Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.

1939-05-31 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:320, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

1

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1939.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående lönereglering för ordinarie

tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter.

(Statsutskottets utlåtande nr 181.)

Till KONUNGEN.

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 217) har Kungl. Majit,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å ordinarie

tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,

de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

dels godkänna ett av föredragande departementschefen förordat förslag

till kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 §

civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8);

dels godkänna det i bilagan 2 vid statsrådsprotokollet för den 3 mars 1939

innefattade förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer vid allmänna

läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i sagda statsrådsprotokoll angivits, förordna, på vad sätt de i nämnda

bilaga innefattade bestämmelserna skola inordnas i civila avlöningsreglementet;
dels

bemyndiga Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid förut

angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser om

övergången till civila avlöningsreglementet;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de ordinarie

tjänstemännen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter enligt av departementschefen

förordade grunder.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 320—323.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 320.

I. Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om inordnande från

och med den 1 juli 1939 under civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8) av de ordinarie lärarna, inberäkna! rektorerna, vid de statliga

undervisningsanstalter, vid vilka lönereglering åren 1937 och 1938 genomförts

i anslutning till det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen

för närvarande gällande lönesystemet.

Genom att civila avlöningsreglementet göres tillämpligt å de statsanställda

lärarna komma flertalet av reglementets bestämmelser att bliva direkt tilllämpliga

å dem. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola de särbestämmelser,

som i samband med lärarnas inordnande i reglementet bliva nödvändiga,

1 allmänhet meddelas i särskild moment under de paragrafer i reglementets

2 avdelning 8 kap., som avse åttonde, respektive tionde huvudtitlarna. En

liknande anordning har redan vidtagits i reglementet beträffande ett stort

antal befattningshavare eller befattningshavargrupper, för vilka särbestämmelser

i olika avseenden befunnits erforderliga. I 2 avdelningen 8 kap.

skulle införas särbestämmelser i fråga örn andra ordinarie lärare än rektorer.

Rektorernas avlöningsförhållanden förutsättas skola regleras i ett blivande,

såsom 3 avd. betecknat särskilt avsnitt av civila avlöningsreglementet.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot den sålunda föreslagna anordningen.

Vad däremot angår detaljerna i de föreslagna avlöningsbestämmelserna

har Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden icke kunnat av riksdagen

oförändrat bifallas. Riksdagen upptager i det följande punkt för punkt

de delar av Kungl. Maj:ts förslag, som givit riksdagen anledning till erinringar

eller uttalanden.

I fråga om de särbestämmelser, som erfordras beträffande läroanstalterna

under åttonde huvudtiteln, vilka bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag upptagits

under 54 § 9 inom., får riksdagen anföra följande.

Enligt det i 4 punkten intagna stadgandet skulle liksom för närvarande

med befattning såsom lärare i övningsämne kunna under vissa villkor få

förenas annan tjänst. Genom ett till nämnda föreskrift fogat tillägg skulle

emellertid härvid tillika stadgas, att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning

av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal

befattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, varvid medgivande

varom nu sagts skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre

år i sänder. Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att ett tilllägg

av i huvudsak nämnda innebörd göres till nu gällande bestämmelse.

Riksdagen anser sig emellertid böra framhålla, att det av motiveringen till

det föreslagna stadgandet framgår, att tilläggets egentliga innebörd är att

om möjligt förhindra, att ordinarie övningslärartjänster få av samma tjänstinnehavare

bibehållas förenade i sådana fall, då det sammanlagda timantalet

på tjänsterna kommer att mera avsevärt överstiga vad som skäligen kan be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

3

tecknas såsom full tjänstgöring i egentlig mening. Stadgandet synes däremot

icke vara avsett att medföra, att under Kungl. Maj:ts prövning skulle

bringas exempelvis den sedan länge tillämpade anordning, som innebär att

en musiklärare med sin tjänst förenar befattning såsom kantor eller organist.

Med hänsyn till det anförda har riksdagen funnit sig böra besluta

sådan jämkning i uttryckssättet på denna punkt, att orden »ordinarie statstjänst

eller därmed jämförlig kommunal befattning» ersättas av »ordinarie

statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning».

