Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till miliärt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1939-06-15 · 41 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:426, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till miliärt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

1

Nr 426.

Godkänd 1 första kammaren den 15 juni 1939.

Godkänd i andra kammaren den 15 juni 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nied förslag till miliärt avlöningsreglemente

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 230.)

Till KONUNGEN.

Uti en till riksdagen avlåten, den 24 mars 1939 dagtecknad proposition,

nr 245, har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna det av föredragande departementschefen förordade förslaget

till militärt avlöningsreglemente;

dels besluta, att nämnda reglemente skall äga tillämpning å officers- och

underofficersbeställningar å aktiv stat samt å de beställningar i övrigt, för

vilka avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

försvarsväsendet är gällande, dock med undantag för bataljonsläkare vid

fältläkarkåren samt marinläkare av 2. graden;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,

som av departementschefen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om

övergången till militära avlöningsreglementet;

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i militära

avlöningsreglementet avsedda befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft, bland

andra, följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (1:318 och 11:476), däri hemställts, att

riksdagen ville besluta, att cheferna för krigsskolan, krigshögskolan, artil
-

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 426.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

j2

Riksdagens skrivelse Nr 426.

leri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets

skjutskola, arméns underofficersskola, sjökrigsskolan, sjökrigshögskolan

och flygkrigsskolan placeras i lönegrad Ob 1;

dels två likalydande motioner (1:320 och 11:475), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar skall såsom

beställning införas i tjänsteförteckningen till det militära avlöningsreglementet

och hänföras till lönegraden Ob 1 i löneplanen Ob;

dels ock motionen 11:443, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att i den tjänsteförteckning, som fogats till det med Kungl. Maj:ts proposition

nr 245 avgivna förslaget till militärt avlöningsreglemente, under löneplan

Oa i lönegrad Oa 6, kolumnen armén, införa ett tillägg: »Chef för

kår».

Det i föreliggande proposition innefattade förslaget till militärt avlöningsreglemente

har såsom föredragande departementschefen framhållit tillkommit

efter ingående utredningar och överväganden inom 1936 års lönekoinmitté,

varvid lönekommittén samarbetat med civila och militära delegerade

för försvarsväsendets lönenämnd och tillika fört förhandlingar med utsedda

representanter för vederbörande personalorganisationer såväl i fråga om de

i reglementet ingående löneplanerna som beträffande reglementets utformning

i övrigt. Den utredning av frågan om en allmän översyn över gällande

avlöningsförfattningar inom den nyreglerade statsförvalningen och den därtill

anknutna frågan örn lönereglering, som varit anförtrodd nämnda kommitté,

har därmed slutförts i avseende å den ordinarie militära personalen.

Efter den granskning, som riksdagen ägnat Kungl. Maj:ts i allt väsentligt på

kommitténs förslag grundade proposition, anser riksdagen frågan om nya

avlöningsbestämmelser för försvarsväsendets beställningshavare befinna sig

i det utredda skick, att beslut i ämnet nu kan fattas på grundval av den

föreliggande propositionen.

Riksdagen anser det lämpligt och ändamålsenligt, att avlöningsbestämmelserna

för försvarsväsendets ordinarie personal — med hänsyn till de från

den civila statsförvaltningen i många hänseenden avvikande förhållanden,

som känneteckna den militära organisationen — meddelas i ett särskilt avlöningsreglemente,

militära avlöningsreglementet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit

rörande detta avlöningsreglementes tillämpningsområde finner sig ock

riksdagen böra godkänna. Det nya reglementet bör sålunda vinna tillämpning

å i huvudsak den personal, vars avlöningsförhållanden för närvarande

äro reglerade genom 1927 års avlöningsreglemente, d. v. s. officerare och

underofficerare å aktiv stat samt civilmilitär och därmed i avlöningshänseende

likställd ordinarie civil personal vid försvarsväsendet. Riksdagen

anser sig ock böra godkänna förslaget, att i reglementet meddelas avlöningsbestämmelser

jämväl för extra ordinarie fänrikar.

Enligt vad som framgår såväl av kommitténs i propositionen återgivna uttalanden

som ock av de i propositionen anförda yttranden över kommittéförslaget

har under de utredningar, som föregått framläggandet av Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

3

Majlis föreliggande förslag till nytt militärt avlöningsreglemente, huvudspörsmålet

örn den militära lönenivåns lämpliga avvägning varit föremål för

meningsskiljaktigheter. Örn ock enighet i övrigt förefunnits mellan kommittén

och de utsedda personalrepresentanterna beträffande utformningen

av det föreslagna nya avlöningsreglementet, hava dock förhandlingarna, såvitt

angår avvägningen av de nya lönebeloppen för officerare och underofficerare,

icke lett till samstämmighet. Personalrepresentanterna hava härvid

hävdat, att bestämmandet av den militära lönenivån bör ske med utgångspunkt

från det förslag, som år 1921 framlades av majoriteten bland 1918

års militära avlöningssakkuniga och som låg till grund för Kungl. Maj:ts

proposition till 1921 års riksdag men som av riksdagen avvisades. Det har

gjorts gällande, att den militära personalen genom de av riksdagen år 1921

beslutade lönebestämmelserna allmänt sett blivit tillbakasatt i lönehänseende

i jämförelse med den civila personalen. Från kommitténs sida har däremot

framhållits, att de lönerelationer, som kommo till stånd genom 1921 års löneregleringar,

böra i stort sett bibehållas. I enlighet med denna sin uppfattning

har ock kommittén vid utarbetande av sitt förslag till nya löneplaner utgått

från att löneförbättringens storlek bör allmänt sett ansluta sig till den

löneökning, som år 1938 beslutades för de civila befattningshavarna. Beträffande

dessa spörsmål har departementschefen såsom sin uppfattning uttalat,

att vad i ärendet förekommit icke givit stöd för det antagandet, att den militära

personalen, generellt sett, för närvarande befunne sig i sämre löneläge än

den civila. Från denna utgångspunkt bär departementschefen funnit det riktigt,

att löneökningen vid den nu förestående regleringen av de militära lönerna

väsentligen anpassas efter den vid 1938 års riksdag beslutade löneförbättringen

för civila tjänstemän. Departementschefen har i detta sammanhang

givit sin anslutning åt kommitténs förslag, att den militära personalen beredes

den förmån, som följer av lönekommitténs förslag om årligt ekiperingsbidrag.

För egen del vill riksdagen till en början framhålla, att den ståndpunkt,

som 1921 års riksdag intog till den militära personalens lönefråga, icke

giver stöd för den uppfattningen, att den då fastställda lönenivån tillkommit

under åsidosättande av en skälig och rättvis värdering av de militära

beställningshavarnas arbetsuppgifter och tjänsteansvar i jämförelse med de

civila befattningshavarnas. Det synes så mycket mindre förefinnas anledning

till en sådan mening, som vid nämnda riksdag en nyordning av avlöningsförhållandena

kom till stånd icke blott inom den militära förvaltningen

utan även inom den civila statsförvaltningen, i det att nya löneregleringar då

beslötos för flertalet ämbetsverk inom den allmänna civilförvaltningen. Riksdagen

kan sålunda icke dela den uppfattningen, att 1921 års riksdags beslut

i och för sig skulle giva anledning till en allmän justering uppåt av de mili.

tära lönerna utöver den löneförbättring, som vid 1938 års riksdag beslutats

för de civila befattningshavarnas vidkommande.

Då riksdagen gått att bedöma det föreliggande löneförslaget, har riksdagen

icke förbisett, att åtskilliga omständigheter äro förtjänta att beaktas vid be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 426.

stämmande av nya lönebelopp för de militära beställningshavama. Särskilt

komma härvid i betraktande det militära utbildningsarbetets intensifiering

under nuvarande förhållanden samt den tekniska utvecklingen av försvarsmaterielen,

vilka omständigheter ställa ökade krav på personalen. Även

vissa andra förhållanden komma härvid i betraktande, bland annat de olägenheter

för beställningshavama, som kunna vara förenade med den för

militärer i vissa grader stadgade tidiga pensionsåldern.

Å andra sidan synes det riksdagen av den i propositionen framlagda utredningen

framgå, att den militära personalen icke kan sägas vara missgynnad

i lönehänseende i jämförelse med den civila personalen. De ökade

krav, som numera ställas på den statliga förvaltningspersonalen, torde icke

kunna sägas gälla allenast den militära personalen utan även civilförvaltningens

personal. Vad angår olägenheterna av den tidiga pensionsåldern för kompaniofficerare

och underofficerare har i propositionen framhållits, dels att en

viss kompensation härför beretts den militära personalen genom en brantare

uppbyggnad av löneskalan, dels ock att möjligheterna till fortsatt anställning

efter pensionsålderns inträde vidgats genom den ökning av för pensionerade

beställningshavare avsedda arvodesbelattningar, som ingår i 1936

års försvarsorganisation. Ett visst hänsynstagande till denna omständighet

kan ock, såsom i propositionen framhållits, sägas ligga däri, att de föreslagna

nya löneplanerna upprättats under iakttagande av en viss jämkning

uppåt av löneförbättringens storlek i jämförelse med den i civila avlöningsreglementet

medgivna löneökningen. Även riksdagen håller fördenskull före,

att tillräckliga skäl icke föreligga för att vid bestämmandet av den blivande

löneförbättringens storlek i någon mera nämnvärd mån avvika från vad som

i sådant hänseende tillerkänts den civila personalen. Vid den prövning, som

riksdagen ägnat de i propositionens förslag till militärt avlöningsreglemente

intagna löneplanerna, har riksdagen funnit den föreslagna lönenivån vara i

stort sett väl avvägd.

Emellertid må erinras, att inom 1936 års lönekommitté för närvarande

pågå utredningsarbeten rörande reglering av manskapets avlöningsförhållanden.

Det synes riksdagen vara förtjänt av övervägande, huruvida icke i samband

därmed någon mindre jämkning uppåt av lönebeloppen i de lägsta

löneklassema inom löneplanen UO kan vara av förehållandena motiverad.

Riksdagen bär därför funnit sig böra hos Kungl. Maj:t hemställa örn en ytterligare

prövning av lönenivån för underofficerarna, särskilt i den lägsta löneklassen.

