Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1940-04-30 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:216, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 4 maj 1940.

Godkänd av andra kammaren den 4 maj 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 117.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

139, 144, 146, 149, 151, 153, 155, 159 och 236 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1940) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna medel under vissa anslag

till folkskoleväsendet m. m. för budgetåret 1940/41.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition

(nr 155), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

1. ur personalförteckningen för folkskoleseminarierna utesluta följande

under rubriken Tjänstemän å övergångsstat upptagna befattningshavare,

nämligen 1 lektor i lönegraden A 27 och 1 lärare i musik i lönegraden A 21;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

3. medgiva, att till läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i

Karlstad Anders Gustafsson må, räknat från och med den 1 juli 1937, tills

vidare, så länge han innehar sin nuvarande befattning, utgå personligt

lönetillägg med 300 kronor för år;

Bihang till riksdagens ''protokoll 10^0. lif sami. Nr 216—222.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

4. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 2,337,000 kronor; ■

5. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 238,000 kronor;

6. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

7. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 56,000 kronor;

8. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

9. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 534,400 kronor;

10. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

11. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

12. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 33,000 kronor;

13. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt

lärare vid folk- och småskolor och med dem i avlöningshänseende likställda

befattningshavare samt åt nomadlärare skola med av departementschefen

angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

14. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare

vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

15. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 129,000,000 kronor;

16. medgiva, att ur nämnda anslag må, om och i den mån behov därav

prövas föreligga, utgå statsbidrag till svensk undervisning för svenska barn

i utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 3,850,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 265,000

kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 330,000 kronor;

20. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skol
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216. 3

hem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,175,000 kronor;

21. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.300.000 kronor;

22. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 950,000 kronor;

23. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler

för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1,690,000 kronor;

24. till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler för budgetåret

1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

180.000 kronor;

25. godkänna av departementschefen angivna ändringar i gällande grunder

för underhålls- och materielbidrag, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1940/41;

26. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret

1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

900.000 kronor;

27. till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret 1940/41

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3,200,000 kronor;

28. vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten

för nomadskolorna;

29. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag

av 125,300 kronor;

30. till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

31. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 530,000

kronor;

32. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.120.000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels de två likalydande motionerna 1:184 och II: 240, vari hemställts,

jämte annat, att riksdagen, med vidhållande av den uppfattning, som

kom till uttryck i punkt 159 av riksdagens skrivelse nr 8 år 1939,

ville uttala, att riksdagen finner önskvärt, att småskollärarinnor icke

åläggas skyldighet att utan särskild ersättning undervisa i slöjd mer

än två timmar utöver den i tjänstgöringsreglementet angivna minimitjänstgöringstiden;
dels

de två likalydande motionerna 1:107 och II: 170, vari hemställts,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 216.

jämte annat, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville uttala, att

ett påskyndat genomförande av lästidens utökning inom folk- och småskolan

med hänsyn till nuvarande tidsläge icke bör ifrågakomma;

dels motionen 1:183, vari hemställts, jämte annat, att riksdagen ville

besluta, att rörligt tillägg skall tillkomma timlärare vid folk- och småskoleseminarier

samt timlärare i läsämne vid folkskolor, under förutsättning

att timlärarens anställning avser minst en termin och att den

prövas utgöra lärarens huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla;

dels motionen II: 108, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Majit måtte anhålla, att en undersökning företages rörande skolbarns

inackorderingsförhållanden i enskilda hem samt att sådana bestämmelser

angående denna inackorderingsform utfärdas, att föräldrarnas

berättigade krav rörande de bortlämnade barnens tillsyn, vård och

fostran beaktas;

dels de två likalydande motionerna I: 96 och lii 103, vari hemställts,

att riksdagen måtte med beaktande av i motionerna anförda synpunkter

hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning och förslag rörande

skyldighet för skoldistrikt att till underlättande av lång och besvärlig

skolväg anordna skolskjutsar;

dels ock de två likalydande motionerna 1:97 och 11:113, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära

vissa i motionerna närmare angivna åtgärder beträffande upplåtande

av folkskolornas gymnastiklokaler till den frivilliga gymnastikrörelsen.

