Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen jämte i ämnet väckta motioner.
1939-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1939:312, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 312.
3
Nr 312.
Godkänd av första kammaren den 26 maj 1939.
Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande
av den personella försvarsberedskapen jämte
i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 162.)
Till Konungen.
I proposition nr 232 Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen — med ändring i vissa delar av
Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition ävensom i proposition nr 113 till
årets riksdag framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel — att dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört, vidtaga
erforderliga åtgärder av organisatorisk art till förstärkande av den personella
försvarsberedskapen, dels medgiva, att de kostnader, som må uppkomma
för genomförandet av en förstärkning i enlighet med vad i samma
statsrådsprotokoll anförts av den personella försvarsberedskapen under innevarande
budgetår, må, i den mån de äro av natur att böra normalt belasta vissa
förslagsanslag, bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda
dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till oförutsedda utgifter; dels ock
för budgetåret 1939/40 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa vissa i propositionen
närmare angivna anslag.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, I: 290 och II: 446, vari hemställts, att riksdagen
måtte beräkna antalet värnpliktiga vintertiden vid Gotlands kustartillerikår
till 200 man och företaga därav betingad höjning av berörda anslag;
dels två likalydande motioner, I: 292 och II: 453, vari hemställts, att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i motionerna anförts dels under budgetåret 1939/40 till extra repetitionsoch
beredskapsövning örn 30 dagar inkalla de hären tilldelade värnpliktiga av
årsklasserna (samt av årsgrupperna motsvarande årsklasserna) 1934, 1933 och
4
Riksdagens skrivelse Nr 312.
1932 jämte härför erforderligt reservbefäl och värnpliktigt befäl, dels att
härutöver ålägga nämnda reservbefäl och värnpliktiga befäl skyldighet att i
anslutning till och omedelbart före sagda övning tjänstgöra ytterligare tio,
respektive fem dagar, och att de höjningar av anslag under vederbörliga titlar,
som betingas av vad ovan föreslagits, måtte företagas, varjämte hemställts,
att de ändringar i värnpliktslagen, som kunna erfordras vid ett bifall till
motionerna, måtte utarbetas av vederbörande utskott;
dels två likalydande motioner, I: 293 och II: 448, vari hemställts, bland
annat, att riksdagen måtte besluta inkallande av sju äldre årsklasser värnpliktiga
till efterutbildning;
dels motionen I: 47, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit framhålla önskvärdheten av att regeringen vidtager
sådana åtgärder, att jordbrukare genom inkallelse till landstormstjänstgöring
ej beredas svårigheter under skördetiden;
dels motionen II: 1, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla om utredning angående möjlighet för de i jordbruket sysselsatta
värnpliktiga landstormsmännen att under år 1939 och följande år få fullgöra
sin tjänstgöring under en tid av året som för dem är minst betungande;
dels ock motionen II: 447, vari hemställts, att riksdagen ville i samband
med behandlingen av förslagen örn ökade personliga uppoffringar för ungdomen
upptaga till prövning av lämpligheten av vidgad valfrihet för den värnpliktige
att fullgöra värnpliktstjänst å för honom lämplig årstid under beaktande
av att försvarets krav icke åsidosättes.
Det av Kungl. Majit i föreliggande proposition framlagda förslaget till förstärkning
av den personella försvarsberedskapen innebär sammanfattningsvis
följande.
I våra försvarsanstalter vidtages en utökning av sådan karaktär, att en återgång
till utgångsläget i huvudsak kan ske, örn och när detta befinnes erforderligt.
I fråga om marin- och flygstridskrafterna ävensom i fråga om luftvärnet
tager utökningen i främsta rummet sikte på att dessa stridskrafter vid
ett plötsligt uppkommande hot mot landets säkerhet i största möjliga utsträckning
omedelbart skola stå redo till ett effektivt ingripande i avvärjande syfte.
På grund härav föreslås för höjande av flottans beredskap en utökning av antalet
rustade fartyg och av antalet fartyg i depåförläggning och såsom en följd
härav viss ökning av flottans fast anställda personal samt av utbildningstiden
för vissa flottan tilldelade värnpliktiga. För kustartilleriets del föreslås, i
syfte att utsträcka den tid, under vilken ett något så när stort antal batterier
av olika slag kan vara försett med stridsbemanning, ökning av dels antalet värnpliktiga,
som skall tilldelas kustartilleriet, dels ock den fast anställda kadern.
