Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

1939-06-09 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:370, Skrivelse till Konungen angående anslag till vissa kommunala läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

1

Nr 370.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1939.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående anslag till vissa kommunala

läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m.

jämte vissa i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 233.)

Till KONUNGEN.

Under hänvisning till i statsverkspropositionen framlagda beräkningar

(åttonde huvudtiteln, punkterna 130, 132, 155, 157, 160, 178 och 257) har

Kungl. Majit i en den 31 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 252), under

åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för nämnda dag,

dels föreslagit riksdagen att

1. besluta, att till kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor skall under budgetåret 1939/40

utgå statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31 mars 1939

angivits;

2. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 4 050 000 kronor;

3. medgiva, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken icke äger behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk och ej heller kan av Kungl. Majit tillerkännas sådan

behörighet, må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare

vid kommunal mellanskola eller högre folkskola, från och med den 1 juli

1939 åtnjuta lön enligt 22 lönegraden;

4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3 325 000 kronor;

5. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för bud
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 370. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 370.

getåret 1938/39 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning

jämväl för budgetåret 1939/40, dock att statsbidrag må utgå till

sammanlagt högst 155 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

6. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 538 800 kronor;

7. besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1939/40;

8. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1939/40

anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor; därav 30 000 kronor skola

användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1939—40 på

sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 31 mars 1939 angivits under villkor, att Stockholms stad för samma

tid på sätt av departementschefen angivits bidrager med enahanda

belopp;

9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor;

10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor;

11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor;

12. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett

förslagsanslag av 3 450 000 kronor;

dels ock återkallat sitt i årets statsverksproposition framställda förslag örn

beräknade under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 av ett förslagsanslag

till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid

folkskoleväsendet m. m.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de två

likalydande motioner, 1: 334 och II: 500, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att vad i gällande författningar örn utbetalning av statsbidrag till

löner åt lärare vid folkskolor m. fl. kommunala läroanstalter finnes stadgat

om verkställande av avdrag vid slutlig redovisning av statsbidrag för redovisningsåret

av en procent av de förskjutna beloppen skall upphöra att

gälla beträffande de belopp, vilka från och med budgetåret 1939/40 förskottsvis

utbetalas till skoldistrikten;

dels ock motionen II: 501, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:! anhålla, att Kungl. Majit ville verkställa utredning

i syfte att beträffande fortsättningsskoleväsendet åstadkomma bestämmelser,

som i allt väsentligt överensstämma med dem, som för folkskolan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

3

äro gällande i fråga om dels statsmyndighets befogenhet att även mot skoldistrikts

bestridande fastställa sådan organisation av folkskoleväsendet, som

förutsätter anordnande av skolskjutsar eller inackordering av skolbarn, dels

ock skoldistrikts skyldighet att till undervisning mottaga barn från annat

skoldistrikt eller låta barn, tillhörande skoldistriktet, åtnjuta undervisning i

annat skoldistrikts skola.

Bidrag till kommunala flickskolor.

Den betydande höjning av förevarande anslag, som av Kungl. Maj:t för

nästa budgetår ifrågasatts, betingas till väsentlig grad av dels den av 1938

års riksdag beslutade löneregleringen för lärare vid vissa kommunala läroanstalter,

dels ock det förslag till provisorisk lönereglering för bland andra

nämnda lärare, som i propositionen nr 176/1939 framlagts för innevarande

års riksdag och av riksdagen numera bifallits. I samband med sistnämnda

lönereglering föreslås av Kungl. Maj:t en provisorisk ändring av gällande

statsbidragsgrunder, avsedd att äga tillämpning endast för nästa budgetår

och medförande, i stort sett, oförändrad fördelning mellan staten och kommunerna

av samtliga lönekostnader. Mot Kungl. Maj:ts nämnda förslag,

vilket innebär, att staten för nästa budgetår skulle gälda 78 procent av lönekostnaderna,

inklusive rörligt tillägg, har riksdagen icke funnit anledning till

erinran.

Riksdagen godkänner jämväl i övrigt de beräkningar, som ligga till grund

för uppskattningen av det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.

Liksom departementschefen utgår riksdagen sålunda ifrån, att antalet kommunala

flickskolor kommer att öka, på sätt i propositionen antagits, och finner

särskilda bestämmelser om förskott å statsbidrag för nästa budgetår böra

utfärdas i anslutning till riksräkenskapsverkets därutinnan framställda

förslag.

