Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i fråga om statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet m. m.

1939-06-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:439, Skrivelse till Konungen i fråga om statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 439.

1

Nr 439.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1939.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 223.)

Till Konungen.

l:o). Anslag till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Kungl. Majit har uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd

och behov under budgetåret 1939/40 (åttonde huvudtiteln, punkt 166

av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att

till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen II: 216, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av punkt 166 i åttonde huvudtiteln måtte godkänna de synpunkter, som

i motionen anförts,

dels ock motionen II: 220, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av punkten 166 i åttonde huvudtiteln i vad avser tjänstebostadsbidraget

måtte avstyrka, vad skolöverstyrelsen och statskontoret anfört

rörande ändring av i § 14 mom. 1 kungörelsen nr 45/1936 för ifrågavarande

bidrag angivna grunder.

Emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen icke funnit

anledning till erinran.

Departementschefen har ansett av statskontoret väckt fråga om tjänstebostadsbidragets

avskaffande förtjänt av närmare övervägande. I de

ovannämnda motionerna har med anledning härav framställts förslag,

innebärande att riksdagen skulle uttala sig emot en ändring av nuvaBihang

till riksdagens ■protokoll 1939. 11/ sami. Nr 439—44%- 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 439.

rande grunder för bidragets utgående. Riksdagen inser visserligen, att

en minskning av till kommunerna utgående statsbidrag för skolväsendet

skulle bliva en besvikelse för flertalet skoldistrikt, men riksdagen utgår

ifrån, att de kommunala intressena ej bliva obeaktade vid det övervägande

departementschefen förebådat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

2:o). Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler vid

folkskoleväsendet m. m. I sin berättelse angående verkställd granskning

av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

för tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 hava riksdagens år 1938

församlade revisorer under ecklesiastikdepartementet, § 45, fäst uppmärksamheten

å vissa förhållanden beträffande byggnadsbidrag för redan

befintliga undervisningslokaler.

Revisorerna hava bland annat erinrat, att enligt 1935 års riksdagsbeslut

förutom nyssnämnda byggnadsbidrag utgå jämväl byggnadsbidrag för nya

undervisningslokaler, hyresbidrag, underhålls- och materielbidrag samt

tjänstebostadsbidrag. Bidrag till samtliga dessa ändamål skulle utgå från

ett gemensamt anslag till »Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler

m. m.». Revisorerna hava konstaterat, att då någon föreskrift icke

lämnats örn utgifternas uppdelning å olika anslagsposter, ett flertal länsstyrelser

icke ansett sig böra uppdela utgifterna å anslaget på olika slag

av statsbidrag utan redovisat samtliga utgifter i en klumpsumma. Vidare

hava revisorerna framhållit, att en viss osäkerhet synts råda angående

rätten till byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler. Sålunda

hade inom riksräkenskapsverket framställts ett stort antal anmärkningar

mot länsstyrelsernas beslut angående tillerkännande av dylikt bidrag.

Anmärkningarna hade i huvudsak riktats mot att länsstyrelserna

tillerkänt skoldistrikten byggnadsbidrag för undervisningslokaler i skolbyggnader,

uppförda före den 1 juli 1912, men efter nämnda tidpunkt omeller

tillbyggda.

Yttranden hava avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och

skolöverstyrelsen (Del II sid. 197—202). I anledning av revisorernas ovannämnda

uttalande har skolöverstyrelsen framhållit bland annat följande.

I anledning av besvärsärenden, över vilka överstyrelsen anbefallts avgiva

underdåniga yttranden, har överstyrelsen måst taga ställning till vissa

konkreta fall, vilka förefalla att åtminstone delvis vara likartade med

dem, som föranlett de omnämnda anmärkningarna från riksdagens revisorers

sida.

Överstyrelsen tillåter sig erinra om ett dylikt utlåtande, som avgavs

den 23 februari 1937 i anledning av Envikens skoldistrikts besvär över

länsstyrelsens i Falun beslut att vägra distriktet statsbidrag till vissa befintliga

skollokaler.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 499.

