Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående främjande av undervisningen per korrespondens m. m.
1939-06-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1939:414, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående främjande av undervisningen per korrespondens m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 414.
7
Nr 414.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1939.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner angående främjande av undervisningen per
korrespondens m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 221.)
Till Konungen.
I den inom riksdagens första kammare väckta motionen nr 148 har hemställts,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om htredning
rörande statliga premier eller stipendier åt mindre bemedlade studerande,
som vid undervisning per korrespondens uppnått framstående resultat.
Vidare har i den inom andra kammaren väckta motionen nr 132 hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl.
Maj:t ville föranstalta örn utredning angående möjligheten till ett statligt
ingripande för åstadkommande av en billigare korrespondensundervisning
och i samband därmed effektivare utnyttjande av radion för utbildnings- och
undervisningsuppgifter.
Den omfattning, undervisningen per korrespondens numera tagit, och det
intresse, densamma i allt större utsträckning rönt, utgöra enligt riksdagens
mening bevis för, att denna undervisningsform fyller ett viktigt behov vid
sidan av och såsom ett komplement till den egentliga skolundervisningen.
Statsmakterna kunna alltså hava anledning att i större utsträckning än hittills
uppmärksamma ifrågavarande undervisningsgren, vilken för närvarande
helt omhänderhaves av enskilda företag.
Korrespondensundervisningens särart, kännetecknad bland annat av att
densamma kan bedrivas vid sidan av förvärvsarbetet och icke är knuten till
vistelse på en viss ort, gör att densamma blir lättare åtkomlig för ungdom,
som av skilda anledningar i stort sett saknar möjligheter till utbildning utöver
den, som folk- och fortsättningsskolorna kunna giva. Särskilt synes
därför korrespondensundervisningen vara lämpad att erbjuda lättillgängliga
utbildningsvägar för landsbygdens ungdom samt i allmänhet för mindre bemedlade
och obemedlade.
8
Riksdagens skrivelse Nr 414.
För att ifrågavarande undervisningsform emellertid skall kunna fylla den
betydelsefulla uppgift, som sålunda antytts, är det givetvis av vikt, att den
icke för med sig så stora ekonomiska uppoffringar, att den på grund härav
blir svåråtkomlig för de av densamma intresserade.
Svårigheterna för mindre bemedlade att anskaffa medel till genomgång
av korrespondenskurser, särskilt av större omfattning, torde vara uppenbara.
Ett förbilligande — i varje fall för mindre bemedlade — av ifrågavarande
undervisningsform synes därför vara ett önskemål, som är värt omprövning.
Bland annat torde den i motionen I: 148 påpekade utvägen att
under vissa förutsättningar anvisa medel till penningpremier eller stipendier
böra närmare prövas, varvid de erfarenheter, som gjorts vid utdelande av
stipendier av arvsfondsmedel, synas kunna giva en viss ledning. I anledning
av vad i förevarande motioner anförts och yrkats, torde utredning i nu angivna
hänseende böra verkställas.
I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn, att 1937 års riksdag i anledning
av väckta motioner i sin skrivelse nr 444 anhållit, att Kungl. Majit
måtte föranstalta örn utredning rörande underlättande av möjligheterna för
barn, boende å ort, där allmänt läroverk och därmed jämförlig undervisningsanstalt
saknas, att besöka sådan anstalt. Enligt vad riksdagens vederbörande
utskott inhämtat, har Kungl. Majit den 30 september 1937 uppdragit
åt skolöverstyrelsen att verkställa den av riksdagen begärda utredningen,
vilken utredning emellertid ännu icke slutförts. Då sistnämnda utredning
till sitt syfte nära överensstämmer med den, som riksdagen, enligt vad ovan
anförts, finner böra komma till stånd rörande främjande av studier per korrespondens,
vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke den av skolöverstyrelsen
omhänderhavda utredningen bör utvidgas till att omfatta jämväl denna
undervisningsgren.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att
Kungl. Majit ville föranstalta örn utredning, huruvida och under vilka former
ett främjande av undervisning per korrespondens skall kunna ske.
Stockholm den 13 juni 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.