Bidrag till kommunala mellanskolor.

Kungl. Maj:ts förslag örn förbättrad löneställning för vissa manliga ickeadjunktskompetenta

lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor

har riksdagen funnit sig kunna bifalla. De av lönenämnden anförda

skälen för att såsom villkor för lönegradsuppflyttningen skall gälla,

att vederbörande den 1 mars 1927 innehaft ordinarie anställning vid kommunal

mellanskola eller högre folkskola, har riksdagen i likhet med departementschefen

funnit bärande.

Vad beträffar de av departementschefen under förevarande punkt verkställda

beräkningarna för uppskattning av det för nästa budgetår erforderliga

anslagsbeloppet, hava desamma icke givit riksdagen anledning till erinran

eller uttalande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 370.

Bidrag till högre goss- och samskolor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

med avseende på förevarande anslag.

Bidrag till högre flickskolor.

Emot beviljande av 30 000 kronor för nedbringande av terminsavgifterna

vid det förenade Wallin-Åhlinska gymnasiet samt vid gymnasierna vid nya

elementarskolan för flickor och Lyceum för flickor har riksdagen icke något

att erinra, under förutsättning, att Stockholms stad, på sätt departementschefen

föreslagit, tillskjuter enahanda belopp. Riksdagen vill tillika understryka

det av departementschefen gjorda uttalandet, att det torde böra ankomma

på Stockholms stad att utan särskilt bidrag av statsmedel anslå

medel för nedbringande av terminsavgifterna vid vederbörande elementaravdelningar.

I likhet med departementschefen vill riksdagen jämväl framhålla

önskvärdheten av att staden härutöver på lämpligt sätt träder hjälpande

emellan, därest ifrågavarande enskilda flickläroverk i Stockholm -—

däribland även Södermalms högre läroanstalt för flickor — skulle visa sig

vara i behov av understöd utöver vad som i vanlig ordning tillkommer dem.

Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och föreslagit,

har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Riksdagens år 1938 församlade revisorer hava under § 44 av sin berättelse

fäst riksdagens uppmärksamhet på vissa olägenheter ur budgetredovisningssynpunkt,

vilka framträtt såsom en följd huvudsakligen av det förskottsförfarande,

som kommit till användning under tiden efter ikraftträdandet av den

år 1937 beslutade löneregleringen för, bland andra, lärare vid folk- och småskolor.

Sålunda har under budgetåret 1937/38 enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning uppstått en besparing å förevarande anslag av i runt tal

3 865 000 kronor. Å andra sidan har samma anslag under nu löpande budgetår

beräknats komma att utvisa en brist å omkring 4 000 000 kronor.

Nämnda olägenheter, som varit förknippade med det tillämpade förfarandet

i fråga örn utbetalande av förskott, hava beräknats komma att sträcka

sina verkningar jämväl in på nästa budgetår och föranleda en överbelastning

— utöver det belopp, som vid stabila förhållanden skulle utgått — av

omkring 9 000 000 kronor.

Departementschefen har emellertid enligt förevarande proposition nr 252

ansett, att sistnämnda merutgift, såsom föranledd av ökade lönekostnader

under innevarande budgetår, rätteligen borde belasta anslaget till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1938/39, och fördenskull föreslagit vidtagande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

5

av särskilda åtgärder i angivna syfte, nämligen att förskott å tillhopa nyssnämnda

belopp, 9 000 000 kronor, skola utbetalas till skoldistrikten före utgången

av innevarande budgetår; å ifrågavarande förskott skulle s. k. procentavdrag

icke göras.

Departementschefen har jämväl ifrågasatt, att de i övergångsbestämmel

serna till kungörelsen nr 999/1937 meddelade föreskrifterna angående utbetalande

under nästkommande budgetår av förskott å det skoldistrikten under

detta budgetår tillkommande statsbidraget skulle ersättas med bestämmelser

av innebörd, att de sammanlagda förskottsbeloppen skulle beräknas till viss

procent av de beräknade verkliga löneutgifterna i stället för, såsom hittills

gällt, lill viss procent av statsbidraget för en redan förfluten tid. Genom

åtgärder av nämnda slag skulle anslagsbehovet för nästa budgetår komma

att till storleken i huvudsak sammanfalla med de å samma budgetår

belöpande verkliga utgifterna.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Majit i

ovan berörda avseenden utfärdar de bestämmelser, som kunna befinnas

lämpliga och ändamålsenliga.

