Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m.

1940-04-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:208, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 208.

Nr 208.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1940.

Godkänd av andra kammaren den 30 april 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till manskapsavlöningsreglemente

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 110.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 127 har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8

mars 1940, föreslagit riksdagen att dels godkänna det av chefen för finansdepartementet

förordade förslaget till manskapsavlöningsreglemente, dels godkänna

det av departementschefen förordade förslaget till kungörelse om ändring

i vissa delar av militära avlöningsreglementet, dels bemyndiga Kungl.

Majit att med iakttagande av de huvudgrunder, som av departementschefen

förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om övergången till manskapsavlöningsreglementet,

dels bemyndiga Kungl. Majit at! vidtaga de ändringar i

gällande förordningar angående arméns, flottans och kustartilleriets reserver,

vilka påkallas av antagandet av nytt manskapsavlöningsreglemente, dels

ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i manskapsavlöningsreglementet

avsedda befattningshavare enligt av departementschefen

förordade grunder.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit, att löneregleringsfrågan

för det fast anställda manskapet nu bör bringas till sin lösning. Enär

lönereglering för övrig personal på aktiv stat genomförts vid fjolårets riksdag,

skulle ett undanskjutande av frågan kunna framstå såsom obilligt och även

medföra svårigheter för förs vars väsendet och dess manskapsrekrytering.

Det i föreliggande proposition innefattade förslaget till manskapsavlöningsreglemente

har, såsom föredragande departementschefen framhållit, tillkommit

efter ingående utredningar och överväganden inom 1936 års lönekommitté,

varvid samarbete ägt rum med särskilda delegerade för försvarsväsendets

lönenämnd och centrala förvaltningsmyndigheter samt förhandlingar

förts med utsedda representanter för vederbörande personalorganisation rö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 208.

3

rande såväl löneplaner som reglementets utformning i övrigt, och vid förhandlingarna

har enighet vunnits såväl om löneförbättringens storlek som

jämväl beträffande avlöningsförmånerna i övrigt samt utformningen av lönebestämmelserna.

Av de över 1936 års lönekommittés förslag hörda myndigheterna

hava visserligen några myndigheter ansett den föreslagna löneökningen

vara i vissa lönelägen väl knapp för att säkerställa önskvärda

rekryteringsmöjligheter, men flertalet myndigheter hava lämnat förslaget

utan principiell erinran. Efter den granskning, som riksdagen ägnat Kungl.

Maj:ts i allt väsentligt på kommitténs förslag grundade proposition, har riksdagen

funnit, att frågan örn ett nytt manskapsavlöningsreglemente befinner

sig i det utredda skick, att beslut i ämnet nu kan av riksdagen fattas på

grundval av den föreliggande propositionen.

I fråga örn sättet för avlönande av det fast anställda manskapet innebär

det föreliggande förslaget bibehållande för huvuddelen av manskapet av det

hittills tillämpade blandade kontant- och naturalönesystemet. För de äldsta

grupperna av manskap, nämligen flaggkorpraler och högbåtsmän, vilka äga

kvarstå i tjänst intill uppnådd pensionsålder, har nyssnämnda blandade lönesystem

dock synts icke längre motsvara förhållandenas krav. För dessa

personalgruppers del bär föreslagits införandet av ett renodlat kontantlönesystern

genom beställningshavarnas överförande till en särskild löneplan.

Beträffande kontantlönen för manskap i allmänhet förutsättes ingen dyrortsgradering

av lönebeloppen, d. v. s. beloppen skola liksom hittills vara enhetliga

för alla tjänstgöringsorter, men i fråga örn flaggkorpraler och högbåtsmän,

som föreslås skola erhålla uteslutande kontantlön, hava samma

skäl för dyrortsgradering ansetts föreligga som de, vilka motiverat den i lönesystemet

för officerare och underofficerare samt tjänstemän vid civilförvaltningen

ingående ortsgruppsindelningen. Mot vad som i dessa hänseenden

föreslagits har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Medan det nuvarande blandade lönesystemet i vad angår visst gift manskap