I avseende å löneplanernas konstruktion och vad därmed äger sammanhang

har riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot Kungl. Maj:ts

förslag. Den härutinnan viktigaste ändringen i jämförelse med nuvarande

avlöningsbestämmelser är den väsentligt höjda löneställning, som föreslagits

för regementschefer. Enligt propositionen skulle den nuvarande överstegraden

uppdelas, varvid regementscheferna skulle hänföras till den lägsta lönegraden

i löneplanen Ob, medan de övriga till graden hörande beställningshavarna

skulle placeras i lönegraden Oa 6. Förslaget innebär, att lönerna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

5

för regementschefsbeställningarna icke skulle dyrortsgraderas. Även om

riksdagen hyst viss tvekan rörande lämpligheten av den av Kungl. Majit

föreslagna uppdelningen av överstegraden och den därvid förordade löneställningen

för regementschef, har likväl riksdagen ansett sig icke böra vidtaga

någon ändring i nämnda förslag.

I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn vissa motionsvis gjorda

yrkanden örn förändringar i löneställning för beställningshavare i högre

lönegrader. Sålunda har i motionen II: 443 påyrkats, att kårchef måtte

hänföras till lönegraden Oa 6. Enligt vad i motionen framhålles borde även

övervägas, huruvida icke motsvarande löneställning borde beredas flottiljchefer

vid flygvapnet och kustartilleriets kårchef på Gotland. Vidare har i

de likalydande motionerna 1:320 och 11:475 hemställts, att chefen för Gotlands

kustartilleriförsvar måtte hänföras till lönegraden Ob 1. Otvivelaktigt

synes vara, att det tjänsteansvar i såväl rent militärt som ekonomiskt hänseende,

som åvilar kårcheferna, i en del fall närmar sig en regementschefs.

Frågan om en ändring av kårchefernas löneställning är emellertid förenad

med vissa organisatoriska spörsmål. Efter övervägande har riksdagen kommit

till den uppfattningen, att vissa skäl tala för att en översyn av ifrågavarande

beställningshavares lönegradsplacering bör komma till stånd. Riksdagen

gör här nedan framställning till Kungl. Maj:t i ämnet.

Beträffande det militära arvodesväsendet har departementschefen i likhet

med lönekommittén och flertalet av de hörda myndigheterna ansett,

att en rationalisering bör komma till stånd i syfte att skapa ökad överskådlighet

inom det militära löneväsendet. Riksdagen vill understryka vad departementschefen

härutinnan anfört och förväntar att den av departementschefen

i utsikt ställda utredningen i ämnet kommer till stånd. De förslag

till smärre ändringar beträffande arvodesväsendet, som av departementschefen

förordats redan i förevarande sammanhang och som bland annat

åsyfta en avveckling av ett mindre antal till militära beställningshavare utgående

arvoden mot det att i stället i tjänsteförteckningen till avlöningsreglementet

uppföras särskilda beställningar, synas riksdagen vara av beskaffenhet

att kunna godtagas.

I sammanhang med sin granskning av propositionen i nu förevarande delar

har utskottet behandlat de två likalydande motionerna I: 318 och II: 476,

vari yrkats, att samtliga de till placering i lönegrad Oa 6 föreslagna cheferna

för de militära undervisningsanstalterna liksom även den till lönegrad

Oa 5 hänförda chefen för sjökrigsskolan måtte uppflyttas till lönegrad

Ob 1. Riksdagen anser sig icke utan närmare utredning kunna taga

ställning till detta förslag. Det synes emellertid riksdagen lämpligt, att i samband

med den av riksdagen i det föregående förordade översynen över kårchefernas

lönegradsplacering jämväl de militära skolchefernas löneställning

tages under ytterligare omprövning. Särskilt torde böra övervägas, huruvida

icke skäl föreligga för samma lönegradsplacering av chefen för sjökrigsskolan

som för övriga skolchefer.

I statsrådsprotokollet föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 426.

det av departementschefen förordade förslaget till militärt avlöningsreglemente.

Riksdagen, som i det föregående behandlat de i 5 § av reglementsförslaget

intagna löneplanerna, övergår nu till att beröra vissa bestämmelser

i författningsförslaget i övrigt.

Enligt den föreslagna lydelsen av 1 § 1 mom. första stycket skall militära

avlöningsreglementet äga tillämpning dels å ordinarie officers- och underofficersbeställningar

å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i övrigt

vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Majit och

riksdagen, dels ock å extra ordinarie fänrikar. I fråga om andra beställningar

än officers- och underofficersbeställningar avser förslaget, att militära

avlöningsreglementet skulle — med vissa angivna undantag —göras tilllämpligt

å de ordinarie civilmilitära och civila beställningar, för vilka 1927

års officersavlöningsreglemente nu gäller. I en vid reglementet fogad tjänsteförteckning,

vilken jämlikt förslaget i momentets andra stycke skall fastställas

av Kungl. Majit, skulle upptagas de beställningar, vilkas avlöningsförhållanden

avses skola regleras genom reglementet. Den formella avfattningen

av tjänsteförteckningen skulle sålunda icke behöva av Kungl. Majit

underställas riksdagens prövning. Riksdagen finner denna av Kungl. Majit

föreslagna ordning — vilken ordning redan beslutats beträffande tjänsteförteckningen

till civila avlöningsreglementet ■— lämplig och får fördenskull

godkänna densamma.

I propositionen nr 279 har Kungl. Majit föreslagit införande i civila avlöningsreglementet

av ett stadgande, enligt vilket befattning, som i nämnda

reglemente avses, kan innehavas endast av den, som uppnått 21 års ålder.

Även om införandet av en motsvarande bestämmelse i militära avlöningsreglementet

icke torde få samma praktiska betydelse, har dock riksdagen,

som numera tagit ställning till förenämnda proposition och därvid i allt

väsentligt bifallit densamma, ansett sig böra komplettera författningstexten

under reglementsförslagets 1 § med ett nytt moment, 4 morn., med nyss angivna

innehåll.

I nyssnämnda proposition har ock föreslagits en omformulering av civila

avlöningsreglementets 4 §, innefattande bestämmelser rörande förening av

tjänster m. m. Åtgärden i fråga är huvudsakligen av formell natur och avser

närmast att åstadkomma ett förtydligande av vad som i detta hänseende

redan tillämpas. Med hänsyn till att föreskrifterna rörande tjänsters

förening, såsom hittills varit fallet, böra vara likalydande i de olika avlöningsreglementena,

har den nya lydelsen införts även i motsvarande paragraf

av reglementsförslaget för den militära personalen.

Beträffande 12 § civila avlöningsreglementet har i propositionen nr 279

föreslagits en omformulering av författningstexten i syfte att klargöra, att

under tjänstledighet förekommande löneavdrag skola verkställas å själva

lönen före beräknandet av rörligt tillägg. Ett motsvarande förtydligande av

författningstexten har av riksdagen vidtagits i 17 § av föreliggande reglementsförslag.

Ytterligare har riksdagen i 18 § 2 .morn. av reglementsförslaget i anslut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

7

ning till en i propositionen nr 279 föreslagen komplettering av häremot svarande

paragraf i civila avlöningsreglementet — infört ett stadgande om rätt för

tjänsteman att under honom beviljad tjänstledighet för genomgående av för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning åtnjuta lön med B-avdrag.

Med hänsyn till riksdagens beslut rörande ändrad lydelse av 35 § civila

avlöningsreglementet, innehållande bestämmelser om ersättning till tjänsteman

för kostnader för sjukhusvård, har riksdagen vidtagit motsvarande

ändringar i 40 § av det nu föreliggande reglementsförslaget.

Vad i propositionen anförts angående ordnandet av avlöningsförhållandena

för den i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning på

övergångsstat uppförda personalen samt angående reglerandet av beställningshavarnas

på aktiv stat övergång till det nya reglementet föranleder

ingen erinran från riksdagens sida.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition i de delar, som i det föregående icke

särskilt berörts, föranleder icke några särskilda uttalanden från riksdagens

sida.

De smärre formella jämkningar i reglementstexten, som må kunna visa

sig erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen

1. godkänt det vid propositionen nr 245 fogade förslaget till avlöningsreglemente

för beställningshavare vid försvarsväsendet (militära avlöningsreglementet),

dock med de ändringar beträffande 1, 4, 17, 18 och 40 §§, som

framgå av den vid denna skrivelse fogade bilagan;

2. bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga de smärre redaktionella jämkningar

i reglementsförslaget, som kunna befinnas erforderliga;

3. beslutat, att militära avlöningsreglementet skall äga tillämpning å officers-

och underofficersbeställningar å akiv stat samt å de beställningar i

övrigt, för vilka avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid försvarsväsendet är gällande; dock med undantag för bataljonsläkare

vid fältläkarkåren samt marinläkare av 2. graden;

4. bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder, som

av föredragande departementschefen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser

om övergången till militära avlöningsreglementet;

5. beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i militära avlöningsreglementet

angivna befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder;

dels ock anhålla,

a) att Kungl. Majit ville taga under övervägande frågan örn lönegradsplaceringen

för skol- och kårchefer;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 426.

b) att Kungl. Majit ville i samband med pågående utredning rörande avlöningsförhållandena

för det fast anställda manskapet taga under omprövning,

i vad mån en jämkning kan befinnas erforderlig i löneplanen för underofficerare.

Stockholm den 15 juni 1939.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Bilaga.

Förslag

till

a v 1 ö n i n g s r e g 1 e m e n t e för beställningshavare

vid försvarsväsendet (militära avlönings
reglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning dels å ordinarie officers- och Reglementets

underofficersbeställningar å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i öv
rigt

vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Maj :t och

riksdagen, dels ock å extra ordinarie fänriksbeställningar.

De beställningar, för vilka reglementet sålunda skall gälla, upptagas i en

av Kungl. Majit fastställd, vid reglementet såsom bilaga fogad tjänsteförteckning.

Angående avlöning för personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring

stadgas i krigsavlöningsreglementet.

2 mom. Antalet ordinarie beställningar bestämmes genom vederbörliga

av Kungl. Majit och riksdagen fastställda stater eller personalförteckningar.

