Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1940-05-29 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:264, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr £64-

1

Nr 264.

Godkänd av första kammaren den 29 maj 1940.

Godkänd av andra kammaren den 29 maj 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar

vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 150.)

Till Konungen.

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1940) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

420,000 kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,000,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett

förslagsanslag av 3,300,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 525,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag

av 500,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag

av 77,300 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 264.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 264-

dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000

kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

150,000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

ett förslagsanslag av 204,000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

ett förslagsanslag av 80,000 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000

kronor;

dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000

kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition,

nr 154, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högre

lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare 3 lektorer än även

under rubriken Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än den 20 :e uppföra 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden

Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller

ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr S64.

lanskolor och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola

med av departementschefen angiven jämkning äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1,700,000 kronor;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag

må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 554,000 kronor;

15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1940/

41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000 kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på

sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,500 kronor;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1940/41;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr %64-

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 83,200 kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska antalet lärare

i kunskapsämne med tre till 55;

26. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppföra ytterligare

en lektorstjänst;

30. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen 1:182, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att rörligt

tillägg skall tillkomma timlärare vid i motionen avsedda statliga och högre

kommunala läroanstalter, under förutsättning att timlärarens anställning

avser minst en termin och att densamma prövas utgöra lärarens huvudsakliga

sysselsättning eller förvärvskälla, samt att riksdagen ville vidtaga härav

föranledda höjningar av ifrågakommande anslag, från vilket rörligt tilllägg

bestrides;

dels motionen II: 236, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om

rörligt tillägg enligt de grunder, som gälla för övriga stats- och kommunalanställda

lärare, på ersättningar åt timlärare vid i proposition nr

154 omhandlade läroanstalter, vilka lärare hava timläraranställningen

som sin huvudsakliga försörjning, samt att riksdagen ville vidtaga härav

föranledda höjningar av vederbörande anslag för rörligt tillägg;

dels motionen I: 95, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Majit anhålla om en skyndsam utredning örn införande av ''

skjututbildning för gossar samt utbildning i röda kors- och lottaverksamhet

för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande

läroanstalter;

dels de två likalydande motionerna I: 167 och II: 225 vari hemställts,

att lärarinna vid kommunal flickskola, som under minst 5 år varit anställd

som ämneslärarinna med full tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild flickskola, som ombildats till kommunal, och som vid skolans

kommunalisering icke kunnat beredas ordinarie anställning, måtte kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 264-

bibehållas vid tjänstgöring i den kommunala flickskolan till samma omfattning

som under innevarande läsår, oberoende av vad som kan komma

att föreskrivas angående tjänstgöringens omfattning och uppdelning av

klass vid kommunala flickskolor under kommande budgetår;

dels ock de två likalydande motionerna I: 181 och II: 237, vari hemställts,

att riksdagen ville förklara hinder icke möta att högre folkskola

under nästkommande budgetår må kunna förändras till kommunal mellanskola,

därest skolan fyller de krav, som anses böra ställas för sådan

ombildning.

1. Inledning.

De av departementschefen inledningsvis framlagda allmänna riktlinjerna

för besparingsåtgärder beträffande ifrågavarande del av undervisningsväsendet

hava icke givit riksdagen anledning till erinran. I likhet med

departementschefen förutsätter riksdagen, att de ifrågasatta restriktiva

åtgärderna icke komma att äga bestånd längre tid än som finnes oundgängligt

med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag i fråga om förevarande anslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

A. Vissa särskilda besparingsåtgärder.

Vad angår den ifrågasatta tillfälliga höjningen av lärarnas tjänstgöringstid,

finner riksdagen sig böra bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

vilket innebär, att tjänstgöringsskyldigheten för lektorer, adjunkter och

ämneslärarinnor utsträckes med i medeltal en halv undervisningstimme i

veckan. Förhållanden kunna emellertid uppkomma — särskilt genom inkallande

i vidgad omfattning av lärare till militärtjänstgöring — vilka påkalla

längre gående åtgärder med avseende å tjänstgöringsskyldigheten än de sålunda

beslutade. Riksdagen anser sig böra framhålla, att det vid sådant

förhållande bör vara öppet för Kungl. Majit att ytterligare provisoriskt utsträcka

tjänstgöringsskyldigheten exempelvis i enlighet med statskontorets

i ärendet avgivna förslag. I detta sammanhang vill riksdagen jämväl framhålla,

att vid tillfällig lärarbrist vid visst läroverk möjligheten att utnyttja

kvarvarande lärare inom ramen för den stadgade maximitjänstgöringsskyldigheten

i första hand bör undersökas, innan extra arbetskrafter tagas i

bruk för undervisningens fullgörande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 864-