För flygvapnets vidkommande föreslås viss ökning av personalbeståndet vid
flygflottiljerna, varigenom stridsförbandens effektivitet kan höjas. I fråga om
luftvärnet föreslås anordnande av särskilda detachement av luftvärnsregementena
på skilda platser i landet och för att höja luftvärnsförbandens beredskap
dels en avsevärd utvidgning av den för luftvärnsartilleriet avsedda värnplikts
-
Riksdagens skrivelse Nr 312. 5
kontingenten, dels oek viss ökning av den vid luftvärnsartilleriet fast anställda
personalen. I syfte att erhålla stöd åt flygvapnet, flottan, kustartilleriet och
luftvärnet skola därjämte förband ur armén — örn ock i mindre utsträckning,
enär beredskapsåtgärder vid armén icke i samma utsträckning som
vid försvarsväsendet i övrigt anses erforderliga — vara i beredskapstillstånd
åtminstone vissa tider av året. I enlighet härmed förutsättes, att särskilda
beredskapsförband skola bildas vid vissa av arméns truppförband och att för
den skull vissa värnpliktiga skola kunna inkallas till fullgörande av en särskild
beredskapsövning örn trettio dagar, vilket innebär en provisorisk ökning
av övningstiden för dessa värnpliktiga. Vidare föreslås viss ökning av den
fast anställda personalen. För reservpersonalens del innebär förslaget, att av
beredskapsåtgärderna betingad extra tjänstgöring skall kunna åläggas denna
personal.
Riksdagen upptager i denna skrivelse till behandling de mera allmänna
spörsmål, som direkt beröra förstärkt personell försvarsberedskap, ävensom
därmed i visst samband stående motioner, samtliga dessa frågor i den mån
de innefatta åtgärder i organisatoriskt hänseende eller av huvudsakligen
ekonomisk art. Sedermera kommer riksdagen att meddela sina beslut beträffande
anslagen under fjärde huvudtiteln, som beröras av riksdagens ställningstagande
till nu behandlade spörsmål. Jämväl i fråga om de lagbestämmelser,
som betingas härav, kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt beslut.
Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit bör ses mot bakgrunden av det nuvarande
ovissa internationella läget och ur synpunkten att åstadkomma en omedelbart
ökad beredskapseffekt. Då riksdagen hyser den uppfattningen, att förslaget
i fråga är av beskaffenhet att böra kunna tillgodose den personella försvarsberedskapen
i ändamålsenlig omfattning, giver riksdagen sin anslutning
till det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget.
Riksdagen övergår härefter att behandla med propositionen sammanhängande
motioner.
I motionerna I: 293 och II: 448 samt I: 292 och II: 453 har yrkats, att vissa
äldre årsklasser måtte inkallas till särskild beredskapsövning under år 1939.
Riksdagen vill beträffande denna fråga framhålla, att, såsom departementschefen
i propositionen jämväl erinrat, Kungl. Majit äger möjlighet att med stöd
av §§ 28 och 36 i värnpliktslagen föranstalta örn dylika inkallelser. Tilläggas
må, att, sedan den föreliggande propositionen avlämnades, Kungl. Majit jämlikt
förstnämnda lagrum inkallat 1935 års klass för tjänstgöring under innevarande
budgetår samt att inkallelse av 1936 års klass förutsatts skola äga
rum under första halvåret 1940. Därest den utrikespolitiska situationen skulle
komma att påkalla vidtagande av särskilda åtgärder av motsvarande slag jämväl
under nästkommande budgetår å tid, då de föreslagna beredskapsförbanden
ännu icke organiserats, anser riksdagen lämpligt att jämväl ett inkallande
av 1934 års klass till beredskapstjänstgöring kommer att ske. Därigenom skulle
nämligen ytterligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning.
6
Riksdagens skrivelse Nr 312.