I detta utlåtande framhöll överstyrelsen bland annat, att, enligt föreskrifterna

i § 11 mom. 3 i kungörelsen nr 45/1936, skall för samtliga klassrum

och gymnastikrum, vilka tillhöra samma skolhusanläggning och äro

samtidigt uppförda, tiden för bidrags utgående beräknas med hänsyn till

den tidpunkt, då sådan lokal inom anläggningen först togs i bruk. Denna

bestämmelse syntes i vissa fall hava givit anledning till olika tolkningar,

då det gällt att avgöra, vilka klassrum och gymnastikrum, som skola anses

vara statsbidragsberättigade i skolhus, som uppförts före den 1 juli 1912,

men i vilka ett eller annat dylikt rum tillkommit genom skolbyggnadens

förändring vid en senare tidpunkt. Överstyrelsen förklarade sig känna en

viss tveksamhet vid ståndpunktstagandet i sådana fall, där tvist uppstått,

huruvida och från vilken tidpunkt skoldistrikt kunde vara berättigat erhålla

statsbidrag för klassrum och gymnastikrum, som anordnats i den 1 juli

1912 befintliga skolhus genom därefter vidtagna förändringar av desamma.

Efter övervägande hade överstyrelsen emellertid ansett sig böra som

sin mening uttala, att, örn i ett skolhus, uppfört före den 1 juli 1912, funnits

sådant oanvänt utrymme, som senare genom vissa mindre arbeten,

till exempel genom uppsättande av en vägg, upptagande av fönster, utförande

av inredningsarbeten, såsom invändig brädfodring och målning eller

dylikt, kunnat apteras till klassrum eller gymnastikrum, borde statsbidrag

enligt § 11 i förut åberopade nådiga kungörelse icke utgå.

I sådana fall åter, där dylik undervisningslokal tillkommit genom verklig

om- eller tillbyggnad, borde skoldistrikt vara berättigat till statsbidrag.

Till sådan ombyggnad syntes enligt överstyrelsens uppfattning böra räknas

sådana förändringar, varigenom nya undervisningslokaler av ifrågavarande

slag tillkommit genom utökning av byggnadskroppens storlek. Vidare

ansåg överstyrelsen, att, då i ett skolhus, som uppförts före den 1 juli

1912, funnits tjänstebostäder, vilka vid en senare tidpunkt tagits i anspråk

för anordnande av nya lärosalar eller gymnastikrum, varigenom skoldistriktet

påtagit sig kostnader icke blott för dessa undervisningslokalers

iordningställande utan jämväl för anskaffande av nya tjänstebostäder,

statsbidrag av här ifrågavarande slag borde utgå för de efter den 1 juli

1912 tillkomna undervisningslokalerna. Detsamma gällde, då ett skoldistrikt

efter sistnämnda tidpunkt låtit omändra till en skolanläggning hörande

särskilt bostadshus till undervisningslokaler.

Överstyrelsen tillstyrkte med i huvudsak den nu anförda motiveringen

bifall till ett par av de i besvären framställda yrkandena men avstyrkte

andra. Genom nådigt utslag den 21 september 1937 fann Kungl. Majit ej

skäl att göra ändring i länsstyrelsens beslut. Det torde sålunda få anses

vara fastslaget, att statsbidrag icke kan utgå till nya klassrum och gymnastikrum,

som tillkommit på sätt, överstyrelsen här ovan angivit.

Överstyrelsen grundade sitt ovan angivna ståndpunktstagande bland

annat på den uppfattningen, att avsikten med riksdagens beslut örn statsbidrag

till redan befintliga undervisningslokaler varit att lätta trycket i

allmänhet av kommunernas utgiftsbördor för skolväsendet och alltså att

giva visst understöd även i sådana fall, där kommunerna genom örn- och

tillbyggnader för anskaffande av erforderliga nya undervisningslokaler nödgats

påtaga sig betydande kostnader, för vilkas gäldande amorteringslån

i vissa fall måst upptagas. Överstyrelsen fann, sedan riksdagen godtagit

förut omnämnda grunder för statsbidrags utgående, sin ståndpunkt så mycket

mer följdriktig, som det framstod såsom uppenbart, att anskaffning

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 439.

av behövliga undervisningslokaler genom uppförande av nybyggnader

skulle hava kommit att draga väsentligt större kostnader.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels de två likalydande motionerna I: 4 och II: 12, vari hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen

funnit bestämmelserna angående bidrag till byggnader för folkskoleväsendet

böra ändras i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels ock de två likalydande motionerna I: 19 och II: 9, vari yrkats,

att riksdagen måtte besluta, att byggnadsbidrag å 150 kronor må utgå

även för klassrum och gymnastikrum, som tillkommit genom t. ex. förändring

av tjänstebostad eller inredning av vindsvåning till undervisningslokal,

och att § 11 mom. 3 i kungörelsen den 6 mars 1936 (nr 45)

i följd därav förtydligas på så sätt, att det klart framgår, att rätten

till byggnadsbidrag skall vara beroende av lokalens och icke byggnadens

ålder.