Liksom departementschefen utgår riksdagen ifrån, att en ökning av undervisningsskyldigheten

för ämneslärare vid de allmänna läroverken, på

sätt här ovan angivits, bör genomföras jämväl beträffande de av departementschefen

nämnda med dessa läroverk jämförliga läroanstalter.

Riksdagen bifaller förslaget örn tillfällig höjning av det högsta som regel

tillåtna elevantalet i realskolans avslutningsklasser från 30 till 35 och har

icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med departementschefens

förslag, det totala antalet nybör jära vdelningar begränsas till högst

samma antal som innevarande läsår.

Förslaget örn tillfälligt indragande av vissa glest besatta läroverkslinjer

har riksdagen med hänsyn till vad departementschefen anfört icke velat

motsätta sig. Riksdagen vill dock framhålla, att dess sålunda intagna

ståndpunkt icke får fattas såsom ett principiellt ställningstagande till ifrågavarande

läroverks lämpliga organisation i framtiden, utan att en indragning

av sagda linjer i nuvarande statsfinansiella läge får anses hava en rent

provisorisk karaktär. Härav följer, att intagning av elever i de ifrågavarande

läroverkslinjerna åter bör äga rum, så snart det av förhållandena

finnes påkallat.

Departementschefen har vidare av besparingsskäl förordat, att uppdelning

av klassavdelning vid ny börj arundervisning i modersmålet, tyska,

engelska och franska icke skall för nästa budgetår förekomma. Riksdagen

bifaller detta förslag. Likaså godkänner riksdagen förslaget, att tillvalsundervisning

i ämnena specialmatematik, fysik och kemi icke skall anordnas

vid ett lägre elevantal än fem, varigenom den särställning, dessa

ämnen för närvarande intaga i förhållande till övriga tillvalsämnen,

skulle upphöra. Riksdagen är vidare ense med departementschefen örn

att tillvalsundervisning i grekiska å latingymnasiet alltjämt bör få anordnas

vid ett lägre deltagarantal än i fråga örn andra tillvalsämnen,

men har funnit sig böra liksom departementschefen förutsätta en provisorisk

höjning från tre till fyra av det lägsta tillåtna deltagarantalet.

Liksom departementschefen förutsätter riksdagen, att skolöverstyrelsen

alltjämt skall äga rätt medgiva tillvalsundervisning såväl i grekiska

som i övriga tillvalsämnen jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda,

då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga medel därtill

förslå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen

icke ansett sig kunna tillstyrka någon inskränkning av den frivilliga undervisningen

i teckning, instrumentalmusik, manlig slöjd och hushållsgöromål.

Med hänsyn till den pedagogiska och praktiska betydelsen av ifrågavarande

undervisning, icke minst den i manlig slöjd och hushållsgöromål,

samt jämväl med tanke på de lärare, vilka för sin utkomst äro

beroende av ifrågavarande undervisning, anser sig riksdagen icke heller

böra för nästa budgetår ifrågasätta någon beskärning av denna undervisning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 864.

7

B. Anslagsberäkningar.

Riksdagen är ense med departementschefen om att det icke för närvarande

synes möjligt att ifrågasätta inrättande av flera nya ordinarie

lärartjänster än tre lektorstjänster samt att tidpunkten icke torde vara

lämplig för upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Likaså

finner riksdagen i likhet med departementschefen att förslaget örn minskning

av antalet elever i klasserna icke för närvarande torde böra leda

till någon åtgärd från statsmakternas sida.

Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna framförda

förslag hava icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

har beslutat uppföra ifrågavarande anslag för nästa budgetår med

26,280,000 kronor.

De i motionerna I: 182 och II: 236 framställda yrkandena avse, att rörligt

tillägg skulle under vissa förutsättningar tillerkännas timlärare vid de i

förevarande proposition nr 154 avsedda statliga och kommunala läroanstalterna.