I 5 punkten föreslås de grundläggande reglerna för beräknande av lön

till Övningslärare. I detta hänseende har i Kungl. Maj:ts förslag vidtagits den

ändringen i nu gällande bestämmelser, att vid undervisningsskyldighet, som

över- respektive understiger 30 veckotimmar, ökning respektive minskning

skall ske av den för vederbörande löneklass gällande årslönen med en trettiondedel

för varje veckotimme i stället för såsom för närvarande med tre

procent för varje veckotimme. Till förmån för förslaget har väsentligen

åberopats, att den föreslagna regeln (trettiondedelsregeln) ur löneteknisk

synpunkt är att föredraga framför den nu gällande (treprocentregeln) samt

att det vore önskvärt, att avlöningsbestämmelserna för de statsanställda lärarna

bringades i överensstämmelse med dem, som av 1938 års riksdag godkänts

för de kommunalt anställda övningslärarna, för vilka trettiondedelsregeln

gäller.

Riksdagen finner sig kunna godkänna den av departementschefen hävdade

meningen, att det är önskvärt, att de grundläggande avlöningsbestämmelserna

för övningslärarna vid de statliga och de kommunala högre läroanstalterna

bringas att sammanfalla. Den strävan, som förefunnits att genom förening

av tjänster söka bereda övningslärarna bättre utkomst, måste givetvis i fortsättningen

underlättas, därest de grundläggande avlöningsbestämmelserna

vid olika slags tjänster göras likartade. I princip anser alltså även riksdagen,

att samma regel bör tillämpas vid de statliga och de kommunala läroanstalterna.

Emellertid har riksdagen icke känt sig övertygad örn att en förändring i

beräkningssättet för de statsanställda övningslärarnas lön, på sätt departementschefen

förordat, bör äga rum vid civila avlöningsreglementets ikraftträdande

för dessa lärare. Riksdagen vill erinra därom, att föredragande departementschefen

i propositionen nr 278 till innevarande års riksdag angående

ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor uttalat

sig för, att en utredning bör komma till stånd beträffande de kommunalt

anställda övningslärarnas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor

m. m. Med hänsyn härtill förefaller det riksdagen, som örn jämförelse för

närvarande icke med nödvändighet behövde ske med det kommunala skolväsendets

förhållanden, då det gäller bestämmandet av löneställningen för de

statsanställda övningslärarna. Det synes riksdagen naturligt, örn en utredning

angående de kommunala övningslärarnas anställnings- och avlöningsvillkor

leonline att beröra även de statsanställda övningslärarnas förhållan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 320.

den. Då löneställningen för sistnämnda lärargrupper sålunda torde kunna

förväntas komma under övervägande vid den i utsikt ställda utredningen,

har riksdagen — under erinran, att ett genomförande av trettiondedelsregeln

i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen

vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande

till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln — funnit sig

böra besluta, att treprocentregeln tills vidare bibehålies för övningslärarna

vid de statliga läroanstalterna. I samband med civila avlöningsreglementets

ikraftträdande för dessa lärare bör emellertid vid sådant förhållande föreskrivas,

att övningslärarna skola vara pliktiga att, i förekommande fall mot

personlig lönefyllnad enligt av departementschefen förordade grunder, underkasta

sig ändrade bestämmelser rörande grunden för årslönens beräknande

vid timantal, som över- respektive understiger 30 veckotimmar.

Såsom en konsekvens av riksdagens ställningstagande i denna fråga torde

vissa ändringar böra vidtagas i 5 punkten b) och c) samt i 8 punkten av det

till propositionen hörande författningsförslaget. I 5 punkten b) bör

sålunda i första stycket det på två ställen förekommande uttrycket »en trettiondedel»

ersättas av »tre procent» samt i andra stycket uttrycken »fyra

trettiondedelar», »tjuguen trettiondedelar» och »tjugufyra trettiondedelar»

ersättas av respektive »12 procent», »63 procent» och »72 procent». Vidare

bör i detta sammanhang meddelas en spärregel motsvarande den i

8 § 2 mom. sista stycket avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr

873) intagna. Ett sådant stadgande erfordras icke med trettiondedelsregeln

men nödvändiggöres vid en tillämpning av treprocentregeln. Vid bestämmelsens

slutliga utformning torde densamma kunna inbegripa jämväl det i sista

meningen av 5 punkten b) i Kungl. Maj:ts förslag intagna stadgandet. I

5 punkten c) andra stycket bör uttrycket »en trettiondedel» ersättas av

»tre procent». I 8 punkten slutligen bör ordet »trettiondedelar» utbytas

mot »procent». Kungl. Maj:t synes böra vidtaga den definitiva utformningen

av de nu ifrågavarande bestämmelserna.