Antalet extra ordinarie fänriksbeställningar bestämmes av Kungl. Majit.

3 mom. Ordinarie beställning, varå reglementet äger tillämpning, tillsättes,

i enlighet med vad därom är särskilt stadgat, genom fullmakt eller konstitutorial

eller genom förordnande på viss tid eller tills vidare.

Tillsättning genom konstitutorial innebär, att beställningshavare kan i

administrativ väg avsättas från sin beställning på grund av fel eller försummelse

i tjänsten.

Extra ordinarie fänrik antages av vederbörande försvarsgrenschef medelst

skriftligt antagningsbevis.

Entledigande av extra ordinarie fänrik av annan anledning än fel eller försummelse

i tjänsten sker genom beslut av försvarsgrenschefen efter skriftlig

uppsägning senast tre månader före anställningens upphörande.

4 mom. Ordinarie beställning, som i detta reglemente avses, kan innehavas

endast av den, som uppnått 21 års ålder.

2 §•

1 mom. Beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter Avlöning,

och under de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 426.

stämmelser, som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl.

Maj :t.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg

och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

Enligt föreskrift i vederbörliga stater utgår i vissa beställningar, vilka tillsättas

medelst förordnande tills vidare, i stället för lön arvode till samma

belopp som eljest med dylik beställning förenad lön; och skall beträffande

sådant arvode vad i detta reglemente stadgas angående lön äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Är beställningshavare berättigad att av statsmedel uppbär^

tjänstepension eller årligt understöd, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om

och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant

avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande bestämmelser

angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och

civilmilitär personal.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från och

med den dag beställningen enligt utnämningshandling eller antagningsbevis

tillträdes till och med den dag beställningen frånträdes.

Angående beställningshavares skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag

samt angående skyldighet för ordinarie beställningshavare att

avgå från beställningen stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste- och

familjepension.

4 morn. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är stadgad eller eljest

finnes lämpligen böra ske.

3 §•

Tjänst- 1 morn. Beställningshavare är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter,

skrifte^ för- som meddelas i de för krigsmakten gällande reglementen, instruktioner eller

flyttnings- andra dylika författningar. Han är ock pliktig underkasta sig den vidsträckSk‘m.

dmhet tare e^er ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad.

2 mom. Beställningshavare är vidare pliktig underkasta sig den förflyttning

till annan förläggningsort eller till annan beställning eller befattning vid

försvarsväsendet, vilken må beslutas antingen av Kungl. Majit eller ock av

vederbörlig myndighet med stöd av myndigheten i reglemente, instruktion

eller annan dylik författning tillagd befogenhet.

4 §.

Förening av 1 moni. Med beställning, som i detta reglemente avses, må förenas orditJmD

m6r nar*e statlig beställning eller befattning, vilken tillsättes genom förordnande

tillsvidare och med vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie

statlig befattning inom högre lönegrad, dock under förutsättning att

beställningshavaren frånträder utövandet av förstnämnda beställning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

11

1 övrigt må beställning, som avses i reglementet, icke förenas med ordinarie

eller extra ordinarie beställning eller befattning i statens tjänst, ej heller

med jämförlig kommunal befattning, så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen

för visst fall annorlunda besluta.

Beträffande kommunal läkar- eller veterinär tjänst skall dock gälla vad i

2 mom. stadgas.

2 mom. Utan tillstånd av Kungl. Majit eller, vad angår innehavare av

beställning, som tillsättes av annan myndighet än Kungl. Majit, av den myndigheten

må beställningshavare ej heller åtaga sig:

kommunal läkar- eller veterinärtjänst;

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,

transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som

nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag.

Tillstånd må beviljas endast för så vitt uppdraget eller befattningen prövas

icke inverka hinderligt för tjänstutövningen i beställningen och bör, där så

lämpligen kan ske, avse viss tid.

Vad här ovan stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller den myndighet,

som äger bevilja tillstånd, meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning,

varom i detta moment är fråga.

3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmäles,

att beställningshavare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall

han göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

4 mom. I fråga örn förbud för innehavare av viss beställning eller befattning

att åtaga sig uppdrag eller utöva verksamhet, som lämpligen icke bör

förenas med tjänstutövningen, äger Kungl. Majit utfärda erforderliga föreskrifter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 426.

2 avd. Ordinarie beställningshavare.

1 kap. Löneplaner och löneklassplacering.

5 §•

Löneplaner:

Löneplan Oa.

(Officerare i allmänhet.)

Lönegrad

Löne-

O

r t

s g r

u p

P

nr

omfattar

löneklas-

klass

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

serna nr

Årsil)

n, k

rönö

r

i

1—3

i

2,868

2,988

3,108

3,228

3,348

3,468

3,588

3,708

3,828

2

3,318

3,456

3,594

3,732

3,870

4,008

4,146

4,284

4,422

2

3-7

3

3,768

3,924

4,080

4,236

4,392

4,548

4,704

4,860

5,016

4

4,266

4,434

4,602

4,770

4,938

5,106

5,274

5,442

5,610

5

4,764

4,944

5,124

5,304

5,484

5,664

5,844

6,024

6,204

6

5,286

5,484

5,682

5,880

6,078

6,276

6,474

6,672

6,870

3

7-10

7

5,868

6,084

6,300

6,516

6,732

6,948

7,164

7,380

7,596

8

6,588

6,813

7,038

7,263

7,488

7,713

7,938

8,163

8,388

9

7,380

7,605

7,830

8,055

8,280

8,505

8,730

8,955

9,180

4

10-12

10

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9,300

9,525

9,750

9,975

11

8,910

9,135

9,360

9,585

9,810

10,035

10,260

10,485

10,710

5

12-14

12

9,645

9,870

10,095

10,320

10,545

10,770

10,995

11,220

11,445

13

10,125

10,350

10,575

10,800

11,025

11,250

11,475

11,700

11,925

14

10,605

10,830

11,055

11,280

11,505

11,730

11,955

12,180

12,405

6

15

15

12,210

12,435

12,660

12,885

13,110

13,335

13,560

13,785

14,010

Löneplan Ob.

(Officerare i vissa chefsbeställningar.)

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

Lönegrad

och löne- klass nr

Årslön

kronor

1

15,000

2

16,000

3

18,000

4

22,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Löneplan UO.

(Underofficerare.)

13

Lönegrad

Ortsgrupp

Löne-

omfattar

löneklas- serna nr

klass

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

i

r s 1 c

n, krono

r

1

1-5

i

2,838

2,958

3,078

3,198

3,318

3,438

3,558

3,678

3,798

2

3,084

3,210

3,336

3,462

3,588

3,714

3,840

3,966

4,092

2

3-7

3

3,330

3,468

3,606

3,744

3,882

4,020

4,158

4,296

4,434

4

3,606

3,756

3,906

4,056

4,206

4,356

4,506

4,656

4,806

3

5-9

5

3,936

4,098

4,260

4,422

4,584

4,746

4,908

5,070

5,232

6

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

7

4,608

4,785

4,962

5,139

5,316

5,493

5,670

5,847

6,024

8

4,938

5,124

5,310

5,496

5,682

5,868

6,054

6,240

6,426

9

5,268

5,466

5,664

5,862

6,060

6,258

6,456

6,654

6,852

Löneplan Ca.

(Civilmilitära~och civila beställningshavare i allmänhet.)

Lönegrad

Löne-

O

r t

s g r

u p

P

nr

omfattar

löneklas- sema nr

klass

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Å r s 1 ö

n, k

o n o

r

i

1—5

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

2

2-6

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

3-7

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

4-8

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

5-9

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

6-10

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

7-11

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

8-12

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

9—13

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

10-14

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

11-15

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

12-16

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

13-17

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

14-18

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

15-19

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

16-20

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

17—21

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

s. 14 Kontrollera mot PDF

Lönegrader

och löne-''

klasser.

14 Riksdagens skrivelse Nr 426.

Löneplan Ca (forts.).

Lönegrad

Löne-

O r t

s g r

u p

P

nr

omfattar

löneklas- serna nr

klass

nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Å r s 1

ö n, k

rönö

r

18

18—22

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

19—23

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

20—23

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

21

21—24

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

22

22—25

22

6,300

6,525

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

23

23—26

23

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

8,325

8,550

24

24-27

24

7,230

7,455

7,680

7,905

8,130

8,355

8,580

8,805

9,030

25

25-28

25

7,725

7,950

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9,300

9,525

26

26—29

26

8,220

8,445

8,670

8,895

9,120

9,345

9,570

9,795

10,020

27

27—30

27

8,715

8,940

9,165

9,390

9,615

9,840

10,065

10,290

10,515

28

28—31

28

9,210

9,435

9,660

9,885

10,110

10,335

10,560

10,785

11,010

29

29-32

29

9,705

9,930

10,155

10,380

10,605

10,830

11,055

11,280

11,505

30

30-33

30

10,200

10,425

10,650

10,875

11,100

11,325

11,550

11,775

12,000

31

10,695

10,920

11,145

11,370

11,595

11,820

12,045

12,270

12,495

32

11,190

11,415

11,640

11,865

12,090

12,315

12,540

12,765

12,990

33

11,700

11,925

12,150

12,375

12,600

12,825

13,050

13,275

13,500

Löneplan Cb.

(Civilmilitär personal i vissa chefsbeställningar.)

Lönegrad och

Årslön

Lönegrad och

Årslön

Lönegrad och

Årslön

löneklass nr

kronor

löneklass nr

kronor

löneklass nr

kronor

1

14,000

2

17,000

3

18,000

6 §•

Den lönegrad, till vilken varje särskild beställning är att hänföra, angives

i tjänsteförteckningen.

För beställningshavare med lön enligt lönegrad, upptagande mera än en

löneklass, fastställes den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, i enlighet

med föreskrifterna i 7—9 samt 12—15 §§. Inom löneklass bestämmes lönebeloppet

i förekommande fall efter den ortsgrupp, till vilken beställningshavarens

förläggningsort blivit hänförd.

Fördelningen av förläggningsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av

Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

15

Gemensamma bestämmelser örn löneklassplacering m. m.

