Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av den årliga låstiden vid folkskolan m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

1939-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:252, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av den årliga låstiden vid folkskolan m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

1

Nr 252.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1939.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående reglering av den årliga låstiden

vid folkskolan m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 139.)

Till KONUNGEN.

I en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition (nr 149) har Kungl.

Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels

förklara sig icke hava något att erinra mot att lästiden vid folk- och småskolor

från och med den 1 juli 1940 utsträckes från minst 344/7 veckor till minst 364/7

\eckor; dels ock medgiva, att rätten till statsbidrag till arvoden åt timlärare

vid folk- och småskolor må från och med den 1 juli 1940 utvidgas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i ovannämnda statsrådsprotokoll

förordats.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen 1:243, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

differentiering av lästiden och uppdelning av läraravdelning inom skolor

med två- eller flera klasser måtte omfatta även skolorna av Bl formen;

dels ock de två likalydande motionerna I: 253 och II: 418, vari hemställts,

att riksdagen måtte medgiva, att statsbidrag till arvode åt timlärare vid tvåelier

flerklassiga undervisningsavdelningar, i vilka ingår även folkskolans

sjunde årsklass, må på i propositionen eljest angivna villkor utgå, då antalet

lärjungar i avdelningen uppgår till minst 20.

Utsträckning av den årliga lästiden vid folkskolan.

Riksdagen är ense med departementschefen örn att de spörsmål, som nu

föreligga till bedömande, väsentligen äro av skolorganisatorisk art och icke

av löneteknisk natur. Från denna utgångspunkt har det gällt för riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 252—255. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 2-52.

att pröva de föreliggande förslagen till förbättrande av folkskoleväsendet i

organisatoriskt avseende och stärkande av den undervisning, som detta har

att förmedla.

De för ärendets utredning tillkallade sakkunniga, de över deras förslag

hörda myndigheterna och sammanslutningarna samt departementschefen äro

alla ense om att den nuvarande minimilästiden bör utsträckas. Riksdagen

anser för sin del att fullgoda skäl blivit anförda för en obligatorisk förlängning

av folkskolans årliga minimilästid. För närvarande kunna skoldistrikten

planlägga undervisningen enligt tre alternativa lästider 344/7 veckor, 364/r

veckor och 39 veckor. Ett enhetliggörande av folkskolans lästid skulle enligt

departementschefens mening ur åtskilliga synpunkter visserligen vara eftersträvansvärt,

men han har i likhet med de sakkunniga likväl icke ansett

sig kunna tillstyrka en så långt gående åtgärd på detta område som ett successivt

övergående till en enhetlig lästid av 39 veckor. Departementschefen

har därför stannat vid att föreslå minimilästidens bestämmande till 364/7

veckor, varigenom framdeles, i stället för tre, två alternativa lästider skulle

ifrågakomma. Detta ståndpunktstagande har i främsta rummet förestavats

av att departementschefen icke ansett lämpligt att samtidigt genomföra

två så ingripande och betydelsefulla reformer som utbyggandet av folkskolan

med en sjunde årsklass och lästidens utsträckning till 39 veckor.

Riksdagen delar den av departementschefen i förevarande avseende uttalade

uppfattningen. Den mycket betydande reformverksamhet inom folkskoleväsendet,

som ägt rum under senare år, talar enligt riksdagens mening

för att varsamhet bör iakttagas från statsmakternas sida, när det gäller

genomförandet av ytterligare skolorganisatoriska åtgärder. Riksdagen anser

sig därför icke kunna tillstyrka, att steget nu skulle tagas fullt ut till en

enhetlig lästid av 39 veckor, men vill understryka det av departementschefen

gjorda uttalandet, att det bör vara statsmakterna angeläget att främja

den pågående frivilliga utvecklingen för utsträckning av lästiden till 39 veckor.

Kungl. Maj:ts förslag örn införande av en minimilästid av 364/7 veckor får

riksdagen alltså giva sin anslutning och får härvid särskilda betona, att

genom ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag vinnes en önskvärd utjämning

mellan nu rådande förhållanden i olika skoldistrikt, samtidigt som företrädesvis

de svagare skolformernas arbetsbetingelser komma att förbättras.

Emot den föreslagna reformens genomförande från och med den 1 juli

1940 har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen godkänner jämväl departementschefens förslag med avseende å

det antal verkliga läsdagar, som böra ingå i läsåret, ävensom beträffande rätt

för skoldistrikt att minska antalet effektiva läsdagar med högst tre, i syfte att

bereda lärare möjlighet att erhålla ledighet för deltagande i kurser och möten,

som äro av betydelse för lärarens fortbildning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

3

Förstärkning av undervisningen i två- eller flerklassiga undervisnings
avdelningar.

Departementschefen har beträffande differentiering av lästiden anslutit

sig till de sakkunnigas av myndigheterna i allmänhet tillstyrkta ståndpunkt,

alt dylik differentiering skall kunna äga rum i skolor av B 2-, B 3-, D 1- och

b-formerna samt under en tidrymd av sammanlagt högst omkring 100 timmar

vid 39 veckors lästid och 50 timmar vid 364/7 veckors lästid. Riksdagen godkänner

detta förslag.