I samband med behandlingen av 6* punkten, som avser tillämpningen av

visst stadgande örn lönetur och mot vilket riksdagen icke har något att erinra,

har riksdagen haft anledning att uppmärksamma spörsmålet örn d ocenternas

lönetur srätt. Beträffande frågan huruvida i föreliggande

författningsförslag böra införas särskilda bestämmelser angående lönetursrätt

för docenter vid befordran till ordinarie lärartjänst, får riksdagen

anföra följande.

Genom 1937 års lönereglering ersattes de dittills gällande, första gången

år 1877 införda särskilda bestämmelserna angående docenternas lönetursrätt

av avlöningsreglementets allmänna stadganden. Det uttalades i motiveringen

till de nya bestämmelserna, att det synts vara tillräckligt, att docenttjänstgöring

finge tillgodoräknas lika med annan icke-ordinarie tjänstgöring,

d. v. s. att docenttjänstgöring i statens tjänst skulle bedömas enligt 11 §

1 mom. första stycket avlöningsreglementet och att sådan tjänstgöring utom

statens tjänst skulle bedömas enligt 11 § 2 mom. andra stycket, enligt vilket

Kungl. Majit i vissa fall kunde medgiva tillgodoräkning av utomstatlig tjänst
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

5

göring. I enlighet med denna uppfattning hade i författningsförslaget icke

upptagits någon särbestämmelse beträffande docenter.

Docenterna äga alltså för närvarande vid befordran till lärartjänst tillgodoräkna

sin tjänstetid såsom docenter i och för placering i löneklass såsom

ordinarie lärare under samma förutsättningar, som gälla för lärare vilka

befordras till ordinarie tjänst från icke-ordinarie lärarbefattning i allmänhet,

nämligen att den föregående tjänstgöringen skall vara fullgjord i en följd och

kunna anses likvärdig med den ordinarie tjänsten samt att en tid av tre år

avdrages. När nu i det nya civila avlöningsreglementet rätten för tjänstemän

i allmänhet att för löneklassplacering i erhållen ordinarie befattning tillgodoräkna

föregående anställningstid i princip avskaffas, kommer detta

alltså att gälla även för sådana lärare, vilka före utnämningen till lärartjänst

innehaft anställning såsom docenter.

I stället för den sålunda avskaffade tillgodoräkningsrätten har trätt en

vidgad tillämpning av de s. k. sneddningsreglerna, vilka upptagas i 8 § civila

avlöningsreglementet (1939:8) och innebära, att den befordrade alltid skall

erhålla en omedelbar löneökning, men samtidigt också att, där skillnaden

mellan den befordrades lön i den förra befattningen och begynnelselönen i

den nya befattningen uppgår till två löneklasser eller mera, den befordrade

får åtnöjas med begynnelselön i den högre tjänsten. Vad nu särskilt angår

docenternas förhållanden, synes, så vitt ej annat föreskrives, den sålunda

angivna grundtanken i 8 § endast kunna göras tillämplig i vissa fall, då en

docent erhåller ordinarie adjunktstjänst. Vid befordran till lektor för docent,

som innehar docentstipendium, inträder nämligen redan vid en placering i

lägsta för lektor gällande löneklass omedelbart en så avsevärd årlig löneökning

(omkring 2,000—4,000 kronor), att en direkt tillämpning av de i 8 §

stadgade grunderna icke torde kunna ske, med mindre kompletterande bestämmelser

meddelas.

