Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1939140 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet rn. m.

1939-04-15 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1939:6, Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1939140 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 15 april 1939.

Godkänd av andra kammaren den 15 april 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

i fråga om utgifterna för budgetåret 1939140 under

riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen

till kommunikationsdepartementet rn. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40 har

Kungl. Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1939) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av föredragande departementschefen förordad

personalförteckning för kommunikationsdepartementet, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock

till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

Med bifall till förslaget har riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.

Befattning

Löne;

grad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare ...............................................

........... C

10

1 expeditionschef ...............................................

........... c

8

2 kansliråd.......................................................

........... A

30

3 förste kanslisekreterare .....................................

........... A

26

1 förste byråingenjör...........................................

........... A

26

3 andre kanslisekreterare.......................................

........... A

21

1 registrator.....................................................

........... A

15

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr (i.

868 39

L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Befattning

Lönegrad

1 förste expeditionsvakt ........................................

.......... a'' 7

2 kanslibiträden..................................................

.......... A 7

2 expeditionsvakter..............................................

.......... A 5

3 kontorsbiträden................................................

.......... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator......................................................

.......... A 22

1 andre kanslisekreterare ......................................

.......... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 föredragande i regeringsrätten ........................................

1 föredragande för stadsplaneärenden ..................................

Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas obesatt,

den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst,

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen.................................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 160,000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis............ 17,600

4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 12,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..................................... 53,400

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ................ 7,600 61,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 15,400

Summa förslagsanslag kronor 290,000

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisat ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 43,800 kronor.

Eo 29

Eo 28

så länge

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementsohefen förordade

personalförteckning och avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

den senare att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900

kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 6,

Den föreslagna förstärkningen av väg- ock vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter

— vilken huvudsakligen avser personalen å styrelsens järnvägs- och

luftfartsbyrå samt personalen utan byråindelning — har i betraktande av

de senaste årens kraftiga utveckling inom styrelsens verksamhetsområden ej

föranlett någon erinran från riksdagens sida. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag har riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör.................................................

......... C12

4 byråchefer .....................................................

......... A 30

1 järnvägsinspektor .............................................

......... A 28

1 luftf artsinspektör .............................................

......... A 28

4 förste byråingenjörer .........................................

......... A 26

1 förste revisor .................................................

......... A 24

1 kamrerare ......................................................

......... A 24

3 byråingenjörer.................................................

......... A 21

3 revisorer ........................................................

......... A 21

1 notarie .........................................................

......... A 21

1 kansliskrivare ..................................................

......... All

1 förste expeditionsvakt..........................................

......... A 7

6 kanslibiträden ..................................................

......... A 7

2 expeditionsvakter ..............................................

......... A 5

9 kontorsbiträden ...............................................

......... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 biträdande luftfartsinspektör.................................

......... Eo 26

2 biträdande ingenjörer.........................................

......... Eo 21

1 revisor .........................................................

......... Eo 21

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor ...................................

......... A 30

1 byråchef och vägtrafikinspektör .............................

......... A 30

3 väginspektor.................................................

......... A 29

2 förste byråingenjörer .........................................

......... A 26

6 byråingenjörer.................................................

......... A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 förste byråingenjör ...........................................

......... Eo 26

7 biträdande ingenjörer.........................................

......... Eo 21,

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 6.

Avlöningsstat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 292,400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................................ 4,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 125,000

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 12,200 137,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 25,800

Säger kronor 460,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 135,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................................... 61,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 6,600 68,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 12,200

Säger kronor 215,800

Summa förslagsanslag kronor 675,800,

dels och till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 131,300

kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en av riksdagens

revisorer i deras berättelse under § 20 upptagen fråga örn styrelsens geoteknikers

verksamhet.

Vad först angår sättet för redovisningen av ersättningar, som geoteknikern

och hans biträden uttaga av vägdistrikt och andra uppdragsgivare för utförda

markundersökningar m. m., anser riksdagen de av riksdagens revisorer

härutinnan framställda erinringarna berättigade. Med beaktande av dessa

erinringar — vilka jämväl beröra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens under

nästföregående punkt behandlade avlöningsanslag — avser emellertid styrelsen,

enligt vad av dess förklaring i anledning av revisorernas uttalande

framgår, att föreslå en sådan omläggning av dessa inkomsters bokföring, att

revisorernas önskemål skulle väsentligen tillgodoses. Med hänsyn till vad

som för nästa budgetår föreslagits i avseende å redovisningen av berörda

inkomster, skulle en nedsättning av det anslagsbelopp, som föreslagits skola

avräknas mot automobilskattemedel, kunna ifrågasättas. I avvaktan på att

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 6.

angivna omläggning blir helt genomförd anser sig emellertid riksdagen ej

böra vidtaga någon ändring i den föreliggande anslagsberäkningen för budgetåret

1939/40.

[Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen :

Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 131,300

kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade personalförteckning för

statens väginstitut ävensom stat för statens väginstitut, den senare att

tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till statens

väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 198,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av

198,000 kronor.

Den av väginstitutet bedrivna forsknings- och undersökningsverksamheten

är av stor betydelse för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring.

Det synes därför angeläget, att institutets nuvarande mera provisoriska

organisation i och med fullbordandet av nybyggnaden för institutet erhåller

den fastare utformning, som tidigare förutsatts. Den omständigheten, att

spörsmålet örn institutets ställning till tekniska högskolan ännu icke kan

avgöras, torde därför icke böra få föranleda ytterligare uppskov med lösningen

av frågan örn institutets blivande organisation. Riksdagen förutsätter

emellertid i likhet med departementschefen, att från vederbörande framlägges

slutligt förslag i ämnet i så god tid, att detsamma kan upptagas till prövning

i samband med frågan örn anslag för budgetåret 1940/41.

Vad Kungl. Majit föreslagit i avseende å gränsdragningen mellan väginstitutets

och statens provningsanstalts arbetsområden har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Det nu framlagda organisationsförslaget innebär beträffande institutets

personal i främsta rummet den ändringen i nuvarande förhållanden, att de

fast anställda befattningshavarna skola inordnas under gällande avlöningsreglementen

— chefen såsom ordinarie tjänsteman och de övriga såsom

extra ordinarie befattningshavare. Härjämte föreslås inrättande av tre nya

befattningar, nämligen en befattning såsom laboratoriechef, en befattning

som förste laboratoriebiträde och en kontorsbiträdestjänst. Riksdagen har

funnit sig kunna lämna sitt bifall till vad sålunda föreslagits ävensom godkänna

de olika befattningshavarnas placering i lönehänseende.

Riksdagen, som även i övrigt funnit sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 överingenjör och chef .................................................. C 6

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 avdelningschefer........................................................ Eo 28

1 laboratoriechef.......................................................... Eo 26

1 laborator ................................................................ Eo 24

1 förste avdelningsingenjör.............................................. Eo 24

1 avdelningsingenjör...................................................... Eo 21,

dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

1.

2.

4.

1.

2.

3.

4.

1.

2.

Stat.

Avlöningar.

Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis

Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m...............................

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ..........

Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........

Eörligt tillägg, förslagsvis ..............................

Kronor

....... 13,200

86,700

8,700 95,400

....... 30,000

....... 6,500

Omkostnader.

Säger kronor 145,100

Reseersättningar, förslagsvis .

Expenser, förslagsvis .........

Publikationstryck, förslagsvis

Övriga utgifter, förslagsvis ...

Särskilda uppbördsmedel.

Ersättningar för materialkontroll m. m........

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m......

Kronor

................. 8,500

................. 21,800

................. 6,000

................. 31.500

Säger kronor 67,800

Summa kronor 212,900

Kronor

................. 14,800

................. 100

Säger kronor 14,900

Nettoutgift förslagsvis kronor 198,000,

dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag

av 198,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock

högst intill ett belopp av 198,000 kronor.

6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen till instrumentutrustning m. m.

för statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag

av 165,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade personalför
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 6.

teckning ävensom stat för vägorganisationen i länen, den senare att tillämpas

tillsvidare från oell med budgetåret 1939/40, dels ock till vägorganisationen i

länen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 770,000

kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag — innefattande framställning örn vissa

utökningar av vägingenjörsorganisationen — har riksdagen funnit sig böra

godkänna.

Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang erinra örn de ekonomiskt

vittutseende och i samhällslivet djupt ingripande spörsmål, som vägfrågor™

numera utgöra, liksom ock örn det stora inflytande som vägingenjörerna utöva

vid länsstyrelsernas i en väsande grad betydelsefulla avgöranden av

dessa ärenden. Angeläget är därför att vägingenjörerna jämte dessas fackutbildade

hjälpkrafter icke endast uppfylla kraven beträffande den mera rent

formella ingenjör smässiga kompetensen utan också besitta erforderlig praktisk

förfarenhet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för vägorganisationen i länen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) ................................ A 28

1 vägingenjör (i Gotlands län).......................................... A 26

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

23 biträdande vägingenjörer ............................................ Eo 22,

dels godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.......... 262,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................. 425,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 40,600 465,700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 43,800

Säger kronor 772,000

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis ........................................ 175,000

2. Expenser, förslagsvis ................................ 98,600

Säger kronor 273,600

Summa kronor 1,045,600

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Kronor

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, sorn verkställts av

vägingenjörer och deras biträden .................................. 275,600

Nettoutgift förslagsvis kronor 770,000,

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag

av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock

högst intill ett belopp av 770,000 kronor.

8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har i anslutning

till i statsverkspropositionen framlagd beräkning (punkt 8) i en den

3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, föreslagit riksdagen, bland

annat, att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70,400,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor.

I detta sammanhang vill riksdagen erinra om att riksdagens år 1938

församlade revisorer under § 21 i sin berättelse upptagit frågan örn vägförbättringsarbeten,

förda på underhållskontot, varvid framhållits att betydande

belopp alltjämt användas till förbättringsarbeten av det slag, varom här är

fråga.

Inledningsvis anser sig riksdagen under denna första punkt rörande vägväsendet

böra erinra örn de stora, alltjämt otillfredsställda vägbyggnadsbehov

som biltrafikens fortgående ansvällning dragit med sig. Såsom redan vid

1937 års riksdag förutsågs kommer vägbyggnadernas finansiering att under

närmaste åren vålla stora vanskligheter. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

preliminära uppskattningar skulle under en tioårsperiod årskostnaderna

för erforderliga vägarbeten — inräknat även för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna — kunna skattas till 116,000,000 kronor

årligen. Utan att ingå på denna uppskattning i övrigt vill riksdagen framhålla,

att i jämförelse med den angivna årskostnaden för huvudvägarnas förbättring,

60,000,000 kronor, motsvarande för övriga landsvägar angivna siffra

av 5,000,000 kronor förefaller låg. Aven på dessa övriga landsvägsleder gör

sig behovet av utvidgningar, omläggningar och förbättringar efterhand alltmer

kännbart.

Inräknas underhållskostnaderna för landsbygdens vägar torde årskostnaderna

för rikets vägväsen efter denna beräkning få antagas stiga till 200,000,000

kronor. Aven örn en viss del av dessa stora årsbelopp får förutsättas falla

å de väghållningsskyldiga — den årliga vägskatten uppgår för närvarande

till inemot 35,000,000 kronor för år — är det dock uppenbart, att nästkommande

budgetårs automobilskattemedel även vid en så hög beräkning som

135,000,000 kronor äro för sitt ändamål synnerligen knappa.

Enligt beslut av 1938 års riksdag beräknas automobilskattemedelsfonden

för nu löpande budgetår tillföras omkring 43,000,000 kronor. Detta beslut tillkom

under antagande av att automobilskattemedlen för innevarande budgetår

skulle uppgå till 115,000,000 kronor, medan numera i verkligheten inemot

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6.

125,000,000 kronor beräknas inflyta. Vad nu närmast budgetåret 1939/40

beträffar kunde under sådana förhållanden skäl tala för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag örn att viss del av de till automobilskattemedelsfonden

från innevarande budgetårs inkomster avsatta medlen omedelbart tagas i

anspråk för vägbyggnader. En sådan åtgärd måste dock i viss mån sägas

strida mot den tanke, som låg till grund för automobilskattemedelsfondens

ändrade användning, nämligen att under goda konjunkturer uppsamla medel i

fonden, som först sedermera under tider av depression och arbetslöshet skulle

tagas i anspråk. Med hänsyn härtill och i betraktande av vad departementschefen

i övrigt anfört har riksdagen ej ansett sig böra frångå den i statsverkspropositionen

uppgjorda finansieringsplanen annat än i de rätt begränsade

hänseenden, som påkallas av propositionen nr 220.