Med hänsyn till de åtgärder, som sålunda av departementschefen ifrågasatts

och jämväl godkänts av riksdagen, synas de av revisorerna påtalade,

med nuvarande utbetalningsförfarande sammanhängande olägenheterna

komma att tills vidare bliva i görligaste mån eliminerade. Vad i förevarande

avseende anförts såväl av revisorerna som ock av vederbörande myndigheter

visar emellertid enligt riksdagens mening otvetydigt, att nu gällande

utbetalnings- och redovisningssystem icke fungerar på ett i allo tillfredsställande

sätt. Särskilt tydligt framträder detta vid en lönereglering

som den år 1937 beslutade. Under sådana förhållanden framstår det såsom

synnerligen önskvärt, att en rationalisering av utbetalningsförfarandet med

det snaraste kommer till stånd, i samband varmed en förbättring jämväl av

redovisningssystemet torde bliva möjlig. Riksdagen vill i detta sammanhang

erinra örn, att 1937 års riksdag i sin skrivelse nr 311 uttalat, att det i samband

med genomförandet av förutnämnda lönereglering syntes påkallat, att

för varje månad avpassad del av statsbidraget utbetalades månadsvis. En

dylik reform borde emellertid, framhöll riksdagen, föregås av en närmare

utredning, varom riksdagen också framställde begäran hos Kungl. Majit.

Särskilda enligt Kungl. Majits bemyndigande tillkallade sakkunniga hava

numera i samband med utredning rörande skolöverstyrelsens organisation

framlagt förslag beträffande bland annat utbetalnings- och redovisningsförfarandet

på ifrågavarande område, vilket förslag för närvarande är beroende

på Kungl. Majits prövning.

De anslagsberäkningar, som ligga till grund för Kungl. Majits förslag örn

anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor till

förevarande ändamål, hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

Departementschefen har i detta sammanhang jämväl berört frågan örn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 370.

avskaffande av det s. k. procentavdraget. Nämnda fråga berördes av 1937 års

riksdag i dess ovannämnda skrivelse nr 311. Riksdagen framhöll därvid att,

därest på sätt riksdagen i sagda skrivelse förordade, statsbidragen till lärarinnor

komme att utbetalas månadsvis, skulle de skäl bortfalla, som föranlett

procentavdrag vid den slutliga utbetalningen av statsbidrag. Departementschefen

har med hänsyn till den ståndpunkt, som av riksdagen intagits i frågan

om procenta vära gets avskaffande, ansett lämpligast, att denna fråga

vunne sin lösning i samband med det ännu svävande spörsmålet om övergång

till ett system med utbetalning av statsbidraget månadsvis. Departementschefen

har därför icke nu velat framställa förslag i ämnet.

Riksdagen är visserligen principiellt av den meningen att det procentuella

avdraget bör avvecklas, men kan i frågans nuvarande läge icke annat än

ansluta sig till den ståndpunkt departementschefen intagit, vilken står i god

överensstämmelse med den uppfattning, varåt riksdagen tidigare givit uttryck.

Med hänsyn härtill är riksdagen icke beredd att, såsom i motionerna

1:334 och 11:500 påyrkats, borttaga ifrågavarande avdrag redan från och

med nästa budgetår. Då emellertid Kungl. Maj:t för närvarande har berörda

spörsmål under övervägande, torde någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens

sida icke erfordras.

Riksdagen har intet att erinra mot att viss inskränkning i undervisningsskyldigheten

— på sätt departementschefen ifrågasatt — medgives föreståndare

för hjälpklasser. Mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang

anfört, har riksdagen icke funnit något att invända. Liksom departementschefen

förutsätter riksdagen, att återhållsamhet kommer att iakttagas

vid prövning av framställningar av berörda art.

I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra beröra frågan örn särskilda

arvoden för undervisning i hjälpklass. Riksdagen får erinra om, att departementschefen

enligt propositionen nr 270/1937 angående lönereglering

för folk- och småskollärare ansett sig icke böra i samband med

nämnda lönereglering upptaga till avgörande nämnda fråga. Frågan sammanhängde,

framhöll departementschefen, med det av seminariesakkunniga

framlagda förslaget örn undervisning av psykiskt efterblivna barn och borde

bedömas i samband med detta förslag. Sistnämnda förslag har i viss utsträckning

numera blivit realiserat, i det att medel av 1938 års riksdag anvisats

till kurser för utbildande av hjälpklasslärare.

