Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-04-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:200, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 200.

1

Nr 200.

Godkänd av första kammaren den 25 april 1939.

Godkänd av andra kammaren den 25 april 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr lil.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

93 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd,

till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet beräkna för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 220,700

kronor.

Vidare har Kungl. Majit i samma proposition under kapitalbudgeten

såsom kapitalinvestering under rubriken Statens utlåningsfonder (bilaga

6 punkterna 14 och 15 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen

förelagd, för budgetåret 1939/40 beräkna dels till statens lånefond

för universitetsstudier ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dels ock

till studielånefonden ett reservationsanslag av 120,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 20 januari 1939 dagtecknad proposition

(nr 61), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 200—203.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 200.

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 220,700

kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund under

åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag av 10,000

kronor;

dels besluta att en särskild fond, benämnd Statens lånefond för universitetsstudier,

skall inrättas, vilken fond skall förvaltas av statskontoret;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen tillstyrkta grunder utfärda ej mindre erforderliga

bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur omförmälda

fond, än även ändrade bestämmelser beträffande den nuvarande studielånefonden;
dels

till Statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor;

dels ock till Studielånefonden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels de två likalydande motionerna 1:232 och II: 360, vari hemställts, att

riksdagen till stipendier åt de studerande vid universiteten i Uppsala och

Lund, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan, Chalmers

tekniska högskola, tandläkarinstitutet, farmaceutiska institutet,

veterinärhögskolan, skogshögskolan och lantbrukshögskolan ävensom

Stockholms och Göteborgs högskolor samt handelshögskolorna i Stockholm

och Göteborg måtte för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 209,500 kronor med föreskrift tillika, jämte annat, att stipendierna

skola i mån av tillgång utdelas till förtjänta sökande oavsett vid vilken

akademisk bildningsanstalt, de ämna bedriva studier;

dels de två likalydande motionerna 1:233 och II: 361, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att tillämpningsområdet för de i propositionen

föreslagna åtgärderna utsträckes till att omfatta alla statliga och

statsunderstödda högskolor, att stipendierna skola tillkomma även obemedlade

studerande med hem å ort där studierna bedrivas, samt att

stipendier motsvarande kostnaderna för kurs- och laborationsavgifter

måtte kunna tilldelas obemedlade studerande.

I likhet med departementschefen anser riksdagen önskvärt, att åtgärder

vidtagas från det allmännas sida i syfte att göra urvalet till de levnadsbanor,

som förutsätta akademiska studier, mindre beroende av de enskilda

studenternas privatekonomiska förutsättningar. Kungl. Maj:ts på

särskilda för frågans förberedande tillkallade sakkunnigas utredning ba
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 200.

serade förslag har dikterats av en strävan att utjämna de svårigheter

av ekonomisk art, varvid den vid universitet och högskolor studerande

ungdomen för närvarande i många fall har att kämpa. I sådant avseende

föreslår Kungl. Majit inrättandet dels av statsstipendier i form av fri

bostad och fri kost, dels av en statens lånefond för universitetsstudier,

dels ock av statliga bokstipendier.

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår,

hava de sakkunniga i enlighet med dem givna direktiv begränsat sitt

förslag till att avse universiteten och karolinska institutet. Vissa

av de i ärendet hörda myndigheterna hava ansett, att de ifrågasatta åtgärderna

från statens sida borde omfatta samtliga högskolor och med

dem jämförliga högre utbildningsanstalter. Samma uppfattning har

kommit till uttryck i de ovan nämnda motionerna.