Vissa särskilda besparingsåtgärder inom

folkskoleväsendet.

1. Allmänna synpunkter.

Folkskolans besparingssakkunniga hava påpekat, att nativitetens nedgång

och befolkningsomflyttningen bidragit till en relativ fördyring av

folkskoleväsendet. Olika faktorer inverkade, framhålla de sakkunniga, därhän

att det i regel toge relativt lång tid innan skolorganisationen anpassade

sig efter det sjunkande elevantalet. Sålunda hade man bland annat

att hos skoldistrikten räkna med en viss tendens till bristande ekonomisk

omtanke vid planläggandet av skolorganisationen, sammanhängande med

att staten numera svarade för större delen av utgifterna för folkskoleväsendet.

Departementschefen har funnit, att detta förhållande borde kunna

föranleda antingen ett överskjutande på kommunerna av en något större

del av kostnaderna för folkskoleväsendet eller en ökad statlig tillsyn över

detsamma. En medelväg borde enligt departementschefen kunna sökas mel
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Ian dessa båda alternativa utvägar. Då emellertid i nuvarande läge en

övervältring av utgifter från staten till kommunerna helst icke borde ske,

måste för närvarande, såsom jämväl de sakkunniga och flertalet i ärendet

hörda myndigheter förutsatt, företrädesvis det senare alternativet väljas.

Riksdagen har icke något att erinra mot att en undersökning kommer

till stånd rörande möjligheterna att genom någon förskjutning av kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna åstadkomma ett starkare

intresse hos de senare för en mera ekonomisk planläggning av skolorganisationen.

Riksdagen håller emellertid före, att den i stort sett ändamålsenligaste

utvägen att åstadkomma en önskvärd rationalisering är att

söka i en ökning och intensifiering av den statliga tillsynen över folkskoleväsendet.

De besparingsåtgärder, som i förevarande proposition föreslagits, äro till

en del att hänföra till rationaliseringssträvanden men delvis även av mera

tillfällig natur, avsedda att leda till besparingar, som i rådande läge ansetts

erforderliga. Riksdagen har i likhet med departementschefen icke funnit

anledning till erinran mot de allmänna riktlinjer för besparingssträvandena,

som de sakkunniga framlagt. Särskilt betydelsefullt synes det riksdagen

emellertid vara, att de pedagogiska betingelserna för undervisningen icke

mera kännbart försämras, framför allt icke när det gäller skolor, som nu

arbeta under mindre gynnsamma förhållanden, d. v. s. i främsta rummet

vissa landsbygdsskolor. Liksom departementschefen finner riksdagen det

vara av vikt, att åtgärder icke vidtagas, som kunna leda till en mera omfattande

arbetslöshet bland olika lärargrupper.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört har

icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande. 2

2. Minskning av antalet parallellavdelningar.

Departementschefen har, i huvudsaklig överensstämmelse med vad folkskolans

besparingssakkunniga föreslagit, ifrågasatt vissa restriktioner beträffande

uppdelning i parallellavdelningar av folk- och småskoleklasserna,

företrädesvis vid skolor av A-form. Sålunda skulle såsom huvudregel gälla,

att klassavdelning icke finge delas, förrän lärjungeantalet överstege 35 på

folkskolestadiet och 25 på småskolestadiet. I större skoldistrikt, där en

medeltalsberäkning vore möjlig, skulle i medeltal fordras minst 30 elever

på folk- och 24 på småskolestadiet.