7 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie beställning inom lönegrad, som

upptager mer än en löneklass, erhåller beställningshavare lön enligt den för

lönegraden fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller

11—15 §§ giva anledning till avvikelse härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

beställningshavaren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare

tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta

löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 3 mom. här nedan eller i 8, 9 eller 11—15 §§.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade

tiden i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre

löneklass,

a) att beställningshavaren under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas

jämväl semester ävensom tjänstledighet, som avses i 18 § 1—3 mom. eller

i 19 §;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund

av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid beställningshavaren tillhört

den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången

förseelse, för vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, må tagas

endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess

helhet; samt

c) att beställningshavaren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,

utan att beställningshavaren erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant

beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens

utgång skall uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit

anledning till förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har beställningshavare, med tillämpning av föreskrifterna i 3

mom. andra stycket punkten b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad

till högre löneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses

böra föranleda därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning till än

högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

8 §.

1 mom. Beställningshavare, som befordras till beställning inom högre lönegrad

av samma löneplan, skall placeras lägst i löneklassen närmast över

den, som han i den lägre beställningen senast tillhörde. Dessutom skall för

Begynnelselön

och löncklassappflyttning.

Löneklassplacering

vid

befordran

inom samma

löneplan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 426.

bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre beställningen

tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder beställningshavaren

i den lägre beställningen tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast

under den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet

i 7 § 1 mom. skall hänföras.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

den, vilken vinner befordran till ordinarie beställning från förordnande med

vikariatslön, varom förmäles i 25 § 4 mom. Beställningshavare, som från

förordnande med vikariatslön befordras till beställning inom samma lönegrad

som den, vilken han under förordnandet tillhört, må dock icke placeras i

högre löneklass än som skulle hava tillkommit honom, om han erhållit den

ordinarie beställningen vid tidpunkten för tillträdandet av förordnandet.

9 §.

Löneklass- Beställningshavare, som övergår till beställning tillhörande annan under

övergång till 5 § inta8en löneplan än den han före övergången tillhört, skall i den nya beannan

löne- ställningen hänföras lägst till den löneklass, för vilken lönen i samma ortspian.

grupp närmast överstiger den lön han i den tidigare beställningen ägt uppbära;

dock att lönen icke må utgå enligt högre löneklass än den högsta för

den nya beställningen gällande. Därjämte skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyttning i den nya beställningen tagas i beräkning

den tid, dock högst tre år, varunder beställningshavaren i den tidigare beställningen

tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen med den lägre

lönen.

10 §.

Avlöning Vid 1 morn. Varder beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § förfor^,

yt^lng flyttad till annan beställning inom samma lönegrad, skall han bibehållas

vid den löneklassplacering, han vid förflyttningen innehade.

2 mom. Förflyttas beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § utan

eget förvållande till beställning inom lägre lönegrad av samma löneplan, skall

såväl i fråga örn löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner

så anses, som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

Har förflyttning till beställning inom lägre lönegrad av samma löneplan

föranletts av beställningshavarens förhållande i tjänsten, utgår avlöning enligt

den lägre lönegraden, dock att lön icke i något fall må utgå enligt lägre

löneklass än den för beställningshavaren före förflyttningen gällande.

3 mom. Varder beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § förflyttad

till beställning inom lägre lönegrad av annan under 5 § intagen löneplan,

äger Kungl. Maj:t, i anslutning till de i 2 mom. innefattade grunderna,

besluta örn hans placering i löneklass.

Med lägre lönegrad skall härvid förstås lönegrad, för vilken slullönen i

samma ortsgrupp understiger slutlönen inom den lönegrad, beställningshavaren

före förflyttningen tillhörde.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

17

4 mom. Nedflyttas beställning till lägre lönegrad, skall den, som då innehar

beställningen, såväl i fråga om löneklassplacering som beträffande övriga

avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden.

Särskilda bestämmelser om löneklassplacering för beställningshavare, tillhörande

Iöneplanerna Oa och UO.

11 §.

Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid befordran till

beställning inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga motsvarande

tillämpning beträffande den, som vinner befordran till ordinarie beställning,

tillhörande löneplan Oa, från beställning såsom extra ordinarie fänrik.

12 §.

För den, som tillträder underofficersbeställning tillhörande lönegraden

UO 1, skall, där sådant är för beställningshavaren förmånligare än en löneklassplacering

i enlighet med föreskrifterna i 7 § 1 morn., vid bestämmande

av begynnelselön och av tidpunkt för löneklassuppflyttning så anses, som

om beställningen tillträtts vid nedan angiven tidpunkt, nämligen:

a) i fråga om sergeant vid armén sex år efter avläggandet av furirsexamen;

b) i fråga om musiksergeant vid armén samt musikunderofficer av 2.

graden vid kustartilleriet nio år efter det beställningshavaren vunnit fast anställning

vid krigsmakten, dock ej tidigare än vid uppnådda 27 års ålder;

c) i fråga örn underofficer av 2. graden vid marinen, med undantag av

musikunderofficer av 2. graden vid kustartilleriet, två år efter det beställningshavaren

kunnat räkna kompetens för befordran till flaggkorpral; samt

d) i fråga örn sergeant vid flygvapnet fem år efter avläggandet av furirsexamen.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad nu stadgats skall gälla, att beställningshavaren

omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställningen

varit i en följd fast anställd vid krigsmakten under den tidrymd, som för

vederbörande beställning angives under a)—d) här ovan.

Fast anställning skall anses hava innehafts i en följd, även örn avbrott

av sammanlagt högst tre månader förekommit mellan olika anställningsperinder;

dock må tid för dylikt avbrott icke inräknas i anställningstiden.

Har i den fasta anställningen förekommit avbrott av längre varaktighet än

nyss nämnts, ankommer på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida beställningshavaren

må placeras i högre löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna

i 7 § 1 mom. skolat hänföras.

Löneklassplacering

vid

befordran

från beställning

såsom

extra ordinarie

fänrik.

Löneklassplacering

vid

befordran till

lägsta underofficersbeställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 426.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 426.

13 §.

Lönekiass- 1 morn. Om och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilBver^n"

från ^ omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Maj:t kunna medgiva, att bereservftat

ställningshavare, som från reservstat eller reserv övergår till beställning inom

eller reserv någon av löneplanerna Oa och UO, placeras i högre lönekiass än den, till

vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras.

Föreligga eljest beträffande den, som tillträder beställning, tillhörande

någon av nyssnämnda löneplaner, med hänsyn till föregången långvarig

statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering

i högre lönekiass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 §

1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant hänseende kunna lämnas

av Kungl. Majit.

2 mom. Beställningshavare må icke på grund av bestämmelserna i 1

mom. placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller

för den nya beställningen.

Särskilda bestämmelser örn löneklassplacering lör beställningshavare, tillhörande

löneplan Ca.

14 §.

Lönekiass- 1 morn. Vad i 8 § 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga

placering ^vid om jeri) vilken vilmer befordran till beställning, tillhörande löneplan Ca,

^fattning, från sådan ordinarie befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen fast.

ic*e ®v'' ställts enligt samma grunder, som tillämpats i detta reglemente, eller från

mentet,Tm. m. extra ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Majit

fastställd löneplan. Beställningshavare, som från extra ordinarie befattning

befordras till ordinarie beställning inom samma lönegrad som den, vilken

han i den extra ordinarie befattningen tillhört, må dock icke placeras i

högre lönekiass än som skulle hava tillkommit honom, örn han erhållit den

ordinarie beställningen vid tidpunkten för tillträdandet av den extra ordinarie

befattningen.

2 mom. Därest beställningshavare omedelbart före tillträdandet av beställning,

tillhörande löneplan Ca, i statens tjänst innehade ordinarie befattning,

för vilken avlöningen fastställts enligt sådana äldre eller eljest från

reglementet avvikande grunder, att bestämmelserna i 8 § 1 mom. icke kunna

tillämpas å honom, eller ock anställning med avlöning enligt kollektivavtal,

skall han i den nya beställningen hänföras lägst till den lönekiass, i vilken

lönen närmast överstiger den avlöning, han i den tidigare anställningen ägt

uppbära.

Erforderliga bestämmelser rörande vad som skall förstås med avlöning i

den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Majit.

3 mom. Örn och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Majit kunna medgiva, att beställningshavare,

vilken tillträder beställning, tillhörande löneplan Ca, placeras

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426. 19

i högre löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom.

skolat hänföras:

a) där beställningshavaren omedelbart före tillträdet innehade icke-ordinarie

befattning i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt

kontrakt;

b) där beställningshavaren omedelbart före tillträdet innehade antingen

extra ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan eller ock förordnande med vikariatslön och därvid tillhörde

högre lönegrad än den, till vilken den ordinarie beställningen är hänförd;
c)

där beställningshavaren tidigare, om ock ej omedelbart före tillträdet,

under avsevärd tid innehaft befattning eller förordnande, som under b) sägs;

d) där beställningshavaren övergår från reservstat eller reserv.

Föreligga eljest beträffande den, som tillträder beställning, tillhörande

löneplan Ca, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därunder

åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering i högre löneklass än

den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras, må

medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Majit.

4 mom. Har beställningshavare före tillträdandet av beställning, tillhörande

löneplan Ca, under avsevärd tid antingen innehaft kommunal befattning

eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete av allmännyttig

beskaffenhet, må Kungl. Majit, där så prövas skäligt, kunna lämna medgivande,

varom i 3 mom. förmäles.

5 mom. Beställningshavare, som efter egen ansökning eller därom uttryckt

önskan erhåller antingen annan beställning inom samma lönegrad

eller beställning inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass

han före tillträdandet av den nya beställningen innehade.

6 mom. Beställningshavare må icke på grund av bestämmelserna i denna

paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som

gäller för den nya beställningen.

15 §.

Undantagsvis och där försvarsväsendets intresse sådant påkallar, må UndantagsKungl.

Majit för förvärvande av särskilt kvalificerad person till viss beställ- ^8t0ä“™en^

ning, för vilken lön utgår enligt löneplan Ca, eller för sådan persons bibe- kiassplacehållande

vid beställningen kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass rin£- inom vederbörande lönegrad än den, till vilken han enligt de i 7 § 1 mom.

samt 8 § 1 mom. och 14 § angivna grunderna skolat hänföras.

