Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m.
1940-04-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1940:208, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m.
Dokumentets text
2
Riksdagens skrivelse Nr 208.
Nr 208.
Godkänd av första kammaren den 30 april 1940.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1940.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 110.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 127 har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8
mars 1940, föreslagit riksdagen att dels godkänna det av chefen för finansdepartementet
förordade förslaget till manskapsavlöningsreglemente, dels godkänna
det av departementschefen förordade förslaget till kungörelse om ändring
i vissa delar av militära avlöningsreglementet, dels bemyndiga Kungl.
Majit att med iakttagande av de huvudgrunder, som av departementschefen
förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om övergången till manskapsavlöningsreglementet,
dels bemyndiga Kungl. Majit at! vidtaga de ändringar i
gällande förordningar angående arméns, flottans och kustartilleriets reserver,
vilka påkallas av antagandet av nytt manskapsavlöningsreglemente, dels
ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i manskapsavlöningsreglementet
avsedda befattningshavare enligt av departementschefen
förordade grunder.
I likhet med departementschefen har riksdagen funnit, att löneregleringsfrågan
för det fast anställda manskapet nu bör bringas till sin lösning. Enär
lönereglering för övrig personal på aktiv stat genomförts vid fjolårets riksdag,
skulle ett undanskjutande av frågan kunna framstå såsom obilligt och även
medföra svårigheter för förs vars väsendet och dess manskapsrekrytering.
Det i föreliggande proposition innefattade förslaget till manskapsavlöningsreglemente
har, såsom föredragande departementschefen framhållit, tillkommit
efter ingående utredningar och överväganden inom 1936 års lönekommitté,
varvid samarbete ägt rum med särskilda delegerade för försvarsväsendets
lönenämnd och centrala förvaltningsmyndigheter samt förhandlingar
förts med utsedda representanter för vederbörande personalorganisation rö
-
Riksdagens skrivelse Nr 208.
3
rande såväl löneplaner som reglementets utformning i övrigt, och vid förhandlingarna
har enighet vunnits såväl om löneförbättringens storlek som
jämväl beträffande avlöningsförmånerna i övrigt samt utformningen av lönebestämmelserna.
Av de över 1936 års lönekommittés förslag hörda myndigheterna
hava visserligen några myndigheter ansett den föreslagna löneökningen
vara i vissa lönelägen väl knapp för att säkerställa önskvärda
rekryteringsmöjligheter, men flertalet myndigheter hava lämnat förslaget
utan principiell erinran. Efter den granskning, som riksdagen ägnat Kungl.
Maj:ts i allt väsentligt på kommitténs förslag grundade proposition, har riksdagen
funnit, att frågan örn ett nytt manskapsavlöningsreglemente befinner
sig i det utredda skick, att beslut i ämnet nu kan av riksdagen fattas på
grundval av den föreliggande propositionen.
I fråga örn sättet för avlönande av det fast anställda manskapet innebär
det föreliggande förslaget bibehållande för huvuddelen av manskapet av det
hittills tillämpade blandade kontant- och naturalönesystemet. För de äldsta
grupperna av manskap, nämligen flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka äga
kvarstå i tjänst intill uppnådd pensionsålder, har nyssnämnda blandade lönesystem
dock synts icke längre motsvara förhållandenas krav. För dessa
personalgruppers del bär föreslagits införandet av ett renodlat kontantlönesystern
genom beställningshavarnas överförande till en särskild löneplan.
