Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till förbättrad bostadsförsörjning för lantarbetare m. m. jämte väckta motioner.

1939-05-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:324, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till förbättrad bostadsförsörjning för lantarbetare m. m. jämte väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 324.

Nr 324.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1939.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anslag till förbättrad bostadsförsörjning

för lantarbetare m. m. jämte väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 192.)

Till KONUNGEN.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit (punkterna 9 och 12 av det vid propositionen

under rubrik »Kapitalbudgeten. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild

proposition i ämnet beräkna dels såsom kapitalinvestering i lånefonden för

främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor, dels ock såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd

ett reservationsanslag av likaledes 3,000,000 kronor till lån för uppförande

och förbättring av lantarbetarbostäder.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 24 av det vid propositionen

under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden) föreslagit riksdagen att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag

av 3,250,000 kronor.

I en den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 188, har Kungl. Majit

sedermera, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av föredragande departementschefen förordade grunder för

utlämnande av bidrag och lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder;
dels

godkänna av departementschefen förordade grunder för bidrag till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden och för låneverksamheten för

samma ändamål;

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 324.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 324.

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för utlämnande

av lån för bostadsförbättringsverksamhet;

dels medgiva, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången

av budgetåret 1938/39 å Lånefonden för lantarbetarbostäder, på sätt

departementschefen angivit, överföres till Fonden för låneunderstöd;

dels ock för budgetåret 1939/40 anvisa

a) under femte huvudtiteln

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 3,250,000 kronor;

b) å kapitalbudgeten, Statens utlåningsfonder,

till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

c) å kapitalbudgeten, Fonden för låneunderstöd ej mindre till Lån för

uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor, än även till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, I: 269 och II: 419, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte i fråga om villkoren för utlämnande av lån och bidrag beakta

vad i motionerna anförts och föreslagits;

dels motionen II: 14, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse'' till

Kungl. Majit anhålla, att 5 § i Kungl. Maj:ts kungörelse nr 654 av den 30

juni 1937 angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån för bostadsbyggnadsföretag

på landsbygden måtte erhålla följande ändrade lydelse:

5 §•

Förbättringsbidrag.................................................

......................................................... ersättning.

Förbättringsbidrag bör uppgå till minst 80 % av nämnda kostnader, men må

utgå med högre procent, därest ömmande omständigheter föreligga samt återstående

del av kostnaderna, i den mån desamma icke täckas genom sökandens

eget arbete eller annorledes, gäldas av vederbörande kommun eller tillskjutas

från annat håll.

Förbättringsbidraget må för varje särskild bostadslägenhet uppgå till högst

2,000 kronor. Kostnaderna ..........................................

.................................................... dessa golvytor.;

dels motionen II: 253, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i reglerna för utbetalning av förbättringsbidrag till främjande av

byggnadsverksamheten på landet, att anslag till färdigställande av bostad,

till vilken förbättringsanslag redan beviljats, må kunna på i övrigt samma

grunder tilldelas intill 75 % av sammanlagda kostnaden, under förutsättning

att kommun eller annan ansvarar för återstoden därav;

dels motionen II: 388, däri hemställts, att riksdagen ville besluta i enlighet

med vad i motionen anförts;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 324.

3

dels ock motionen II: 389, däri hemställts, att riksdagen med godkännande

av vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit måtte besluta, att de av departementschefen

föreslagna högsta möjliga belopp till bostadsförbättringsbidrag måtte

i vad det gäller rikets ödemarksområden höjas till högst 2,400 kronor per

lägenhet, när synnerliga skäl därtill föreligga, dock icke i något fall till högre

belopp än högst 90 procent av de för^ bostadsförbättringen beräknade kostnaderna,

samt att av belopp ur anslaget under femte huvudtiteln till bidrag

till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 50,000 kronor ställas till

egnahemsnämndens i Västerbottens län förfogande att uteslutande användas

till bostadsförbättringsbidrag åt kronotorpare, odlings- och fjällägenhetsinnehavare

och kolonister inom Västerbottens lappmark, att användas i sådana

fall, då hjälpbehovet är så brådskande, att det föreskrivna ansökningsförfarandet

icke kan tillämpas.