Mot de ifrågasatta åtgärderna, sådana de av de sakkunniga och departementschefen

närmare angivits, har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

I likhet med departementschefen har riksdagen emellertid velat särskilt

framhålla vikten av att de ifrågasatta reglerna icke erhålla en mekaniskt

verkande utformning utan att de komma att giva rum för frihet i till
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr %16.

lämpningen i syfte att hänsyn må kunna i största möjliga utsträckning tagas

till förhållandena i de enskilda fallen. Därest ifrågavarande regler anpassas

efter dessa riktlinjer, torde man kunna vinna i stort sett samma elasticitet i

tillämpningen, som skolöverstyrelsen och vissa lärarsammanslutningar åsyftat

genom påyrkande av en fördelning av indragningarna över åtminstone

två läsår.

Departementschefen har förutsatt, att det skulle ankomma på Kungl.

Majit att, om den förstärkta försvarsberedskapen och den partiella mobiliseringen

skulle upphöra, vidtaga de åtgärder, som kunde anses lämpliga

i syfte att mildra verkningarna av de ifrågasatta besparingsåtgärderna, särskilt

i vad avsåge indragning av småskollärarinnetjänster. Riksdagen vill

för sin del ansluta sig till vad departementschefen sålunda anfört.

I övrigt har departementschefens ifrågavarande förslag icke givit riksdagen

anledning till erinran eller uttalande.

3. ökade möjligheter för indragning av lärartjänster i vissa fall.

De ifrågasatta åtgärderna för ökade möjligheter till indragning av lärartjänster

i vissa fall, för vilka departementschefen redogjort, hava icke givit

riksdagen anledning till erinran. Riksdagen finner sålunda bland annat, att

skoldistrikten böra vara skyldiga att såsom icke-ordinarie lärare anställa

ordinarie lärare, som innehava övertalig tjänst, samt att sådana lärare böra

äga rätt till ersättning för rese- och flyttningskostnader.

4. Uppskov med beslutad reglering av den årliga lästiden

i folkskolan m. m.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, förklarade sig 1939 års lagtima

riksdag på förslag av Kungl. Majit icke hava något att erinra mot

att lästiden vid folk- och småskolor från och med den 1 juli 1940 utsträcktes

från minst 34 4A veckor till minst 36 V? veckor, vilket skulle få

till konsekvens, att folkskollärare med placering i lönegraden A 15 komme

att uppflyttas i lönegraden A 16. Departementschefen har nu i besparingssyfte

ifrågasatt, att statsmakterna icke skulle påfordra en obligatorisk

utsträckning av lästiden. Däremot har departementschefen avvisat tanken

på ett förbud mot frivillig sådan utsträckning. På grund av att den längre

lästiden numera genomförts eller beslutats i skoldistrikten utom i omkring

460 distrikt med sammanlagt i runt tal 1,200 folkskollärare, har

departementschefen, under beaktande att frivillig utsträckning i någon

omfattning alltjämt vore att påräkna, uppskattat besparingarna för nästa

budgetår vid ett uppskov med lästidens obligatoriska utsträckning till

inemot 400,000 kronor.

Riksdagen får erinra örn att 1939 års riksdag liksom dåvarande departementschefen

betonade, att spörsmålet örn lästidens utsträckning borde

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 216.