Riksdagen har i sin skrivelse nr 216 behandlat ett motionsvis

(I: 183) framställt yrkande om dylikt tillägg åt timlärare vid

folk- och småskoleseminarier samt timlärare i läsämne vid folkskola.

I nämnda skrivelse anförde riksdagen, att goda skäl syntes föreligga

för att kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkändes de i motionen

I: 183 åsyftade lärarna. På i skrivelsen närmare angivna skäl

förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t ägnade ifrågavarande spörsmål sin

uppmärksamhet och vidtoge de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för

frågans närmare utredning. Då timlärare vid de i nu förevarande proposition

nr 154 angivna läroanstalterna förekomma i avsevärt större utsträckning

än vid seminarier och folkskolor, hava motionerna I: 182 och II: 236 en

helt annan räckvidd än den tidigare behandlade motionen I: 183. Det i förstnämnda

motioner berörda spörsmålet är därför i ännu högre grad än det i

motionen 1:183 avhandlade av den vikt, att det bör närmare uppmärksammas.

Riksdagen utgår ifrån, att Kungl. Maj:t i samband med frågan

örn rörligt tillägg åt timlärare vid seminarier och folkskolor jämväl upptager

den i motionerna I: 182 och II: 236 väckta frågan till närmare omprövning.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft den ovannämnda

motionen I: 95, vari förordas en skyndsam utredning om införande

av skjututbildning för gossar samt utbildning i sjukvårds- och s. k. lottaverksamhet

för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande

läroanstalter. Enligt vad riksdagen under hand inhämtat, har framställning

i enahanda syfte gjorts hos Kungl. Majit. Utan att vilja föregripa den

prövning, som Kungl. Majit kommer att ägna förevarande spörsmål,

vill riksdagen i anledning av den viickta motionen framhålla, att den

utbildningsverksamhet, varom här är fråga, för närvarande omfattas med

ett betydande intresse av landets ungdom. Riksdagen anser för sin del skäl

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 261+.

föreligga för ett skyndsamt övervägande av frågan om anordnande för den

mognare skolungdomen av en utbildningsverksamhet, inriktad på i huvudsak

de verksamhetsgrenar, som i motionen åsyftas. Av särskild vikt synes

det enligt riksdagens mening vara att, därest denna utbildning kommer till

stånd, den handhaves på ett omdömesgillt sätt och under sådan statlig kontroll,

att den fyller en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.

Lämpligheten av att anknyta verksamheten i fråga till den stadgade friluftsverksamheten

vid omförmälda läroanstalter torde även böra övervägas.

Riksdagen får slutligen understryka, att en förutsättning för utbildningens

anordnande bör vara, att det egentliga skolarbetet icke härigenom kommer

att eftersättas. Då, som nämnts, ifrågavarande spörsmål redan är underställt

Kungl. Maj:ts prövning, finner riksdagen icke i anledning av motionen

1:95 påkallat att hos Kungl. Maj:t hemställa örn utredning i ämnet.

4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda

förslag, att de för innevarande budgetår gällande provisoriska grunderna

för avlöning åt lärare vid de högre kommunala skolorna samt för

statsbidrag till sådana skolor skola med viss jämkning — avseende tillämpning

av den s. k. minimiregeln — äga tillämpning jämväl för nästa

budgetår. Likaså bifaller riksdagen förslaget om fortsatt giltighet för

nästa budgetår av gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning

och provisoriskt dyrortstillägg. Riksdagen har icke heller funnit

anledning till erinran mot att, på sätt departementschefen föreslagit, det

särskilda förfarandet för beräkning och utbetalande av förskott, som tilllämpats

för innevarande budgetår, i huvudsak kommer till användning

även för budgetåret 1940/41.

Departementschefen har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden av

principiell innebörd, avseende upprättandet av nya statsunderstödda högre

kommunala skolor. Departementschefen har förklarat sig utgå ifrån, att

tillstånd till upprättandet av sådana skolor tills vidare i allmänhet icke

skulle av Kungl. Majit lämnas, dock att ombildning av yrkesbestämd

högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas, om förutsättningarna

för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma. Riksdagen

kan i huvudsak ansluta sig till departementschefens ståndpunkt i

förevarande avseende. Av skäl, som i motionerna I: 181 och II: 237 anförts,

anser sig riksdagen likväl böra uttala, att ombildning av allmän högre folkskola

till kommunal mellanskola synes böra kunna ifrågakomma, då en dylik

högre folkskola fyller förutsättningarna härför och särskilda förhållanden,

såsom exempelvis långt avstånd till närmaste läroverksort, kunna anföras

till stöd för vidtagandet av ombildningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 264-

Departementschefen har beräknat förslagsanslaget till bidrag till kommunala

flickskolor för nästa budgetår till 4,080,000 kronor. Härvid har

förutsatts, att de besparingsåtgärder, som föreslagits beträffande de allmänna

läroverken, skulle erhålla motsvarande tillämpning beträffande de

kommunala flickskolorna. Häremot synes icke vara något att i princip erinra.