För den statliga understödsverksamheten beträffande lantarbetarbostäderna

— vilken hittills varit mycket begränsad — framlägges i förevarande

proposition en tioårsplan, avseende en årlig upprustning av 2,000—3,000

lägenheter för en medelkostnad av cirka 4,000 kronor. Från den redan nu

befintliga lånefonden för lantarbetarbostäder skulle högst till 80 procent

— hittills 70 procent — av uppskattad byggnadskostnad lämnas 20 års

amorteringslån mot säkerhet av inteckning, liggande inom fastighetens taxeringsvärde,

d. v. s. vida högre än vid sedvanlig bankmässig kreditgivning.

Lånen skulle vara räntefria de första 10 åren, varefter de under de följande

tio åren skulle löpa med en ränta, med 1/4 procent överstigande medelupplåningsräntan

för statsobligationer året före lånets beviljande.

För verksamheten har räknats med ett årligt behov av lånemedel på cirka

10 miljoner kronor. Årsförlusten till följd av den föreslagna räntefriheten

skulle vid nuvarande ränteläge utgöra cirka 325,000 kronor under 10 år.

Härtill skulle komma premier med ett belopp av högst 300 kronor per lägenhet

för inledning av vatten-, avlopps- och värmeanläggning. För lägenheter,

som innehålla minst tre rum och kök, skulle — även örn de ej försetts

med vattenledning, avlopp och centralvärme — kunna utgå ett särskilt

bidrag på ytterligare högst 300 kronor eller alltså sammanlagt högst 600

kronor. Beträffande utgifterna för de sålunda föreslagna premierna anför

departementschefen allenast, att deras antal torde i hög grad bliva beroende

på verksamhetens omfattning.

Statsfinansiellt sett är som synes denna plan vittutseende i all synnerhet

om man tar i betraktande dess egenskap av ytterligare påbyggnad på övrig

statlig bostadsförbättringsverksamliet. Planens genomförande bör dock

betraktas som ett nationellt betydelsefullt led i strävandena att underlätta

levnadsbetingelserna på landsbygden, och som sådant försvarligt. Riksdagen

har ej heller ansett sig böra vidtaga någon skärpning av lånevillkoren, ehuru

dessa såväl med avseende å påfordrad säkerhet som lånetid och övriga

lånevillkor måste anses mycket fördelaktiga. Tvivelsutan kommer emellertid

att å de lånebeviljande myndigheterna — med egnahemsstyrelsen som i sista

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 324.

hand prövande överinstans — vila ett stort ansvar för att låneverksamhetens

utveckling sker i sunda former.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava ifrågasatt, huruvida det kan vara

lämpligt att igångsätta hithörande understödsverksamhet utan behovsprövning.

Även socialstyrelsen har påkallat dylik behovsprövning, dock endast

beträffande premierna men ej för lånen. Lantbruksstyrelsen har visserligen

biträtt det vid frågans utredning framkomna förslaget, att lånen måtte utdelas

utan närmare prövning av sökandes ekonomiska förhållanden. Styrelsen

framhåller emellertid, att härigenom lånen skulle komma även sådana

jordägare tillgodo, vilka icke vore i direkt behov därav, något som särskilt

med hänsyn till den under alla omständigheter begränsade medelstillgången

kunde vara betänkligt, men att ett motsatt förfarande å andra sidan i många

fall skulle kunna innebära en premiering av jordbruk, där bostadsbeståndet

genom brukarnas eget förvållande befinner sig i ett mindre gott skick,

vartill kommer, att förbättringen av lönebostad är avsedd att komma vederbörande

lantarbetarfamilj och icke jordägaren tillgodo.

Detta lantbruksstyrelsens uttalande synes riksdagen rätt väl belysa de

vanskligheter, som möta, då det gäller att lägga arbetsgivarnas ekonomi till

grund för en kategoriklyvning. I verkligheten lärer väl redan den begränsade

medelstillgången nödvändiggöra ett visst ej oväsentligt hänsynstagande

till denna arbetsgivarens ekonomi, även om det ej kan anses erforderligt

att uppställa ett dylikt hänsynstagande som en avgörande betingelse för lån

eller understöd.