Riksdagen kan icke bortse från att docenterna hädanefter komma att förlora

en särskild lönetursrätt, som de sedan länge åtnjutit, låt vara att densamma

sedan den 1 januari 1938 varit inbegripen i den allmänna lönetursrätt,

som för närvarande är stadgad vid civila befattningshavares befordran till

ordinarie tjänst. Riksdagen finner sig böra uttala sig för att — i avvaktan

på resultatet av den för närvarande pågående utredningen angående docentinstitutionen

— vid uppkommande fråga örn tillämpningen av 8 § 3 och 4

mom. civila avlöningsreglementet i samband med befattningshavares tillträde

till ordinarie lärartjänst vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium särskilt avseende må fästas vid den omständigheten, att

vederbörande befattningshavare före befordringen innehaft anställning såsom

docent inom teologiska eller filosofiska fakulteten vid universiteten i Uppsala

eller Lund eller inom motsvarande läroområde vid Stockholms eller Göteborgs

högskola, dock endast i den mån vederbörande härvid visat sig hava bestritt

undervisning av den omfattning, som varit bestämd för universitetsdoccnt

med docentstipendium.

I 7 punkten meddelas vissa bestämmelser angående ferier och semester.

Bland annat föreskrives, att verkstadsingenjör vid tekniskt läroverk äger åt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 320.

njuta ferier. Riksdagen har i sak intet att erinra mot detta förslag, men anser,

att -— vid det förhållandet att det vid de tekniska läroverken finnes endast

en verkstadsingenjör, vilken därtill är uppförd å övergångsstat — den ifrågavarande

delen av bestämmelsen bör utbrytas ur avlöningsreglementet, varvid

föreskrift i ämnet torde böra av Kungl. Maj:t meddelas i annan ordning.

Vidare lämnas i den nu omhandlade punkten föreskrift angående semestertidens

längd för Översköterska och sjuksköterska vid vissa anstalter

för blinda och dövstumma. Riksdagen vill erinra därom, att Kungl. Majit

i proposition nr 211 till årets riksdag angående anslag till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. fl. statliga läroanstalter föreslagit inrättandet vid läroanstalterna

för blinda av en befattning såsom sjuksköterska. Då även för

denna befattningshavare särskilda semesterföreskrifter böra gälla, förutsätter

riksdagen, att Kungl. Majit, därest förslaget angående inrättande av nämnda

sjuksköterskebefattning av riksdagen godkännes, må äga att i andra stycket

av den förevarande punkten införa jämväl sjuksköterska vid läroanstalt för

blinda.

I 10 punkten föreslås ett stadgande av innehåll, att har tjänsteman, som

äger åtnjuta ferier, under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt

sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke

innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet. Bestämmelsen

ansluter sig till motsvarande bland civila avlöningsreglementets allmänna

bestämmelser upptagna föreskrift (15 § 1 mom. andra stycket), men skiljer

sig i sakligt hänseende därifrån i det hänseendet, att uttrycket »de två terminerna»

ersatt uttrycket »sedan minst ett år» samt att orden »i den mån

densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet»

tillagts. I motiveringen till förslaget i denna del uttalar departementschefen,

att han — i motsats till statskontoret och lönenämnden — anser den nyssnämnda

bestämmelsen i 15 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet

äga tillämpning även i andra fall än då tjänstledigheten föranletts av sjukdom.

Det syntes däremot departementschefen tydligt att bestämmelsen icke

vore tillämplig, i den mån ferietiden innefattades i tiden för tjänstemannen

meddelad tjänstledighet. Även under den tid, då tjänstledighetstiden sammanfölle

med ferietid, borde nämligen de bestämmelser tillämpas, som gällde

för tjänstledighet av det slag, varom fråga vore. Departementschefen har

slutligen uttalat, att det borde ankomma på den tjänstledighetsbeviljande

myndigheten att, därest tjänstledighet, som sökts för tjänstgöringstid, skäligen

borde omfatta jämväl ferietid, föreskriva såsom villkor för ansökningens beviljande,

att densamma kompletterades med ansökan örn ledighet jämväl för

ferietiden.

Riksdagen finner sig kunna i stort sett ansluta sig till vad föredragande

departementschefen sålunda anfört. Emellertid komma vid ett bifall till

Kungl. Majits förslag de för de statsanställda lärarna tillämpade grunderna

att i visst avseende skilja sig från de jämlikt avlöningsreglementena för

kommunanställda lärare gällande. Enligt vad som framgår av propositio
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

7

lien nr 176 till årets riksdag angående provisoriska avlöningsbestämmelser

under budgetåret 1939/40 för vissa kommunanställda lärare m. fl., komma

avlöningsbestämmelserna för sistnämnda lärargrupper att inom kort underkastas

granskning i samband med övervägandet av frågan örn anpassning

av dessa bestämmelser efter de i civila avlöningsreglementet bestämda grunderna.