Riksdagen har emellertid icke kunnat undgå att finna de i motionerna

1:167 och II: 225 anförda synpunkterna i viss mån berättigade. Den pågående

kommunaliseringen av enskilda statsunderstödda flickskolor, icke

minst framträdande under de senaste åren, har av naturliga skäl medfört

vissa svårigheter beträffande placeringen av de lärarinnor, som härigenom

blivit övertaliga. Vid ett genomförande av de ifrågasatta besparingsåtgärderna

komma dessa svårigheter med säkerhet att accentueras. Såsom i förevarande

motioner påpekats, torde dessa åtgärder i vissa fall kunna medföra,

att lärare med avsevärd tjänstgöringstid skulle förlora sin anställning

vid vederbörande kommunala flickskola. En dylik konsekvens torde

böra såvitt möjligt undvikas. Enligt vad riksdagen erfarit, torde antalet

av de lärarinnor, varom nu är fråga, icke komma att uppgå till mer än

högst ett tiotal. De åtgärder, som skulle behöva vidtagas i syfte att bereda

dessa lärarinnor fortsatt anställning inom undervisningsväsendet, synas

därför icke behöva medföra mera betydande ekonomiska konsekvenser. I

brist på närmare utredning i förevarande hänseende är riksdagen dock icke

beredd att närmare angiva de utvägar, som kunna stå till buds för vinnande

av nämnda syfte. Riksdagen utgår emellertid ifrån, att Kungl. Maj:t

upptager ifrågavarande spörsmål till övervägande och föranstaltar om erforderliga

åtgärder i angiven riktning. Lämpligen synas åtgärderna, i anslutning

till vad i motionerna förutsatts, böra begränsas till att avse lärarinnor

med sammanlagt minst fem års full tjänstgöring vid visst privatläroverk

eller vid nämnda läroverk och den kommunala flickskola, som

trätt i stället för detsamma.

Detta riksdagens ståndpunktstagande torde icke föranleda någon ändring

i de av departementschefen verkställda och här godtagna anslagsberäkningarna.

5. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Riksdagen, som erinrar örn vad riksdagen under nästföregående punkt anfört

beträffande ombildning av högre folkskola till kommunal mellanskola,

bifaller vad Kungl. Majit föreslagit ifråga örn förevarande anslag.

6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag

angående anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 864.

7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen beslutat, att gällande

bestämmelser angående statsunderstöd för innevarande budgetår till statsunderstödda

enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl

för nästa budgetår, dock att statsbidrag må utgå till högst 146 parallellavdelningar

vid samtliga statsunderstödda privatläroverk. Riksdagen

har jämväl beslutat att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret

1940/41 uppföra förevarande anslag med 554,000 kronor.

8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkning, har beslutat uppföra ifrågavarande anslag för

nästa budgetår med 516,000 kronor.

9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslag till förevarande ändamål bifalles

av riksdagen.

10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkningar. Riksdagen får härjämte framhålla, att riksdagen

delar departementschefens uppfattning, att en utredning, avseende

förekomsten av vissa, mindre frekventerade skolor och möjligheten att

åstadkomma en centralisering på detta område, torde böra komma till

stånd.

41. Förslagsanslagen till Läroanstalter för blinda: Avlöningar och

Omkostnader. Förslagsanslagen till Vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte: Avlöningar och Omkostnader.

Riksdagen, som finner sig böra godkänna en lönereglering för vårdare

och tjänstepersonal vid ifrågavarande undervisningsanstalter i överensstämmelse

med vad departementschefen förordat, har icke funnit anledning

till erinran mot departementschefens beräkningar av anslagen till

förevarande ändamål.

12. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.