I motionerna I: 290 och II: 446 har föreslagits, att antalet värnpliktiga vintertiden
vid Gotlands kustartillerikår borde beräknas till 200 man eller samma
antal, som föreslagits av chefen för kustartilleriet. Då en vinterkontingent av
dylik storlek förutsätter tillkomsten av vissa baracker, vilka icke torde kunna
färdigställas till instundande höst, har departementschefen ansett sig i varje
fall icke för närvarande böra föreslå större kontingent än 100 man. Med hänsyn
till angelägenheten av att erforderlig personalstyrka för bemanning av
batterierna förefinnes, anser sig riksdagen med stöd av departementschefens
uttalande till statsrådsprotokollet kunna förutsätta, att Kungl. Maj:t, i den
mån förläggningsfrågan kan ordnas, genom inkallande av värnpliktiga ur ersättningsreserven
till större antal än som i propositionen beräknats tillgodoser
det angivna personalbehovet.
I motionerna 1:47 och II: 1 har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t
rörande åtgärders vidtagande för att ej jordbrukare genom inkallelse till landstormstjänstgöring
skola i större utsträckning komma att beredas svårigheter
under skördetiden. Vidare har i motionen II: 447 yrkande gjorts örn vidgad
valfrihet för värnpliktiga att få fullgöra värnpliktstjänstgöring å för dem lämplig
årstid. Riksdagen vill med anledning av de sålunda motionsvis väckta förslagen
erinra örn vad chefen för försvarsdepartementet anförde vid besvarande
av en vid innevarande års riksdag inom andra kammaren framställd fråga
rörande befrielse för värnpliktig, som inkallats till beredskapstjänst. Departementschefen
framhöll därvid, att ansökningar örn befrielse eller uppskov för
ifrågavarande ändamål komma att bliva föremål för välvilligast möjliga prövning,
under förutsättning att det med inkallelserna avsedda syftet icke åsidosättes.
Riksdagen anser sig kunna förutsätta, att jämväl i fråga örn inkallelser
av landstormsmän i den mån organisatoriska hinder icke föreligga största
möjliga hänsyn tages till ur jordbrukets och andra näringslivets synpunkter
betydelsefulla intressen. Jämväl beträffande övriga värnpliktsinkallelser torde
det vara önskvärt, att ansökningar örn befrielse från eller uppskov till annan
årstid med tjänstgöringens fullgörande ägnas den välvilliga prövning, som av
föreliggande omständigheter kan föranledas.
De kostnader med avseende å innevarande budgetår, som ett genomförande
av den förstärkning av den personella försvarsberedskapen, som den föreliggande
propositionen innebär, skulle enligt departementschefens förslag, i den
mån dessa kostnader äro av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag,
bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda dylika anslag och
i övrigt utgå av anslaget till oförutsedda utgifter. Häremot har riksdagen intet
att erinra. Vidkommande motsvarande på nästa budgetår belöpande kostnader
har departementschefen framlagt förslag till uppräkning av de anslag under
fjärde huvudtiteln, som beröras av föreliggande förslag. Mot den beräknade
anslagsökningen har riksdagen ej heller haft något att invända. Anslag för
täckningen av de kostnader, som kunna föranledas av att 1934 års klass må
komma att inkallas, synes böra äskas å tilläggsstat för budgetåret 1939/40.
I fråga örn den begärda medelsanvisningen kommer riksdagen att, såsom
här ovan omnämnts, sedermera anmäla sina beslut.
Riksdagens skrivelse Nr 312. 7
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen
dels med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt såväl motionerna I: 292
oell II: 453 som motionerna I: 293 oell II: 448 bemyndigat Kungl. Maj:t att, i
huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
flir den 24 mars 1939 anförts och med iakttagande därjämte av vad
liksdagen ovan uttalat, vidtaga erforderliga åtgärder av organisatorisk art
till förstärkande av den personella försvarsberedskapen;
dels ock medgivit, att de kostnader, som må uppkomma för genomförandet
i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll och av riksdagen anförts av
en förstärkning av den personella försvarsberedskapen under innevarande och
beträffande 1934 års klass nästkommande budgetår, må, i den mån de äro av
natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag, bestridas från å riksstaten
för nämnda budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till
oförutsedda utgifter.
Stockholm den 26 maj 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.