Är fråga örn bibehållande vid beställningen av i första stycket avsedd beställningshavare,

som redan kommit i åtnjutande av lön enligt lönegradens

högsta löneklass, äger Kungl. Majit under enahanda förutsättning bevilja

lön enligt än högre löneklass, där sådan finnes i löneplanen upptagen, dock

högst två löneklasser över den högsta för lönegraden gällande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Semester.

2 kap. Semester och tjänstledighet.

16 §.

1 mom. Beställningshavare äger årligen å tid, som prövas lämplig med

hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna

antal dagar:

Intill det år,

under vilket beställningshavaren

fyller 40 år

Beställningshavare, tillhörande lönegraderna

Oa 1, Ca 1—10........................ 20 dagar

Beställningshavare, tillhörande lönegraderna

Oa 2, UO 1—3, Ca 11—23 ............. 25 »

Beställningshavare, tillhörande lönegraderna

Oa 3—6, Ob 1—4, Ca 24—30, Cb 1—3.. 35 »

Från och med det

år, under vilket

beställningshavaren

fyller 40 år

30 dagar

35 »

45 »

2 mom. Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgöringsförhållandena

full semester icke kunnat beredas beställningshavare före kalenderårets

utgång, äger han utfå felande antal semesterdagar under första

kvartalet nästpåföljande år.

Beställningshavare, som har sin förläggningsort å plats, där kallortstillägg

utgår, må kunna medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott semester för

löpande år utan jämväl återstående semester för nästföregående år.

3 mom. Därest beställningshavare tillträder eller av annan anledning än

avgång med ålderspension skall frånträda beställning vid annan tidpunkt

än vid årsskiftet, beräknas hans semester i förhållande till den del av året,

under vilken beställningen innehaves. Uppstår vid dylik beräkning brutet

tal, avrundas semestern till närmast högre dagantal.

4 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må

beställningshavare, vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader

åtnjuter tjänstledighet av anledning, som omförmäles i 20 eller 21 §,

icke komma i åtnjutande av semester för det året, förrän han under sammanlagt

minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort

uppdrag för statens räkning.

5 morn. Beställningshavare, som har sig anförtrodd penninguppbörd eller

kontroll å sådan uppbörd, är pliktig att begagna sig av semester å tid, som

bestämmes av vederbörande myndighet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 426.

17 §.

För tid, under vilken beställningshavare åtnjuter tjänstledighet från sin Tjänstledigbeställning,

skall med hans avlöning förhållas på sätt i 18—22 §§ stadgas, hetsavdraKså

framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å lönen, tjänstledighelsavdrag,

äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabeller:

Löneplan Oa.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

1.50

3.00

9

4.30

8.60

2

1.80

3.60

10

5.00

10.00

3

2.10

4.20

11

5.70

11.40

4

2.40

4.80

12

6.40

12.80

5

2.70

5.40

13

6.90

13.80

6

3.00

6.00

14

7.40

14.80

7

3.40

6.80

15

9.00

18.00

8

3.80

7.60

Löneplan Ob.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

10.00

20.00

3

12.50

25.00

2

11.00

22.00

4

15.50

31.00

Löneplan UO.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

1.50

3.00

6

2.40

4.80

2

1.60

3.20

7

2.60

5.20

3

1.80

3.60

8

2.80

5.60

4

2.00

4.00

9

3.00

6.00

5

2.20

4.40

s. 22 Kontrollera mot PDF

Tjänstledighet

för offentligt

uppdrag.

22 Riksdagens skrivelse Nr 426.

Löneplan Ca.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

0.80

1.60

18

2.80

5.60

2

0.90

1.80

19

3.00

6.00

3

1.00

2.00

20

3.20

6.40

4

1.10

2.20

21

3.40

6.80

5

1.20

2.40

22

3.60

7.20

6

1.30

2.60

23

3.90

7.80

7

1.40

2.80

24

4.20

8.40

8

1.50

3.00

25

4.50

9.00

9

1.60

3.20

26

5.00

10.00

10

1.70

3.40

27

5.50

11.00

11

1.80

3.60

28

6.00

12.00

12

1.90

3.80

29

6.50

13.00

13

2.00

4.00

30

7.00

14.00

14

2.10

4.20

31

7.50

15.oo

15

2.20

4.40

32

8.oo

16.00

16

2.40

4.80

33

8.50

17.00

17

2.60

5.20

Löneplan Cb.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

9.00

18.00

3

12.50

25.00

2

11.75

23.50

C-avdraget utgöres av hela lönen ävensom, i förekommande fall, övriga på

tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. I vad mån beställningshavare,

som har att vidkännas C-avdrag, skall avstå jämväl andra

med beställningen förenade avlöningsförmåner, beror på prövning i den

ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

18 §.

1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall beställningshavare
a)

vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och beställningshavaren

icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner

han under ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom

ledamot av riksdagen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426. 6

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller

dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda

vid utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av chef för statsdepartement eller myndighet (kommitté-

eller sakkunniguppdrag)

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall beställningshavare

i förekommande fall

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom

beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under

vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under

vilken han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår.

3 mom. Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Majit

eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande försvarsgrenschef,

användes för att göra iakttagelser eller idka studier, vilka kunna tjäna försvarsväsendets

intressen, skall beställningshavare äga åtnjuta oavkortad lön.

4 mom. Då beställningshavare i andra fall än här ovan under 1—3

mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf

är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.

19 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olgcksfall i tjänsten, varav för- Tjänstiediganletts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall beställningshavare åt
njuta

oavkortad lön. Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt tjänsten

allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete. “• m
2

mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där beställningshavare på grund

av sin tjänst blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller han i

tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan

anledning åtnjutit tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra

till förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam

sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för så vitt den ej

enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

20 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra Tjänstledigfall

än som avses i 19 §, skall beställningshavare sjukdom*3

a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar av ett och m. m.

samma kalenderår, som här nedan angives, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänstledighet

för enskild

angelägenhet.

Nedsättning

av tjänstgöringstid.

Avstängning

från tjänstgöring

m. m.

Riksdagens skrivelse Nr 426.

för beställningshavare, tillhörande lönegraderna Oa 1, Ca 1—10 ... 25 dagar

8 » » » Oa 2, UO 1—3,

Ca 11—23 ........ 20 »

8 » » Oa 3—6, Ob 1—4,

Ca 24—30, Cb 1—3 10 » ;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Har beställningshavare beviljats tjänstledighet för svag hälsas

vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han vidkännas

B-avdrag.

3 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må

beställningshavare, som vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader

åtnjuter tjänstledighet av anledning, som i 1 eller 2 mom. sägs, vid ledighet

på grund av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande av oavkortad

lön, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller

annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning.

21 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall beställningshavare

a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande

av flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan,

dock högst tre dagar;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga beställningshavarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 15 dagar

av ett och samma kalenderår;

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår;

samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.

22 §.

Där beställningshavare av anledning, som enligt stadgandena i 18—21 §§

medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgöringstiden,

skall avdraget a lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden

nedsatts.

23 §.

1 mom. För tid, under vilken beställningshavare undergår arreststraff

med förbud att tjänstgöra, skall han vidkännas B-avdrag.

Beställningshavare, som undergår annat frihetsstraff än arrest eller som

är avstängd från tjänstgöring eller hålles häktad för brott, skall under tiden

vidkännas C-avdrag, så framt ej prövas skäligt att låta honom uppbära

någon del av avlöningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

25

Prövas undergånget arreststraff icke böra räknas vederbörande till last,

finnes avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad

frikänd, skall vad av hans avlöning sålunda innehållits till honom utbetalas.

Vad här stadgats i fråga om beställningshavare, vilken hålles häktad för

brott, skall gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles

såsom misstänkt för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, beställningshavaren

skall äga åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

2 mom. Avhåller sig beställningshavare från tjänstgöring utan att hava

i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,

skall han för den tiden vidkännas C-avdrag.

3 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

24 §.

Till beställningshavare, som har sin förläggningsort å plats inom rikets Kaiiortstiiinordliga

delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och lev- läggt

nadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt

hänseende, utgår kallortstillägg med nedanstående, för olika kallortsklasser

bestämda belopp för år räknat, nämligen:

för kallortsklass I____ 90 kronor för kallortsklass IV____ 360 kronor

» » II.... 150 » » » V.... 540 »

» » lil.... 240 » » » VI____ 720 »

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,

och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.

Maj:t.

25 §.

1 mom. Beställningshavare med lön enligt någon av löneplanerna Oa, VikariatserUO

och Ca, vilken förordnas eller kommenderas att såsom vikarie uppe- ^tcariataiBri

hålla sådan beställning eller befattning inom högre lönegrad av den löneplan

beställningshavaren tillhör, som enligt stat eller eljest i behörig ordning

meddelade föreskrifter skall bestridas av beställningshavare inom högre lönegrad,

äger uppbära vikariatsersättning. Dylik ersättning utgår med belopp

för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående tabeller

angivna beloppen för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken den uppehållna

beställningen eller befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den lönegrad

den vikarierandes egen beställning tillhör, dock med minst 60 öre örn

dagen:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Beställningar, tillhörande löneplan Oa:

Lönegrad

Belopp

Lönegrad

Belopp

Lönegrad

Belopp

nr

kronor

nr

kronor

nr

kronor

Oa 1

1.50

Oa 3

4.70

Oa 5

10.00

Oa 2

2.50

Oa 4

8.50

Oa 6

12.60

Beställningar, tillhörande löneplan UO:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

UO 1

1.50

UO 2

1.95

UO 3

2.65

Beställningar, tillhörande löneplan Ca:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

i

0.60

ii

1.95

21

4.70

2

0.70

12

2.15

22

5.05

3

0.80

13

2.35

23

5.65

4

0.90

14

2.55

24

6.25

5

1.05

15

2.80

25

6.85

6

1.20

16

3.05

26

7.45

7

1.35

17

3.35

27

8.05

8

1.50

18

3.65

28

8.70

9

1.65

19

4.00

29

9.35

10

1.80

20

4.35

30

10.00

Har i avseende å förordnande eller kommendering, varom i första stycket

förmäles, stadgats särskild inskränkning i vikariens befogenhet, ankommer

på den myndighet, som meddelat förordnandet eller beslutat kommenderingen,

att pröva, huruvida vikariatsersättning må utgå. Då så med hänsyn

till göromålens omfattning finnes skäligt, må därvid ersättningen bestämmas

till lägre belopp än i första stycket föreskrives.