Riksdagen, som bifaller Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om införande

av naturastipendier (fri bostad och fri kost) vid Uppsala och Lunds

universitet samt vid karolinska institutet och icke har något att erinra

mot det härför äskade beloppet, 200,000 kronor, samt dettas fördelning

mellan ifrågavarande läroanstalter, anser emellertid, i likhet med vad

i nyssnämnda motioner gjorts gällande, goda skäl tala för att en statlig

understödsverksamhet av angivna slag vidgas att omfatta jämväl andra

läroanstalter av högskolekaraktär, såväl statliga som enskilda. Huruvida

samtliga de i motionerna I: 232 och II: 360 samt I: 233 och II: 361 upptagna

läroanstalterna böra förses med statsstipendier av det slag, varom

nu är fråga, torde på grund av de vid dessa anstalter förekommande särskilda

förhållandena i olika avseenden icke kunna bedömas utan att en

närmare utredning av frågan blivit verkställd. Innan en dylik utredning

kommit till stånd, torde det även vara ogörligt att avgöra, huruvida naturastipendiesystemet

är det vid alla ifrågavarande utbildningsanstalter lämpligaste

eller örn icke i stället kontantstipendieformen i vissa fall kan vara

att föredraga. Det är icke heller utan närmare undersökning givet, att

ökade statliga stipendier äro av nöden vid samtliga de läroanstalter, varom

här är fråga. Såsom departementschefen framhållit, har staten till exempel

beträffande lantbrukshögskolan i relativt riklig mån redan sörjt för att

stipendiemedel stå till de studerandes förfogande. Riksdagen finner det

nödvändigt att genom en närmare utredning få förevarande fråga prövad

i hela dess vidd. Förhållandena vid de enskilda högskolorna i Stockholm

och Göteborg och vid våra tekniska högskolor äro dock enligt riksdagens

mening så likartade dem vid universiteten och karolinska institutet, att

riksdagen icke kan finna skäl föreligga att i avvaktan på närmare erfarenhet

av den nu föreslagna stipendieanordningen skjuta stipendiefrågan

för i vart fall nämnda högskolor på framtiden.

De i motionerna I: 233 och II: 361 anförda skälen för att stipendier skola

kunna tillkomma även obemedlade studerande, som hava sina hem på stu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 200.

dieorten, finner riksdagen värda beaktande och förutsätter, att jämväl

denna fråga tages under omprövning vid den blivande utredningen.

Riksdagen anser sig böra understryka angelägenheten av att den av

riksdagen förordade utredningen snarast kommer till stånd och att på

resultatet av densamma grundat förslag därefter förelägges riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts och då departementschefen uttalat

sina sympatier för en utsträckning av de här ifrågavarande statliga

stödåtgärderna till att avse även andra högre utbildningsanstalter än

de i Kungl. Maj:ts förslag angivna, har riksdagen icke ansett det erforderligt,

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn en utredning i

ovan berörda syfte.

Vad angår frågan rörande de organ, som böra omhänderhava utdelningen

av stipendierna, delar riksdagen departementschefens uppfattning

örn att verksamheten lämpligen bör anförtros åt särskilda stipendienämnder.

Emot de av Kungl. Majit beräknade kostnaderna för nämnderna —

4.000 kronor vid vart och ett av universiteten och 1,500 kronor vid karolinska

institutet — har riksdagen icke funnit något att erinra.

Enligt Kungl. Majlis förslag skulle de nu på riksstaten upptagna anslagen

till stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund

omvandlas till särskilda bokstipendier å förslagsvis 100 kronor, att utgå

efter i huvudsak samma grunder som naturastipendierna. För ifrågavarande

ändamål skulle avses respektive 6,200 kronor och 5,000 kronor. Riksdagen

bifaller jämväl detta förslag.

I motionerna I: 233 och lii 361 har yrkats, att stipendier, motsvarande

kostnaderna för kurs- och laborationsavgifter, skulle tilldelas obemedlade

studerande. Riksdagen anser sig icke utan på närmare utredning grundat

förslag från Kungl. Majits sida böra upptaga detta yrkande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag har riksdagen alltså för nästa

budgetår på riksstaten uppfört ett reservationsanslag till stipendier åt

studerande vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet av (200,000 + 4,000 + 4,000 + 1,500 + 6,200 + 5,000 =)

220,700 kronor.