med en tjänstetid av minst 72 månader så till vida är modifierat, att

detta manskap i stället för fri inkvartering må åtnjuta hyresbidrag för att

möjliggöra anskaffande av familjebostad, så föreslås nu, såvitt angår annat

manskap än flaggkorpraler och högbåtsmän, att ett särskilt tillägg till den

kontanta lönen skall utgå dels till manskap, som ingått äktenskap och som

kan räkna en anställningstid av minst 4 år, dels ock till ogift manskap, som

tillhör högsta lönegraden i löneplanen för manskap i allmänhet och kan

räkna en anställningstid av minst 8 år. Tillägget, som i förslaget benämnes

hyres- och ortstillcigg, dyrortsgraderas så, att beloppet å skilda tjänstgöringsorter

för gift manskap så avväges, att en i stort sett riklig variation av den

totala avlöningen erliålles, då den vanliga indelningen av t jänstgöringsorterna

i ortsgrupper tillämpas. För det ogifta äldre manskapet skulle tillägget

bestämmas till lägre belopp än för de gifta beställningshavarna på samma

ort. Riksdagen, sorn uppmärksammat att åtnjutande av detta tillägg icke utesluter

möjlighet för vederbörande myndighet att för tid varunder detta med

hänsyn till tjänsteförhållanden kan vara erforderligt, beordra beställnings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 208.

havare att ligga förlagd i kasern, har funnit sig böra bifalla förslaget i vad

det gäller hyres- och ortstillägg.

I fråga om rörligt tillägg föreslås i propositionen i enlighet med lönekommitténs

förslag, att sådant tillägg skall utgå till flaggkorpraler och högbåtsman,

vilka nu skulle erhålla uteslutande kontantlön, efter samma grunder

som i de nya civila och militära avlöningsreglementena fastställts för befattningshavare

i allmänhet. Vad övrigt manskap angår skulle det rörliga tillägget

beräknas å allenast den del av den kontanta månadslönen, som överstiger

25 kronor, vilken begränsning är en följd av att full kompensation erhålles

av detta manskap för levnadskostnadernas stegring, såvitt angår den del

av avlöningen, som utgår in natura. Vidare skulle rörligt tillägg utgå efter

vanliga grunder å hyres- och ortstilläggets belopp. Mot dessa av Kungl. Maj:t

föreslagna grunder för beräknande av rörligt tillägg åt det fast anställda

manskapet har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Kungl. Maj:ts förslag örn sammanförande i en gemensam löneplan av allt

manskap utom flaggkorpraler och högbåtsmän har riksdagen funnit lämpligt,

enär därigenom vinnes, att manskap vid olika grenar av försvarsväsendet

efter enahanda tjänstetid och motsvarande utbildning vid normala befordringsförhållanden

erhåller samma löneställning. De i samband härmed

föreslagna ombenämningarna av vissa beställningshavare giva icke riksdagen

anledning till något uttalande.

Riksdagen har heller icke funnit skäl till erinran mot förslaget, i vad det gäller

löne planernas tekniska byggnad m. m., då förslaget i denna del i stort

sett ansluter sig till de principer, vilka vunnit tillämpning beträffande befattningshavare

i övrigt inom statsförvaltningen, men samtidigt täger hänsyn till

de särskilda befordrings- och utbildningsförhållanden, som äro gällande för

fast anställt manskap.

I fråga örn lönebeloppens avvägning innebär det föreliggande förslaget för

manskap med rätt till naturaförmåner i huvudsak, att den genomsnittliga

löneökningen visserligen icke skulle uppgå till samma storlek som de av riksdagen

år 1938 och 1939 beslutade löneförbättringarna för helt kontantavlönade

befattningshavare men att större löneförbättringar skulle tillerkännas

äldre manskap än manskap med kort anställningstid. Beträffande lönebeloppen

för det manskap, som skall helt kontantavlönas, hava dessa bestämts

med hänsyn tagen till att vissa löneklasser i löneplanen göras gemensamma

med de tre lägsta löneklasserna i löneplanen för underofficerare i militära

avlöningsreglementet. I samband härmed föreslås viss höjning av avlöningsbeloppen

i de båda lägsta löneklasserna för underofficerare för att ernå en

lämplig relation mellan å ena sidan lönebeloppen i löneplanen för manskap i

allmänhet jämte utgående naturaförmåner eller ersättning för sådana förmåner

— däri inbegripet hyres- och ortstillägg — och å andra sidan lönebeloppen

i löneplanen för det helt kontantavlönade manskapet. Löneökningen för

sistnämnda manskap blir större än för övrigt manskap, men detta har, med

hänsyn till dels deras utbildning och tjänstetid m. m., dels ock att ifrågavarande

personalgrupper hittills varit i lönehänseende ogynnsamt ställda, an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 208.