Vad Kungl.'' Maj:t föreslagit ifråga örn förevarande anslag har icke

givit riksdagen anledning till erinran.'' Riksdagen bifaller sålunda jämväl

förslaget, att två av lärartjänsterna vid dövstumskolan i Lund skola

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 26\.

ställas till Malmöhus läns landstings förfogande i syfte att bereda sysselsättning

åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström,

vilka genom sin vägran att vid statens övertagande av dövstumundervisningen

övergå i statstjänst erhållit en arbetsfri inkomst. Riksdagen

avlåter särskild skrivelse (nr 265) angående statsbidrag till bestridande

av avlöning till ifrågavarande två lärare.

13. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Omkostnader.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

14. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Riksdagen bifaller vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om förevarande

anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

1. godkänt följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 303,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit............................... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........... kronor 62,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

..................*_4,900 » 67,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .................. * 26,650

Summa förslagsanslag kronor 404,000;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisat ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under

rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppfört ytterligare 3 lektorer än

även under rubriken Tjänstemän å övergångsstat uteslutit 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än den 20:e uppfört 205 extra ordinarie adjunkter

i lönegraden Eo 21;

5. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall till
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 264-

sättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

6. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

. . ................................kronor 20,660,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslags
vis

■■■■■........ ......................... » 165,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga . kronor 1,260

b. Arvoden åt tillsynslärare....... > 18,000

c. Personliga tilläggsarvoden åt första

lärarinnor................... » 2,400

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis » 130,600

e. Arvoden åt bibliotekarier...... » 87,500

f. Arvoden åt biträden å rektorsex
peditionerna.

................ » 85,000

g. Särskilda arvoden vid provårsläro
verk.

...................... » 163,200

h. Särskilda arvoden vid statens aftonskola

.................. »_4,340 i 492 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

......................kronor 3,365,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................. > 300,000 , 3,665,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Vissa ersättningar m. m., förslagsvis kronor 300

b. Tillfällig löneförbättring.......... > 600 » 900

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... > 2,223,400

Summa kronor 27,206,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad.....kronor 15,000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror ...... »

274,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 264-

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m....................kronor 37,600

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse. ... » 120,000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor

till vaktmästarpersonalens avlöning

....................... » 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,280,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;

8. beslutat, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning

åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor

skola med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret

1940/41;

9. medgivit, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för

budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för

budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,700,000 kronor;

13. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för

budgetåret 1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga

huvudsaklig tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag

må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga

statsunderstödda privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 554,000 kronor;

15. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga

örn beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning

jämväl för budgetåret 1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 516,000 kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under

villkor, att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp

på sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 75,500 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 264-

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänt följande avlöningsstat för läroanstalterna för blinda, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................

Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 83,300

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

..... » 7,800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..........kronor 11,620

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

....................... » 1,200

Rörligt tillägg, förslagsvis.... . ..................

kronor 243,500

» 3,680

» 91,100

» 12,820

»_23,700

Summa förslagsanslag kronor 374,800;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisat ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41

anvisat ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänt följande avlöningsstat för vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor

Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl.

Majit .................................... »

Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 96,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

...................... » 8,000 »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m..........kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.

..................... » 1,700 »

Rörligt tillägg, förslagsvis. . ................... »

67,000

1,200

104,000

13,800

8,200

Summa förslagsanslag kronor 194,200;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 264-

23. till V år danstalt en i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 194,200

kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 83,200

kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minskat antalet lärare

i kunskapsämne med tre till 55;

26. godkänt följande avlöningsstat för dövstumskolorna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................. kronor

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis

................................... »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp ............. kronor 32,675

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis

..................... »_350 >

Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 236,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................. .»__31,000 »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 112,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................... _»_9,000 »

Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »

680,000

11,700

33,025

267,000

121,000

74,275

Summa kronor 1,187,000;

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppfört ytterligare

en lektorstjänst;

30. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 26Jt.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................. kronor 678,300

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis » 8,600

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare......... kronor 6,400

b. Arvoden åt bibliotekarier........ » 3,570

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............ » 7,700 » 17,670

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

...................... kronor 420,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................... » 10,000 » 430,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............. »_75,000

Summa kronor 1,209,570

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m................kronor 23,570

Nettoutgift kronor 1,186,000;

''• .'' i ii--; /.

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

Stockholm den 29 maj 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

401953

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.