Riksdagen finner sig böra under hänvisning härtill i detta sammanhang

uttala, att riksdagen förutsätter, att vid den blivande översynen av

de kommunanställda lärarnas avlöningsbestämmelser särskild uppmärksamhet

ägnas åt den nu föreliggande frågan örn tjänstledighetsavdrag under

ferietid. Enligt riksdagens mening böra örn möjligt likartade grunder åvägabringas

i detta hänseende inom undervisningsväsendets olika delar.

Vad i övriga punkter av 54 § 9 mom. samt i 54 § 10 mom. och 56 § 3 mom.

av Kungl. Majit föreslagits har icke givit riksdagen anledning till erinran,

varför riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag i dessa delar.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle avlöningsbestämmelser för rektorer vid

de statliga läroanstalterna meddelas i en 3 avdelning av civila avlöningsreglementet,

betecknad »Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan

eller eljest enligt särskilda bestämmelser». Vid det förhållandet att nämnda

avdelning av reglementet ännu icke föreligger definitivt utformad, har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att dels godkänna förslag till avlöningsbestämmelser

för rektorer, att gälla från och med den 1 juli 1939, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj :t att förordna, på vad sätt nämnda bestämmelser skola inordnas

i civila avlöningsreglementet.

Vad sålunda av Kungl. Majit föreslagits bifalles av riksdagen med nedan

angivna jämkning.

I 2 punkten har intagits ett stadgande, att rektorsbefattning tillsättes medelst

förordnande för viss tid. Då avsikten med detta stadgandes intagande

i avlöningsbestämmelserna mindre torde hava varit att meddela viss föreskrift

av ren stadgenatur än att bringa i erinran vad som i förevarande hänseende

jämlikt de olika stadgorna redan gäller, torde det nu omhandlade

stadgandet lämpligen kunna utgå ur 2 punkten och i stället införas i 1 punkten,

vilkens inledande ord förslagsvis kunde erhålla den avfattningen, att de

ifrågavarande bestämmelserna hava avseende å innehavare av medelst förordnande

för viss tid tillsatt rektorsbefattning vid de läroanstalter, varom i

detta sammanhang är fråga.

Vad angår de av departementschefen berörda övergängsanordningarna får

riksdagen framhålla följande.

Beträffande den övergångsanordning, som skulle följa av den ifrågasatta

omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas avlöning, får

riksdagen framhålla, att den med den ståndpunkt riksdagen i denna skrivelse

intagit i huvudfrågan icke nu behöver träda i tillämpning.

Vad därefter angår den av skolöverstyrelsen ifrågasatta övergångsbestämmelsen

till bevarande i viss utsträckning av lärares rätt att i och för placering

i löneklass tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring, bar departementschefen

funnit sig icke kunna förorda, att enbart för lärarnas vidkom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 320.

mande en särskild övergångsbestämmelse av nämnda innebörd utfärdas.

Även riksdagen har på denna punkt samma uppfattning.

Vad av departementschefen i övrigt anförts i fråga örn erforderliga övergångsanordningar

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

II. Ordinarie vaktmästarpersonal vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Det i Kungl. Maj:ts förevarande proposition upptagna förslaget till lönereglering

för vaktmästarpersonal vid de statliga undervisningsanstalterna ansluter

sig i huvudsak till det principbeslut i ärendet, som på Kungl. Maj:ts

förslag fattades av 1937 års riksdag i samband med beslut örn ny lönereglering

för lärarpersonalen vid nämnda läroanstalter. Föreliggande förslag

innebär bland annat, att vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare

vid dessa anstalter skola fr. o. m. den 1 juli 1939 erhålla lönereglering

och inordnas under det samma dag ikraftträdande civila avlöningsreglementet.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Maj:t i nämnda hänseende föreslagit.

I förevarande proposition nr 217 framläggas vissa allmänna principer, på

vilka en lönereglering för vaktmästarpersonalen enligt departementschefens

mening bör grundas. Frågorna örn antalet befattningar av varje särskilt

slag vid envar av de skilda läroanstalterna eller grupperna av läroanstalter

ävensom dessa befattningars placering i olika lönegrader upptagas till behandling

i de till årets riksdag avlåtna propositionerna nr 211 (allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter under åttonde huvudtiteln) och nr 173 (navigationsskolorna

under tionde huvudtiteln). I detta sammanhang har riksdagen

allenast att ingå på en granskning av de för den föreslagna löneregleringen

grundläggande principfrågorna.