Såsom ett komplement till naturastipendierna föreslår Kungl. Majit

upprättandet av en särskild lånefond för universitetsstudier, för vilket ändamål

för budgetåret 1939/40 skulle anvisas ett reservationsanslag av

140.000 kronor. Naturastipendierna äro avsedda att i regel utgå under

vissa år i början av studietiden, varför det måste vara av stort värde för

de studerande att för studiernas fortsättande och avslutande erhålla möjlighet

till lån på billiga villkor. De studerande vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska institutet skulle samtidigt med inrättandet av

denna lånefond i regel undantagas från behörighet att åtnjuta lån ur den

nuvarande studielånefonden. Utdelningen av lån ur den nya fonden skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 200.

omhänderhavas av stipendienämnderna. Riksdagen är ense med departementschefen

örn att ett genomförande av ifrågavarande förslag måste bliva

till god hjälp för de studerande vid universiteten och karolinska institutet,

samtidigt som förslaget även kommer att vara till båtnad för den studerande

ungdomen vid andra högre utbildningsanstalter, för vilken härigenom

ökad möjlighet kommer att uppstå att erhålla lån ur den nuvarande

studielånefonden. Riksdagen, som i likhet med departementschefen anser

de sakkunnigas förslag till bestämmelser angående lån ur lånefonden för

universitetsstudier i huvudsak kunna följas, ansluter sig alltså till Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande såväl naturastipendierna som lån ur den nya lånefonden för

universitetsstudier synas vissa övergångsbestämmelser bliva erforderliga,

vilka det torde böra ankomma på Kungl. Majit att närmare utforma. Riksdagen

vill allenast framhålla, att det synes riksdagen befogat, att vad angår

naturastipendierna — i anslutning till vad de sakkunniga ifrågasatt —

övergångsvis en viss del av det till förfogande ställda anslaget avses för

sådana studerande, som redan inskrivits vid universiteten eller karolinska

institutet och därstädes under någon tid bedrivit studier, detta i syfte att

åstadkomma en mjukare övergång mellan nuvarande förhållanden och de

förbättrade möjligheter, som för studenterna framdeles komma att stå till

buds. I fråga om lån ur universitetsstudielånefonden utgår riksdagen från,

att dessa, efter vederbörligt kungörelse- och ansökningsförfarande, komma

att av stipendienämnderna utdelas under våren 1940. Med hänsyn härtill

torde de studerande vid Uppsala och Lunds universitet och karolinska institutet

icke böra redan nu undantagas från möjligheten att vid utdelning

våren 1939 erhålla lån ur den nuvarande studielånefonden, utan dylika

ansökningar böra prövas och avgöras i hittills tillämpad ordning.

Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare, att till den nuvarande studielånefonden

skulle för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 120,000

kronor. Riksdagen bifaller detta förslag. Riksdagen har icke heller något

att erinra mot att villkoren för erhållande och åtnjutande av lån ur fonden

ändras på sätt departementschefen ifrågasatt, i syfte att ernå likställighet

mellan lån ur denna fond och ur lånefonden för universitetsstudier.

Riksdagen har jämväl funnit de av departementschefen anförda skälen

för inrättandet vid universiteten i Uppsala och Lund av stipendier för

främjande a v högre juridiska studier bärande och godkänner förslaget om att

särskilda anslagsmedel, 5,000 kronor vid vartdera universitetet eller tillhopa

10,000 kronor, anvisas för ändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt i anledning av

ovan nämnda motioner,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 200.

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 anvisat ett

reservationsanslag av 220,700 kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund under

åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 anvisat ett anslag av 10,000

kronor;

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd Statens lånefond för universitetsstudier,

skall inrättas, vilken fond skall förvaltas av statskontoret;
dels

bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 20 januari 1939 tillstyrkta grunder utfärda ej mindre erforderliga

bestämmelser för erhållande och tillgodonjutande av lån ur omförmälda

fond, än även ändrade bestämmelser beträffande den nuvarande

studielånefonden;

dels såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder till Statens

lånefond för universitetsstudier för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag

av 140,000 kronor;

dels ock såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder till Studielånefonden

för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 120,000

kronor.

Stockholm den 25 april 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.