1 motionen 1:243 föreslås, att rätten till uppdelning av elevavdelning i

enlighet nied vad skolöverstyrelsen i sitt i ärendet avgivna yttrande ifrågasatt

skall utsträckas jämväl till skolor av B 1-formen.

Riksdagen ansluter sig till departementschefens uppfattning, att pedagogiska

skäl icke kunna med större styrka åberopas för att utsträcka differentieringen

till skolor av första B-formen. De undervisningstekniska

svårigheterna vid dessa skolor äro nämligen icke jämförliga med de svårigheter

av dylikt slag, som föreligga i skolor av B 2-, B 3-, D 1- och bformerna.

Däremot vill riksdagen icke bestrida, att långa skolvägar samt

vissa andra skäl av social natur kunna stundom motivera nedsättning av de

enskilda elevernas lästid även i skolor av B 1-formen, så att lästiden kommer

att bliva något kortare än lärarens undervisningstid. Möjlighet härtill finnes

emellertid redan jämlikt kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 372), innefattande

bestämmelser örn s. k. växellov. Departementschefen har uttalat sig fölen

revidering av bestämmelserna i nämnda kungörelse, i syfte att sammanföra

och samordna desamma med motsvarande bestämmelser rörande den

av honom tillstyrkta uppdelningen av undervisningsavdelningar. Riksdagen,

som anser det synnerligt lämpligt att alla föreskrifter örn differentiering av

lästiden sammanföras, förutsätter, att möjligheterna för uppdelning av elevavdelningarna

i B 1-skolor komma att för framtiden bibehållas.

1 detta sammanhang vill riksdagen emellertid uttala, att den utsträckta

lästiden synes böra så vitt möjligt komma alla lärjungar till del.

I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt, att tillämpning

i de enskilda skoldistrikten av bestämmelserna om differentiering av

undervisningen blir föremål för prövning från fall till fall och att dessa

frågor skola bedömas och avgöras av skolöverstyrelsen. En dylik central

prövning måste giva en god garanti för enhetlighet i tillämpningen, vid vilket

riksdagen fäster det största avseende. Riksdagen vill i detta sammanhang

framhålla, att differentiering av lästiden, där sådan befinnes böra ifrågakomma,

icke med nödvändighet skall äga rum under längsta medgivna tid,

utan att skolöverstyrelsen vid sin prövning av hithörande frågor jämväl torde

hava att bestämma längden av den tid, varunder uppdelning av undervisningsavdelning

i förekommande fall kan anses vara av omständigheterna

påkallad.

Utvidgning av rätten till statsbidrag för avlöning av timlärare synes riksdagen

vara en förstärkningsanordning, ägnad att på ett lyckligt sätt befordra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 252.

undervisningens effektivitet. Departementschefens förslag härutinnan kan

riksdagen i huvudsak giva sin anslutning. Riksdagen finner sig dock böra

vidtaga viss jämkning beträffande grunderna för statsbidrags utgående.

I berörda motioner I: 253 och II: 418 har yrkats, att statsbidrag till arvode

åt timlärare vid två- och flerklassiga undervisningsavdelningar, i vilka ingår

även folkskolans sjunde årsklass, må utgå, då antalet lärjungar i avdelningen

uppgår till minst 20. Riksdagen anser sig visserligen icke kunna bifalla detta

yrkande, men finner i anslutning till vad i motionerna anförts skäl tala för

att statsbidrag bör kunna utgå enligt något förmånligare grunder än de av

departementschefen förordade till undervisningsavdelning av i motionerna

angivna slag. Den elevnumerär, som bör medföra rätt till statsbidrag, synes

i dylika avdelningar böra sättas något lägre än vid övriga, med hänsyn i

främsta rummet till de svårigheter av undervisningsteknisk art, som möta på

grund av att första årets teoretiska fortsättningsskolkurs i regel är förlagd till

det sjunde skolåret. Riksdagen medgiver därför, att den elevnumerär, som

bör medföra rätt till statsbidrag för sagda avdelningars del, bestämmes enligt

det i de sakkunnigas förslag upptagna alternativet II.

Riksdagen förutsätter, att timlärarersättning må utgå icke allenast till ordinarie

lärare utan även till extra ordinarie och vikarierande lärare.

Emot vad departementschefen i övrigt förordat har riksdagen icke funnit

något att invända.

Kostnadsberäkningar.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

gjorda kostnadsberäkningarna. Merkostnaderna till följd av de tillstyrkta

ändrade grunderna för statsbidrag till timlärare torde emellertid med

hänsyn till vad riksdagen i det föregående anfört böra beräknas till 425,000

kronor i stället för av departementschefen angivna 400,000 kronor. Införandet

i ökad utsträckning av det sjunde skolåret kommer givetvis framdeles

att i höjande riktning påverka nämnda kostnader.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

dels att riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra mot att lästiden

vid folk- och småskolor från och med den 1 juli 1940 utsträckes från minst

344/T veckor till minst 364/7 veckor;

dels ock att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:253 och 11:418, medgivit, att rätten till statsbidrag till arvoden åt timlärare

vid folk- och småskolor må från och med den 1 juli 1940 utvidgas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 24 februari 1939 förordat, dock med

iakttagande av vad riksdagen i det föregående uttalat.

Stockholm den 12 maj 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.