Departementschefen bar ansett två rum och kök vara den i allmänhet

för lantarbetarbostaden eftersträvansvärda normalstorleken, men funnit befogat

med särskilt premiebidrag för tre rum och kök, dock endast i undantagsfall

under den närmaste framtiden. För egen del vill riksdagen erinra

örn att, även örn våningsutrymmets disposition, häri inbegripet rumsantalet,

är en viktig sak, den sammanlagda våningsytan väl dock måste betraktas

som den mera primära faktorn. En trerumslägenhet innebär självklart fördelar

för större familjer, men drager med sig proportionellt högre byggnadskostnader,

om den samtidigt skall uppfylla krav på rymlighet.

Utan att emellertid vilja i detta avseende uttala något bestämt omdöme

måste riksdagen finna angeläget, att omsorg ägnas ifrågavarande bostäders

planläggning liksom ock möjligheterna till deras utförande ändamålsenligt

och till rimliga kostnader. Enligt bostadssociala utredningens uttalanden

borde vederbörande lånebeviljande myndighet tillse, att ej genom hithörande

premiering utbildades »för landsbygdsförhållanden olämpliga lägenhetstyper».

Riksdagen vill understryka denna uppfattning, vilken dock ej

utesluter hänsynstagande till skiftande byggnadssätt och bostadsvanor i

landets olika delar.

I motionerna 1:269 och 11:419 har föreslagits, att vid nybyggnad eller

mera väsentlig ombyggnad av lantarbetarbostäder 300-kronorspremien till

vatten-, avlopps- och värmeanläggning må kunna utlämnas även utan samband

med lånegivning och därigenom få formen av ett slags premiesystem

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 324.

5

med syfte att höja lantarbetarbostädernas standard. Riksdagen underskattar

ej värdet av dylika hygieniska anordningar ur synpunkten av att vinna ökad

lättnad i arbetet samt också ökad trevnad. Denna fråga har emellertid varit

under behandling av 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets

arbetsförhållanden i ett den 25 februari 1939 avgivet betänkande. Det

torde alltså kunna förväntas, att frågan redan inom den närmaste tiden

kommer att i ett vidare sammanhang upptagas till prövning.

I 3 § av kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 654) stadgas generellt, att lån

ej må beviljas till byggnadsföretag, för vilket av allmänna medel beviljats

lån eller bidrag i annan ordning än enligt bestämmelserna i denna kungörelse.

Mot avfattningen av denna föreskrift må amärkas, att, därest ett

dylikt generellt förbud stadgas, detsamma väl i första hand bör omfatta

understöd enligt nu förevarande kungörelse. I anslutning till yrkande i

motionen 11:388 bör i stället för ett dylikt förbud stadgas, att, om staten

tidigare till byggnadsföretag beviljat lån eller bidrag, hänsyn skall tagas

härtill.

Beträffande ansökningsförfarandet må erinras därom, att lån från nuvarande

fonden för lantarbetarbostäder sökes hos vederbörande hälsovårdsnämnd,

som med eget yttrande överlämnar ansökningen till egnahemsnämnden.

Denna vidarebefordrar i sin tur, likaledes jämte eget yttrande,

ansökningshandlingarna till egnahemsstyrelsen, vilken beslutar om lånets

beviljande.

Enligt propositionen skola ansökningarna om lån och bidrag ingivas till

vederbörande egnahemsnämnd. I nyssnämnda motion 11:388 har emellertid

yrkats, alt dylik ansökan skall, på sätt alltjämt skall ske beträffande de

hittillsvarande bostadsförbättringsbidragen, ställas till och först behandlas

av hälsovårdsnämnderna. Riksdagen anser denna fråga vara förtjänt avförnyat

övervägande med tagen hänsyn till å ena sidan önskvärdheten av

likformighet och minsta möjliga omgång — även enligt departementschefens

förslag skulle, såsom naturligt är, hälsovårdsnämnderna medverka vid

utredningen — samt å andra sidan till de ökade garantier för en byggnadstekniskt

bättre handläggning, som vinnes genom att, såsom departementschefen

förutsatt, egnahemsnämnderna redan från början få hand om ärendena.