Har beställningshavare förordnats eller kommenderats att såsom vikarie

uppehålla sådan befattning inom högre lönegrad av den löneplan beställningshavaren

tillhör, som enligt behörigen meddelade föreskrifter företrädesvis

bör bestridas av beställningshavare inom högre lönegrad, beror på prövning

i den ordning Kungl. Majit bestämmer, huruvida och i vad mån vikariatsersättning

må utgå.

2 morn. Har beställningshavare placerats i sådan befattning, som enligt

behörigen meddelade föreskrifter företrädesvis bör bestridas av beställnings
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

27

havare inom högre lönegrad, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit

bestämmer, huruvida vikariatsersättning må utgå.

Fråga om ersättning till vikarie för beställningshavare med placering i här

avsedd befattning skall likaledes bero på prövning i nyssnämnd ordning.

3 mom. Vikariatsersättning må ej utgå på grund av placering i viss befattning

ombord under sjötjänstgöring.

Ej heller utgår vikariatsersättning för tjänstgöring i befattning, vars uppehållande

jämlikt 33 § 4 mom. medför rätt till ansvarsarvode.

4 morn. Kan förordnande, kommendering eller placering, varom förmäles

i 1 och 2 morn., väntas bliva av längre varaktighet, äger Kungl. Majit medgiva,

att beställningshavaren må, i stället för lön å egen beställning samt

vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 morn., uppbära vikariatslön.

Såsom förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller tillika, att förordnandet,

kommenderingen eller placeringen, i förekommande fall efter kungörande

till ansökning, meddelats i den ordning, som är stadgad för den uppehållna

beställningens eller befattningens besättande med ordinarie innehavare.

Vikariatslön utgår enligt löneklassen närmast lägre än den, vilken skulle

hava gällt, därest den förordnade, kommenderade eller placerade varit ordinarie

innehavare av den högre beställningen, varvid emellertid skall iakttagas,

å ena sidan, att vikariatslönen med minst en löneklass överstiger den

för vederbörande i egen beställning gällande löneklassen och, å andra sidan,

att vikariatslönen i förekommande fall icke må utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den högre beställningen gällande löneklassen.

Understiger månadsbeloppet av den sålunda beräknade vikariatslönen vad

beställningshavaren ägt uppbära i lön å egen beställning för hel månad jämte

vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. för trettio dagar skall

vikariatslönen utgå med däremot svarande högre belopp.

För beställningshavare, som uppbär vikariatslön, gälla i övrigt i tillämpliga

delar de stadganden, som meddelats beträffande ordinarie beställningshavare

i den lönegrad förordnandet, kommenderingen eller placeringen avser.

Beställningshavaren anses därvid tillhöra den löneklass, enligt vilken vikariatslönen

med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket utgår eller

skolat utgå.

5 mom. Ersättning vid vikariat i andra fall än i 1 och 2 samt 4 mom.

avses bestämmes av Kungl. Majit.

26 §.

1 mom. Beställningshavare, som tillhör flottan eller för marinen gemensam

personalkår och som åtnjuter lön enligt någon av de i nedanstående

tabell angivna lönegraderna, äger under sjötjänstgöring uppbära sjötillägg

med belopp för dag räknat, som i tabellen angives:

Sjötillägg

m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 426.

1

2

3

4

5

6

Beställningshavare,

tillhörande lönegrad

Å annat fartyg än undervattensbåt

Å undervattensbåt

vid rörlig

förläggning

vid stationäi

å egen för- läggningsort

förläggning

å annan för- läggningsort

vid rörlig

förläggning

vid stationär

förläggning

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Oa 1 ..............

1.80

0.70

1.05

4.50

3.00

Oa 2 ..............

2.50

1.00

1.50

7.00

5.00

Oa 3 ..............

3.60

1.40

2.10

9.50

6.50

Oa 4 ..............

4.50

1.80

2.70

12.50

8.75

Oa 5 ..............

5.00

2.00

3.00

13.76

9.76

Oa 6 ..............

6.50

2.60

3.90

—

—

Ob 1 ..............

6.75

2.70

4.05

—

—

Ob 2 ..............

7.00

2.80

4.20

—

—

Ob 3 ..............

UO 1, maskinist eller

torpedmästare ....

8.00

3.20

4.80

—

—

2.00

1.20

1.80

7.25

4.75

UO 1, annan beställ- ningshavare ......

1.80

0.70

1.05

5.75

4.00

UO 2, maskinist eller

torpedmästare ....

3.70

1.60

2.40

9.25

6.00

UO 2, annan beställ- ningshavare ......

2.20

0.9 0

1.35

7.50

5.25

Ca 22..............

3.00

1.20

1.80

8.25

5.75

Ca 24..............

3.50

1.40

2.10

9.50

6.50

Ca 27..............

4.25

1.70

2.55

11.60

8.00

Ca 28..............

4.75

1.90

2.85

—

—

Ca 30..............

5.25

2.10

3.15

—

—

2 mom. Till beställningshavare, som utövar befattning såsom fartygschef,

utgår under rörlig förläggning förhöjning av sjötillägget med följande belopp

för dag räknat, nämligen:

å fartyg av klass 1 .......................... kr. 1.00,

» » » » 2 .......................... » 0.80,

* 5 » » 3 .......................... » 0.60 samt

» » » » 4 .......................... » 0.40.

Fartygens fördelning å här avsedda klasser bestämmes av Kungl. Maj:t.

Har såsom fartygschef kommenderats innehavare av beställning i lägre

lönegrad än den, som enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser företrädesvis

avses för dylik befattning, skall den kommenderade i fråga om rätt

till sjötillägg enligt 1 mom. likställas med beställningshavare i den högre

lönegraden och därjämte äga uppbära förhöjning, som nyss sagts.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

29

3 mom. Till beställningshavare i någon av lönegraderna Oa 4 och Oa 5,

som utövar befattning såsom eskaderchef, avdelningschef eller divisionschef,

utgår under rörlig förläggning förhöjning av sjötillägget med 1 krona för dag

räknat. Har i nu avsedd befattning, som enligt av Kungl. Majit meddelade

bestämmelser företrädesvis skall bestridas av beställningshavare i lägst lönegraden

Oa 4, kommenderats beställningshavare i lägre lönegrad, skall den

kommenderade i fråga örn rätt till sjötillägg enligt 1 mom. likställas med beställningshavare

i lönegraden Oa 4 och därjämte äga uppbära förhöjning,

som nyss sagts.

Den, som uppbär i föregående stycke avsedd förhöjning, må icke samtidigt

åtnjuta förhöjning, varom stadgas i 2 mom.

4 mom. Till underofficer vid flottan eller flygvapnet, som under sjötjänstgöring

omhänderhar annan uppbörd än penninguppbörd, utgår särskild

ersättning med 50 öre för dag.

5 mom. I sjöreserv tjänstgörande personal åtnjuter sjötillägg med belopp,

som angivas i 3 kol. av tabellen i 1 mom.

6 mom. Beställningshavare vid kustartilleriet äger under sjötjänstgöring

uppbära sjötillägg enligt de i 1 mom. innefattade bestämmelserna. Härvid

skall dock iakttagas, dels att sådant tillägg till beställningshavare å fartyg

eller båt, som är bemannad av kustartilleriets eller av för dess räkning förhyrd

personal, utgår med belopp, som angivas i 3 kol. av tabellen i 1 morn.,

dels ock att maskinavdelningen tillhörande underofficer vid kustartilleriet

åtnjuter sjötillägg i likhet med underofficer, ej maskinist, vid flottan.

7 mom. Beställningshavare, tillhörande eller kommenderad till tjänstgöring

vid flygvapnet, äger under tjänstgöring å rustad sjöstyrka åtnjuta sjötillägg

enligt de i 1 mom. innefattade bestämmelserna med iakttagande härvid,

att tillägget för underofficer utgår med belopp, som angivits för underofficer,

ej maskinist, vid flottan.

Sjötillägg utgår dock ej till beställningshavare, som enligt 27 § åtnjuter

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg.

8 mom. Där sjötillägg enligt bestämmelserna i denna paragraf skall utgå

till beställningshavare i lönegrad, vilken ej finnes upptagen i 1 morn., eller

eljest i fall, för vilket belopp ej finnes där angivet, bestämmes tilläggets storlek

av Kungl. Majit.

9 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits

bemyndigande, av marinförvaltningen.

10 mom. I fråga om särskilda förmåner under tjänstgöring å fartyg, som

är beordrat till expedition för undersökningar och mätningar av militärleder,

å fartyg, som användes för sjökarteverkets mätningsarbeten, eller å statens

isbrytarfartyg gäller vad Kungl. Majit därom förordnar.

27 §.

/ mom. Beställningshavare, som är kommenderad till flygtjänstgöring i Flygtillägg

någon av nedannämnda befattningar, äger — under förutsättning att sådan “■ m
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Reseersätt
ning.

tjänstgöring fullgöres minst i den omfattning, som bestämmes av Kungl.

Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av chefen för flygvapnet —

uppbära flggtillägg med följande belopp för månad räknat:

V

Beställningshavare,

tillhörande lönegrad

F 1 y g t i 1 1 ä g g

i beta

t t n i n g s

å s o m

flygförare

flygspanare

provflygare

kontrollflygare

flygsignalist

Oa 1..................

210

210

270

__

_

Oa 2 -6 ..............

270

270

270

—

—

Ob 2..................

270

270

—

—

—

UO 1, 2...............

210

210

270

—

150

Ca 24, 26, 27 ..........

—

—

270

210

—

2 mom. Underofficer, vilken fullgör flygtjänstgöring såsom chefsmekaniker,

äger under förutsättning, som i 1 mom. angives i fråga örn flygtillägg,

uppbära mekanikertillägg med 60 kronor för månad.