Vidkommande nu närmast förevarande anslag böra de stegrade kostnaderna

för vägarnas underhåll uppmärksammas. I mån av den kraftigt växande

vägtrafiken ställer sig grusvägsunderhållet på mera hårt trafikerade vägar

alltmer oekonomiskt. Det måste därför framstå som angeläget att övergången

från dylikt underhåll till helpermanenta beläggningar (i huvudsak

gatsten eller cement) eller lialvpermanenta beläggningar (i huvudsak asfalt

eller vissa tjäremulsioner) på allt sätt befrämjas. Särskilt i betraktande av

de betydande besparingar, som de hel- och hal vp erm an enta beläggningarna

medföra i underhållet, måste denna synpunkt tillmätas betydelse vid anslagstilldelningen

till vägförbättringsarbeten. Vad de helpermanenta beläggningarna

beträffar är att märka den möjlighet, som under vissa angivna villkor

förefinnes att å underhållet föra amorteringskostnaderna för lån, som ett vägdistrikt

upptagit för dylika beläggningar. Det synes vara förtjänt av övervägande,

huruvida ej en liknande finansieringsform bör åtminstone i vissa

fall medges även för lialvpermanenta beläggningarnas del. Lämpligt utförda

kunna dessa beläggningar medföra besparingar i underhållet samt också tillsvidare

ersätta den helpermanenta beläggningen, som är mera kapitalkrävande

och som ofta dessutom drar med sig rätt omfattande breddnings- och rätningsarbeten.

Att märka är att i samband med borttagandet vid 1938 års riksdag av

rätten att å underhållet föra smärre förbättringsarbeten också upphävdes

rätten att på dylikt sätt finansiera engångsutläggen för de lialvpermanenta beläggningarna.

Hedan detta förhållande kan åberopas för att dessa senare

beläggningar i amorteringsliänseende nu i stället jämställas med de helpermanenta

beläggningarna. Erinras må ock om att 1931 års väg- och brosakkunniga

tillstyrkte här angivna upplåningsform även för de lialvpermanenta

beläggningarnas del. En särskild anledning att just nu beakta denna fråga

är att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, för budgetåret

1939/40 bidragen till lialvpermanenta beläggningar och till smärre förbättringsarbeten

komma att belasta automobilskattemedlen dubbelt därigenom

att av dessa medel bestridas såväl de arbeten, som utförts under år 1938

och som påförts nämnda års underhåll, som de arbeten, vilka skola utföras

under år 1940 med bidrag från anslaget till vägförbättringar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig böra uttala, att hinder ej

bör möta för Kungl. Maj:t att efter frågans ytterligare övervägande utfärda

de närmare bestämmelser, som kunna finnas påkallade rörande eventuell rätt

att som underhållskostnad bokföra amorteringskostnad för lån upptagna

jämväl för /i«0;permaneuta beläggningar.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till bidrag till vägunderhållet på landet m. rn. för budgetåret 1939/40 anvisat

ett förslagsanslag av 70,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,

dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor.

9:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) örn beräkning av anslag till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild framställning

numera gjorts i propositionen nr 220 örn avsättning av 150,300 kronor —

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

10:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Majis förevarande

förslag (punkt 10) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till en

numera avlåten, den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, till vägskatteutjämningsbidrag

för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av

5.050.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill

ett belopp av 5,050,000 kronor.

ll:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Med bifall till

Kungl. Majis förslag (punkt 11) har riksdagen till bidrag till väg- och gatuarbeten

i städerna för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av

12.265.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maji

har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

21.765.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majis förslag. För automobilskatteutgifternas

balansering mot inkomsterna bör dock anslagsbeloppet

bestämmas till 21,715,200 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av

21,715,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Med bifall till Kungl.

Majis förslag (punkt 13) har riksdagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 6.

14:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit bär

(punkt 14) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I väckta motioner, I: 134 och II: 263, har vidare hemställts, att förevarande

anslag måtte anvisas med ett belopp av 3,000,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

/Riksdagen har ej velat motsätta sig att jämväl Gävleborgs län berättigas

till bidrag från anslaget. Erinras må emellertid örn att ödebvgdsvägarna äro

allmänna, av staten till 90 procent bekostade och såväl på grund härav som

också på grund av sin längd för staten rätt kostsamma företag. De hava

ursprungligen tillkommit för att möjliggöra det allmänna vägnätets mera

nödtorftiga utsträckning inom nordligaste Sveriges vidsträckta fjäll- och

ödemarksområden. Endast i den mån likartade förhållanden kunna tänkas

förekomma inom Gävleborgs län bör länet berättigas till bidrag från anslaget.