betraktas såsom en pedagogisk och icke en löneregleringsfråga. Det är också

främst ur pedagogisk synpunkt, som betänkligheter kunna resas mot att

uppskjuta det av fjolårets riksdag fattade principbeslutet örn obligatoriskt

genomförande av den utsträckta lästiden. Med hänsyn till den icke obetydliga

utgiftsminskning, som beräknas kunna vinnas genom uppskovet, har

riksdagen likväl icke velat motsätta sig detta, särskilt som möjligheten

att anordna särskild undervisning mot timhirararvode enligt

departementschefens förslag — varemot riksdagen icke funnit anledning

till erinran — skulle komma till stånd på sätt 1939 års riksdag

avsett. Riksdagen delar även departementschefens uppfattning, att det

icke bör ifrågasättas att uppskjuta genomförandet av riksdagsbeslutet örn

rätt till uppdelning av läraravdelning vid vissa skolformer i två grupper,

vilka under vissa av läsårets veckor skulle undervisas växelvis. Möjligheten

att på detta sätt utsträcka undervisningstiden för läraren utan samtidig

ökning av barnens lästid torde även i någon mån komma att medverka till

en fortsatt frivillig reglering av lästiden. Vad angår det i motionerna

1:107 och II: 170 gjorda yrkandet, att riksdagen skulle uttala sig för

att ett påskyndat genomförande av lästidens utökning inom folk- och

småskolan med hänsyn till nuvarande tidsläge icke borde ifrågakomma,

får riksdagen framhålla, att nämnda yrkande, vilket framställts innan nu

förevarande proposition förelagts riksdagen, blivit tillgodosett genom vad

departementschefen i propositionen föreslagit och riksdagen i det föregående

anfört.

Departementschefen har under övervägande haft frågan, huruvida

bestämmelserna örn obligatoriskt genomförande av det sjunde skolåret

tills vidare skulle sättas ur kraft, samt uttalat, att ett direkt förbud

mot skolkursens förlängning icke kunde av honom förordas, men att

reformen under nuvarande förhållanden borde genomföras i ett långsammare

tempo. Riksdagen vill för sin del ansluta sig till departementschefens

sålunda intagna ståndpunkt. 5

5. Utsträckning av undervisningsskyldigheten.

Riksdagen har icke ansett sig böra rikta någon erinran mot den av departementschefen

i utsikt ställda utredningen rörande verkningarna av en generell

höjning av folk- och småskollärares högsta undervisningsskyldighet för

vecka. I samband därmed bör, såsom departementschefen förutsatt, tagas

under övervägande frågan örn fyllnadstjänstgöring för de småskollärarinnor,

som på grund av övergångsanordningen vid 1937 års lönereglering för

folk- och småskollärare successivt komma att erhålla en löneställning, som

icke svarar mot den av vederbörande uttagna årliga lästiden. Uppmärksamhet

synes jämväl böra ägnas de frågor, som berörts i den vid skolöverstyrelsens

yttrande i ämnet avgivna reservationen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 816.

6. Besparingsåtgärder inom fortsättningsskolväsendet.

Förslaget om fordran på ett visst minimiantal elever — 10 stycken —

i fortsättningsskola och vad därmed äger samband har riksdagen ansett

sig kunna i allt väsentligt godkänna. Riksdagen delar sålunda även departementschefens

och de sakkunnigas uppfattning, att en uppdelning av läraravdelning

vid teoretisk undervisning lämpligen bör ske först då elevantalet

kan förutses komma att mera varaktigt överstiga 25 eller vid tillfällig

ökning uppgår till 30. I detta sammanhang må emellertid framhållas, att

i fråga örn ersättningsskolan icke torde böra som regel krävas ett så

högt elevantal som nyss nämnts. Vad angår departementschefens uttalande

angående domkapitlets i Lund förslag örn befrielse från fortsättningsskolplikt

för elever, som deltaga i beredskapskurser eller praktiskt beredskapsarbete

vill riksdagen understryka, att en förutsättning för en dylik

befrielse bör vara, att kurserna bibringa eleverna en väsentlig del av fortsättningsskolans

studiemål, såsom insikter i praktiskt arbete och medborgarkunskap.

Riksdagen finner icke anledning till erinran mot den av departementschefen

i utsikt ställda fortsatta utredningen angående statsbidrag för färd

med av barnen själva framförda fordon. Därvid synes, i anslutning till

vad i motionerna I: 96 och II: 103 anförts, uppmärksamhet även böra ägnas

frågan, huruvida icke sådant bidrag i viss utsträckning vore tänkbart jämväl

beträffande den egentliga folkskolan.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och

föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Avlöningar.