Beträffande kontantlönen för manskap i allmänhet förutsättes ingen dyrortsgradering
av lönebeloppen, d. v. s. beloppen skola liksom hittills vara enhetliga
för alla tjänstgöringsorter, men i fråga örn flaggkorpraler och högbåtsmän,
som föreslås skola erhålla uteslutande kontantlön, hava samma
skäl för dyrortsgradering ansetts föreligga som de, vilka motiverat den i lönesystemet
för officerare och underofficerare samt tjänstemän vid civilförvaltningen
ingående ortsgruppsindelningen. Mot vad som i dessa hänseenden
föreslagits har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Medan det nuvarande blandade lönesystemet i vad angår visst gift manskap
med en tjänstetid av minst 72 månader så till vida är modifierat, att
detta manskap i stället för fri inkvartering må åtnjuta hyresbidrag för att
möjliggöra anskaffande av familjebostad, så föreslås nu, såvitt angår annat
manskap än flaggkorpraler och högbåtsmän, att ett särskilt tillägg till den
kontanta lönen skall utgå dels till manskap, som ingått äktenskap och som
kan räkna en anställningstid av minst 4 år, dels ock till ogift manskap, som
tillhör högsta lönegraden i löneplanen för manskap i allmänhet och kan
räkna en anställningstid av minst 8 år. Tillägget, som i förslaget benämnes
hyres- och ortstillcigg, dyrortsgraderas så, att beloppet å skilda tjänstgöringsorter
för gift manskap så avväges, att en i stort sett riklig variation av den
totala avlöningen erliålles, då den vanliga indelningen av t jänstgöringsorterna
i ortsgrupper tillämpas. För det ogifta äldre manskapet skulle tillägget
bestämmas till lägre belopp än för de gifta beställningshavarna på samma
ort. Riksdagen, sorn uppmärksammat att åtnjutande av detta tillägg icke utesluter
möjlighet för vederbörande myndighet att för tid varunder detta med
hänsyn till tjänsteförhållanden kan vara erforderligt, beordra beställnings
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 208.
havare att ligga förlagd i kasern, har funnit sig böra bifalla förslaget i vad
det gäller hyres- och ortstillägg.
I fråga om rörligt tillägg föreslås i propositionen i enlighet med lönekommitténs
förslag, att sådant tillägg skall utgå till flaggkorpraler och högbåtsman,
vilka nu skulle erhålla uteslutande kontantlön, efter samma grunder
som i de nya civila och militära avlöningsreglementena fastställts för befattningshavare
i allmänhet. Vad övrigt manskap angår skulle det rörliga tillägget
beräknas å allenast den del av den kontanta månadslönen, som överstiger
25 kronor, vilken begränsning är en följd av att full kompensation erhålles
av detta manskap för levnadskostnadernas stegring, såvitt angår den del
av avlöningen, som utgår in natura. Vidare skulle rörligt tillägg utgå efter
vanliga grunder å hyres- och ortstilläggets belopp. Mot dessa av Kungl. Maj:t
föreslagna grunder för beräknande av rörligt tillägg åt det fast anställda
manskapet har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Kungl. Maj:ts förslag örn sammanförande i en gemensam löneplan av allt
manskap utom flaggkorpraler och högbåtsmän har riksdagen funnit lämpligt,
enär därigenom vinnes, att manskap vid olika grenar av försvarsväsendet
efter enahanda tjänstetid och motsvarande utbildning vid normala befordringsförhållanden
erhåller samma löneställning. De i samband härmed
föreslagna ombenämningarna av vissa beställningshavare giva icke riksdagen
anledning till något uttalande.
Riksdagen har heller icke funnit skäl till erinran mot förslaget, i vad det gäller
löne planernas tekniska byggnad m. m., då förslaget i denna del i stort
sett ansluter sig till de principer, vilka vunnit tillämpning beträffande befattningshavare
i övrigt inom statsförvaltningen, men samtidigt täger hänsyn till
de särskilda befordrings- och utbildningsförhållanden, som äro gällande för
fast anställt manskap.
I fråga örn lönebeloppens avvägning innebär det föreliggande förslaget för
manskap med rätt till naturaförmåner i huvudsak, att den genomsnittliga
löneökningen visserligen icke skulle uppgå till samma storlek som de av riksdagen
år 1938 och 1939 beslutade löneförbättringarna för helt kontantavlönade
befattningshavare men att större löneförbättringar skulle tillerkännas
äldre manskap än manskap med kort anställningstid. Beträffande lönebeloppen
för det manskap, som skall helt kontantavlönas, hava dessa bestämts
med hänsyn tagen till att vissa löneklasser i löneplanen göras gemensamma
med de tre lägsta löneklasserna i löneplanen för underofficerare i militära
avlöningsreglementet. I samband härmed föreslås viss höjning av avlöningsbeloppen
i de båda lägsta löneklasserna för underofficerare för att ernå en
lämplig relation mellan å ena sidan lönebeloppen i löneplanen för manskap i
allmänhet jämte utgående naturaförmåner eller ersättning för sådana förmåner
— däri inbegripet hyres- och ortstillägg — och å andra sidan lönebeloppen
i löneplanen för det helt kontantavlönade manskapet. Löneökningen för
sistnämnda manskap blir större än för övrigt manskap, men detta har, med
hänsyn till dels deras utbildning och tjänstetid m. m., dels ock att ifrågavarande
personalgrupper hittills varit i lönehänseende ogynnsamt ställda, an
-
Riksdagens skrivelse Nr 208.