I regel torde förhållandena inom länet vara sådana, att hithörande vägbehov

böra tillgodoses från anslagen till enskilda vägar.

Vad därefter angår den motionsvis påyrkade höjningen av anslaget bör

enligt riksdagens mening anslaget uppföras med ett belopp av 2,100,000

kronor, eller 200,000 kronor mer än vad som anvisats för innevarande år

och som nu av Kungl. Maj:t äskats.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och motionerna 1:134 och II: 263, till bidrag till nyanläggning av

ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret

1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 2,100,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

15:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

16:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 16) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

17:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 224,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit

riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1939/40

anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6.

I väckta motioner, I: 69 ock II: 110, kar hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl. Maj:t genom väg- ock vattenbyggnadsstyrelsens

försorg måtte låta verkställa en skyndsam utredning för

upprättande av förslag till anläggning av en broförbindelse mellan fastlandet

och Oland över Kalmarsund från Kalmar samt att härför erforderligt belopp

må efter Kungl. Majis beprövande utgå av medel från det av Kungl. Majit

under sjätte huvudtiteln äskade anslaget å 3,500,000 kronor till bidrag till

byggande av broar.

Beträffande motionerna örn en bro över Kalmarsund till Öland må erinras,

att nämnda tanke tidigare motionsvis framfördes till 1933 års riksdag. Enligt

vissa preliminärt vid tekniska högskolan verkställda beräkningar (se statsutskottets

utlåtande nr 49) skulle broanläggningen, inberäknat sjöbankar och

tillfartsvägar, få en längd av 10.36 km, varav å själva bron belöpte 1.36 km.

Kostnaderna uppskattades till cirka 6 miljoner kronor.

I anledning av de nu väckta motionerna vill riksdagen framhålla, att då

statsmakterna tidigare gjorde en särskild insats för att underlätta Ölands

elektrifiering, anfördes som stöd härför det ekonomiskt svaga och i viss mån

efterblivna läge, vari ön trots dess stora naturliga utvecklingsmöjligheter befunne

sig. Samma skäl torde kunna åberopas för tanken på en broanläggning,

vilken dessutom genom däri ingående stora bankfyllningar, stenbeklädnader

samt också eventuellt blivande leveranser av fackverksmateriel

synes lämplig som ett beredskapsföretag.

Från dessa utgångspunkter har riksdagen ansett sig böra bifalla den nu

motionsvis gjorda framställningen om utredning av frågan. Såsom i motionerna

förutsatts torde utredningen kunna utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg. Från statens sida torde dock skäligen kunna

påfordras, att Ölands vägdistrikt och Kalmar stad bidraga till utredningen

genom att åtminstone bestrida den hantlangning, som kan erfordras vid

undersökningarna på platsen.

Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen till bidrag till byggande av broar

för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ode, i anledning av motionerna

I: 69 och II: 110, anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta örn en förutsättningslös

utredning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg rörande

broförbindelse över Kalmarsund.

19:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.

Majis förslag (punkt 19) har riksdagen redan (skrivelse nr 60) anmält sitt

beslut.

20:o) Stensättning av vägar. Riksdagen har, med bifall till Kungl.

Majis förslag (punkt 20), till stensättning av vägar för budgetåret 1939/40

anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen

.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6.

21:o) Inköp av gatsten. Riksdagen Ilar, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21), till inköp av gatsten för budgetåret 1939/40 anvisat ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen.

22:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med bifall

till Kungl. Majis förslag (punkt 22) bär riksdagen till bidrag till vissa forsknings-

och undersökningsarbeten för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag

av 104,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Med

bifall till Kungl Majis förslag (punkt 23) bär riksdagen till reparationsberedskap

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisat ett

reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Majt:s förslag (punkt 24) har riksdagen till bidrag till hamn- och

farledsundersökningar för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av

8,000 kronor.

25:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med bifall till Kungl.

Majis förslag (punkt 25) har riksdagen till bidrag till handelshamnar och

farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

26:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 26) har riksdagen till utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisat

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

27:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Riksdagen,

som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis förevarande

förslag (punkt 27), har till underhåll och drift av statens fiskehamnar och

farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 35,000

kronor.

28:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 28) har riksdagen till

bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

29:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. Kungl. Maji har

(punkt 29) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av Sandvikens hamn

på Öland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Med hänsyn till den betydelse, Sandvikens hamn har för den kringliggande

trakten, har det synts riksdagen angeläget att de föreslagna uppmuddra

gs- och förstärkningsarbetena komma till stånd. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till iståndsättning av Sandvikens hamn

på Öland för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Då Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) ej givit riksdagen anledning till

erinran, har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vägtrafikväsendet.

31 :o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret 1939/40

anvisat ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

32:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 32) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret

1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt

33) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

I motionen II: 321 har vidare hemställts, att riksdagen måtte anslå ett

skäligt belopp såsom gratifikation till ångbåtsbefälhavaren Gustaf Adolf

Lundberg i Vilhelmina.

I den väckta motionen omnämnes, hurusom två bröder Lundberg under

stora personliga offer och mödor uppehållit ångbåtstrafik å de stora sjöarna

Malgomaj och Vojmsjön i det allra närmaste 50 år. Enligt vad som i

motionen framhållits innebure detta en sådan kulturgärning av stora mått

inom Vilhelmina vidsträckta och tidigare på vägar fullständigt vanlottade

socken, som borde medföra en gratifikation till den ännu kvarlevande brodern

Gustaf Adolf Lundberg. Riksdagen har funnit de sålunda anförda synpunkterna

behjärtansvärda och har ansett erinran ej vara att framställa,

därest Kungl. Majit, efter ytterligare erforderlig utredning, finner skäligt

tillerkänna Lundberg ett lämpligt avvägt engångsunderstöd från här ifrågavarande

anslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag

till bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1939/40 anvisat

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

15

Byggnadsväsende!;.

34:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t Ilar (punkt 34) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade personalförteckning

ävensom avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, den senare att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av

696,400 kronor.

Riksdagen har med hänsyn till arten och betydelsen av de ärenden, som

handläggas å byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå, icke velat motsätta sig

förslaget örn uppfattning av en av de två intendentsbefattningarna å denna

byrå från 26 till 28 lönegraden. I betraktande av den växande omfattningen

av de på styrelsens utredningsbyrå ankommande utredningarna rörande tillämnade

byggnadsföretag har riksdagen även funnit sig böra godkänna förslaget

örn inrättande å sistnämnda byrå av ytterligare en intendentstjänst i 26

lönegraden. Förslaget örn överförande till ordinarie stat av en biträdande

arkitekttjänst i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens

kulturhistoriska byrå har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.

Detsamma gäller det av den alltjämt fortgående ökningen av det under

byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsbeståndet betingade förslaget

örn inrättande av en i 21 lönegraden placerad extra ordinarie befattning

såsom biträdande arkitekt å styrelsens intendentsbyrå. Riksdagen,

som även i övrigt funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning

Lönegrad

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......

1 byggnadschef...........

4 byggnadsråd ...........

1 byråchef ...............

2 byrådirektörer .........

6 intendenter ...........

1 kamrerare .............

1 sekreterare .............

5 assistenter .............

3 byggnadskontrollör

1 notarie .................

1 kansliskrivare .........

1 förste expeditionsvakt

C 12

C 8

A 30

A 30

A 28

A 26

A 24

A 24

A 21

A 21

A 21

A 11

A 7

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Befattning

Lönegrad

4 kanslibiträden ................................

.............................. A 7

2 expeditionsvakter ............................

.............................. A 5

6 kontorsbiträden ..............................

.............................. A 4

2 skrivbiträden..................................

.............................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e
5

biträdande arkitekter ..............................................

2 notarier..............................................................

2 byggnadskontrollör..............................................

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byråchef .............................................................

1 inspektör.............................................................

1 byråingenjör.........................................................

Byggn ads s t yreis ens värm el e dnlngspersonal.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 maskinister ................................................................ A 10

3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer................................ A 8,

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 346,200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 165,200

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 17,500 J82 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 31,800

Säger kronor 561,900

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................................... 69,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 8,300 77^00

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 4,300

Säger kronor 82,100

Eo 30

Eo 26

Eo 21

Eo 21

Eo 21

Eo 21

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

17

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 23 000

2. Avlöningar till icte-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m....................... 24 000

b) Avlöningsförhöjningar m. mförslagsvis................ 2,400 9f ann

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. o’nnn

Säger kronor 52,400

dels ocke till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

ett förslagsanslag av 696,400 kronor.