3 mom. Armén eller marinen tillhörande beställningshavare, som vid flygvapnet

undergår grundläggande utbildning till flygspanare, äger under utbildningstiden

åtnjuta elevtillågg med 150 kronor för månad.

4 mom. I 1—3 mom. omförmälda förmåner må under tjänstledighet åtnjutas

endast i den mån beställningshavaren därunder äger uppbära oavkortad

lön.

5 mom. Beställningshavare, som icke enligt 1—3 mom. är berättigad till

flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, äger för dag, varunder han på

grund av honom åliggande inspektionsskyldighet eller meddelat särskilt uppdrag

deltager i flygning, uppbära flygtraktamente, beställningshavare tillhörande

någon av lönegraderna Oa 1, UO 1 och 2 samt Ca 1—13 med 7 kronor

ävensom annan beställningshavare med 9 kronor.

Därest beställningshavare, som i detta moment avses, eller chefsmekaniker

under deltagande i flygning drabbas av olycksfall, varav föranledes sjukdom

eller förlust av arbetsförmågan, äger han under tjänstledighet till följd

av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 150 kronor för månad, chefsmekaniker

dock med avdrag av honom jämlikt 2 mom. tillkommande mekanikertillägg.

6 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i denna paragraf meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av flygförvaltningen.

28 §.

Angående ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden gäller vad

därom är stadgat i allmänna resereglementet och i särskilda av Kungl. Majit

meddelade föreskrifter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426. 31

29 §.

1 morn. Under tjänstgöring å annan ort inom riket än förläggningsorten

äger beställningshavare åtnjuta tjänstgöringstraktamente enligt de särskilda

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, dock icke i något fall till högre

belopp än den för beställningshavaren enligt allmänna resereglementet bestämda

traktamentsersättningen.

2 morn. Beställningshavare, som har sin förläggningsort inom fästning,

må jämväl vid tjänstutövning å sagda ort under sådana förhållanden, att

det vanliga kvarteret icke kan bibehållas, kunna komma i åtnjutande av

tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.

30 §.

Under sjötjänstgöring utgå mässpenningar och till vissa beställningshavare

därjämte representationspenningar enligt de närmare bestämmelser, som

meddelas av Kungl. Maj:t.

Vid utförande av dykeriarbete må särskilda förmåner utgå enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

31 §.

Ersättning för flyttningskostnad enligt de särskilda bestämmelser, som

meddelas av Kungl. Majit, utgår till beställningshavare, vilken

a) utan egen ansökning förflyttats från en förläggningsort till en annan,

dock att ersättning ej må utgå, då transport eller placering skett genom

tjänstebyte mellan två beställningshavare, som därom uttryckt önskan;

b) vid övergång från icke-ordinarie befattning till ordinarie beställning

eller från ordinarie beställning till beställning inom annan löneplan än den

han själv tillhör eller till följd av befordran eller på grund av förordnande

eller kommendering att uppehålla viss beställning eller befattning eller till

följd av omplacering till tjänstgöring utan att därmed avses uppehållande av

viss beställning eller befattning nödgats flytta till annan ort; eller ock

c) eljest fått sig ålagt att byta bostad.

Vad nu är sagt gäller ock i fråga om beställningshavare, som förflyttats

eller befordrats till ordinarie befattning, å vilken detta reglemente icke äger

tillämpning, eller vilken förordnats att uppehålla sådan befattning, så ock

i fråga om den, som från dylik befattning eller från fast anställning såsom

manskap vid krigsmakten befordrats till eller förordnats å beställning, som

i reglementet avses; skolande härvid med befordran förstås övergång till

beställning eller befattning, för vilken slutlönen i samma ortsgrupp överstiger

slutlönen i den tidigare beställningen eller befattningen.

Ersättning för flyttningskostnad må tillkomma jämväl beställningshavare,

som på grund av Kungl. Majits därom meddelade föreskrift förklaras skola

under tjänstgöring å annan ort än den vanliga förläggningsorten anses fullgöra

ordinarie tjänstgöring å förstnämnda ort.

Tjänstgö
ringstrakta
mente.

Mässpenningar

m. m.

Ersättning

för flyttningskostnad.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Felräkningg
penningar.

Vissa arvoden

och särskilda

ersättningar

m. m.

Vad i denna paragraf stadgats skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilda

fall annorlunda förordnar, icke utgöra hinder för beviljande av ersättning

för flyttningskostnad dels på grund av kommendering såsom aspirant

vid generalstabskåren, såsom elev vid någon av de militära högskolorna

eller såsom intendents- eller förvaltaraspirant, dels ock för genomförande

av passagesystem vid vissa truppförband enligt vad därom är särskilt

stadgat.

32 §.

Beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar penninguppbörd eller

verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder erhålla felräkningspenningar till belopp, som bestämmes

med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning

sker, och i förhållande till uppbördens eller utbetalningens omfattning. Felräkningspenningar

må icke vid en och samma befattning utgå med högre

belopp än 600 kronor för år räknat.

För tid, under vilken här avsedd beställningshavare icke bestrider befattningen,

uppbäras felräkningspenningarna av den, som uppehåller densamma.

33 §.

1 mom. Till innehavare av vissa beställningar utgår, såsom förhöjning av

lönen, arvode med belopp, som angivas i vederbörliga stater.

2 mom. För uppehållande, på grund av förordnande eller kommendering,

av vissa befattningar, som ej äro uppförda såsom särskilda beställningar,

utgår, utöver lön i vederbörandes beställning, arvode med belopp, som

angivas i vederbörliga stater.

3 mom. I den mån medel för ändamålet finnas beviljade, må vissa beställningshavare

för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda att fullgöras vid

sidan av egen befattning, uppbära arvode med belopp, som angivas i vederbörliga

stater eller eljest i behörig ordning fastställas.

4■ mom. Till beställningshavare vid armén — regementskassör dock undantagen

— vilken utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att uppehålla

antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för kassaförvaltning,

eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller för

regementskassör, utgår ansvarsarvode med 4 kronor 50 öre, respektive 2 kronor

25 öre för dag räknat.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

uppehållande av intendents-, respektive förrådsförvaltarbefattning vid

marinen eller flygvapnet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment iakttages, att ansvarsarvode

ej må utgå vid tjänstgöring, som fullgöres under anställning såsom

intendents- eller förvaltaraspirant eller i omedelbar anslutning till sådan anställning.

5 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas beställningshavare,

därest medel för ändamålet finnas anvisade.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

33

6 mom. Beträffande åtnjutande av de i 1—5 morn. omförmälda förmånerna

skola gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

7 mom. Vissa beställningshavare äga åtnjuta bidrag till representationskostnader

med belopp, som angivas i vederbörliga stater.

8 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest av Kungl.

Majit och riksdagen medgivits må beställningshavare icke för sin tjänstgöring

åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Majit för uppdrag

eller arbete, vilket kan anses falla utom beställningshavarens vanliga tjänstutövning,

anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild

goltgörelse.

4 kap. Rörligt tillägg.

34 §.

1 mom. Å följande i 1 och 3 kap. omförmälda avlöningsförmåner, nårn- Avlöningsligen

lön, vikariatsersättning och vikariatslön, utgår under de förutsättning- ^™&röri’igt

ar och enligt de grunder, som i detta kapitel angivas, rörligt tillägg i för- tillägg utgår

hållande till den ökning i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga m- m''

i jämförelse med de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935

års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga

levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse

från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill

den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.

35 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i Grunder för

förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enhe-rorl!gttlllägg''

ter eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald

av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava

uppnått sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter

oförändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre

hela mångfald av fyra.

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även

om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt

tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

36 §.

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av

de avlöningsförmåner, å vilka sådant tillägg enligt bestämmelserna i 34 § ärligt tillägg.

1 mom. må åtnjutas.

Bihang lill riksdagens prolvkoll 1939. 14 sami. Nr 426.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor,

och ej heller å i avlöningen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

5 kap. Sjukvård och begravningshjälp.

37 §.

Allmänna be- 1 morn. Vid sjukdom erhåller beställningshavare på statens bekostnad

omägjnkvård. läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,

som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till

arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av

olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de villkor,

som i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Majit för särskilt fall bestämmas.

Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast örn sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,

vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vad i detta kapitel stadgas i fråga örn olycksfall i tjänsten gäller

även i fall, som avses i 19 § 2 mom.

3 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i detta kapitel meddelas av Kungl. Majit.

4 mom. I fråga om rätt till sjukvård under sjötjänstgöring och avpollettering

från fartyg gäller vad därom särskilt stadgas.

38 §.

Tjänate- Läkarvård, som enligt detta reglemente bekostas av statsmedel, skall, där

idkare. ej annaf föijer av vad i detta kapitel stadgas, ombesörjas av särskilda, för

sådant ändamål anställda tjänsteläkare.

Instruktion för tjänsteläkare utfärdas av Kungl. Majit.

39 §.

Läkarvård 1 morn. Beställningshavare är berättigad att kostnadsfritt anlita tjänste°Cintygar"

åkaren för erhållande av läkarvård och intyg, som i tjänsten erfordras rörande

beställningshavarens hälsotillstånd. Erfordras för ställande av diagnos

röntgen- eller annan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkaren,

skall jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som

nyss sagts, må bestridas av statsmedel även i de fall, då beställningshavare

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

35

uppehåller sig å sådan ort, att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkaren,

eller då vid trängande behov av läkarvård tjänsteläkaren icke hinner anlitas.

I dylika fall bör beställningshavaren i första rummet hänvända sig

till annan av staten eller kommun anställd läkare.

2 mom. Läkarintyg, som i tjänsten åberopas, skall vara utfärdat av

tjänsteläkaren eller försett med dennes attest. Likaså skall räkning å kostnad

för rådfrågning eller behandling av annan läkare eller av tandläkare

vara attesterad av tjänsteläkaren, innan utbetalning på grund av räkningen

äger rum.

40 §.

1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej Sjukhusvård,

nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkaren

eller annan läkare, som beställningshavaren enligt bestämmelserna i

39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor

i övrigt, som nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften

för plats å allmän sal,

b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda avgiften

för vård å allmän avdelning.

