta familjebildningen. Så långt hittillsvarande erfarenheter

giva vid handen synes låneverksamheten ha utfallit gynnsamt. Trots att lånen

utlämnas utan borgenssäkerhet, fullgöras de kvartalsvis återkommande

amorteringarna i allmänhet tillfredsställande.

Riksdagen, som ansett sig böra medgiva, att till erforderlig ytterligare ökning

av fondens kapital anvisas det äskade beloppet, 5,000,000 kronor, samt

dessutom de båda begärda anslagen till förvaltningskostnader, får anmäla att

riksdagen för budgetåret 1939/40 anvisat dels under rubriken Statens utlåningsfonder

till Statens bosättningslånefond ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor; dels ock under femte huvudtiteln till Statens bosättningslån: Ersätt
ning

åt ortsombud ett förslagsanslag av 25,000 kronor och till Statens bosättningslån:

Ersättning åt riksbanken ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Stockholm den 24 mars 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 128.

Godkänd av första kammaren den 24 mars 1939.

Godkänd av andra kammaren den 24 mars 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående elektrifiering av banan Långsele—Boden.

(Statsutskottets utlåtande nr 67.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1939/40 har Kungl. Maj :t i avseende å kapitalinvestering för statens

järnvägar (punkt 42 av det vid propositionen under rubrik ”Kapitalbudgeten,

Bil. 4” fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiering av banan Långsele—Boden

för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor. * s|

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 27 januari 1939 dagtecknad proposition,

nr 73, föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banan Långsele—Boden för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 128.

ö

budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering under rubrik Statens järnvägar

anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Såsom riksdagen tidigare vid olika tillfällen framhållit, får järn vägselektrifieringen

betraktas som ett led i vårt järnvägsväsens tekniska anpassning efter

tidsutvecklingen med dess högt drivna krav på snabba samfärdsmedel. Rent

driftstekniskt synes det lämpligt att i anslutning till de snart avslutade elektrifieringsarbetena

upp till Östersund och Långsele motsvarande arbeten igångsättas

å den cirka 500 km. långa linjen Långsele—Boden, där förbindelse uppnås

med den redan tidigare elektrifierade riksgränsbanan. Särskilt sistnämnda

förhållande har av olie fen för försvarsstaben framhållits som värdefullt, då genom

den rörliga elektriska materielens friare användning över hela statsbanenätet

statens järnvägars militära användbarhet ökas.

Elektrifieringsföretagets räntabilitet har av järnvägsstyrelsen rent siffermässigt

sett uppskattats till allenast 1.76 procent. De totala anläggningskostnaderna

hava numera beräknats till 33.6 miljoner kronor mot 28.2 miljoner kronor

1937. I det nu beräknade totalbeloppet ingår emellertid en post på 4 miljoner

kronor till förbättringsarbeten på bana och broar, varjämte kostnaderna

för ”elektriska lok m. m. och elektriska vagnuppvärmningsanordningar ” upptagits

med ett från 5.6 till 7.9 miljoner kronor ökat belopp.

Trots den betydligt större kapacitet, som banan sålunda erhåller efter elektrifieringen,

har dock ej räknats med några ökade trafikinkomster. Den ökade

trafikkapaciteten ger enligt riksdagens mening rätt hysa förväntningar på en

mera gynnsam framtida avkastning från anläggningen.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till elektrifiering av hanan

Långsele—Boden för budgetåret 1939/40 såsom kapitalinvestering i statens

affärsverksfonder under rubrik Statens järnvägar anvisat ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor.

Stockholm den 24 mars 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.