I anledning av vad revisorerna anfört angående länsstyrelsernas redovisning

av anslaget till bidrag till undervisningslokaler utgår riksdagen

ifrån, att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga, varför riksdagen icke anser revisorernas ifrågavarande uttalande påkalla

någon åtgärd från riksdagens sida.

Vidkommande de motionsvis framställda yrkandena får riksdagen erinra

om, att jämlikt gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet (kungörelsen 45/1936) utgå enligt i kungörelsen intagna

bestämmelser dels byggnadsbidrag till nya undervisningslokaler, som kommit

till utförande efter den 1 juli 1936, dels byggnadsbidrag för redan befintliga

undervisningslokaler för varje den 1 juli 1936 befintligt, skoldistriktet

tillhörigt klassrum eller gymnastikrum, som icke tagits i bruk

före den 1 juli 1912, dels ock byggnadsbidrag för byggnadsarbeten, utförda

efter den 1 juli 1936, varigenom nya för undervisningen avsedda

lokaler utvinnas. Enligt regeringsrättens i det föregående berörda utslag

och i enlighet med den tolkning riksräkenskapsverket i sina framställda

anmärkningar givit detsamma har statsbidrag emellertid ansetts icke kunna

utgå för sådana klassrum eller gymnastikrum, vilka äro belägna i skolhus

uppförda före den 1 juli 1912 men som tillkommit genom senare vidtagen

om- eller tillbyggnad. Genom den tolkning regeringsrätten givit bestämmelserna

på hithörande område har sålunda, såsom framgår av omfattningen

av de utav riksräkenskapsverket framställda anmärkningarna mot

utbetalta statsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler, dylikt bidrag

ansetts icke författningsenligt kunna utgå för ett synnerligen stort

antal klassrum och gymnastikrum, vilka under tiden den 1 juli 1912—

den 30 juni 1936 utvunnits genom till- och ombyggnadsarbeten å skolhusbyggnader,

uppförda före den 1 juli 1912. Riksdagen finner det icke vara

i god överensstämmelse med författningens syftemål att förvägra skol
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 439.

distrikten statsbidrag för det stora antal klassrum eller gymnastikrum,

vilka under tiden den 1 juli 1912—den 30 juni 1936 på skoldistriktens bekostnad

tillkommit genom omfattande om- eller tillbyggnadsarbeten av

de före den 1 juli 1912 uppförda skolhusbyggnaderna. Riksdagen anser för

den skull erforderligt, att beträffande de nuvarande författningsbestämmelserna

rörande statsbidrag av ifrågavarande slag, sådan ändring vidtages,

att skoldistrikten må kunna komma i åtnjutande av statsbidrag

jämväl för sådana klassrum och gymnastikrum, vilka äro belägna i skolhus,

uppförda före den 1 juli 1912, men som tillkommit genom senare vidtagen

verklig örn- eller tillbyggnad av skolhusbyggnaden. Beträffande den

nu ifrågasatta författningsändringen får riksdagen i övrigt hänvisa till vad

skolöverstyrelsen i sitt här ovan intagna utlåtande anfört rörande överstyrelsens

tolkning av de nu gällande bestämmelserna örn statsbidrag för

redan befintliga undervisningslokaler. Den ståndpunkt, skolöverstyrelsen

här intagit, synes riksdagen i huvudsak kunna läggas till grund för en

ändring av de nuvarande bestämmelserna i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i anledning av motionerna I: 4 och II: 12 samt I: 19 och II: 9,

bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga sådana ändringar av gällande

bestämmelser rörande byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler,

att dylikt bidrag må kunna utgå till skoldistrikt i den vidsträcktare

omfattning riksdagen i det föregående angivit.

Stockholm den 15 juni 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.