Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa vägocli broföretag.

1940-11-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:61 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa vägocli broföretag.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 61.

3

Nr 61.

Godkänd av första kammaren den 12 november 1940.

Godkänd av andra kammaren den 12 november 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till vissa vägocli

broföretag.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 43.)

Till Konungen.

I propositionen nr 45 har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 27

september 1940, föreslagit riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

dels under fjärde huvudtiteln till Broförbindelse över Lule älv vid Boden

200,000 kronor,

dels under sjätte huvudtiteln till Bidrag till byggande och förbättring av

vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar 1,615,000 kronor,

dels och under sjätte huvudtiteln till Broförbindelse över Lule älv vid

Gäddvik m. m. 2,370,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av 200,000 kronor för anläggande av

en bro över Lule älv vid Boden finner sig riksdagen böra bifalla. Detsamma

gäller Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av 1,615,000 kronor för byggande

och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar.

Frågan örn byggandet av en bro över Lule älv vid dess nedre lopp har,

såsom av propositionen närmare framgår, länge varit aktuell, och olika förslag

till frågans lösning hava under årens lopp varit föremål för myndigheternas

prövning. Därvid hava särskilt två förslag trätt i förgrunden, avseende

brons förläggning i det ena fallet till Gäddviks färjställe och i det

andra fallet till Bergnäset invid Luleå. Den förra förläggningen har tidigare

godkänts av länsstyrelsen i Norrbottens län genom utslag den 28 januari

1935, vilket därefter fastställts av regeringsrätten. Sedan emellertid Kungl.

Majit i samband med behandling av framställning örn statsbidrag till denna

bro funnit en förläggning till Bergnäset vara att föredraga, har länsstyrelsen

genom utslag den 17 mars 1939 förpliktat Luleå stad och Nederluleå vägdistrikt

att, var och en inom sitt område, bygga bro vid Bergnäset i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 61.

rättat förslag. En framställning örn statsbidrag till utförande av denna bro

är enligt uppgift i propositionen för närvarande beroende på Kungl. Marits

prövning.

Nu föreliggande framställning örn anvisande av medel till en bro över Lule

älvs nedre lopp bar närmast föranletts av militära skäl. Det är vid sådant

förhållande naturligt, att de militära kraven av departementschefen tillmätts

särskild vikt vid bedömandet av frågan örn brons förläggning. Ur militära

synpunkter har en bro vid Gäddviks färjställe av sakkunskapen ansetts vara

att föredraga framför en bro vid Bergnäset, främst med hänsyn till önskemålet

örn brons snara färdigställande men även ur synpunkten av brons sårbarhet.

Men härjämte har för departementschefens ställningstagande den

omständigheten varit avgörande, att anläggandet av en bro vid Bergnäset på

grund av brons längd och konstruktion skulle vid nuvarande prisläge betinga

en dubbelt så hög kostnad som en bro vid Gäddvik, inberäknat erforderliga

tillfartsvägar. Nu angivna faktorer har departementschefen ansett uppväga

olägenheten av att riksvägsförbindelsen söderifrån med Luleå stad genom

brons förläggning till Gäddvik förlänges med omkring sex kilometer. Arbetslöshetssynpunkter

hava icke heller ansetts motivera, att det större företaget

nu igångsättes.

Vid ett val mellan en bro vid Gäddviks färjställe och en bro vid Bergnäset

har riksdagen funnit, att ur lokal trafiksynpunkt vägande motiv kunna anföras

till stöd för en förläggning av bron till Bergnäset. Av för riksdagens vederbörande

utskott tillgänglig statistik framgår nämligen, att den nuvarande

trafiken över Bergnäset är avsevärt större än över Gäddvik samt att den

egentliga genomgångstrafiken till och från Haparanda är tämligen begränsad.

För nämnda utskott har också upplysts, att den nuvarande färjförbindelsen

över Bergnäset endast med svårighet kan tillgodose den där framgående

trafiken samt att med upprätthållandet av denna förbindelse äro förenade

relativt stora kostnader, under de senaste åren uppgående till cirka 60,000

kronor örn året. I likhet med departementschefen har riksdagen emellertid

icke kunnat undgå att i nuvarande läge tillmäta de militära och statsfinansiella

skälen avgörande betydelse, då det gäller att bedöma frågan örn brons förläggning.

Och dessa skäl tala även enligt riksdagens uppfattning otvivelaktigt

för en förläggning till Gäddviks färjställe. Biksdagen har därvid icke

förbisett de merkostnader, som bli en följd av att motortrafiken söderifrån

till Luleå till största delen kommer att ledas den omkring sex kilometer längre

vägen över Notviken, men riksdagen vill samtidigt framhålla, att belastningen

å den nuvarande färjförbindelsen mellan Bergnäset och Luleå därigenom blir

avsevärt lättad. Det synes riksdagen ock vara förtjänt av beaktande, att riksvägen

till Haparanda erhåller en rakare sträckning, därest bron förlägges till

Gäddviks färjställe. Biksdagen har under sådana förhållanden icke ansett sig

böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i förläggningsfrågan.

Biksdagen har emellertid uppmärksammat, att departementschefen förordat

en minskning av Gäddviksbrons bredd från 12 till 10 meter, varigenom en

besparing av 210,000 kronor skulle kunna vinnas. Inom riksdagen har tvek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 61.

5

samhet rått rörande lämpligheten av att företaga en dylik minskning av brons

bredd. Möjlighet har därför ansetts böra lämnas öppen för Kungl. Maj:t att,

därest Kungl. Majit så finner påkallat, upptaga denna fråga till förnyad

prövning.

Under hänvisning till det anförda, får riksdagen anmäla, att riksdagen å

tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 anvisat följande reservationsanslag, nämligen
dels

under fjärde huvudtiteln till Broförbindelse över Lule älv vid Boden

200,000 kronor;

dels under sjätte huvudtiteln till Bidrag till byggande och förbättring av

vissa för riksförsvaret betydelsefxdla vägar och broar 1,615,000 kronor;

dels ock under sjätte huvudtiteln till Broförbindelse över Lule älv vid

Gäddvik m. m. 2,370,000 kronor.

Stockholm den 12 november 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.