Riksdagen kan i allt väsentligt godkänna vad av departementschefen i

pxopositionen nr 217 föreslagits under de särskilda avsnitt, som beröra åligganden

och kompetens, löneställning, särskilda lönefrågor m. m., anställning

och övergångsanordningar. Riksdagen vill emellertid närmare uttala sig beträffande

några detaljer i det framlagda förslaget.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid de läroanstalter, där mer än en

vaktmästare är anställd, den främste vaktmästaren placeras i lönegraden

A 7, värmeledningsskötare, som ej endast är eldare och som icke fullgör

kvalificerat reparationsarbete, placeras i lönegraden A 6 samt gymnastikvaktmästare,

tillika eldare, i lönegraden A 5. Riksdagen finner sig i anslutning

härtill böra framhålla, att liksom värmeledningsskötare, tillika reparatör,

skulle kunna placeras i lönegraden A 7 i stället för i lönegraden A 6,

örn kvalificerat reparatörsarbete i större omfattning ingår i åliggandena och

vederbörandes arbetsuppgifter uteslutande avse reparations- och därmed

jämförliga arbeten samt skötsel av värmeledning, det enligt riksdagens mening

icke bör vara uteslutet att i fråga om gymnastikvaktmästares placering

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

9

utnyttja lönegraden A 6 i stället för lönegraden A 5 i vissa fall, då på grund

av lokala förhållanden mera kvalificerade arbetsuppgifter ingå i åliggandena

och en sådan anordning i övrigt kan anses motiverad.

Enligt vad departementschefen anfört har det på grund av föreliggande

svårigheter att fullt bedöma de verkliga förhållandena vid varje särskild

läroanstalt befunnits motiverat att för nästa budgetår inrätta icke-ordinarie

befattningar i något större utsträckning än eljest bort ske. Enligt vad som

framgår av propositionen nr 211 har med stöd härav föreslagits inrättandet

av ett antal extra ordinarie befattningar, d. v. s. praktiskt taget fasta befattningar,

förenade med såväl tjänste- som familjepensionsrätt men uppsägbar

med i regel tre månaders frist. Riksdagen har i anslutning härtill allenast

velat framhålla, att, därest vid en närmare undersökning av de föreliggande

förhållandena vid de särskilda anstalterna en eller annan av de befattningar,

som tills vidare förutsatts skola inrättas såsom extra ordinarie,

befinnes vara så permanent behövlig, med minst 7 å 8 timmars daglig arbetstid

fördelad på hela året bortsett från semestertid, att den utan risk

för att vederbörande befattningshavare icke skall kunna för framtiden till

fullo utnyttjas bör kunna utbytas mot ordinarie tjänst, hinder härför icke

synes böra föreligga. Härvid torde förefintliga lokala förhållanden, exempelvis

med avseende på lärjungeantalet och dess växlingar, byggnadsfrågor

m. m., få tillmätas stor betydelse.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen

1. beslutat, att civila avlöningsreglementet skall äga tillämpning å ordinarie

tjänstemän vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,

de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

2. godkänt Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8), dock i vad avser 54 § 9 mom. 4, 5, 7 och 8 punkterna med de

jämkningar riksdagen nu beslutat;

3. godkänt det såsom Bil. 2 vid statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 mars 1939 fogade förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer

vid allmänna läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter, att lända till

efterrättelse från och med den 1 juli 1939, dock med den jämkning riksdagen

nu beslutat;

4. bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i nyssnämnda statsrådsprotokoll angivits, förordna, på vad sätt de i föregående

punkt 3 omförmälda avlöningsbestämmelserna för rektorer skola

inordnas i civila avlöningsreglementet;

5. bemyndigat Kungl. Majit att, vad angår ordinarie tjänstemän vid förut

angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga bestämmelser örn övergången

till civila avlöningsreglementet;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 320.

6. beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till de ordinarie tjänste

männen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter enligt av departe

mentschefen förordade grunder.

Stockholm den 31 maj 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.