Riksdagen har sig bekant, att efter ikraftträdandet av 1937 års lönereglering

tvekan på olika håll uppstått, huruvida skoldistrikten äga rätt att utbetala

kommunala lönetillägg åt hjälpklasslärare, vilket haft till följd, att

vissa skoldistrikt funnit sig sakna befogenhet att gälda dylika lönetillägg,

medan andra ansett sig befogade därtill. Att lönetillägg sålunda av vissa

kommuner utgivits för ifrågavarande ändamål kan vara förklarligt med hänsyn

till de rekryteringssvårigheter, som på grund av hjälpklassundervisningens

speciella art kunna föreligga. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj:t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

7

ägnar uppmärksamhet åt detta spörsmål och, därest så finnes befogat, vidtager

det förtydligande av gällande bestämmelser, som må anses påkallat.

Vad departementschefen yttrat i fråga om den av Stockholms folkskoledirektion

gjorda framställningen om vidtagande av åtgärder för att möjliggöra

statsbidrag till avlönande av s. k. reservvikarier har icke givit riksdagen

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Vidkommande den av departementschefen berörda frågan om överlärarnas

ställning får riksdagen framhålla, att riksdagen icke vill motsätta sig, att

nämnda fråga blir föremål för en förutsättningslös utredning.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

uttalande beträffande de föreliggande framställningarna rörande befrielse

från fortsättningsskolplikt för elever, som genomgått åttaårig folkskola. Med

anknytning till nyssnämnda fråga har i motionen II: 501 väckts förslag örn

att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att statsmyndighet måtte

erhålla rätt att — i likhet med vad fallet är beträffande folkskoleväsendet

— även mot skoldistrikts bestridande fastställa sådan organisation av fortsättningsskolväsendet,

som förutsätter anordnande av skolskjutsar eller inackordering

av skolbarn, ävensom att få till stånd en föreskrift örn skyldighet

för skoldistrikt att, även då det gäller fortsättningsskolundervisningen,

å ena sidan till sådan undervisning mottaga barn från annat skoldistrikt, å

andra sidan låta barn, tillhörande distriktet, åtnjuta undervisning i fortsättningsskola

inom annat skoldistrikt. I anslutning till motionen finner riksdagen

åtgärder i angivna riktning vara ur såväl pedagogisk som skolorganisatorisk

synpunkt att förorda och ägnade att främja en önskvärd rationalisering

av fortsättningsskolväsendet.

Riksdagen har därför velat bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,

som kunna befinnas påkallade för ernående i huvudsak av överensstämmelse

i ovan angivna avseende mellan de föreskrifter, som gälla för

folkskoleväsendet, och de, som beröra fortsättningsskolväsendet.

Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Understöd åt högre folkskolor.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 370.

Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet m. m.

Vad departementschefen under förevarande punkt anfört föranleder icke

någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
1.

beslutat, att till kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor skall under budgetåret 1939/40 utgå

statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31 mars 1939 angivits;

2. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 4 050 000 kronor;

3. medgivit, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola, vilken icke äger behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk och ej heller kan av Kungl. Maj:t tillerkännas sådan behörighet,

må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola eller högre folkskola, från och med den 1 juli 1939

åtnjuta lön enligt 22 lönegraden;

4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 3 325 000 kronor;

5. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1938/39 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning

jämväl för budgetåret 1939/40, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt

högst 155 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk;
6.

till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 538 800 kronor;

7. beslutat att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1939/40;

8. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1939/40

anvisat ett förslagsanslag av 650 000 kronor, därav 30 000 kronor skola användas

till nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1939—40 på sätt

av departementschefen, i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 31 mars

1939 angivits under villkor, att Stockholms stad för samma tid på sätt av

departementschefen angivits bidrager med enahanda belopp;

9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning dt lärare vid folkskolor för

budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor;

10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern för

budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 220 000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

9

11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 300 000 kronor;

12. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1939/40 anvisat ett

förslagsanslag av 3 450 000 kronor;

13. bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad riksdagen härovan uttalat, vidtaga de ändringar och jämkningar i gällande

bestämmelser rörande fortsättningsskolväsendet, som må befinnas

erforderliga för uppnående av överensstämmelse med vad som gäller för

folkskolan.

Stockholm den 9 juni 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 370.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.