Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad.
1940-12-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1940:80 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 80.
Nr 80.
Godkänd av första kammaren den 17 december 1940.
Godkänd av andra kammaren den 17 december 1940.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till
flottans ersättning sbyggnad.
(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 55.)
Till Konungen.
I en den 8 november 1940 dagtecknad proposition, nr 61, har Kungl. Majit,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till Flottans
ersättningsbjggnad å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under
fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 31,800,000 kronor.
Såsom av den i ovannämnda statsrådsprotokoll lämnade redogörelsen
framgår har det av 1939 års lagtima riksdag för påbörjande av byggandet
av två s. k. kustförsvarsfartyg anvisade anslagsbeloppet å 13,900,000
kronor till största delen tagits i anspråk för andra ändamål än det
därmed avsedda. Sålunda hava jämlikt medgivanden av 1939 års urtima
riksdag och 1940 års lagtima riksdag respektive 5,000,000 kronor och
6,000,000 kronor av nämnda anslagsmedel disponerats för byggande av
andra för flottan erforderliga fartygsenheter. Riksdagen får erinra därom,
att riksdagen i sin skrivelse den 24 maj 1940, nr 255, i anledning av Kungl.
Maj is proposition nr 97 angående anslag till flottans ersättningsbyggnad
m. m. beträffande 1939 års lagtima riksdags beslut örn byggandet av kustförsvarsfartyg
framhöll, att riksdagen i likhet med föredragande departementschefen
funnit det vara med hänsyn till det aktuella behovet av nybyggnad av
lätta fartyg nödvändigt, att påbörjandet av kustförsvarsfartygens byggande
tills vidare uppskötes. Med beaktande av att departementschefen redan uppdragit
åt marinförvaltningen att, i avvaktan på slutligt ståndpunktstagande till
byggnadsfrågan, företaga undersökningar rörande föreliggande möjligheter att
inom rimliga gränser i fråga örn fartygens storlek m. m. ernå förbättringar
beträffande deras skydd och artilleribestyckning samt eventuellt även fart i
förhållande till vad som förutsattes vid beslutet örn deras byggande, ville
riksdagen uttala önskvärdheten av att dessa undersökningar bedreves med
Riksdagens skrivelse Nr 80.
5
den skyndsamhet, som vore möjlig. Riksdagen ansåge det vara en angelägenhet
av vikt, att riksdagen bereddes tillfälle att taga definitiv ståndpunkt till
frågan örn artillerifartygsbeståndet inom örlogsflottan.
Departementschefen har nu — i samband med sitt tillstyrkande av byggandet
av de två av marinförvaltningen föreslagna lätta kryssarna — framhållit,
att detta hans ståndpunktstagande borde ses i samband med de skäl, som
förelegat för att tills vidare uppskjuta byggandet av de två beslutade kustförsvarsfartygen,
vilka skäl enligt departementschefens mening fortfarande
ägde giltighet. Departementschefen har tillika upplyst, att den utredning
rörande dessa artillerifartygs egenskaper, som Kungl. Majit den 1 mars 1940
uppdragit åt marinförvaltningen att utföra, icke ännu hunnit färdigställas. Vid
sådant förhållande måste frågan om tillförande till flottan av nya fartyg med
grövre artilleri under alla förhållanden draga väsentligt ut på tiden.
Det nu framlagda byggnadsprogrammet avser beträffande artillerifartyg att
tillföra flottan en fartygstyp, som visserligen ej kan jämställas med kustförsvarsfartygen
i slagkraft, men som i stället enligt vad departementschefen
framhållit besitter värdefulla egenskaper i andra hänseenden, såsom i fråga
örn fart och eldhastighet. Departementschefen har ansett ett beslut örn byggandet
av de föreslagna kryssarna icke föregripa en kommande prövning av
frågan örn de större artillerifartygen och typerna för dem.
Riksdagen är ense med departementschefen om, att de skäl, som föranlett
uppskjutandet av byggandet av kustförsvarsfartygen, fortfarande kunna åberopas.
Vad åter beträffar Kungl. Majlis nu framlagda förslag, i vad det avser
byggande av två lätta kryssare, har detsamma en betydande såväl ekonomisk
som principiell räckvidd. I likhet med departementschefen har riksdagen funnit
den föreslagna kryssartypen kunna bliva ett synnerligen värdefullt tillskott
till vår örlogsflotta. De kostnader, som äro förenade med detta fartygsbygge
och vilka beräknats till 100,000,000 kronor, äro av en mycket betydande storleksordning.
Härjämte måste man räkna med att införandet i flottan av den föreslagna
fartygstypen får till följd vissa kostnader, såsom för ökade dockningsmöjligheter
vid örlogsvarven, varigenom den angivna utgiftssumman ytterligare
kommer att ökas. Det stora ekonomiska engagemang, staten ikläder sig
genom byggandet av de två kryssarna, har kunnat föranleda viss tveksamhet,
men riksdagen har likväl blivit övertygad örn, att fördelarna med att tillföra
örlogsflottan dessa snabba artillerifartyg äro så avsevärda att de uppväga de
ekonomiska uppoffringar, som bliva nödvändiga för förslagets realiserande.
Ett positivt beslut i den av Kungl. Majit föreslagna riktningen måste bliva
ägnat att bidraga till möjligheterna att upprätthålla Sveriges frihet och oberoende
och ytterligare understryka vårt folks vilja att försvara denna sin ställning.
Riksdagen anser sig alltså böra bifalla Kungl. Majlis förslag örn påbörjande
av byggandet av två kryssare av föreslagen typ och finner, att för
ändamålet å tilläggsstat bör anvisas det äskade anslaget av 20,000,000 kronor.
Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att riksdagens ståndpunktstagande
till kryssarbygget bör ses fullt fristående från frågan örn byggande
6
Riksdagens skrivelse Nr 80.
av större artillerifartyg, beträffande vilket spörsmål riksdagen saknar anledning
att nu vidare uttala sig.
Vad angår det i förevarande proposition framställda förslaget om omedelbart
igångsättande av ytterligare nybyggnader av jagare och undervattensbåtar
har riksdagen funnit övertygande skäl föreligga för att nybyggnad av
nu ifrågavarande fartygsenheter komma till stånd i den omfattning departementschefen
förordat. Riksdagen bifaller alltså Kungl. Maj:ts förslag. Det
får ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga ställning till frågan
örn de föreslagna jagarnas typ. Emot de för nu ifrågavarande fartygsbyggen
beräknade kostnaderna — 41,400,000 kronor — har riksdagen icke funnit
något att erinra. Av nämnda belopp hava 11,800,000 kronor beräknats bliva
erforderliga under innevarande budgetår, och riksdagen bifaller Kungl. Majlis
förslag, att sistnämnda belopp beviljas å tilläggsstat för budgetåret 1940/41.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hava alltså å tilläggsstat nu anvisats
(20,000,000 + 11,800,000 =) 31,800,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Majits förevarande proposition, till Flottans
ersättningsbyggnad å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln
anvisat ett reservationsanslag av 31,800,000 kronor.
Stockholm den 17 december 1940.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.