Vad angår den yttre seminarieorganisationen delar riksdagen departementschefens

uppfattning att förutsättningar för närvarande saknas för

bedömande, huruvida de indragningar av folkskollärartjänster, som kunna

förutses för de närmast följande budgetåren, böra föranleda ändringar av

denna organisation. Till denna fråga torde ställning böra tagas först sedan

folkskolans besparingssakkunniga inkommit med utredning och förslag till

ytterligare besparingsåtgärder på folkskoleväsendets område. Försiktigheten

torde, såsom också departementschefen förutsatt, bjuda att i avbidan på ett

ställningstagande till nämnda spörsmål lediga ordinarie tjänster tills vidare

icke besättas med ordinarie innehavare.

Beträffande departementschefens förslag örn begränsning av intagningen

av elever vid folkskoleseminarierna vill riksdagen till en början konstatera,

att en dylik åtgärd ur besparingssynpunkt måste — åtminstone omedelbart

— få en tämligen begränsad räckvidd. Med hänsyn till vad såväl

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216. 9

skolöverstyrelsen som de sakkunniga och departementschefen i ärendet anfört

vill riksdagen dock icke motsätta sig det föreliggande förslaget att

elevintagning nästa hösttermin allenast äger rum vid två fyraåriga linjer

med en avdelning för manliga elever vid provårsseminariet i Göteborg och

en avdelning för kvinnliga elever vid provårsseminariet i Stockholm. Enligt

departementschefens förslag skulle det få ankomma på Kungl. Majit

att framdeles fastställa det antal elever, som skulle intagas i vardera klassavdelningen.

Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att erfarenheten

visat, att man — lika väl då det gäller utbyggandet av en organisation

som då det är fråga örn inskränkning av den — bör framgå med

all nödig varsamhet. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Majit vid bestämmandet

av antalet elever i de nya klassavdelningarna beaktar denna synpunkt.

Skulle det sedermera under nästkommande år visa sig, att elevintagningen

varit för liten, synes detta kunna utjämnas genom en då vidtagen

ökning av rekryteringen.

Vad departementschefen i övrigt anfört i nu berörda sammanhang har

icke givit anledning till erinran eller uttalande från riksdagens sida.

Det i motionen I: 183 väckta yrkandet avser, att rörligt tillägg skulle

tillerkännas ej blott timlärare vid folk- och småskoleseminarier utan även

timlärare i läsämne vid folkskola, under förutsättning att timlärarens anställning

avser minst en termin och prövas utgöra lärarens huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. En motion (I: 182) i samma syfte

har väckts beträffande timlärare vid de allmänna läroverken m. fl.

högre läroanstalter, vilken motion riksdagen kommer att till behandling

upptaga i annat sammanhang. Riksdagen vill dock redan här

framhålla, att, då timlärare förekomma vid sistnämnda läroanstalter

i avsevärt större utsträckning än vid seminarier och folkskolor, motionen

I: 182 har en helt annan räckvidd än den nu förevarande motionen

I: 183. Det motionsvis väckta spörsmålet är utan tvivel av sådan vikt,

att det bör närmare uppmärksammas. Goda skäl synas föreligga för att

kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkännes de i motionen avsedda

lärarna. Emellertid hänföra sig timlärarna lönetekniskt sett till den

stora grupp befattningshavare, som faller under beteckningen arvodestagare

och tillfälligt anställd personal. Den motionsvis väckta frågan berör

alltså ej endast skolväsendet, utan tangerar även statsförvaltningen i dess

helhet. Det låter sig därför icke utan närmare utredning avgöra huruvida

även andra personalkategorier finnas, vilka i samma mån som timlärarna

kunna anses böra erhålla den ifrågasatta löneförmånen, ej heller örn lönekompensation

bör utgå i form av rörligt tillägg eller måhända på annat

sätt, exempelvis genom omreglering av arvodesbeloppen. Riksdagen förutsätter,

att Kungl. Majit ägnar föreliggande spörsmål sin uppmärksamhet

och vidtager de åtgärder, som kunna befinnas påkallade för frågans närmare

utredning och belysning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 216.