.summa iorslagsanslag kronor 696,400,

för budgetåret 1939/40 anvisat

) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts

?laf har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

aret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 92,900 kronor

36:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36)

r riksdagen tili bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservation

san slag av 100 kronor.

o''3‘r0) Bansarkitektsorgamsationen: Avlöningar. Kungl. Hajd bär (punkt

37) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

personalförteckning ävensom avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen

e“ ,f®nare att, frBampas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels

°C. 11 k(an®arkltektsoi‘ganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa

ett förslagsanslag av 680,800 kronor.

Korslaget örn inrättande av fyra nya länsarkitektdistrikt genom delning

av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet av 1938

års riksdagsbeslut örn bildandet av tre nya distrikt, har riksdagen funnit sig

ora godkänna. Riksdagen har även ansett sig böra medgiva, att löneförmånerna

för de i 4 lönegraden placerade rit- och skrivbiträdena i så måtto

lorbattras, att i varje lan med länsarkitekt ett biträde kommer att vara

p acerat i 7 lönegraden och att sålunda 7 rit- och skrivbiträden uppflyttas

fran den lägre till den högre lönegraden. Då den föreslagna utbyggnaden

av organisationen, vilken beräknas kosta sammanlagt 53,000 kronor ej heller

i övrigt givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att

nksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Befattning Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

5 biträdande länsarkitekter

25 assistenter.................

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 6

Lönegrad

.. Eo 24

. Eo 21,

868 89 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelser Nr 6.

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från ock med budgetåret 1939/40:

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden till 21 länsarkitekter ........................ 252,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis ............ 17^0QQ 269,300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. .................................. 280,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis............ 32,000 312,600

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .................... 80-0^

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................18,900-

Summa förslagsanslag kronor 680,800

dels och till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40

anvisat ett förslagsanslag av 680,800 kronor.

38:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl

Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 90,900 kronor.

39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen till utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

40 o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen till mätningar

m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1939/40 anvisat

ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

41:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Med bifall till

Kungl Ma:jts förslag (punkt 41) har riksdagen till underhåll av vissa historiska

byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av

175,000 kronor.

42:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen till restaureringsarbeten å Stockholms

slott för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

43:o) Anskaffning av brandredskap för Läckö slott. Riksdagen, som

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag (punkt 43), har

till anskaffning av brandredskap för Läckö slott för budgetåret 1939/40 anvisa!

ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

19

Diverse.

44:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) angående anslag

till ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens delfond

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

45:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt

45) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.

Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret

1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

I två likalydande motioner, I: 75 och lii 135, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.

Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor samt för

finansiering i övrigt av en riksdagsresa 1939 höja anslaget till 50,000 kronor.

På sätt av motionerna framgår planlägges till instundande sommar en

riksdagsresa till landets sydliga delar. Hänsyn härtill torde böra tagas vid

förevarande anslags beräkning.

Riksdagen, som funnit anslaget böra uppföras med det i motionerna angivna

beloppet, 50,000 kronor, har, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna I: 75 och lii 135, till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.

Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor samt för

finansiering i övrigt av en riksdagsresa år 1939 för budgetåret 1939/40 anvisat

ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

46:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall till

Kungl. Majlis förslag (punkt 46) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av

6.100.000 kronor.

47:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.

Majits förslag (punkt 47) har riksdagen till försvarsberedskap vid statens järnvägar

för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

48:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.

Majits förslag (punkt 48) har riksdagen till extra besiktningar av luftfartyg

m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

49:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Riksdagen, som funnit

sig böra bifalla Kungl. Majits förslag (punkt 49), har till ersättningar för

skador vid eldsläckning för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av

20.000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 6.

50:o) Understöd åt privatflyget. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt

50) kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt beslut.

51:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) bar riksdagen till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1939/40

anvisat ett anslag av 250,000 kronor.

52:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1939/40 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

53:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1939/40 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

54:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen till bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1939/40

anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

55:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Riksdagen har,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55), till bidrag till vissa internationella

sammanslutningar för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

56:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen till bidrag till elektrifiering

av Jokkmokks socken för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av

185,000 kronor.

57:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

58:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Barntillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 58—60) kommer

riksdagen att framdeles anmäla sina beslut.

Stockholm den 15 april 1939.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.