5
setts vara befogat. Under erinran därom, att frågan om, bland annat, löneavvägningen
varit föremål för förhandlingar mellan lönekommittén och representanter
för vederbörande personalorganisation och att enighet därvid uppnåtts
rörande de lönebelopp, som nu föreslås, bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts
förslag.
Mot förslaget om att i manskapsavlöningsreglemenlet införa grundläggande
bestämmelser örn rätt för visst äldre manskap att efter anställningskontraktets
utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat med i huvudsak
samma innehåll som de under en följd av år med riksdagens medgivande
meddelade bestämmelserna örn rätt för visst manskap att under en tid av
högst 6 månader kvarstå i anställning över stat i civilanställningssyfte, har
riksdagen icke funnit skäl till erinran.
Vad därefter angår frågan om avskedspremier till visst manskap, som
avgår ur tjänst efter en anställningstid av minst 6 år utan att erhålla vare
sig ny anställning i manskapsbeställning eller ock sådan befattning i statens
tjänst, å vilken civila eller militära tjänstepensionsreglementet äger tillämpning,
så innebär detta i förhållande till hittills gällande bestämmelser, vilka
fastställts vid sidan av avlöningsreglementet, att jämväl den skall uteslutas
från rätt till avskedspremie, vilken vinner anställning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet
är gällande, och häremot finnes enligt riksdagens uppfattning
icke något att erinra, då en sådan anställning kan beräknas bliva av
stadigvarande natur och vederbörande numera äger erhålla ersättning för
flyttningskostnader, som kunna uppkomma i samband med övergången till
anställningen i fråga. Ej heller finner riksdagen någon invändning kunna
göras mot att avskedspremierna, av vilka den lägre utgår efter minst 6 års
anställningstid och den högre efter en anställningstid av minst 9 år, var för
sig bestämmas till samma belopp för samtliga truppförband och motsvarande.
I fråga örn beloppens avvägning skulle i enlighet med lönekommitténs förslag
den lägre premien bestämmas till 600 kronor och den högre till 800 kronor.
Riksdagen finner sig böra fastställa de av Kungl. Majit föreslagna beloppen
av 600 respektive 800 kronor.
Kungl. Majits förslag till manskapsavlöningsreglemente innehåller i § 23
ett stadgande därom, att beställningshavare som är helt kontantavlönad samt
annan beställningshavare, som tillhör högsta lönegraden i löneplanen för
manskap i allmänhet och räknar en anställningstid av minst 8 år, skall äga
åtnjuta kallortstillägg under de förutsättningar och enligt de grunder, örn vilka
förmäles i 24 § militära avlöningsreglementet jämte av Kungl. Majit i anslutning
till nämnda författningsrum meddelade närmare bestämmelser. För
egen del finner riksdagen i likhet med departementschefen att rätten att åtnjuta
kallortstillägg, då den nu införes för manskap, bör begränsas och bifaller
därför Kungl. Majits förslag.
Vad därefter angår de i föreliggande förslag intagna bestämmelserna angående
manskaps rätt till sjötillägg, innebär förslaget, bland annat, att 3. klass
sjömän skola bliva berättigade till sjötillägg vid rörlig förläggning men där
-
6 Riksdagens skrivelse Nr 208.
emot icke vid stationär förläggning. Häremot har riksdagen icke funnit skäl
till erinran.
Kungl. Maj:ts proposition i de delar, som i det föregående icke särskilt berörts,
föranleder icke några särskilda uttalanden från riksdagens sida.
De smärre formella jämkningar i författningstexten, som må kunna visa
sig erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
godkänt Kungl. Majits förslag till manskapsavlöningsreglemente;
dels godkänt Kungl. Maj :ts förslag till kungörelse om ändring i vissa delar
av militära avlöningsreglementet;
dels bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,
som av departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden för
den 8 mars 1940 förordats, utfärda erforderliga bestämmelser örn övergången
till manskapsavlöningsreglementet;
dels bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i gällande förordningar
angående arméns, flottans och kustartilleriets reserver, vilka påkallas
av antagandet av nytt manskapsavlöningsreglemente;
dels ock beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i manskapsavlöningsreglementet
avsedda /befattningshavare enligt av departementschefen
i ovannämnda statsrådsprotokoll förordade grunder.
Stockholm den 30 april 1940.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.