2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarier: Omkostnader.

Riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till

förevarande ändamål.

3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarier:

Materiel, böcker m. m.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande

anslag.

4. Anslaget till Folkskoleseminarier: Stipendier.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

5. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Avlöningar.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag, att elever i första klass

skola intagas allenast vid seminarierna i Landskrona och Strängnäs.

Vad angår seminarieorganisationen synas skäl tala för att en rationalisering

av den kommer till stånd. Riksdagen delar emellertid departementschefens

uppfattning, att, innan ställning tages till det av de

sakkunniga ifrågasatta nedläggandet av ett småskoleseminarium, ifrågavarande

organisationsspörsmål göres till föremål för närmare utredning.

Riksdagen förutsätter, att förslag i ämnet skall kunna föreläggas nästa

års riksdag. I likhet med departementschefen håller riksdagen före, att,

i avbidan på statsmakternas beslut i förevarande fråga, ledigblivande

ordinarie tjänster vid småskoleseminarierna hållas vakanta.

Emot Kungl. Majits förslag i övrigt under förevarande punkt har

riksdagen icke funnit anledning till erinran.

6. Förslagsanslaget till Småskoleseminarier: Omkostnader.

Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslag till förevarande ändamål

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

7. Reservationsanslaget till Småskoleseminarier: Materiel,

böcker m. m.

Riksdagen bifaller Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

8. Anslaget till Småskoleseminarier: Stipendier.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande

anslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 216.

9. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor.

Riksdagen godkänner departementschefens förslag, att gällande grunder

för avlöning åt lärare vid folk- och småskolor och med dem i

avlöningshänseende likställda befattningshavare samt åt nomadlärare skola

äga tillämpning jämväl för nästa budgetår, dock med den jämkningen, som

följer av den s. k. minimiregelns tillämpning å ifrågavarande lärare. Beträffande

sistnämnda fråga har riksdagen i annat sammanhang anmält

sitt beslut. Riksdagen medgiver, att de för budgetåret 1939/40 gällande

grunderna för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa lärare vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tilllämpning

jämväl för budgetåret 1940/41.

I fråga om anslagsberäkningen godkänner riksdagen departementschefens

förslag och anvisar till förevarande ändamål för nästa budgetår ett

anslag av 129,000,000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl medgiver riksdagen vidare, att

statsbidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet må bestridas

från ifrågavarande anslag, för vilket ändamål Kungl. Majit ifall av

behov skall äga disponera ett belopp av högst 26,500 kronor.

10. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor.

Vad till en början angår det i motionerna I: 184 och II: 240 framställda

yrkandet, får riksdagen erinra örn att med tillämpning av bestämmelserna

i kungörelsen nr 693 år 1939 en småskollärarinna i vissa

fall måste fullgöra fyra veckotimmars undervisning i slöjd utan ersättning,

medan en folkskollärare för slöjdundervisning i samma utsträckning

erhåller särskild ersättning för minst två timmars tjänstgöring.

En dylik olikformighet i ersättningsgrunderna är mindre tillfredsställande.

Riksdagen uttalade sig också nästlidet år för önskvärdheten av

att småskollärarinnorna om möjligt icke skulle försättas i en jämförelsevis

sämre ställning än folkskollärarna. Med hänsyn till nödvändigheten

av att i besparingssyfte kunna uttaga största möjliga tjänstgöring av

olika lärarkategorier har riksdagen dock icke kunnat godkänna det i

motionerna framställda yrkandet. Riksdagen förutsätter emellertid, att

förevarande spörsmål framdeles upptages till bedömande i samband med

frågan örn revision av gällande bestämmelser om avlöning till folk- och

småskollärare.

Riksdagen godkänner vad departementschefen under förevarande punkt

föreslagit och har icke funnit något att invända mot beräkningen av

ifrågavarande anslags storlek för nästa budgetår.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr H216.

11. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

12. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till förevarande

ändamål.

13. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att en ändring i gällande

bidragsgrunder för ifrågavarande inackorderingsverksamhet för

närvarande icke bör vidtagas. Riksdagen har icke heller något att erinra

mot, att Kungl. Majit, på sätt departementschefen ifrågasatt,

må kunna dispensera från den i kungörelsen nr 351 år 1925 angivna

högsta åldersgränsen för utgivande av inackorderingsbidrag till lots- och

fyrpersonalens barn för undervisning i folkskola eller fortsättningsskola.

I enlighet med departementschefens förslag uppför riksdagen här

ifrågavarande anslag för nästa budgetår med ett belopp av 1,175,000

kronor.

Beträffande motionen II: 108 vill riksdagen framhålla, att goda skäl

enligt riksdagens mening blivit i motionen anförda för att åtgärder vidtagas

i syfte att åvägabringa en effektiv kontroll av inackorderingsförhållandena

i enskilda hem. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att,

sedan utredning i förevarande fråga verkställts, taga ställning i ärendet och

för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som kan befinnas påkallat för

undanröjande av de i motionen berörda bristerna.

14. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag

under denna punkt och giver sin anslutning till vad departementschefen

anfört.

Vidkommande det i motionerna I: 96 och lii 103 väckta yrkandet finner

riksdagen sig icke kunna ålägga skoldistrikten skyldighet att, på sätt i

motionerna ifrågasatts, anordna skolskjutsar. De i motionerna anförda olägenheterna

torde komma att i väsentlig grad elimineras i den mån centra
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 216.

liseringen av folkskoleväsendet fortskrider, varvid skolskjutsar i större utsträckning

måste tagas i bruk. I sådana skoldistrikt, där skolskjutsar icke

anordnats, trots att förhållandena bort föranleda därtill, torde vederbörande

folkskolinspektör hava att söka åstadkomma rättelse härutinnan. Riksdagen

förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på

ifrågavarande spörsmål. Beträffande frågan om eventuellt bidrag för

färd med fordon, som framföras av barnen själva, får riksdagen hänvisa

till vad riksdagen i det föregående anfört angående centraliseringsåtgärder

beträffande fortsättningsskolväsendet.

15. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

undervisningslokaler m. m.

Riksdagen godkänner vad departementschefen anfört i fråga om bidrag

till undervisningslokaler m. m. Riksdagen medgiver, att statsbidrag

må utgå för ett särskilt ovannämnt byggnadsföretag inom Hjortsberga

skoldistrikt. I enlighet med Kungl. Majits förslag har riksdagen

för nästa budgetår uppfört fem självständiga anslag för här ovan närmare

omförmälda ändamål å sammanlagt 6,920,000 kronor.

Beträffande det i motionerna I: 97 och II: 113 framställda yrkandet får

riksdagen framhålla, att det torde ligga i sakens natur, att ifrågavarande

gymnastiklokaler böra ställas till den frivilliga gymnastikrörelsens förfogande,

för så vitt de därvid komma till användning vid sedvanliga gymnastikövningar

och betryggande garantier lämnas för vård av lokalerna och

utgivande av ersättning för i samband med deras ianspråktagande uppkommande

kostnader för lyse och rengöring m. m. Riksdagen har svårt att

föreställa sig, att de lokala myndigheterna skulle ställa sig avvisande till

upplåtandet av skolorna under nu angivna förutsättningar. Riksdagen har

emellertid icke något att invända mot att tillerkännande av statsbidrag

till undervisningslokaler för folkskoleväsendet förknippas med ett villkor

av den innebörd i motionerna avses. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att vid beviljande av statsbidrag i samband med fastställandet av

erforderliga föreskrifter för bidragets utgående pröva behovet av ett dylikt

villkors uppställande.