På grundval av denna förnyade utredning torde beslut i frågan böra

fattas av Kungl. Majit.

Till bostadsförbättringar i övrigt på landsbygden hava under de gångna

åren alltsedan 1933 års riksdags beslut i ämnet ensamt i form av förbättringsbidrag

— med numera högst 1,200 kronor per lägenhet och högst intill

50 procent av kostnaden — anvisats sammanlagt inemot 50 miljoner kronor.

Oaktat de betydande belopp, som sålunda hava beviljats, måste det pågågående

saneringsarbetet betraktas som långt ifrån avslutat. Enligt vad statens

egnahemsstyrelse upplyst finnas för närvarande ej mindre än 13,500

ansökningar hos egnahemsnämnderna, vilka ansökningar alla avse sådana

ur hälsosynpunkt nödvändiga bostadsförbättringar, som nämnderna ansett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 324.

böra understödjas med statliga bidrag och lån, men som av brist på medel

hittills icke kunnat beviljas.

Riksdagen har funnit anslag till bostadsförbättringsbidrag böra anvisas

med det belopp, som av Kungl. Majit äskats, d. v. s. 3,250,000 kronor. Riksdagen

har likaledes ansett sig kunna godkänna departementschefens förslag,

att bostadsförbättringsbidragens maximibelopp höjes från 1,200 till 2,000

kronor samt från högst 50 till högst 80 procent av den beräknade kostnaden.

För bostäder i allmänhet på landsbygden bär en alternativ stödform för

bostadsförbättring av departementschefen föreslagits i form av låneverksamhet

med amorteringslån på 20 år, varav 10 räntefria, d. v. s. efter i stort sett

samma linjer, som bostadssociala utredningen föreslagit beträffande förbättring

av lantarbetarbostäder. Dessa lån med viss räntefrihet skulle benämnas

»bostadsförbättringslån», till skillnad från de hittillsvarande 20-årslånen med

fortlöpande förräntningsskyldighet efter 4 procent, vilka även i fortsättningen

skulle benämnas »nybyggnadslån». Till denna låneverksamhet torde, i enlighet

med departementschefens förslag, böra anvisas 3 miljoner kronor,

varav emellertid allenast 2 miljoner kronor skulle användas till den försöksverksamhet

med i viss utsträckning räntefria bostadsförbättringslån, som

nyss angivits. Till räntebärande lån, nybyggnadslån, med vilka bidrag kunna

förenas, skulle alltså anvisas 1 miljon kronor.

Riksdagen har alltså funnit sig böra anvisa de av Kungl. Majit äskade anslagen

att utgå i huvudsak efter de grunder, departementschefen angivit, under

vederbörligt hänsynstagande dock till vad riksdagen nu anfört. I de

väckta motionerna hava därutöver i vissa detaljavseenden anförts synpunkter,

som måhända kunna förtjäna beaktas vid ifrågavarande bostadsverksamhet

och vartill viss hänsyn också kan böra tagas vid utformningen av

erforderliga instruktioner och detaljbestämmelser.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

må utlämnas bidrag och lån enligt i huvudsak de grunder, departementschefen

i statsrådsprotokollet den 3 mars 1939 förordat;

dels medgivit, att till främjande av bostadsbyggande på landsbygden må

utlämnas bidrag och lån enligt i huvudsak de grunder, departementschefen

förordat;

dels medgivit, att till bostadsförbättringsverksamhet må utlämnas lån enligt

i huvudsak de grunder, departementschefen förordat;

dels medgivit, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången

av budgetåret 1938/39 å Lånefonden för lantarbetarbostäder, på sätt

departementschefen angivit, överföres till Fonden för låneunderstöd;

dels ock för budgetåret 1939/40 anvisat

a) under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ett reservationsanslag av 3,250,000 kronor;

b) såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder till Lånefonden för

främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 324.

7

c) såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd ej mindre till Lån

för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor, än även till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 31 maj 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.