Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen jämte i ämnet väckta motioner.

1939-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:312, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 312.

3

Nr 312.

Godkänd av första kammaren den 26 maj 1939.

Godkänd av andra kammaren den 26 maj 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

May.ts proposition angående vissa åtgärder för förstärkande

av den personella försvarsberedskapen jämte

i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 162.)

Till Konungen.

I proposition nr 232 Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 24 mars 1939, föreslagit riksdagen — med ändring i vissa delar av

Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition ävensom i proposition nr 113 till

årets riksdag framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel — att dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anfört, vidtaga

erforderliga åtgärder av organisatorisk art till förstärkande av den personella

försvarsberedskapen, dels medgiva, att de kostnader, som må uppkomma

för genomförandet av en förstärkning i enlighet med vad i samma

statsrådsprotokoll anförts av den personella försvarsberedskapen under innevarande

budgetår, må, i den mån de äro av natur att böra normalt belasta vissa

förslagsanslag, bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till oförutsedda utgifter; dels ock

för budgetåret 1939/40 under riksstatens fjärde huvudtitel anvisa vissa i propositionen

närmare angivna anslag.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, I: 290 och II: 446, vari hemställts, att riksdagen

måtte beräkna antalet värnpliktiga vintertiden vid Gotlands kustartillerikår

till 200 man och företaga därav betingad höjning av berörda anslag;

dels två likalydande motioner, I: 292 och II: 453, vari hemställts, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i motionerna anförts dels under budgetåret 1939/40 till extra repetitionsoch

beredskapsövning örn 30 dagar inkalla de hären tilldelade värnpliktiga av

årsklasserna (samt av årsgrupperna motsvarande årsklasserna) 1934, 1933 och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 312.

1932 jämte härför erforderligt reservbefäl och värnpliktigt befäl, dels att

härutöver ålägga nämnda reservbefäl och värnpliktiga befäl skyldighet att i

anslutning till och omedelbart före sagda övning tjänstgöra ytterligare tio,

respektive fem dagar, och att de höjningar av anslag under vederbörliga titlar,

som betingas av vad ovan föreslagits, måtte företagas, varjämte hemställts,

att de ändringar i värnpliktslagen, som kunna erfordras vid ett bifall till

motionerna, måtte utarbetas av vederbörande utskott;

dels två likalydande motioner, I: 293 och II: 448, vari hemställts, bland

annat, att riksdagen måtte besluta inkallande av sju äldre årsklasser värnpliktiga

till efterutbildning;

dels motionen I: 47, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit framhålla önskvärdheten av att regeringen vidtager

sådana åtgärder, att jordbrukare genom inkallelse till landstormstjänstgöring

ej beredas svårigheter under skördetiden;

dels motionen II: 1, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om utredning angående möjlighet för de i jordbruket sysselsatta

värnpliktiga landstormsmännen att under år 1939 och följande år få fullgöra

sin tjänstgöring under en tid av året som för dem är minst betungande;

dels ock motionen II: 447, vari hemställts, att riksdagen ville i samband

med behandlingen av förslagen örn ökade personliga uppoffringar för ungdomen

upptaga till prövning av lämpligheten av vidgad valfrihet för den värnpliktige

att fullgöra värnpliktstjänst å för honom lämplig årstid under beaktande

av att försvarets krav icke åsidosättes.

Det av Kungl. Majit i föreliggande proposition framlagda förslaget till förstärkning

av den personella försvarsberedskapen innebär sammanfattningsvis

följande.

I våra försvarsanstalter vidtages en utökning av sådan karaktär, att en återgång

till utgångsläget i huvudsak kan ske, örn och när detta befinnes erforderligt.

I fråga om marin- och flygstridskrafterna ävensom i fråga om luftvärnet

tager utökningen i främsta rummet sikte på att dessa stridskrafter vid

ett plötsligt uppkommande hot mot landets säkerhet i största möjliga utsträckning

omedelbart skola stå redo till ett effektivt ingripande i avvärjande syfte.