5

setts vara befogat. Under erinran därom, att frågan om, bland annat, löneavvägningen

varit föremål för förhandlingar mellan lönekommittén och representanter

för vederbörande personalorganisation och att enighet därvid uppnåtts

rörande de lönebelopp, som nu föreslås, bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts

förslag.

Mot förslaget om att i manskapsavlöningsreglemenlet införa grundläggande

bestämmelser örn rätt för visst äldre manskap att efter anställningskontraktets

utlöpande åtnjuta avlöning å civilanställningsstat med i huvudsak

samma innehåll som de under en följd av år med riksdagens medgivande

meddelade bestämmelserna örn rätt för visst manskap att under en tid av

högst 6 månader kvarstå i anställning över stat i civilanställningssyfte, har

riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Vad därefter angår frågan om avskedspremier till visst manskap, som

avgår ur tjänst efter en anställningstid av minst 6 år utan att erhålla vare

sig ny anställning i manskapsbeställning eller ock sådan befattning i statens

tjänst, å vilken civila eller militära tjänstepensionsreglementet äger tillämpning,

så innebär detta i förhållande till hittills gällande bestämmelser, vilka

fastställts vid sidan av avlöningsreglementet, att jämväl den skall uteslutas

från rätt till avskedspremie, vilken vinner anställning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet

är gällande, och häremot finnes enligt riksdagens uppfattning

icke något att erinra, då en sådan anställning kan beräknas bliva av

stadigvarande natur och vederbörande numera äger erhålla ersättning för

flyttningskostnader, som kunna uppkomma i samband med övergången till

anställningen i fråga. Ej heller finner riksdagen någon invändning kunna

göras mot att avskedspremierna, av vilka den lägre utgår efter minst 6 års

anställningstid och den högre efter en anställningstid av minst 9 år, var för

sig bestämmas till samma belopp för samtliga truppförband och motsvarande.

I fråga örn beloppens avvägning skulle i enlighet med lönekommitténs förslag

den lägre premien bestämmas till 600 kronor och den högre till 800 kronor.

Riksdagen finner sig böra fastställa de av Kungl. Majit föreslagna beloppen

av 600 respektive 800 kronor.

Kungl. Majits förslag till manskapsavlöningsreglemente innehåller i § 23

ett stadgande därom, att beställningshavare som är helt kontantavlönad samt

annan beställningshavare, som tillhör högsta lönegraden i löneplanen för

manskap i allmänhet och räknar en anställningstid av minst 8 år, skall äga

åtnjuta kallortstillägg under de förutsättningar och enligt de grunder, örn vilka

förmäles i 24 § militära avlöningsreglementet jämte av Kungl. Majit i anslutning

till nämnda författningsrum meddelade närmare bestämmelser. För

egen del finner riksdagen i likhet med departementschefen att rätten att åtnjuta

kallortstillägg, då den nu införes för manskap, bör begränsas och bifaller

därför Kungl. Majits förslag.

Vad därefter angår de i föreliggande förslag intagna bestämmelserna angående

manskaps rätt till sjötillägg, innebär förslaget, bland annat, att 3. klass

sjömän skola bliva berättigade till sjötillägg vid rörlig förläggning men där
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 208.

emot icke vid stationär förläggning. Häremot har riksdagen icke funnit skäl

till erinran.

Kungl. Maj:ts proposition i de delar, som i det föregående icke särskilt berörts,

föranleder icke några särskilda uttalanden från riksdagens sida.

De smärre formella jämkningar i författningstexten, som må kunna visa

sig erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt Kungl. Majits förslag till manskapsavlöningsreglemente;

dels godkänt Kungl. Maj :ts förslag till kungörelse om ändring i vissa delar

av militära avlöningsreglementet;

dels bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 8 mars 1940 förordats, utfärda erforderliga bestämmelser örn övergången

till manskapsavlöningsreglementet;

dels bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i gällande förordningar

angående arméns, flottans och kustartilleriets reserver, vilka påkallas

av antagandet av nytt manskapsavlöningsreglemente;

dels ock beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i manskapsavlöningsreglementet

avsedda /befattningshavare enligt av departementschefen

i ovannämnda statsrådsprotokoll förordade grunder.

Stockholm den 30 april 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.