16. Förslagsanslaget till Nomadskolor: Avlöningar.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

17. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande

anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

18. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till

centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

19. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande

anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

1. ur personalförteckningen för folkskoleseminarierna beslutat utesluta

följande under rubriken Tjänstemän å övergångsstat upptagna befattningshavare,

nämligen 1 lektor i lönegraden A 27 och 1 lärare i musik

i lönegraden A 21;

2. godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

..................................

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för
-

slagsvis ..................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarieläkare.....kronor 12,900

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier » 8,200

c. Arvoden åt biträden å rektorsexpe
ditionerna.

................. » 6,500

d. Särskilda arvoden vid provårssemi
narier.

..................... » 21,700

e. Tilläggsarvoden åt lärare vid de

vid vissa seminarier anordnade kurserna

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ............. » 6,200

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 89,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................... » 8,600

Rörligt tillägg, förslagsvis.................

kronor 1,960,500

» 20,400

» 55,500

» 98,100

» 202,500

Summa förslagsanslag kronor 2,337,000;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr %16.

3. medgivit, att till läraren i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet

i Karlstad Anders Gustafsson må, räknat från och med den 1 juli 1937,

tills vidare, så länge han innehar sin nuvarande befattning, utgå personligt

lönetillägg med 300 kronor för år;

4. till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett för slag sanslag av 2,337,000 kronor;

5. till Folkskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 238,000 kronor;

6. till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor;

7. till Folkskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisat

ett anslag av 56,000 kronor;

8. godkänt följande avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt seminarieläkare.......kronor 3,600

b. Arvoden åt seminariebibliotekarier . . » 3,000

c. Arvoden åt biträden å rektorsexpe
ditionerna.

................... » 1,700

d. Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

................... » 1,050

e. Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele . . . *_900

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis. kronor 58,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................... » 1,750

Rörligt tillägg, förslagsvis . ...................

kronor 389,000

» 33,500

» 10,250

» 60,250

» 41,400

Summa förslagsanslag kronor 534,400;

9. till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 534,400 kronor;

10. till Småskoleseminarier: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 66,000 kronor;

11. till Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

12. till Småskoleseminarier: Stipendier för budgetåret 1940/41 anvisat

ett anslag av 33,000 kronor;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

13. beslutat, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor och med dem i avlöningshänseende likställda

befattningshavare samt åt nomadlärare skola med av departementschefen

angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

14. medgivit, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare

vid folk- och småskolor m. fl. skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

15. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 129,000,000 kronor;

16. medgivit, att ur nämnda anslag må, om och i den mån behov

därav prövas föreligga, utgå statsbidrag till svensk undervisning för

svenska barn i utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

17. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 3,850,000 kronor;

18. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 265,000

kronor;

19. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 330,000 kronor;

20. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1940/41 anvisat ett

förslagsanslag av 1,175,000 kronor;

21. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av

1,300,000 kronor;

22. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 950,000 kronor;

23. till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,690,000

kronor;

24. till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler för

budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 180,000 kronor;

25. godkänt av departementschefen angivna ändringar i gällande grunder

för underhålls- och materielbidrag, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1940/41;

26. till Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

27. till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret 1940/41

anvisat ett förslagsanslag av 3,200,000 kronor;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 217. 17

28. beslutat av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten

för nomadskolorna;

29. till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett

förslagsanslag av 125,300 kronor;

30. till För t sättnings skolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

31. till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering av förtsättning sskolväsendet

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 530,000

kronor;

32. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 1,120,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1940.

Godkänd av andra kammaren den 30 april 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående rätt för professorn S. B. Liljegren

att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss

tjänstgöring.

(Statsutskottets utlåtande pr 119.)

Till Konungen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 136 framlagda förslag medgivit, att professorn vid universitetet

i Uppsala S. B. Liljegren må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid utöver tre år, under vilken han före tillträdandet av sin

nuvarande befattning innehaft professur vid universitetet i Greifswald.

Stockholm den 30 april 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 19^0. lif sami. Nr 216—222.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.