På grund härav föreslås för höjande av flottans beredskap en utökning av antalet

rustade fartyg och av antalet fartyg i depåförläggning och såsom en följd

härav viss ökning av flottans fast anställda personal samt av utbildningstiden

för vissa flottan tilldelade värnpliktiga. För kustartilleriets del föreslås, i

syfte att utsträcka den tid, under vilken ett något så när stort antal batterier

av olika slag kan vara försett med stridsbemanning, ökning av dels antalet värnpliktiga,

som skall tilldelas kustartilleriet, dels ock den fast anställda kadern.

För flygvapnets vidkommande föreslås viss ökning av personalbeståndet vid

flygflottiljerna, varigenom stridsförbandens effektivitet kan höjas. I fråga om

luftvärnet föreslås anordnande av särskilda detachement av luftvärnsregementena

på skilda platser i landet och för att höja luftvärnsförbandens beredskap

dels en avsevärd utvidgning av den för luftvärnsartilleriet avsedda värnplikts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 312. 5

kontingenten, dels oek viss ökning av den vid luftvärnsartilleriet fast anställda

personalen. I syfte att erhålla stöd åt flygvapnet, flottan, kustartilleriet och

luftvärnet skola därjämte förband ur armén — örn ock i mindre utsträckning,

enär beredskapsåtgärder vid armén icke i samma utsträckning som

vid försvarsväsendet i övrigt anses erforderliga — vara i beredskapstillstånd

åtminstone vissa tider av året. I enlighet härmed förutsättes, att särskilda

beredskapsförband skola bildas vid vissa av arméns truppförband och att för

den skull vissa värnpliktiga skola kunna inkallas till fullgörande av en särskild

beredskapsövning örn trettio dagar, vilket innebär en provisorisk ökning

av övningstiden för dessa värnpliktiga. Vidare föreslås viss ökning av den

fast anställda personalen. För reservpersonalens del innebär förslaget, att av

beredskapsåtgärderna betingad extra tjänstgöring skall kunna åläggas denna

personal.

Riksdagen upptager i denna skrivelse till behandling de mera allmänna

spörsmål, som direkt beröra förstärkt personell försvarsberedskap, ävensom

därmed i visst samband stående motioner, samtliga dessa frågor i den mån

de innefatta åtgärder i organisatoriskt hänseende eller av huvudsakligen

ekonomisk art. Sedermera kommer riksdagen att meddela sina beslut beträffande

anslagen under fjärde huvudtiteln, som beröras av riksdagens ställningstagande

till nu behandlade spörsmål. Jämväl i fråga om de lagbestämmelser,

som betingas härav, kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt beslut.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit bör ses mot bakgrunden av det nuvarande

ovissa internationella läget och ur synpunkten att åstadkomma en omedelbart

ökad beredskapseffekt. Då riksdagen hyser den uppfattningen, att förslaget

i fråga är av beskaffenhet att böra kunna tillgodose den personella försvarsberedskapen

i ändamålsenlig omfattning, giver riksdagen sin anslutning

till det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget.

Riksdagen övergår härefter att behandla med propositionen sammanhängande

motioner.

I motionerna I: 293 och II: 448 samt I: 292 och II: 453 har yrkats, att vissa

äldre årsklasser måtte inkallas till särskild beredskapsövning under år 1939.

Riksdagen vill beträffande denna fråga framhålla, att, såsom departementschefen

i propositionen jämväl erinrat, Kungl. Majit äger möjlighet att med stöd

av §§ 28 och 36 i värnpliktslagen föranstalta örn dylika inkallelser. Tilläggas

må, att, sedan den föreliggande propositionen avlämnades, Kungl. Majit jämlikt

förstnämnda lagrum inkallat 1935 års klass för tjänstgöring under innevarande

budgetår samt att inkallelse av 1936 års klass förutsatts skola äga

rum under första halvåret 1940. Därest den utrikespolitiska situationen skulle

komma att påkalla vidtagande av särskilda åtgärder av motsvarande slag jämväl

under nästkommande budgetår å tid, då de föreslagna beredskapsförbanden

ännu icke organiserats, anser riksdagen lämpligt att jämväl ett inkallande

av 1934 års klass till beredskapstjänstgöring kommer att ske. Därigenom skulle

nämligen ytterligare en äldre årsklass erhålla ökad utbildning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 312.