Prövar tjänsteläkaren eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den

sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum, eller örn sådant ej finnes tillgängligt,

i enskilt rum, eller finner vederbörande myndighet med hänsyn till

andra särskilda förhållanden dylik vård erforderlig må, utan hinder av vad

ovan stadgas, av statsmedel bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall

av tuberkulos hela kostnaden för vården och eljest den del av sagda kostnad,

som överskjuter halva beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften

för plats å allmän sal.

Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres

ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade

beställningshavaren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag

av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga

beloppet enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande

taxan. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter

prövning av vederbörande myndighet högre bidrag kunna utgå, dock icke

med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande taxan

högst skulle hava erlagts.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare

plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås militär sjukvårdsinrättning och annat sjukhus,

som tillhör eller åtnjuter bidrag av staten, landsting eller kommun,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Specialist
vård.

Läkemedel.

Bad, massage,

m. m.

Konung Ocar II: s jubileumsfond tillhörigt sanatorium ävensom kuranstalt,

som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel

intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt sjukhus;

dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på vederbörande myndighets

prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre

belopp än nu sagts.

41 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid

fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under

förutsättning att tjänsteläkaren eller annan läkare, som beställningshavaren

enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sådan specialistvård

nödvändig samt tjänsteläkaren antingen själv lämnat anvisning på eller

ock godkänt valet av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 37 § 1 mom.

andra stycket.

42 §.

Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits antingen

av tjänsteläkaren eller annan läkare, vilken beställningshavaren enligt

bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken

beställningshavaren enligt bestämmelserna i 41 § 1 mom. hänvänt sig.

Räkning å läkemedelskostnad skall vara attesterad av tjänsteläkaren, innan

utbetalning på grund av räkningen äger rum.

43 §.

1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som

av tjänsteläkaren ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven

sjukdom, må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften

av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,

som beställningshavare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten,

bekostas av statsmedel.

3 mom. Kostnad för anbefalld vaccination mot epidemisk sjukdom gäldas

av statsmedel.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426. 37

44 §.

I den mån så prövas skäligt, må av statsmedel bestridas kostnad för den

sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning, under

förutsättning att tjänsteläkaren eller annan läkare, som beställningshavaren

enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat resan eller

förflyttningen nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga

behandling. Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad

för resa, som beställningshavaren nödgats företaga för erhållande av

specialistvård samt, där fråga är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av

behandling, som avses i 43 § 1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel,

varom förmäles i 43 § 2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

45 §.

1 mom. Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 400 kronor. Efterlämnar beställningshavaren

anhöriga, som äro berättigade till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,

skall dock, där beställningshavarens lön för månad

jämte därå belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad,

begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning

av lön, rörligt tillägg och familjepension skola läggas till grund förhållandena

under den månad, då dödsfallet inträffat.

1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd av

olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen

anses inbegripen.

2 mom. Avlider beställningshavare under tjänstgöring å annan ort än förläggningsorten,

må utöver begravningshjälp, varom i 1 mom. förmäles, efter

vederbörande centrala förvaltningsmyndighets bestämmande i förekommande

fall av statsmedel bestridas kostnaderna för transport av den avlidne

till förläggningsorten eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med

belopp motsvarande kostnaderna för transport till förläggningsorten.

6 kap. Tjänstebostad m. m.

46 §.

/ mom. Därest åt beställningshavare såsom bostad anvisas lägenhet, som

äges eller disponeras av statsverket, är han skyldig att bebo densamma.

I fråga örn begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad samt bestämmandet

av ersättningen härför gälla de närmare föreskrifter, som i detta

kapitel stadgas eller som eljest meddelas av Kungl. Maj:t eller vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet.

Resor och

sjuktransporter.

Begravningshjälp

m. m.

Skyldighet

att hebo

tjänstebostad

ni. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Ersättning

för tjänstebostad

m. m

Avträdande

av tjänstebostad

m. m.

2 mom. Prövas med hänsyn till beställningshavares ekonomiska förhållanden

eller andra särskilda omständigheter avsevärda olägenheter för beställningshavaren

vara förenade med skyldigheten att taga i besittning honom

anvisad bostad eller att vidare bebo redan innehavd sådan, må vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet på framställning av beställningshavaren

kunna befria honom från nämnda skyldighet.

47 §.

1 mom. För tjänstebostads begagnande skall beställningshavare månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen eller, i den mån

honom tillkommande avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant inbetalning.

2 mom. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen, i förekommande

fall, gottgörelse för centraluppvärmning eller för tillhandahållande av möbler,

ävensom för planteringsland eller annan förmån, som följer med bostaden,

bestämmes med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för

lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet i

övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostad belägen å

ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid ersättningens bestämmande,

saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som

för orten beräknats i samband med dyrortsgrupperingen.

3 mom. Kan överenskommelse rörande ersättningens storlek icke träffas

mellan vederbörande myndighet och beställningshavare, som skall bebo lägenheten,

hänskjutes frågan till statens bostadsnämnd, vilken består av en

opartisk ordförande samt representanter för förvaltnings- och personalintressena.

över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till dess avgörande,

må klagan icke föras.

Intill dess ersättningen blivit av nämnden bestämd, skall densamma utgå

med det av myndigheten fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren

att, därest beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad

han erlagt för mycket.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas,

förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

48 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo

skall, såvida annat icke avtalats, avträda bostaden å fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfall timat; dock

skall, om icke annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas

och ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan

bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader

från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen

;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426. 39

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, närmaste fardag

efter avgången;

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid

den löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta

utrymme i bostaden för beställningshavarens vikarie eller efterträdare.

49 §.

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla Ersättning

beställningshavare bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga för bränsle

ersättning därför, beräknad efter myndighetens självkostnadspris. ° niug.yS

7 kap. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag m. m.

50 §.

Beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänste- Ekiperingsdräkt

(uniform), äger vid tillträdandet av första ordinarie beställning upp- hj.älp vid tiU''

bära ekiperingshjälp med 500 kronor. .

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock den, som tidigare upp-narie be3tä11''

burit ekiperingshjälp i egenskap av extra ordinarie fänrik, beställningshavare n''nS‘

i reserven eller marinläkarstipendiat.

51 §.

Beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd uni- Årligt ekipeform,

äger att för underhåll och förnyelse av uniformspersedlar, vilka ingå ringabidragi

föreskriven fältutrustning eller vilka det eljest enligt gällande bestämmelser

åligger honom att anskaffa, uppbära årligt ekiperingsbidrag med 180

kronor. För beställningshavare, som icke är underkastad daglig tjänstgöringsskyldighet

i den omfattning, vilken gäller för beställningshavare i allmänhet

eller som enligt särskilt medgivande äger att regelmässigt under

tjänstgöringen bära civil dräkt, ma Kungl. Majit förordna, att ekiperingsbidrag

icke skall utgå, eller fastställa bidraget till det lägre belopp, som

prövas skäligt.

Bidiaget utbetalas halvårsvis under de villkor och enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande,

av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

52 §.

Beställningshavare äger enligt de närmare bestämmelser, som meddelas Rätt att utav

Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande bekomina

centrala förvaltningsmyndighet, mot ersättning från kronans förråd utbe- "Eril™2*''

komma persedlar, som i 51 § första stycket avses, eller därför erforderliga matcriaIier

materialier ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka dylika persedlar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 426.

Tillhandahållande

av

skyddsbeklädnad

m. m.

Ekiperings
hjälp.

Tillämpning

av vissa bestämmelser

2 avd.

Ersättning, varom i denna paragraf förmärs, skall motsvara kronans

självkostnadspris för materialanskaffning samt tillverkningsarbeten.

53 §.

I fråga om tillhandahållande åt beställningshavare av skyddsbeklädnad

eller annan av särskild tjänstgöring påkallad beklädnadsutrustning skola

gälla de föreskrifter, vilka meddelas av Kungl. Majit eller, enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

3 avd. Extra ordinarie fänrikar.

54 §.

Lön till extra ordinarie fänrik utgår enligt följande löneplan:

Löneplan Oc.

Löne-

grad

Löne-

klass

Ort

s g r

u p

3

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Årslön, k i

o n o r

(

a

2,730

2,844

2,958

3,072

3,186

3,300

3,414

3,528

3,642

1

i

2,868

2,988

3,108

3,228

3,348

3,468

3,588

3,708

3,828

2

3,318

3,456

3,594

3,732

3,870

4,008

4,146

4,284

4,422

55 §.

Extra ordinarie fänrik äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp med

500 kronor.

Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock fänrik, som tidigare

uppburit ekiperingshjälp i egenskap av underofficer på aktiv stat eller av

beställningshavare i reserven.

56 §.

För extra ordinarie fänrik skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

stadgandena i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—53 §§,

varvid beställningshavaren skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i 5 §

intagna löneplanen Oa. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas i

17 §, skall iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra respektive

1 krona 40 öre och 2 kronor 80 öre.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 426.

41

4 avd. Lönenämnd.

57 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad

ordförande samt sex likaledes av Kungl. Majit utsedda ledamöter.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst

tre år i sänder. 1 samma ordning utses suppleanter för ordföranden och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

Utan hinder av vad nyss stadgats må Kungl. Majit, där så finnes lämpligt,

föreskriva, att här avsedda ärenden skola beredas av lönenämnd, som

inrättats för annat förvaltningsområde. Meddelas dylik föreskrift, skall tilllika

förordnas om sådan ändrad sammansättning av denna lönenämnd, att

de militära löntagarintressena bliva inom nämnden företrädda vid ifrågavarande

ärendens behandling.

5 avd. Reglementets tillämplighet.

58 §.

1 mom. Beträffande beställningshavare, vilken vid detta reglementes

ikraftträdande innehar ordinarie beställning, som i reglementet avses, skall

såsom förutsättning för reglementets tillämpning gälla, att beställningshavaren

icke före viss av Kungl. Maj :t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke

vill underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning,

skall vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest

ändrade bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar, örn vilka förmäles

i 26—33, 37—44 och 46—53 §§ samt i 55 §.

3 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är

jämväl pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio

procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga ievnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning

av lönen med högst fem procent av de i vederbörande löneplaner upptagna

årslönebeloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår beställningshavare,

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 420.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.