I motionerna I: 290 och II: 446 har föreslagits, att antalet värnpliktiga vintertiden

vid Gotlands kustartillerikår borde beräknas till 200 man eller samma

antal, som föreslagits av chefen för kustartilleriet. Då en vinterkontingent av

dylik storlek förutsätter tillkomsten av vissa baracker, vilka icke torde kunna

färdigställas till instundande höst, har departementschefen ansett sig i varje

fall icke för närvarande böra föreslå större kontingent än 100 man. Med hänsyn

till angelägenheten av att erforderlig personalstyrka för bemanning av

batterierna förefinnes, anser sig riksdagen med stöd av departementschefens

uttalande till statsrådsprotokollet kunna förutsätta, att Kungl. Maj:t, i den

mån förläggningsfrågan kan ordnas, genom inkallande av värnpliktiga ur ersättningsreserven

till större antal än som i propositionen beräknats tillgodoser

det angivna personalbehovet.

I motionerna 1:47 och II: 1 har hemställts örn skrivelse till Kungl. Maj:t

rörande åtgärders vidtagande för att ej jordbrukare genom inkallelse till landstormstjänstgöring

skola i större utsträckning komma att beredas svårigheter

under skördetiden. Vidare har i motionen II: 447 yrkande gjorts örn vidgad

valfrihet för värnpliktiga att få fullgöra värnpliktstjänstgöring å för dem lämplig

årstid. Riksdagen vill med anledning av de sålunda motionsvis väckta förslagen

erinra örn vad chefen för försvarsdepartementet anförde vid besvarande

av en vid innevarande års riksdag inom andra kammaren framställd fråga

rörande befrielse för värnpliktig, som inkallats till beredskapstjänst. Departementschefen

framhöll därvid, att ansökningar örn befrielse eller uppskov för

ifrågavarande ändamål komma att bliva föremål för välvilligast möjliga prövning,

under förutsättning att det med inkallelserna avsedda syftet icke åsidosättes.

Riksdagen anser sig kunna förutsätta, att jämväl i fråga örn inkallelser

av landstormsmän i den mån organisatoriska hinder icke föreligga största

möjliga hänsyn tages till ur jordbrukets och andra näringslivets synpunkter

betydelsefulla intressen. Jämväl beträffande övriga värnpliktsinkallelser torde

det vara önskvärt, att ansökningar örn befrielse från eller uppskov till annan

årstid med tjänstgöringens fullgörande ägnas den välvilliga prövning, som av

föreliggande omständigheter kan föranledas.

De kostnader med avseende å innevarande budgetår, som ett genomförande

av den förstärkning av den personella försvarsberedskapen, som den föreliggande

propositionen innebär, skulle enligt departementschefens förslag, i den

mån dessa kostnader äro av natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag,

bestridas från å riksstaten för innevarande budgetår uppförda dylika anslag och

i övrigt utgå av anslaget till oförutsedda utgifter. Häremot har riksdagen intet

att erinra. Vidkommande motsvarande på nästa budgetår belöpande kostnader

har departementschefen framlagt förslag till uppräkning av de anslag under

fjärde huvudtiteln, som beröras av föreliggande förslag. Mot den beräknade

anslagsökningen har riksdagen ej heller haft något att invända. Anslag för

täckningen av de kostnader, som kunna föranledas av att 1934 års klass må

komma att inkallas, synes böra äskas å tilläggsstat för budgetåret 1939/40.

I fråga örn den begärda medelsanvisningen kommer riksdagen att, såsom

här ovan omnämnts, sedermera anmäla sina beslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 312. 7

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels med anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt såväl motionerna I: 292

oell II: 453 som motionerna I: 293 oell II: 448 bemyndigat Kungl. Maj:t att, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

flir den 24 mars 1939 anförts och med iakttagande därjämte av vad

liksdagen ovan uttalat, vidtaga erforderliga åtgärder av organisatorisk art

till förstärkande av den personella försvarsberedskapen;

dels ock medgivit, att de kostnader, som må uppkomma för genomförandet

i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll och av riksdagen anförts av

en förstärkning av den personella försvarsberedskapen under innevarande och

beträffande 1934 års klass nästkommande budgetår, må, i den mån de äro av

natur att normalt böra belasta vissa förslagsanslag, bestridas från å riksstaten

för nämnda budgetår uppförda dylika anslag och i övrigt belasta anslaget till

oförutsedda utgifter.

Stockholm den 26 maj 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.